Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta förslag om ändring i gällande bestämmelser rörande mark, vid skifte afsatt för skiftesdelegarnes gemensamma behof. På grund af erhållna remisser har Lag-Utskottet att yttra sig öfver tre inom Andra Kammaren väckta motioner rörande ändring i nu gällande skiftesstadgas bestämmelser om mark, som vid skifte afsättes för skiftesdelegarnes gemensamma behof.

1880-04-19 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1880:37, Utlåtande, i anledning af väckta förslag om ändring i gällande bestämmelser rörande mark, vid skifte afsatt för skiftesdelegarnes gemensamma behof. På grund af erhållna remisser har Lag-Utskottet att yttra sig öfver tre inom Andra Kammaren väckta motioner rörande ändring i nu gällande skiftesstadgas bestämmelser om mark, som vid skifte afsättes för skiftesdelegarnes gemensamma behof.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.

1

?V:o 37.

Ank. till Rikscl. Kansli den 19 April 1880, kl. 6 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta förslag om ändring

i gällande bestämmelser rörande mark, vid skifte

afsatt för skiftesdelegarnes gemensamma behof.

På grund af erhållna remisser har Lag-Utskottet att yttra sig öfver

tre inom Andra Kammaren väckta motioner rörande ändring i nu gällande

skiftesstadgas bestämmelser om mark, som vid skifte afsättes för

skiftesdelegarnes gemensamma behof.

I motion N:o 26 anför Herr Victor Ekenman, att de vid skiften —

icke allenast laga skiften, utan äfven enskiften, äfvensom sådana storskiften,

som i sammanhang med laga skifte vunnit fastställelse — afsätta

samfälligheter hade en vida större betydelse än man i allmänhet förestälde

sig, enär vid ifrågavarande förrättningar icke sällan lemnats oskiftade

ganska betydliga jordområden ej allenast för något gemensamt behof,

såsom t. ex. grustägt, utan äfven understundom af icke någon som helst

uppgifven anledning, hvadan återstode att antaga det besparing i skifteskostnaden

varit enda syftet; men att med jordens nu mera ökade värde

nödvändigheten instälde sig att dessa samfälligheter, då de vore större

än behofvet kräfde eller alldeles obehöfliga, finge delas; hvarföre och

då enligt den lagtolkning, som legat till grund för Högsta Domstolens

under senare åren likartade domslut rörande rätta förståndet af 3 § i

skiftesstadgan, en enda delegare kunde hindra sådan delning, hvilken

dock vore för jordbrukets utveckling af stor betydelse, motionären, i

öfverensstämmelse med sin uppfattning af andemeningen i stadgan, genom

hvilken lagstiftaren oförtydbart åsyftat, ej blott att meddelad fastställelse

å förrättad delning skulle betrygga eganderätten för framtiden,

Bill. till Riksd. Prot. 1880. 7 Sami. 23 Hiift.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.

utan äfven såsom regel, att all inom skifteslaget befintlig jord skulle

delas, föreslår, »att Riksdagen ville för sin del besluta, att 3 § 1 mom.

skiftesstadgan skall hafva följande lydelse:

»Har jord, som hörer till by eller till hemman, deri två eller flera ega

del, genom teg- eller storskifte i flera skiften blifvit lagd; vill den, som

i sådant skifteslag eger ett eller flera hemman eller en eller flera hemmansdelar,

laga skifte erhålla, hafve ock der vitsord till utan att å tegeller

storskifte meddelad fastställelse eller eljest ingången eller stadfästad

förening må sådant hindra eller derför i vägen ligga. Ej må redan

verkstäld enskiftesdelning, som vunnit laga kraft, eller skifte, hvilket

enligt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 20 Februari 1821 blifvit såsom

enskifte ansedt och faststäldt, eller laga skifte, hvarå fastställelse

meddelats, genom nytt skifte rubbas, utan så är, att alla, hvilkas rätt

är af frågan beroende, derom åsämjas; delegare dock obetaget att i laga

ordning söka och erhålla sin eg olott ur skifteslags samfällighet utbruten,

vare sig ur hela, i fall den är obehöflig, eller den del deraf, som öfverskjuter

verkliga behof vet.»

Uti motion N:o 37 anhåller herr F. Andersson »att få ändring eller

tillägg i vår nu gällande skiftesstadga, att samfäld mark af hur litet

omfång som helst inom ett eller flera skifteslag, då den icke för gemensamt

behof till fördel kan begagnas, må genom delning eller egoutbyte

skiftas, der hälften af delegarne sådant önska».

På samma skäl, som Herr Ekenman, men ännu mera utförda, anser

Herr Joll. Bengtsson i motion N:o 52, att lagstiftningen rörande ifrågavarande

mark bör förändras så, att å ena sidan rättelse kan beredas i

de missbruk, som i detta afseende vid faststälda egoskiften redan blifvit

begångna, och på den andra sådana för framtiden må så vidt möjligt

förekommas.

I första hänseendet borde enligt motionärens tanke det förbud, som

nu vore meddeladt mot all ändring i ett faststäldt skifte, såvida ej alla

parter derom åsämdes, så till vida inskränkas, att, om ändringen åsyftade

mark, afsatt till gemensamt behof, af öfverflödig vidd, den måtte

blifva tillåten och således »vitsord lemnas åt den delegare, som skifta

vill» — såvidt nemligen det anginge sådana egoskiften, som blifvit faststälda

före den tid, deri åsyftade lagförändringen skulle träda i gällande

kraft. Efter denna tid åter — då några sådana missbruk vore förebyggda

och således, ej förekomma — skulle, för vinnande af ändring i ett faststäldt

laga skifte, erfordras, såsom för närvarande, bifall af alla dem,

hvars rätt saken rörde. I andra hänseendet åter borde skiftesmannen och

gode männen, icke allenast vid hädanefter skeende laga skiften på hela

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.

3

byområden och hemman, utan äfven på sådana delar deraf, som förut

vore antydda, meddela yttrande öfver de beslut, som af delegarne till

och med enstämmigt fattades öfver undantag af oskifto, huruvida detta

vore till det uppgifna ändamålet användbart och huruvida det icke blifvit

större tilltaget, än behofvet fordrade. Motionären ansåge, att ett sådant

yttrande lämpligast borde af skiftesförrättarne afgifvas, emedan de

borde bättre inse delegarnes fördel, än många utaf dem sjelfva förmådde,

dels borde ega fullständig kännedom om egornas beskaffenhet, och dels

icke, huru deras omdöme än utfölle, beredde sig sjelfva någon inkomst.

Vore delegarne sins emellan eniga i beslutet och godkände de för öfrigt

det yttrande skiftesmannen och gode männen afgåfve, borde dervid förblifva.

Blefve detta deremot antingen i sin helhet eller till en del icke

händelsen, borde ärendet, såsom andra preliminärfrågor, underställas

egodelningsrätten.

Motionären föreslår sålunda, »att Riksdagen behagade hos Kongl.

Maj:t i underdånighet anhålla, att nådig kungörelse täcktes utfärdas, uti

hvilken nedanstående paragrafer i 1866 års skiftesstadga erhålla följande

förändrade lydelse:

1 Ka p.

3 §.

Har jord, som hörer till by eller hemman, deri två eller flere ega

del, genom teg- eller storskifte i flera skiften blifvit lagd; vill den, som

i sådant skifteslag eger ett eller flera hemman eller en eller flera hemmansdelar,

laga skifte erhålla, hafve ock den vitsord till, utan att å tegen

eller storskifte meddelad fastställelse eller eljest ingångna och stadfästade

förening må sådant hindra eller derför i vägen ligga. — Ej^ må redan

verkstäld enskiftesdelning, som vunnit laga kraft, eller skifte, hvilket

enligt Vår nådiga Kungörelse den 20 Februari 1821 blifvit såsom enskifte

ansedt och faststäldt, eller laga skifte, hvarå fastställelse meddelats före

den tid, clenna Vår nådiga, kungörelse träder i gällande kraft, genom nytt

skifte rubbas utan så är, antingen att alla, hvilkas rätt är af frågan beroende,

derom åsämjas, eller ock att från det faststälda skiftet är, under

hvilken förevändning som helst, så stor del utesluten, att denna numera

lämpligen ej kan till beskaffenhet och omfång hänföras till sådant område,

hvilket på de grunder denna Vår nådiga stadga bestämmer, far såsom gemensam

plan för skifteslaget af sättas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.

I sådant fall vare skifte pa en sådan plan, äfven utan alla delegarnes

medgifvande, tillåtet, och kåfve den vitsord, som skifta vill.

Laga skifte, som är afslutadt och faststäldt efter denna tid, denna Vår

nådiga kungörelse skall tillämpas, får icke rubbas, utan att alla de, som

saken angå, sig derom förena.

6 Kap.

54 §.

Skiftesmannen och gode männen skola, efter rådplägning med delegarne,

besluta uti de i 2, 3 och 6 punkterna af nästföregående § omnämnda

frågor.

Delegare, som äro tillstädes vid afgörandet af de i 1, 4, 5, 7 och

8 punkterna i samma § uppräknade frågor, ega att, under rådplägning

med skiftesmannen och gode männen, i dessa frågor besluta, när de alla

om beslutet äro ense. — Varder, efter det en sådan fråga blifvit föredragen,

densammas behandling uppskjuten, då bör underrättelse om dagen,

när frågan skall till afgörande förekomma, delegarne meddelas.

Skiftesmannen och gode männen söka härvid förmå delegarne att i nämnde

delar sig förena. Varder förening af alla närvarande delegare i en eller

liera delar ingången, då skall den särskildt upprättas och af delegarne,

jemte gode männen, underskrifvas, och gälle sedan till efterrättelse i

hvad det af ser 1, 5, 7 och 8 punkterna och med, iakttagande af hvad 128

§ rörande frånvarande delegares rätt i denna del innehåller.

Öfver delegarnes beslut i 4 punkten skola skiftesmannen och gode männen

afgifva yttrande, huruvida de dels anse det af delegarne bestämda

undantag af oskifto motsvara det ändamål, som dervid uppgifves vara åsyftadt,

och dels om de anse detsamma till omfånget icke vara större, än behofvet

fordrar, och i händelse de ej dela jordegarnes mening, föreslå de

förändringar i beslutet, de finna nödiga. — Kunna åter delegarne sig icke

förena i någon eller några af de punkter, som till deras beslutanderätt höra

och som före skiftets fortsättning skola vara af gjorda, eller gillas icke utaf

alla det yttrande, skiftesmannen och gode männen rörande beslutet i 4 punkten

afgifvit, då ega dessa, sedan de. skäl noga upptagna blifvit, som å

ena eller andra sidan anföras, att öfver tvisteämnet utlåtande meddela,

och iakttaga dervid hvad för hvarje särskildt fäll här framdeles stadgas.

— Nöjes delegare enhälligt deråt —--— — finnes förordnadt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.

18 Kap.

125 §.

3:dje punkten: Tvister om den mark, som för delegarnes allmänna

behof före skiftet undantagas skall, antingen de härleda sig frän delegarnes

olika meningar eller från nekadt godkännande af det yttrande i ämnet,

som det, enligt 54 §, åligger skiftesmannen och gode männen att afgifva.

Med anledning af en vid sistlidne riksdag väckt motion, att samfäld

mark af huru litet omfång som helst inom ett eller flera skifteslag,

då den icke till gemensam nytta för delegarne kunde begagnas, måtte

få genom delning eller egoutbyte skiftas, der minst V3 af delegarne sådant

önskade, anförde Utskottet, att genom 3 § i Kong]. Maj:ts förnyade

nådiga Stadga om skiftesverket i riket den 9 November 1866 — af innehåll,

att ej må redan verkstäld enskiftesdelning, som vunnit laga kraft,

eller skifte, hvilket enligt Kongl. Kungörelsen den 20 Februari 1821

blifvit såsom enskifte ansedt och faststäldt, eller laga skifte, hvarå fastställelse

meddelats, genom nytt skifte rubbas, utan så är, att alla, hvilkas

rätt är af frågan beroende, derom åsämjas — hade omförmälda skiften

blifvit likstälda med laga kraft vunna domar, och att Utskottet icke ville

bidraga att rubba den orygglighet, som vore och måste vara sådana tillerkänd,

hvadan Utskottet icke kunde tillstyrka bifall till motionen, utan

ansåge, att om, på grund af 10 kap. i skiftesstadgan'' eller förut gällande

skiftesförfattningar, mark blifvit för delegarnes allmänna behof undantagen,

denna åtgärd borde vara lika förbindande, som hvarje annan bestämmelse

beträffande det verkstälda skiftet, och att det sålunda vore i

sin ordning, att för sådan undantagen marks skiftande erfordrades samtlige

delegares medgifvande. Utskottets afstyrkande hemställan bifölls i

båda Kamrarne utan votering; och då Utskottet fortfarande vidhåller

anförda uttalandet — hvilket är lika tillämpligt å nu föreliggande förslag

om samfäld marks delning* af hvilka Herr Ekenmans lemnar delegare

rätt att i laga ordning söka och erhålla sin egolott ur skifteslags samfällighet

utbruten, Herr Anderssons för delning af samfäld mark, då den

icke för gemensamt behof till fördel kan begagnas, fordrar hälften af

delegarnes medgifvande, och Herr Bengtssons, hvilken ur sitt redaktionsförslag

uteglömt det till 3 § af skiftesstadgan genom Kongl. Kungörelsen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 37.

den 1 Oktober 1875 gjorda tillägg, gifver vitsord åt den, som skifta

vill — samt då, beträffande Herr Bengtssons motion, i hvad den innefattar

förändrade bestämmelser om undantag af oskifto, densamma icke

heller i denna del synes vara af beskaffenhet att kunna bifallas, enär

deri förutsattes, att skiftesmannen och gode männen skulle bättre förstå

att iakttaga skiftesdelegarnes fördel och bästa, än de sjelfve, hvarjemte

den föreslagna proceduren endast synes skola komma att vålla onödig

omgång, hemställer Utskottet,

att 1) Herr Ekenmans motion

2) Herr Anderssons motion

3) Herr Bengtssons motion

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 April 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Herrar Anders Persson, Johannes Jonsson, Magnus Jonsson och Smedberg

hafva begärt få här antecknadt, att de i följd af erhållen ledighet

från riksdagsgöromålen icke inom Utskottet deltagit i motionernas behandling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.