Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3d

1880-03-09 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1880:34, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3d

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3d.

1

TV:o 34.

Ank. till Kiksd. Kansli den 9 April 1880, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kong!.. Maj:ts nådiga proposition

med förslag till Vexellag samt till förordning om

nya Vexellagens införande och hvad i afseende derå iakttagas

skall.

Kongl. Maj:t har till Riksdagen aflåtit en den 31 December 1879

beslutad nådig proposition af följande lydelse:

»Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 9 Maj 1876 anhållit,

att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för utarbetande af en fullständig

handelslag för Sverige, äfvensom egna nödig omsorg deråt att

öfverensstämmelse, så vidt ske kan, med motsvarande norsk och dansk

lagstiftning dervid åstadkommes, samt Kongl. Maj:t, enär det funnits

tjenligast, för närmande till det synnerligen önskvärda målet af öfverensstämmande

handelslagar för Sverige, Norge och Danmark, att börja

med någon mindre omfattande del af detta stora lagstiftningsoinråde,

och vexellagen ansetts såsom lämpligaste ämnet för en sådan början,

tillsatt en komité för utarbetande af förslag till vexellag så vidt möjligt

öfverensstämmande med de lagförslag angående samma ämne, som

samtidigt kunde blifva uppgjorda af komitier i Norge och Danmark, så

hafva förslag till Vexellagar af lika innehåll för Sverige, Norge och

Danmark blifvit af svenske, norske och danske komiterade utarbetade.

Sedan förslaget till Vexellag tillika med förslag till förordning om nya

Vexellagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall underkastats

grundlagsenlig granskning i Högsta Domstolen, samt derefter förslaget

till Vexellag blifvit öfversedt och ett revideradt förslag till Vexellagar

af lika innehåll för Sverige, Norge och Danmark upprättadt, vill

Kongl. Maj:t, med bifogande af Högsta Domstolens och Statsrådets i äm
Bih.

till Riksd. Prot. 1880. 7 Sami. 20 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

net hållna protokoll, jemlikt 87 § Regeringsformen, till Riksdagens godkännande

öfverlemna närlagda förslag till

l:o. Yexellag och

2:o. Förordning om nya Vexellagens införande

och hvad i afseende derå iakttagas skall;

dock med det förbehåll, att författningarne ej skola blifva gällande i

annat fall, än att med Vexellagsförslaget öfverensstämmande Vexellagar

varda i Norge och Danmark antagne.

Förslag till Vexellag.

Första Afdelningen.

Om dragna (trasserade) vexlar.

FÖRSTA KAPITLET.

Om vexels form.

§ L

Vexel skall innehålla:

uttrycklig, i sjelfva texten införd, benämning af vexel eller, der den är

affattad å främmande språk, motsvarande uttryck å detta språk;

det penningebelopp, som skall betalas (vexelsumma);

dens namn, till hvilken betalning skall ske (vexeltagare, remittent);

dens namn, som skall infria vexeln (vexelbetalare, godkännare, trassat);

tid och ort för vexelns utställande;

den ort, hvarest betalningen skall ske;

dens underskrift, som utställer vexeln (vexelgifvare, vexelutställare, trassent).

§ 2.

Vexel kan lyda på betalning till vexelgifvaren sjelf (vexel till egen

order).

Är vexel dragen att inlösas af vexelgifvaren sjelf (trasserad egen

vexel), skall den anses såsom egen vexel, hvarom i § 95 sägs.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

§ 3.

Betalningstiden skall vara en och densamma för hela vexelsurnman.

Vexeln kan endast lyda på betalning:

å viss dag;

vid uppvisandet (vid sigt, a vista);

å viss tid efter uppvisandet (efter sigt, a viso); eller

å viss tid efter utställandet (a dato).

År icke någon betalningstid nämnd, anses vexeln såsom betalbar

vid uppvisandet.

§ 4.

Vexel kan lyda på betalning å annan ort, än der vexelbetalaren bor

(domicilierad vexel).

År särskild betalningsort ej nämnd, galle såsom vexelns betalningsort

den vid vexelbetalarens namn utsatta ort, hvilken jemväl anses såsom

hans boningsort.

§ 5.

År handlingen icke affattad i öfverensstämmelse med här ofvan

gifna föreskrifter, medföre den icke vexelrätt. Icke heller hafve de på

sådan handling tecknade förbindelser, såsom godkännande, öfverlåtelse

eller borgen, någon verkan efter vexellag.

§ 6.

År vexelsumma flere gånger utsatt, men till olika belopp, gälle det,

som minst är.

§ 7.

Utfästes i vexel ränta, vare det ogilt.

ANDRA KAPITLET.

Om vexelgifvares ansvarighet.

§ 8.

Vexelgifvare svare efter vexelrätt för vexels godkännande (accept)

och betalning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

TREDJE KAPITLET.

Om öfverlåtelse af vexel (indossament, giro).

§ 9.

Vexel må öfverlåtas till annan (indossatarie), ändå att ej något

härom är i vexeln nämndt. Har vexelgifvaren i vexelns text med

orden »icke till order» eller dylikt förbjudit öfverlåtelse, gifve öfverlåtelse,

som ändå sker, ingen vexelrätt.

§ io.

Genom öfverlåtelse (indossament, giro) varda alla af vexeln härflytande

rättigheter, deribland ock rätt att vidare öfverlåta vexeln, öfverflyttade

på den, till hvilken öfverlåtelsen skett. Vexel kan öfverlåtas

äfven till vexelgifvare, till vexelbetalare, till godkännare eller till föregående

öfverlåtare och af dessa åter till andra.

§ 11-

Öfverlåtelse skall tecknas å sjelfva vexeln eller å en afskrift deraf

(kopia) eller å ett vid vexeln eller afskriften häftadt blad (alonge).

§ 12.

(Öfverlåtelse kan ske antingen sålunda, att öfverlåtaren utsätter dens

namn, till hvilken öfverlåtelsen sker, och dervid skrifver sin namnteckning

(fullständigt indossament), eller ock medelst öfverlåtarens blotta

namnteckning å vexelns eller afskriftens baksida eller å det vidhäftade

bladet (öfverlåtelse in blanco, indossament in blanco).

§ 13.

Öfverlåtelse, som skett medelst öfverlåtarens blotta namnteckning,

må af vexelinnehafvare fyllas genom insättande af indossataries namn.

§ 14.

Hvar, som vexel öfverlåter, stånde för dess godkännande och betalning

i ansvarighet efter vexelrätt till alla dem, som efter honom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

blifva deraf innehafvare, så framt han ej i öfverlåtelsen med orden

»utan förbindelse», »utan ansvar», »utan obligo», »utan retur» eller dylikt

uttryckligen förbehållit sig att vara från sådan ansvarighet fri.

§ 15.

Innehåller öfverlåtelse uttryckligt förbud att vexeln vidare öfverlåta,

och öfverlåtes den ändå, hafve senare vexelinnehafvare icke vexelrätt

mot den öfverlåtare, som förbudet gaf.

§ 16.

öfverlåtelse, som innehåller blott cn fullmakt eller ett uppdrag

»till inkassering» eller dylikt (proeura-indossament), medföre icke egariderätt

till vexeln, utan vare sysslomannen endast behörig att vidtaga erforderliga

åtgärder till vexelrättens bevarande samt att utsöka och uppbära

vexelsumman, så ock att, derest det icke blifvit uttryckligen i

öfverlåtelsen förbjudet, öfverlåta vexeln genom nytt proeura-indossament.

FJERDE KAPITLET.

Om vexels uppvisande till godkännande.

§ 17.

En hvar, som har vexel i händer, är berättigad att strax uppvisa

densamma till godkännande och att, der sådant icke inom den i § 21

stadgade tid erhålles, protestera för uteblifvet godkännande (de non

acceptatione). Aftal, som strider häremot, hafve icke verkan efter

vexellag.

§ 18.

Lyder vexel på betalning å annan ort än der vexelbetalare!! bor,

och har ej vexelgifvaren i vexeln utsatt, af hvem betalning bör å den

andra orten erläggas, skall den före förfallodagen förevisas vexelbetalaren

till godkännande och, derest sådant icke erhålles, protesteras.

Försummas det, förloras vexelrätten mot vexelgifvare och öfverlåtare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

§ 19.

År vexel stäld att betalas viss tid efter uppvisandet, skall den

uppvisas till godkännande inom tid, som dertill i vexelns text föreskrifven

är, eller, der sådan föreskrift saknas, inom sex månader från

utgifningsdagen, om den är dragen från eller på någon ort i Europa,

med undantag af Island och Färöarne, samt inom ett år, om den är

dragen från eller på sistnämnde orter eller någon ort utom Europa.

Varder vexeln icke godkänd eller blifver godkännande icke dateradt,

skall vexeln före uppvisningstidens utgång protesteras; och räknas i

sådan händelse förfallotiden från protestdagen. Försummas hvad här

är stadgadt, förloras vexelrätten mot vexelgifvare och öfverlåtare.

öfverlåtare, som i öfverlåtelse af sådan vexel föreskrifvit särskild

uppvisningstid, vare fri från vexelansvarighet, om den tid försittes.

I förhållande till godkännare, som icke daterat sitt godkännande,

skall, i händelse protest icke skett, förfallotiden räknas från uppvisningstidens

sista dag.

§ 20.

I hvarje fall, då på grund af uteblifvet godkännande protest skett,

skall underrättelse (notifikation) derom gifvas på sätt och vid påföljd,

som i §§ 45—47 sägs.

FEMTE KAPITLET.

Om vexels godkännande.

§ 21.

När vexel uppvisas till godkännande, skall bestämdt svar, jakande

eller nekande, gifvas inom tjugofyra timmar. Gifves icke svar inom

den tid, anses godkännande vägradt.

Godkännande skall skrifvas på vexeln och förses med godkännarens

underskrift. Giltigt godkännande kan ock lemnas medelst godkännarens

blotta namnteckning på vexelns framsida.

Sedan godkännande blifvit å vexeln teeknadt, kan det icke med

laga verkan utstrykas, ändras eller återkallas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

§ 22.

Vexel skall godkännas efter sin lydelse utan vilkor eller förbehåll;

dock må godkännande inskränkas till en del af vexelsurnman. Göras

andra inskränkningar eller vilkor, vare de utan verkan.

§ 23.

Hvar, som vexel godkänt, svare efter vexelrätt för betalning af det

godkända beloppet å förfallodagen.

Godkännare vare till följd af sitt godkännande äfven vexelgifvaren

ansvarig efter vexelrätt. Deremot hafve godkännaren icke vexelrätt

mot vexelgifvaren.

§ 24.

Ar vexel stäld att betalas å annan ort än der godkännaren bor,

och har ej vexelgifvaren i vexeln utsatt, af hvem betalning å den andra

orten skall erläggas, sätte godkännaren det ut å vexeln. Gör han det

ej, vare det så ansedt, som ville han sjelf inlösa vexeln på betalningsorten.

SJETTE KAPITLET.

Om återgångstalan för nteblifvet eller osäkert godkännande.

§ 25.

Varder vexel icke godkänd inom den i § 21 stadgade tid, eller

inskränkes godkännande till en del af vexelsurnman, vare innehafvaren,

sedan han derför protesterat, berättigad att af hvilken som helst bland

öfverlåtarne eller af vexelgifvaren, mot protestens aflemnande, med vexelrätt

fordra säkerhet för betalning å förfallotiden icke allena af vexelsumman

eller af det icke godkända beloppet, utan ock af de genom det

uteblifna eller ofullständiga godkännandet vållade omkostnader.

§ 26.

Öfverlåtare hafve, på grund af protesten för nteblifvet. eller ofullständigt

godkännande, likaledes rätt att, mot protestens aflemnande,

fordra säkerhet af hvilken som helst bland föregående öfverlåtare eller

af vexelgifvaren.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

§ 27.

Har vexelgäldenär lemnat säkerhet åt någon af dein, som följa

efter honom, galle den äfven till fördel för säkerhetsgifvarens öfriga

efterföljare, när de fordra sådant. Ej må någon, som följer efter säkerhetsgifvaren,

fordra ytterligare säkerhet af någon vexelgäldenär, så framt

det ej visas, att den redan stälda säkerheten är otillräcklig.

§ 28.

Vill den, å hvilken vexel är dragen, efter protesten meddela fullständigt

godkännande, och ersätter han de genom det uteblifna godkännandet

vållade omkostnader, må uppvisaren icke vägra att mottaga

godkännandet, så framt vexeln ännu är i hans värjo. Sedan godkännande

skett, efter ty nu är sagdt, upphöre rätten att fordra säkerhet.

Var sådan redan stäld, skall den återlemnas. Likaledes skall stäld

säkerhet återlemnas, derest icke inom ett år efter vexelns förfallodag

käromål om dess inlösen blifvit anstäldt emot den, som har lemnat

säkerheten, så ock när vexeln infriats, eller när vexelansvarigheten på

annat sätt upphört.

§ 29.

Har den, som på grund af protest för uteblifvet godkännande är

berättigad till säkerhet enligt § 25 eller § 26, vexeln i händer, ege

han utan att afvakta förfallotiden i stället för säkerhet strax fordra

betalning af vexelsumman eller det icke godkända beloppet tillika med

de genom det uteblifna godkännandet vållade omkostnader och provision

enligt §§ 50—52; dock må vexelgäldenär å vexelsumman eller

det icke godkända beloppet afkorta ränta derå, efter fem för hundra om

året, under den tid, som vid betalningen kan återstå till vexelns förfallotid.

Fordrar vexelinnehafvare säkerhet, men vill vexelgäldenär hellre

strax med ofvannämnda vilkor infria vexeln, stånde det honom fritt.

§ 30.

Har den, som godkänt vexel, före förfallotiden kommit i konkurstillstånd

eller vid utmätning funnits sakna tillgång att betala sin gäld

eller ock, om han är köpman, instält sina betalningar, och har han ej,

när den, som vexeln i händer häfver, af sådan anledning det äskat, stält

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

säkerhet för vexelns inlösen å förfallotiden, vare vexelinnehafvaren och

öfverlåtare, sedan förhållandet blifvit styrkt genom protest, berättigade

att mot protestens aflemnande fordra säkerhet af föregående öfverlåtare

eller vexelgifvaren, som i §§ 25—27 sägs.

Om sådan protest skall underrättelse gifvas på sätt och vid påföljd,

som i §§ 45—47 stadgas.

SJUNDE KAPITLET.

Om vexels förfallotid och betalning.

§ 31.

Vexel skall å förfallodagen infrias; och ege förty uppskofsdagar

ej rum.

§ 32.

Vexel, som lyder å betalning vid uppvisandet, varde vid uppvisandet

inlöst. Om tiden, inom hvilken sådan vexel skall uppvisas till betalning,

och om påföljden af uraktlåtenhet deraf galle hvad i § 19 är stadgadt

om uppvisande till godkännande af vexel, den der lyder å betalning viss

tid efter uppvisandet.

§ 33.

Är vexels förfallotid bestämd till början af en månad, skall den

infrias å månadens första dag. Med midten af en månad förstås månadens

femtonde dag och med slutet af en månad dess sista dag.

Är vexels förfallotid utsatt i visst antal dagar efter utställandet

eller efter uppvisandet, varde dagen för utställandet eller uppvisandet

ej räknad. Half månad räknas lika med femton dagar. Lyder betalningstiden

på en eller flere hela månader jemte en half månad, varde

den halfva månaden räknad sist.

§ 34.

Är vexel utgifven å ort, hvarest tidräkning efter gamla stilen begagnas,

anses tidsbestämmelserna i vexeln gifna efter nämnda stil, derest

icke annat af vexeln framgår.

Bill. till Riksd. Prat. 1880. 7 Sami. ‘20 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

§ 35.

Vexel skall betalas i det myntslag, hvarå den lyder. Ar det mynt

ej gångbart på betalningsorten, och har icke vexelgifvaren genom ordet

»effektiv» eller motsvarande uttryck särskildt föreskrifvit betalning i det

främmande myntslaget; då må vexelsumman gäldas i inländskt mynt

efter den vexelkurs, hvartill på den ort, der betalningen sker, eller på

närmaste inländska vexelplats vexlar, utstälda i det främmande myntslaget

och lydande på betalning vid uppvisandet, köpas å den tid, inlösen

sker.

§ 36.

Infriar icke godkännare vexel, när den å eller efter förfallodag

uppvisas till betalning; vare han skyldig att å vexelsumman gälda ränta

efter sex för hundra om året från den dag vexeln till betalning honom

förevistes, så ock att gifva full ersättning för de vexelinnehafvaren genom

dröjsmålet åbragta kostnader. Skall betalning ske efter vexelkurs och

liar den efter vexelns uppvisande fallit, varde den kurs beräknad, som

gälde när uppvisandet skedde; dock må vexelinnehafvaren, om han dröjt

med vexelns uppvisande, icke beräkna högre kurs än den, som gälde å

förfallodagen.

§ 37.

Vexelinnehafvaren må ej vägra att mottaga afbetalning å vexelsumman.

§ 38.

Vexelgäldenär vare ej skyldig betala, der ej vexeln till honom aflemnas

med påtecknadt qvitto. Betalar han en del af vexelsumman,

varde afbetalningen å vexeln tecknad, så ock, om det äskas, särskildt

qvitto honom meddeladt å en afskrift af vexeln.

§ 39.

Då förfallotid inne är, vare den, som vexeln i händer häfver, berättigad

att fordra och uppbära betalning för vexeln, så framt han

genom innehållet af dess text eller genom behörigen sammanhängande

och till honom fortgående följd af fullständiga öfverlåtelser eller öfverlåtelser

in blanco visar sig vara rätt innehafvare af vexeln. Ej vare den,

som då infriar vexeln, förbunden pröfva, om öfverlåtelserna äro äkta.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

11

§ 40.

Infrias vexel före förfallodagen, och visar sig sedan, att betalning

erlasts till obehörig innehafvare, svare då den, som vexeln inlöst, för

o O

deraf uppkommande skada.

ÅTTONDE KAPITLET.

Om återgångstalan för bristande betalning.

§ 41.

Vill vexelinnehafvare emot vexelgifvaren och öfverlåtare bevara sin

rätt till återgångstalan för bristande betalning, skall han, ehvad vexeln

förut blifvit godkänd eller ej, till betalning uppvisa den förfallna vexeln

för den, å hvilken vexeln är dragen, samt, om denne icke erlägger full

betalning, derför protestera (de non solutione) å förfallodagen eller sist å

andra söckendagen derefter. Sådan uppvisning och protest vare dock

icke af nöden, der protest för uteblifvet godkännande förut skett samt

derjemte vexeln är vorden enligt § 29 inlöst eller på grund af stadgandet

i samma § käromål blifvit anstäldt om vexelns betalning.

§ 42.

Uppmaning att ej protestera (»utan protest», »utan kostnad» eller

dylikt) fritage från skyldighet att protestera, men icke från skyldighet

att i rätt tid uppvisa vexeln till betalning. Uteblifver betalningen, vare

vexelinnehafvaren skyldig att derom gifva underrättelse på sått och vid

påföljd, som i §§ 45 — 47 sägs. Påstår vexelgäldeuär, att uppvisande

icke egt rum i rätt tid, åligge det honom att bevisa sådant, hrån skyldighet°att

ersätta protestkostnad, när oaktadt uppmaningen protest skett,

vare han icke fritagen.

§ 43.

Är vexel stäld att betalas å annan ort än der vexelbetalare^ boi,

skall vexeln å betalningsorten uppvisas för den, af hvilken betalningen

skall erläggas (domiciliaten), eller, der en sådan ej är i vexeln nämnd,

hos godkännaren sjelf. Erhålles ej betalning, eller kan den, för hvilken

vexeln borde uppvisas, icke träffas å betalningsorten; då skall vexel
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

innehafvare!], så framt han vill bevara sin rätt till återgångstalan emot

vexelgifvare!! och öfverlåtare, på den ort protestera, efter ty i § 41

sagdt är. Skall betalningen erläggas af annan man än god kännaren, och

försummar vexelinnehafvaren att hos den man protestera, förloras vexelrätten

äfven emot godkännaren.

§ 44.

För bevarande af vexelrätt emot godkännaren erfordras, med undantag

af det i § 43 nämnda fall, hvarken vexelvis uppvisande till betalning,

ej heller protest.

§ 45.

Innehafvare af en för bristande betalning protesterad vexel skall

inom tvenne söckendagar efter den dag, då protesten skett, gifva skriftlig

underrättelse (notifikation) om protesten till den honom närmast föregående

vexelgäldenär, vid hvars namn å vexeln uppgift om ort finnes.

Denna skyldighet må anses uppfyld, när skriftlig underrättelse inom

nämnde tid blifvit inlemnad å posten eller, der post ej går, på annat

ändamålsenligt sätt afsänd.

Hvarje om protesten underrättad öfverlåtare vare pligtig att inom

tvenne söckendagar efter underrättelsens mottagande på lika sätt underlätta

den honom närmast föregående vexelgäldenär, vid hvars namn å

vexeln uppgift om ort finnes. Vexelgifvare, hvilken mottagit underrättelse,

att vexel, som är stäld att betalas å annan ort än der godkännaren

bor, blifvit protesterad hos den, af hvilken betalning skall

erläggas, vare likaledes pligtig att härom underrätta godkännaren.

§ 46.

Hvar, som försummar att gifva sådan underrättelse, som i § 45 sägs,

svare den eller de föregående vexelgäldenärer, som till följd deraf saknat

underrättelse, för den genom försummelsen vållade skada. Han må

af devn icke fordra godtgörelse för utgifter, utan vare blott berättigad

att erhålla vexelsumman jemte ränta efter fem för hundra om året från

den dag, betalning sökes.

§ 47.

Företer den, som var pligtig gifva underrättelse, intyg från postanstalt

derom, att han inlemnat bref till föregående vexelgäldenär, gälle

det såsom bevis, att å den tid, intyget innehåller, underrättelse blifvit

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34. 13

till vexelgäldenären afsänd, så framt ej styrkt varder, att brefvet liaft

annat innehåll.

§ 48.

Hvarje vexelgäldenär ege, mot erläggande af vexelsumman jemte

ränta och omkostnader, rätt att af vexelinnehafvaren utbekomma den

protesterade vexeln med påtecknadt qvitto tillika med protesten.

§ 49.

Återgångstalan för bristande betalning må anställas på en gång

emot flere eller alla vexelgäldenärer eller särskildt emot hvilken som

helst af dem. Vexelinnehafvare vare ej bunden vid öfverlåtelsernas

ordning eller det val, han en gång gjort.

Är af vexelinnehafvaren eller med hans samtycke vexelgifvarens

eller någon öfverlåtares namn utstruket å vexeln, vare sådan vexelgäldenär,

äfvensom öfverlåtare, hvilka följa efter honom, frie från vexelansvarighet.

§ 50.

Vid återgångskraf på grund af bristande betalning för vexeln ege

vexelinnehafvaren rätt att bekomma:

den obetalda vexelsumman jemte ränta derå efter sex för hundra

om året från vexelns förfallodag;

ersättning för protestkostnader, postpenningar och andra nödiga

utgifter; samt

provision till en tredjedel för hundra af vexelsumman.

§ 51.

Lyder vexeln på utländskt mynt; gånge med betalningen deraf i

inländskt mynt, som i § 35 sagdt är; dock skall betalningen, i händelse

kursen efter vexelns förfallodag fallit, erläggas efter den kurs, som då

var gällande.

§ 52.

Har öfverlåtare inlöst återgången vexel, ege han vid återgångskraf

rätt att bekomma:

hela det belopp, han jemlikt §§ 50 och 51 varit nödgad att betala,

jemte ränta derå efter sex för hundra om året från betalningsdagen;
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande Nw 34.

ersättning för egna nödiga utgifter; samt

provision till en tredjedel för hundra af vexelsumman.

Rätten att beräkna provision upphöre, när provisionernas sammanlagda

belopp redan uppgått till två för hundra af vexelsumman.

§ 53.

o

Atergångsfordran må uttagas genom ny vexel, dragen tillbaka på

den, hos hvilken betalningen äskas (recambio-vexel, återvexel). I ty

fall må till fordrans belopp läggas mäklarearfvode för återvexelns försäljning

samt stämpelafgift, så vidt sådan skall erläggas.

Sådan vexel skall lyda på betalning vid uppvisandet och dragas

omedelbart (a drittura).

§ 54.

Den, mot hvilken återgångskraf framställes, vare ej pligtig betala,

med mindre protesten och qvitterad räkning å hvad som betalas (returräkning)

jemte vexeln till honom aflemnas.

§ 55.

Öfverlåtare, som godtgjort någon af dem, som följa efter honom,

ege utstryka sin egen och efterföljande öfverlåtelser.

NIONDE KAPITLET.

Om vexels godkännande eller betalning efter nödfallsadress

eller till heder.

§ 56.

Ar vexel, - som blifvit protesterad för uteblifvet eller osäkert godkännande,

försedd med anvisning till någon å betalningsorten, eller,

om stadgandet i § 18 eger tillämpning å vexeln, till någon å uppvisningsorten

att vexeln i nödfall godkänna (nödfallsadress); då skall,

innan återgångstalan på grund af protesten må anställas, godkännande

äskas hos den, å hvilken sådan anvisning lyder (nödfallsadressat), och,

der detsamma vägras, protest hos honom verkställas. Äro nödfalls
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

15

adresser gifna å flere, som äro villiga att meddela godkännande, kåfve

den företräde, genom hvilken de fleste vexelgäldenärer befrias.

§ 57.

Varder vexel ej godkänd af någon bland dem, på hvilka den är

stäld, som i § 56 sägs, må annan man (intervenient), sedan protest

skett, godkänna vexeln till heder för vexelgifvaren eller någon af öfverlåtarne;

dock vare ej vexelinnehafvaren pligtig att sådant godkännande

antaga, der det ej bjudes af den, å hvilken vexeln dragen är. Bjudes

godkännande jemväl af någon bland dem, på hvilka nödfallsadress

lyder, och befrias genom honom lika många vexelgäldenärer, hafve han

företräde.

§ 58.

Godkännande efter nödfallsadress eller till heder skall tecknas å

sjelfva vexeln; dock må, derest å en afskrift deraf finnes nödfallsadress

i original eller originalöfverlåtelse, godkännande efter adressen eller

till heder för öfverlåtaren tecknas å afskriften. Der ej af godkännandet

eller af detsamma i förbindelse med nödfallsadress synes, för hvars

räkning det är gifvet, skall det anses meddeladt för vexelgifvarens

räkning.

§ 59.

Den, som efter nödfallsadress eller till heder godkänner vexel,

vare berättigad att mot ersättning för protestkostnaderna utbekomma

protesten för uteblifvet eller osäkert godkännande, försedd med påteckning

om hans eget godkännande och om tiden, då det meddelades.

Senast å andra söckendagen efter dagen för godkännandet skall han

med posten eller, der post ej går, på annat ändamålsenligt sätt öfversända

protesten till den, för hvars räkning vexeln blef godkänd. Underlåter

han detta, svare till skadan.

§ 60.

Den, som efter nödfallsadress eller till heder godkänt vexel, svare

såsom annan godkännare för vexelns betalning till hvarje öfverlåtare,

som följer efter den, för hvars räkning han meddelat sitt godkännande,

så framt vexeln med förut verkstäld protest förevisas honom till betalning

inom den i § 62 stadgade tid.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

§ 61.

Har vexel blifvit godkänd efter nödfallsadress eller till heder, hafve

hvarken vexelinnehafvaren, ej heller någon af de öfverlåtare, som följa

efter den, för hvars räkning vexeln blef godkänd, rätt till återgångstalan

för uteblifvet eller osäkert godkännande. Deremot kan ”sådan

talan göras gällande af den, för hvars räkning godkännandet gafs, och

af de öfverlåtare, som föregå denne.

§ 62.

Ar en för bristande betalning protesterad vexel försedd med nödfallsadress

eller är godkännande till heder å vexeln tecknadt, och lyder

adressen eller godkännandet å betalningsorten, skall vexeln tillika med

protesten sist å andra söckendagen efter förfallodagen till betalning

uppvisas och, der sådan ej erhålles, protesteras hos alla dem, på hvilka

nödfallsadresser lyda, och hos den, som lemnat godkännande till heder.

Försummas detta, vare vexelinnehafvaren förlustig sin återgångstalan

mot hvarje vexelgäldenär, som skulle blifvit befriad genom betalningen.

Lag samma vare, derest vexelinnehafvaren vägrar mottaga betalning,

som honom erbjudes till heder för någon vexelgäldenär.

§ 63.

Hvar, som efter nödfallsadress eller till heder betalar vexelsumman

med ränta och ersätter de genom protesten vållade omkostnader, ege

att utbekomma vexeln och protesten med påteckning om betalningen

och för hvem den skett, samt inträde i vexelinnehafvarens rätt mot

den, för hvars räkning han betalt, mot de öfverlåtare, som föregå denne,

samt mot godkännaren.

§ 64.

Erbjuda sig flere att efter protest betala, hafve den företräde, genom

hvilken de fleste vexelgäldenärer befrias. Den, som med betalning

mellankommit, oaktadt af vexeln eller protesten framgick, att annan,

som erbjudit betalning, var närmare berättigad till vexelns inlösande,

hafve icke återgångstalan mot de vexelgäldenärer, soip skulle blifvit

befriade, om den andre betalt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

§ 65.

Den, som efter nödfallsadress eller till heder godkänt vexel, men

från betalning hindras deraf, att annan infriar vexeln, vare berättigad

att af denne erhålla provision till en tredjedel för hundra.

TIONDE KAPITLET.

Om duplett och afskrift af vexel.

§ 66.

Vexel må utgifvas i flera exemplar (dupletter), af hvilka hvarje särskildt

exemplar skall i sjelfva texten utmärka sin ordning, såsom första,

andra, tredje o.. s. v. (prima, secunda, tertia o. s. v.), men som för öfrigt

skola vara lika lydande. Äro exemplaren icke sålunda betecknade,

gälle hvarje af dem såsom sjelfständig, i ett exemplar utgifven vexel

(solavexel).

§ 67.

Såväl vexeltagaren som senare innehafvare af vexeln vare berättigade

att af vexelgifvaren, mot ersättning för kostnaderna, erhålla dupletter

af vexeln. Senare vexelinnehafvare ege jemväl vända sig med

begäran derom till den, som vexeln till honom öfverlåtit, denne till sin

man och så vidare, till dess begäran hinner vexelgifvaren. Öfverlåtare

vare. pligtige att på duplettexemplar förnya öfverlåtelserna efter deras

ordningsföljd.

§ 68.

Infrias ett vexelexemplar, vare de öfriga kraftlösa. Dock svare godkännare

fortfarande för hvarje efter infriandet utelöpande exemplar, som

finnes, försedt med hans godkännande. Likaledes svare öfverlåtare, som

till olika personer öfverlåtit vexelexemplar, äfvensom senare öfverlåtare

af dessa, för hvarje efter infriandet utelöpande exemplar, hvarå deras

öfverlåtelse finnes tecknad.

§ 69.

Ar ett exemplar af vexeln till godkännande afsändt, då skall, när

annat exemplar öfverlåtes, å detta tecknas, hos hvem det till godkän
Bih.

till Riksd. Vrot. 1880. 7 Sami. 20 Höft. - 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

nande afsända exemplaret finnes. Den, som har detsamma i förvar, vare

pligtig att utlemna det till den, som jemlikt § 39 eller på annat sätt

visar sin rätt att det utfå.

§ 70.

Innehafvare af vexelduplett, hvarå antecknadt är, hos hvem det till

godkännande afsända exemplaret finnes, vare icke berättigad att anställa

återgångstalan för uteblifvet godkännande eller för bristande betalning,

innan han genom protest ådagalagt, att han icke kunnat utfå nämnda

exemplar och att han ej heller å dupletten kunnat få godkännande eller

betalning.

§ 71.

Tages afskrift af vexel i afsigt att derå teckna öfverlåtelse, då skall

afskriften innefatta äfven de å vexeln redan befintliga öfverlåtelser och

öfriga påteckningar. Afskriften skall förses med anmärkning, huru långt

den är afskrift eller hvar originalöfverlåtelserna vidtaga samt hos hvem

originalvexeln finnes.

§ 72.

Hvar, som har originalvexeln i förvar, vare pligtig att densamma

aflemna till den, som jemlikt § 39 eller på annat sätt visar sin rätt att

den utfå. Innehafvare af en afskrift af vexeln vare, när han icke kan

utfå originalvexeln, berättigad att, efter protest för vägradt utlemnande,

anställa återgångstalan mot de öfverlåtare, hvilkas originalöfverlåtelser

finnas på afskriften.

ELFTE KAPITLET.

Om förkommen vexel.

§ 73.

Har vexel förkommit, må den kunna dödas på sätt derom särskildt

stadgas.

§ 74.

När stämning i sådant mål blifvit i stadgad ordning kungjord, vare

vexelgifvaren pligtig att utställa nytt vexelbref. Var den förkomna

vexeln godkänd, åligge det godkännaren att, när förfallotid är inne, be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

tala till den, som visar sin rätt att betalningen uppbära. Ät vexelgifvaren

eller godkännaren skall i ty fall ställas antaglig säkerhet till dess

vexeln blifvit dödad eller hvarderas ansvarighet för den förkomna vexeln

eljest upphört.

§ 75.

Är vexelrätten beroende deraf, att vexel inom viss tid varder uppvisad

eller protesterad, kan den, för hvilken vexeln förkommit, bevara

den rätt mot vexelgifvare och godkännare, hvarom i § 74 sägs, genom

att före protesttidens utgång protestera i anledning af vexelns förlust.

Om sådan protest skall underrättelse gifvas till nämnde vexelgäldenärer

på sätt och vid påföljd, som i §§ 45—47 sägs.

§ 76.

Den, som med sådan åtkomst, som i § 39 omförmäles, har vexel i

händer, vare, der cj visas, att han vid vexelns förvärfvande icke varit i

god tro eller att han dervid förfarit med grof vårdslöshet, icke pligtig

att utlemna vexeln till den, för hvilken densamma förkommit.

TOLFTE KAPITLET.

Om vexels preskription.

§ 77.

Vexelfordran mot godkännare vare preskriberad efter en tidrymd

af tre år, räknade från vexelns förfallodag. Är vexel betalbar vid uppvisandet,

räknas tiden från utgången af den i § 32 stadgade tid eller,

om vexeln tidigare blifvit till betalning uppvisad, från den dag uppvisandet

skedde.

§ 78.

Ätergångsfordran, som jemlikt § 29 eller § 50 tillkommer vexelinnehafvare,

vare i förhållande till vexelgifvaren och öfverlåtare preskriberad

sex månader efter förfallodagen, om vexeln var betalbar å någon

ort i Europa med undantag af Island och Färöarne, samt ett år efter

nämnde dag, om vexeln var betalbar på sistnämnde orter eller någon

ort utom Europa.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

§ 79.

o

Atergångsfordran, som tillkommer öfverlåtare, hvilken vexel infriat,

preskriberas i förhållande till vexelgifvaren och föregående öfverlåtare,

efter sex månader om öfverlåtaren, som vexeln infriat, bor i Europa

med undantag af Island och Färöarne, och efter ett år, om han bor på

sistnämnde orter eller någon ort utom Europa; och skall tiden räknas

från betalningsdagen, derest han utan rättegång infriat vexeln, men i

annat fall från den dag, då stämning i vexelinålet blef honom delgifven

eller vexelfordringen i hans till konkurs afträdda bo bevakad.

§ 80.

Vexelpreskription afbrytes genom stämnings delgifvande eller vexelfordringens

bevakning i gäldenärs till konkurs afträdda bo.

Preskription afbrytes icke i förhållande till annan vexelgäldenär,

än den, mot hvilken någon af nämnda åtgärder vidtagits, men dess afbrytande

gälle till fördel för alla vexelgäldenärer, hvilka‘föregå den,

som åtgärden vidtagit.

Har afbrott af preskription egt rum, utan att vexelinålet föres till

slut, skall ny preskriptionstid begynna att löpa från den dag, målet

sist af Rätten handlades.

TRETTONDE KAPITLET.

Om verkställighet af protest.

§ 81.

Protest skall verkställas af Notarius Publicus eller annan dertill i

lag bemyndigad person; och skall deröfver protokoll föras.

§ 82.

Den öfver protesten upprättade handling skall innehålla: afskrift af

vexeln eller vexelkopian med allt hvad derå tinnes tecknadt; den sökandes

begäran eller påstående; det svar, som gifves af den, mot hvilken

protesteras eller anmärkning, att svar ej kunnat erhållas, eller att

han ej kunnat träffas; uppgift på orten hvarest och tiden när protesten

sker, samt slutligen underskrift af den, som protesten verkställer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

La g-Utskottets Utlåtande N:o 34.

Om verkstält! protest skall anteckning göras å vexeln eller afskriften

deraf.

§ 83.

Begäres vexelprotest mot flere personer på samma ort, må endast

ett protokoll deröfver upprättas.

FJORTONDE KAPITLET.

Om förhållandet till utländsk lag.

§ 84.

Utländings rätt att ingå vexelförbindelse varde pröfvad efter hans

eget lands lag. Ar han efter den lag oberättigad dertill, och åtager han

sig här i riket sådan förbindelse, vare han ändå derför ansvarig, så vida

han efter här gällande lag må vexelförbindelse ingå.

§ 85.

Giltighet af hvarje vexelförbindelses form varde pröfvad efter lagen

å den ort, der förbindelsen är ingången. Men uppfylla utomlands tecknade

vexelförbindelser här gällande lags fordringar, vare då de förbindelser,

soni sedan här i riket å vexeln tecknas, giltiga, ändå att de

utomlands ingångna förbindelserna voro bristfälliga efter utländsk lag.

Likaledes hafve vexelförbindelser, som inländsk man utomlands åtager

sig till Svensk, Norsk, eller Dansk man, giltighet, så vidt de uppfylla

här gällande lags fordringar.

§ 86.

I fråga om sättet att verkställa åtgärder, som å utrikes ort böra

vidtagas till utöfvande eller bevarande af vexelrätt, lände till efterrättelse

den å sådan ort gällande lag.

FEMTONDE KAPITLET.

Allmänna bestämmelser.

§ 87.

Vexelgäldenärer svare en för alla och alla för en för sina förbindelser.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3i.

Den eller de, som å vexelförbindelse tecknat borgen (aval), samt

den, för hvilken sådan borgen tecknats, svare ock en för alla och alla

för en för samma förbindelse.

§ 88.

Förekomma å vexel underskrifter, som ä.ro falska eller tecknade

af personer, de der icke kunna med laga verkan ingå vexelförbindelse,

eller finnas derå underskrifter, hvilka på annan grund icke äro förbindande

för dem, i hvilkas namn de äro tecknade, lände sådant icke

till förändring i öfriga vexelgäldenärers ansvarighet.

§ 89.

Vexels uppvisande till godkännande eller betalning, verkställande

af protest samt alla öfriga åtgärder enligt denna lag, hvilka hos någon

vidtagas, skola, der annan öfverenskommelse ej träffas, verkställas mellan

kl. 9 förmiddagen och 7 eftermiddagen i hans affärslokal eller, om han

icke har sådan, i hans bostad. Träffas ej den, mot hvilken skall protesteras,

varde protesten verkstäld vid hans affärslokal eller bostad.

Är hans affärslokal eller bostad icke känd, och kan upplysning derom

af den. som verkställer protesten, icke heller erhållas hos ortens polismyndighet,

värde förhållandet i protesten anmärkt.

§ 90.

Då förfallodag eller annan tid, som i denna lag är omförmäld, skall

räknas efter vecka, månad eller år, värde den dag för förfallo- eller

slutdag ansedd, som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden

motsvarar den, från hvilken tidräkningen börjas. Finnes ej motsvarande

dag i slutmånaden, varde den månadens sista dag ansedd för förfalloeller

slutdag.

§ 91.

Inträffar vexels förfallodag å söndag eller annan allmän helgedag,

vare nästa söckendag ansedd såsom förfallodag. Infaller tid, då åtgärd

enligt denna lag sist bör företagas, på söndag eller, annan allmän helgedag”

må den å nästa söckendag företagas. Likaså må vexelduplett,

godkännande och dylikt endast å söckendag äskas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Lcig-Utskottets Utlåtande N:o 34.

§ 92.

Varder det, i följd af antingen lagbud (rnoratoriuin) eller ock afbrott

i den allmänna samfärdseln eller liknande utomordentliga tilldragelser

(vis major), för någon omöjligt att företaga en handling, hvaraf

vexelrättens bevarande är beroende, hafve han, utom i de fall, som i

tolfte kapitlet omförmälas, sin rätt förvarad, derest han oförtöfvadt efter

sådant hinders upphörande företager hvad honom ålåg.

§ 93.

Ar vexelfordran preskriberad, eller har vexelrätten gått förlorad

genom försummelse att företaga någon för dess bevarande föreskrifven

handling, stånde dock vexelinnehafvaren öppet att, såsom i vanligt

skuldfordringsmål, hos vexelgäldenär utsöka hvad denne till fordringsegarens

skada skulle vinna, der fordringen förfölle.

§ 94.

I fråga om de regler, som skola tillämpas i vexelmål för att främja

deras skyndsamma afgörande, gälle hvad derom särskildt stadgas.

Andra Afdelningen.

Om egna vexlar.

§ 95.

Hvad i denna lag är stadgadt om dragna vexlar gälle äfven om

vexlar, som äro stälda att inlösas af vexelgifvaren sjelf (egna vexlar),

dock med de undantag, som följa deraf, att vexelgifvaren häftar såsom

vore han godkännare, att särskildt godkännande af sådana vexlar ej

erfordras, samt att hvad i tionde kapitlet stadgas angående vexeldupletter

å dem icke eger tillämpning. Ej heller må dylika vexlar utställas

till egen order.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

Förslag

till förordning om nya Vexellagens införande ocli livad

i afseende derå iakttagas skall.

§ l.

Den vexellag, som nu gillad och antagen är, så ock hvad här nedan

stadgas, skall gälla från den 1 Januari 1881 för alla vexlar, som derefter

utgifvas.

§ 2.

Genom nya lagen upphäfves Vexellagen den 23 Augusti 1851, tillika

med § 21 i Förordningen den 10 Augusti 1877 om nya Utsökningslagens

införande och hvad i afseende derå iakttagas skall.

§ 3.

Angående förfarandet då vexel förkommit förordnas som följer:

Har vexel förkommit, ege den, som vexeln förlorat, hos Rätten i

betalningsorten göra ansökan om vexelns dödande, och inlemne då afskrift

af samma vexel, eller sådan uppgift om dess innehåll, som Rätten

pröfvar nödig för vexelns säkra igenkännande. Viser sökanden sannolik

anledning att vexeln verkligen förkommit; varde offentlig stämning af

Rätten utfärdad och å dess dörr anslagen, så ock tre gånger, minst

fjorton dagar emellan hvarje gång, i allmänna tidningarna införd, hvarigenom

innehafvare af vexeln kallas att den vid Rätten uppvisa inom

år och dag sedan stämningen i tidningarna sist infördes, om vexeln då

var förfallen, men eljest inom år och dag från förfallotiden. Varder ej

vexeln inom föreskrifven tid uppvist, och fullföljes derefter ansökningen;

gifve Rätten utslag, hvarigenom vexeln dödas.

§ 4.

I fråga om verkställande af protest stadgas:

Protest må verkställas, förutom af Notarius Publicus på sätt i § 81

nya Vexellagen stadgas, i stad af magistratsperson och å landet af

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

kronofogde eller länsman i orten eller af magistratsperson från närmaste

stad; och skall dervid ojäfvigt och skrifkunnigt vittne närvara,

Protokpll, i hvilket protest blifvit införd, skall ock af vittnet underskrifvas.

§ 5.

Om laga domstol och rättegång i vexelmål gälla följande stadganden:
1.

Domstol i vexelmål vare Rådstufvurätt i den stad, der svaranden

bor eller anträffas, men, om han å landet bor eller anträffas, Rådstufvurätten

i närmaste stad derintill.

2. Vexelinnehafvare må för hela sin fordran stämma en af vexelo-äldenärerna,

och stånde det i hans fria val hvilken af dem han först

stämma vill.

3. Stämning i vexelmål skall, der sökanden det äskar, meddelas

till samma dag, som den sökes, om Rätten da sitter och svaranden är

så till hands, att han kan före rättegångstimmans slut sig infinna.

4. Pröfvar Rätten sökandens påstående vara af den beskaffenhet

att det genast bifallas må; döme då till betalning och förordne tillika

att, i brist deraf, utmätning strax ske må; dock skall för inrikes vexel,

som blifvit för bristande betalning protesterad, utmätning mot vexelgifvaren

eller öfverlåtare ej verkställas förr än tre dagar förflutit fiån

det han bevisligen blifvit kräfd.

5. Är målet af den beskaffenhet, att det ej kan å första rättegångsdagen

afgöras; då må Rätten, der käranden det äskar och omständigheterna

pröfvas dertill föranleda, ålägga svaranden att nedsätta

penningar i allmänt ränteri eller ställa antaglig pant eller borgen samt

förbjuda honom att, der sådant ej fullgöres, resa från orten före sakens

slut, vid det äfventyr, som för öfverträdande af reseförbud är i 153 §

Utsökningslagen stadgadt.

6. Dom i vexelmål gånge, der den vinnande det äskar, i verkställighet

genom utmätning och det utmättas försäljning ändå att ändring

i domen sökes; vare dock den, som vunnit, skyldig att ställa pant

eller’ borgen för hvad honom tilldömdt blifvit, der han, innan domen

vunnit laga kraft, det lyfta vill.

7. Vexelgäldenär ege begagna endast sådana jäf eller invändningar,

som äro grundade på vexelns beskaffenhet och i sjelfva vexelrätten,

eller till hvilka han kan vara befogad på grund af sitt omedelbara förhållande

till käranden.

Bill. till Rilcscl. Prot. 1880. 7 Sami. ‘20 Haft.

i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

8. Beropar sig någon på utländsk lag eller sedvana och vill han

• att afseende derå fästas skall; vare han skyldig att sin uppgift styrka,

der den ej af vederparten medgifves.»

Denna nådiga proposition har af Kamrarne blifvit hänvisad till handläggning

af Lag-Utskottet, som nu går att deröfver afgifva utlåtande.

_ Bland olika lagstiftningsoinråden torde, till följd af handelns kosmopolitiska

natur, handelsrätten främst både fordra och egna sig för en

likartad lagstiftning i flere stater — främst i dem, som till läge, nationalitet

och samhällsförhållanden stå hvarandra nära.

_ Det var ock en sådan uppfattning, som föranledde Riksdagens underdåniga

skrifvelse den 9 Maj 1876 med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes

vidtaga åtgärder för utarbetande af en fullständig handelslag för Sverige,

äfvensom egna nådig omsorg deråt, att öfverensstämmelse, så vidt ske

kunde, med motsvarande norsk och dansk lagstiftning dervid åstadkommes.

Denna underdåniga skrifvelse gaf uppslaget till det förslag till

lika lydande vexellagar för Sverige, Norge och Danmark, som nu föreligger

till Riksdagens pröfning. Då den underdåniga framställningen

gjordes till föremål för öfvervägande, ansågs nemligen, för att närma sig

målet af öfverensstämmande handelslagar för de tre rikena, ändamålsenligast

vara att börja med en mindre del af arbetet och söka dermed

inom en kortare tid ernå ett praktiskt resultat, enär detta, om det

lyckades, skulle innebära en kraftig maning att vidare fortgå på den en

gång beträdda vägen; och ansågs såsom en sådan del af handelslagstiftningen

vexelrytteri vara mest lämplig af flere hand a skäl, bland annat af

det hufvudsakliga, att i Norge och Danmark funnes ett trängande behof

af nya vexellagar, samt att, om så än icke var förhållandet i Sverige, det

dock för Sverige vore af betydelse, att dessa nya vexellagar blefve öfverensstämmande

med den svenska vexellagen, antingen helt och hållet eller

i de vigtigaste delarne, i hvilket senare fall man i Sverige kunde taga

i öfvervägande, huruvida icke i den svenska vexellagen de förändringar

kunde vidtagas, som skulle leda till utfärdande af lika lydande vexellagar

för de tre nordiska rikena -— ett mål, som måste anses särdeles

önskvärdt, då vexelomsättningen mellan dessa riken är högst betydlig,

såsom utvisas af följande uppgifter om densamma i runda tal för år 1877:

vexlar från Norge på Sverige kronor 16,000,000

d:o d:o d:o d:o Danmark » 10,000,000

d:o från Sverige på Norge » 8,000,000

d:o d:o d:o d:o Danmark » 25,000,000;

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

hvarvid är att märka, att för Danmark, för hvilket land bestämda uppgifter

saknas, summorna otvifvelaktigt äro mycket högre, än som ofvan

angifvits för de öfriga två länderna.

Utgående från ofvan nämnda åsigt, tillsatte de olika regeringarne, på

initiativ från Sverige, tre olika, men samarbetande komitier, hvardera

bestående af två jurister och en affärsman — hvilka samtliga ledamöter

utan någon reservation godkänt det af komitéerna afgifna förslag —;

och detta förslag, med de icke obetydliga ändringar och jemkningar, å

hvilka, med anledning af Sveriges Högsta Domstols vid förslagets granskning

framstälda anmärkningar, på hemställan af Chefen för svenska

Justitiedepartementet, Norges och Danmarks komiterade samt regeringarne

ingått, föreligger nu i Kongl. Maj:ts nådiga proposition.

Det gifves tre störa grupper af inbördes närbeslägtade vexellagar,

den engelsk-amerikanska, den franska och den tyska. Förslaget ansluter

sig till den sist nämnda. Visserligen är denna icke den, som gäller i

den största omfattningen, enär enligt en nyligen uppgjord beräkning

omkring 240 millioner menniskor stodo under fransk, ungefär lika många

under engelsk-amerikansk och blott omkring 86 millioner under tysk

och dermed beslägtad vexelrätt, men detta oaktadt synes »Allgemeine

Deutsche Wechselordnung» af 1848 med dess senare tillägg, i synnerhet

de så kallade »Nurnbergernovellerna», vara särskildt egnad att bilda anslutningspunkten

för förarbetena till det stora, men ännu säkerligen

fjerran liggande målet af en likartad europeisk-amerikansk vexelrätt,

och detta först och främst för de folk, hvilka, såsom de nordiska, stå

så nära det tyska i så många afseenden, ej minst beträffande affärsförbindelser.

På den tyska vexellagen är ock den nu gällande svenska

Vexel lagen af den 23 Augusti 1851 (= S. L.) hufvudsakligen byggd. Då

komiterade enligt vederbörande regeringars uppdrag hade att utarbeta

sitt förslag på grundvalen af den tyska vexellagen, betydde detta sålunda

en särdeles nära anslutning äfven till den nu gällande svenska.

Ur förslaget har, till följd af de särskilda ländernas skiljaktiga processformer,

uteslutits allt, som angår vexelprocessen samt sättet för dödande

af vexel, och hafva nu gällande bestämmelser härom, äfvensom

några närmare sådana angående verkställande af protest, upptagits i en

särskildt förslag till Förordning om nya Vexellagens införande och hvad

i afseende derå iakttagas skall. Likaledes har, såsom till vexelrätten ej

hörande, uteslutits det i S. L. förekommande särskilda kapitel om vexelköp,

äfvensom den i S. L. § 27 gifna allmänna civilrättsliga regel.

Äfven i öfrigt innefattar förslaget åtskilliga afvikelser och tillägg från

nu gällande svenska vexellag. Af någon betydelse torde endast följande vara:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

att särskild föreskrift lemnats, att den för vexels giltighet såsom

sådan äfven förut (S. L. § 1) föreskrifna uttryckliga benämning af vexel

eller, der vexeln är affattad å främmande språk, motsvarande uttryck

å detta;espråkj-~skall vara!''in förd i sj elfva vexelvis text (§ 1), likasom att

vexelgifvares förbud mot öfverlåtelse, till exempel genom orden: »icke

till order» eller dylikt, för att hafva vexelrättslig betydelse likaledes

skall införas i vexelvis text (§ 9);

att trasserad egen vexel skall i alla afseenden anses såsom egen

vexel, såsom följd hvaraf icke vidare erfordras, att den trasserade egna

vexeln skall vara dragen att inlösas pä annan ort (§ 2; jfr S. L. § 2);

att, då, enligt nu gällande S. L. § 1, vexlar, i hvilka någon betalningstid

icke är nämnd, äro ogiltiga, vexel för sådant fall, enligt förslaget,

anses såsom betalbar vid uppvisandet (§ 3);

att betalningstiden skall vara en och samma för hela vexelsumman

(§ 3);

att, om vexelsumman'' är flere gånger utsatt, men till olika belopp,

det, som minst är, skall gälla (§ 6), då enligt S. L. § 4, derest penningesumman,

som skall betalas, är utsatt med både bokstäfver och

siffror, men till olika belopp, det skall gälla, som är utsatt med bokstäfver;
att,

om i vexel ränta utfästes, sådant är ogilt (§ 7);

att uppvisningsrätten hlifvit på dubbelt sätt närmare bestämd, dels så,

att en hvar, som har vexel i händer — sålunda, mot S. L. § 18, äfven

den, som innehar en vexel att betalas vid uppvisandet — är berättigad

att strax uppvisa densamma till godkännande och att, der sådant icke

inom stadgad tid erhålles, protestera för uteblifvet godkännande, dels

ock så, att till och med aftal, som strider häremot, icke har verkan

efter vexellag (§ 17);

att, om vexel,‘Hyder påjjbetalning å annan ort, än der vexelbetalaren

bor, och vexelgifvaren ej i vexeln utsatt, af hvem betalning bör å den

andra orten erläggas, vexeln, mot hvad enligt S. L. är förhållandet, skall

före förfallodagen förevisasvexelbetalaren till godkännande, och, der

sådant icke erhålles, protesteras, allt vid äfventyr, att vexelrätten förloras

mot vexelgifvare och öfverlåtare (§ 18);

att för vexel, stäld att betalas viss tid efter uppvisandet, likasom

för vexel, som lyder å betalning vid uppvisandet, uppvisningstiderna

blifvit annorlunda bestämda (§§ 19 och 32; jfr S. L. §§ 19 och 37);

att giltigt godkännande kan lemnas medelst godkännarens blotta

namnteckning på vexelns framsida (§ 21; jfr S. L. § 21);

att, då enligt S. L. § 24 vexel skall godkännas efter sin lydelse utan

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 34.

vilkor eller förbehåll, men om det ej sker, godkännandet anses vägradt,

dock att godkännaren svarar för hvad hans afgifna godkännande innebär,

förslaget, som i likhet med S. L. tillåter godkännandets inskränkning

till en del af vexelsumman, stadgar, att, om andra inskränkningar

eller vilkor göras, de skola vara utan verkan (§ 22);

att, om vid återgångstalan för uteblifvet eller osäkert godkännande

vexelgäldenären lemnat säkerhet åt någon af dem, som följa efter honom,

den stälda säkerheten äfven skall gälla till fördel för säkerhetsgifvarens

öfriga efterföljare, när de fordra sådant, under det enligt S. L.

§ 32 så torde vara förhållandet utan vidare, samt att ej någon, som

följer efter säkerhetsgifvaren, må fordra ytterligare säkerhet af någon

vexelgäldenär, så framt det ej visas, att den redan stälda säkerheten är

otillräcklig, om hvilket stadgandes tillämplighet enligt nu gällande S. L.

meningarne kunna vara delade (§ 27);

att ett efter protest meddeladt godkännande måste för att förpligta

uppvisaren vara fullständigt (§ 28);

att för rätten att behålla stäld säkerhet för uteblifvet eller osäkert

godkännande stadgats en egen preskriptionstid, i det att säkerheten skall

återlemnas, derest ej inom ett är efter vexelns förfallodag käromål om

dess inlösen blifvit anstäldt emot den, som har lemnat säkerheten (§ 28);

att säkerhet af föregående öfverlåtare eller vexelgifvaren kan, efter

skedd protest, fordras äfven i det fall, att godkännaren, om han är köpman,

instält sina betalningar (§ 30);

att i § 33 närmare bestämmelser, än i S. L. §§ 36 och 94, meddelats

angående beräkning af vexels förfallotid;

att, om vexel är utgifven å ort, hvarest tidräkning efter gamla stilen

begagnas, tidsbestämmelserna i vexeln anses gifna efter nämnda stil,

derest icke annat af vexeln framgår (§ 34);

att, då vexelsumman får gäldas i annat myntslag, än hvarå vexeln

lyder, beräkningen skall ske efter den vexelkurs, hvartill på den ort,

der betalningen sker, eller på närmaste inländska vexelplats vexlar, utstälda

i det uti vexeln förekommande myntslaget och alltid lydande på

betalning vid uppvisandet, köpas å den tid, inlösen sker (§ 35; jfr L. S. § 38);

att, om vexel före förfallodagen infrias, och sedan visar sig, att betalning

erlagts till obehörig innehafvare, den, som vexeln inlöst, skall

svara för deraf uppkommande skada (§ 40);

att, beträffande vilkoren för återgångstalan vid bristande betalning,

uppmaning att ej protestera (»utan protest», »utan kostnad» eller dylikt)

fritager från skyldighet att protestera (§ 42);

att så kallad notifikationsskyldighet stadgats efter protest på grund

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

af såväl bristande betalning (§§ 45—47) som uteblifvet godkännande

(§ 20), äfvensom efter protest på grund af godkännarens insolvens (§30);

att rättigheten att beräkna provision är begränsad så, att densamma

upphör, när provisionernas sammanlagda belopp redan uppgått till två

för hundra af vexelsumman, samt att, till beräkningens förenklande,

föreskrifvits, att indossanternas provision skall beräknas endast å vexelsumman,

men ej å regress-summan (§ 52; jfr S. L. § 47);

att återgångsfordran må uttagas genom återvexel enligt närmare bestämmelser

(§ 53);

att särskild bestämmelse lemnats om nödfallsadress å domicilierade

vexlar, och att stadgandet så affattats, att äfven trassaten kan användas

såsom nödfallsadressat äfven af trassenten (§ 56);

att vexelinnehafvare ålagts att mottaga det godkännande till heder,

som af trassaten erbjudes, icke blott, såsom nu, när godkännandet erbjudes

till heder för trassenten, utan äfven i det fall, då erbjudandet

sker till heder för en indossant (§ 57; jfr S. L. § 55);

att äfven nödfallsadressat tillåtes, med vexelinnehafvarens medgifvande,

godkänna vexeln till heder (§ 57);

att, derest å en afskrift af vexeln tinnes nödfallsadress i original

eller originalöfverlåtelse, godkännande efter adressen eller till heder för

öfverlåtaren må tecknas å af skriften (§ 58);

att icke upptagits svenska lagens regel (§ 59), att, om flere erbjuda

betalning för samma persons räkning, företrädet skall lemnas åt trassaten,

så framt han efter verkstäld protest vill betala utan vilkor, och

dernäst åt nödfallsadressaten (§ 64);

att remittentens rätt att af trassenten fordra duplett öfvergår på

hvarje följande innehafvare af vexeln, ej tillkommer hvarje indossatarie

omedelbart endast i förhållande till hans föregångare (§ 67; jfr S. L. § 64);

att förslaget i fråga om dödande af vexel afhandlar förkomna vexlar

i allmänhet, icke endast accepterade vexlar (§§ 73, 74; jfr S. L. § 70);

att, under det S. L. § 71 icke gifvit den, som inledt talan om vexelns

dödande, rätt att vidtaga några mått och steg mot andra vexelgäldenärer

än acceptanten, förslaget deremot tillförsäkrar honom äfven befogenhet

att hos trassenten mot ställande af liknande säkerhet fordra nytt

vexelbref (§ 74);

att, om vexelrätten är beroende deraf, att vexel inom viss tid varder

uppvisad eller protesterad, den, för hvilken vexeln förkommit, kan

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

bevara rätten mot vexelgifvare och godkännare att äska nytt vexelbref

eller erhålla betalning, genom att före protesttidens utgång protestera

i anledning af vexelns förlust, hvarom notifikation då skall ske (§ 75);

att i § 76 stadgas, det den, som vexeln i händer häfver, så framt

han genom innehållet af dess text eller genom behörigen sammanhängande

och till honom fortgående följd af fullständiga öfverlåtelser eller

öfverlåtelser in blanco visar sig vara rätt innehafvare af vexeln, icke,

der ej visas, att han vid vexelns förvärfvande icke varit i god tro eller

att han dervid förfarit med grof vårdslöshet, är pligtig att utlemna vexeln

till den, för hvilken densamma förkommit;

att i §§ 78 och 79 förändrade tidsbestämmelser för vexels preskription

blifvit gifna;

att, om det i följd af antingen lagbud (moratorium) eller ock afbrott

i den allmänna samfärdseln eller liknande utomordentliga tilldragelser

(vis major), varder för någon omöjligt att företaga en handling,

hvaraf vexelrättens bevarande är beroende, han, utom i det fall, då

vexelpreskription inträder, har sin rätt förvarad, derest han oförtöfvadt

efter sådant hinders upphörande företager hvad honom ålåg (§ 92); samt

att enligt § 95 utgifvare af egen vexel icke har skyldighet att på

anfordran utlemna duplett.

Utskottet har funnit de flesta af de sålunda föreslagna bestämmelserna

väl motiverade samt innebära verkliga förbättringar.

o O

Tvenne punkter i det nya förslaget, nemligen bestämmelserna om

vilkor och inskränkningar vid godkännande samt om den så kallade notifikationsskyldigheten,

har Utskottet emellertid funnit särskildt anmärkningsvärda.

De härutinnan skedda förändringarna i nu gällande föreskrifter torde

i vårt land icke egentligen vara af något behof påkallade och möjligen

kunna komma att i Sverige, hvarest vexlar vunnit en vidsträckt användning,

äfven bland den större allmänheten i dess affärsförhållanden,

medföra åtskilliga olägenheter.

Det först nämnda stadgandet, som innefattas i § 22, af innehåll, att

vexel skall godkännas efter sin lydelse utan vilkor eller förbehåll, dock

att godkännande må inskränkas till en del af vexelsumman, samt att,

om andra inskränkningar eller vilkor göras, dessa skola vara utan verkan,

synes Utskottet innebära en nog stor formalism. Det skulle ock föranleda,

att, om till exempel å en vexel, dragen på två månader, tecknats

godkännande med vilkor af betalningsskyldighet på förlängd tid,

till exempel först om fyra månader, den sålunda godkända vexeln skulle,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

då det vid accepten fogade vilkor skall vara utan verkan, vara förfallen

till betalning efter två månader.

Äfven notifikationsskyldigheten torde understundom kunna blifva rätt

besvärlig vid vexelumgänget. Bevisningsskyldigheten med afseende derå

är ej heller och kan icke vara i öfverensstämmelse med annars gällande

regler.

Då emellertid förslagets från S. L. afvikande bestämmelser om godkännande

af vexel onekligen kunna härledas ur vexelns strängt formella

natur, och då notifikationsskyldighet, åtminstone efter protest på grund

af uteblifven betalning, förekommer i alla vexellagar — med undantag

af den svenska och finska — ehuru i den franska densamma sammanbundits

med en påskyndad regress; då nämnda skyldighet, derest den

vid bristande betalning godkännes, äfvenledes, enligt förslagets system,

bör antagas vid uteblifvet godkännande, enär sådant kan föranleda till

vare sig fordran af säkerhet eller betalning, samt densamma då jemväl

synes böra fordras i fråga om osäkert godkännande enligt § 30; och då

notifikationen onekligen äfven i öfrigt medför flere fördelar, hvadan den

äfven här i landet icke sällan iakttages; då påföljden af dess underlåtande

endast är skadeersättning och förlust af rättigheten att fordra

godtgörelse för särskilda utgifter; samt då fördelen af öfverensstämmande

vexellagar i de tre nordiska rikena icke synes böra för omförmälda

tvenne bestämmelsers skull äfventyras, finner Utskottet desamma

kunna och böra godkännas.

Utskottet anser sig slutligen här böra, till undvikande af allt missförstånd,

erinra, att ett antagande af nu föreliggande, med de i Norge

och Danmark för representationerna framlagda öfverensstämmande, förslag

icke innebär någon internationel öfverenskommelse, som beträffande

lagstiftningen i ämnet för framtiden på något sätt binder Sveriges

lagstiftande myndigheter, hvadan Konungs och Riksdags makt att upphäfva

eller ändra denna lag skulle blifva densamma som beträffande

hvarje annan.

Utskottet hoppas dock, att, derest lagen nu varder antagen, långt

ifrån att någon sådan rätt skulle komma i fråga att användas, den nya

vexellagen tvärt om skall utgöra ett fortfarande vittnesbörd om trenne

samslägtade folks eniga samverkan på ett lagstiftningsområde, hvarest

förefinnes så stort både rum för och anledning till ytterligare öfverensstämmelse.

Förslaget till förordning om nya Vexellagens införande och hvad i

afseende derå iakttagas skall har icke föranledt någon anmärkning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

33

På grund af det anförda får Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts föreliggande nådiga proposition

med förslag till

O

1) Vexellag,

2) Förordning om nya Vexellagens införande och

hvad i afseende derå iakttagas skall,

måtte af Riksdagen bifallas; dock med det förbehåll, att

författningarne ej skola blifva gällande i annat fall, än

att med Vexellägsförslaget öfverensstämmande vexellagar

varda i Norge och Danmark antagne.

Stockholm den 9 Mars 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Ilerr Grefve Mörner har begärt få här antecknadt, att han, till följd

af erhållen ledighet från riksdagsgöromålen, icke inom Utskottet deltagit

i ärendets behandling.

Bih. till Rihsd. Prot. 1880. 7 Sami. 20 Haft.

B

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1880:22 Skrifvelse, med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till vexellag samt till förordning om nya vexellagens införande och hvad i afseende de s. 11 i texten