Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om antagande af en lag om afveckling medelst administration.

1880-04-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1880:41, Utlåtande, i anledning af väckt motion om antagande af en lag om afveckling medelst administration.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 41.

1

N:o 41.

Anb. till Riksd. Kansli den 22 April 1880, kl. 1 e. ra.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om antagande

af en lag om afveckling medelst administration.

Uti en inom Första Kammaren afgifven och till Lag-Utskottet

remitterad motion, N:o 33, hemställer Herr A. O. Wallenberg »det Riksdagen

för sin del behagade besluta om Lag om afveckling medelst administration

af följande lydelse:

§ I
Vill

köpman, som instält sina betalningar, men om hvilkens försättande

i konkurstillstånd yrkande ännu ej blifvit väckt, öfverlemna sitt

bo till afveckling medelst administration, och har han fört sådana böcker,

som i ICongl. förordningen den 4 Maj 1855 om handelsböcker omförmälas,

då må trenne eller flera af hans borgenärer genom kungörelse i

allmänna tidningarne kalla samtlige borgenärer att å tionde dagen från

kungörelsens införande sammanträda för att öfverlägga och besluta om

afveckling medelst administration; och skola alla kände borgenärer underrättas

om sammanträdet genom särskilda kallelsebref, hvilka böra till

dem med posten ofördröjligen afsändas.

§ 2.

Då sådan kungörelse utfärdats och intill dess beslut i anledning

af frågan om afveckling medelst administration blifvit fattadt eller der

Bih. till Liksd. Prat. 1880. 7 Sarnl. 25 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 41.

afveckling beslutats, så länge den fortgår, ege borgenär för fordran, som

före betalningsinställelsen tillkommit, icke rätt att i annan ordning, än

här nedan föreskrifves, söka det gäldenärs egendom till konkurs afträdas

skall, eller att samma fordran i laga ordning utsöka.

§ 3.

Vid sammanträdet anmäler hvarje borgenär beloppet af sin fordran,

dock att det belopp, hvarför borgenär vid sammanträdet må rösta, i

händelse det öfverstiger hvad gäldenärens bok utvisar, skall medelst företeende

af ostridigt fordringsbevis styrkas.

Förslag till afveckling medelst administration skall såsom antaget

anses, derest antingen alla tillstädesvarande borgenärer sig derom förenat,

eller ock fyra femtedelar af de vid sammanträdet närvarande borgenärerne

bifallit förslaget, och desse borgenärer jemväl representera fyra

femtedelar af de ostridiga fordringarne.

§ 4. ''

Varder beslut om gäldbundna boets afveckling medelst administration

i behörig ordning fattadt, ege borgenärerne i den ordning, som för val

af gode män i konkurs är föreskrifvet, utvälja administratörer, två eller

flere, att boet om händer taga och afveckla. Vid samma tillfälle utfärda

borgenärerne instruktion och bemyndigande för administratorerne.

Anse administratorerne, efter tagen närmare kännedom om gäldbundna

boets ställning, afveckling utan konkurs overkställbar, göre hos

Rätten ansökan om boets försättande i konkurs, men ansvare för boets

tillgångar, till dess de af konkursförvaltarne omhändertagas.

§ 5.

Har afveckling medelst administration blifvit beslutad och kommit

till stånd, må den under ingen förevändning fortgå längre tid än tolf

månader, räknadt från den dag beslut om afveckling fattades.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 41.

3

Då det af Herr Wallenberg nu framlagda lagförslag är ordagrant

lika lydande med det vid sistlidne riksdag af llerr G. H. Stråle inom

Första Kammaren uti motionen N:o 16 framstälda, af Lag-Utskottet i

dess Utlåtande N:o 34 afstyrkta och af båda Kamrarne utan votering

afslagna, får Utskottet, under hänvisning beträffande utländsk lagstiftning

till hvad uti nämnda utlåtande finnes anfördt samt med upplysning,

att det uti samma utlåtande omförmälda, uti England af regeringen för

parlamentet framlagda lagförslag icke, efter antagandet i Öfverhuset,

hann att uti Underhuset fullständigt behandlas, innan parlamentet prorogerades,

hvadan detsamma för den gången förföll, nu i öfrigt åberopa

hvad Utskottet så väl vid sistlidne riksdag, som vid den närmast föregående,

andragit såsom skäl för afstyrkande af liknande förslag.

Sedan Utskottet anfört, hurusom af den lemnade redogörelsen för

den utländska lagstiftningen i ämnet framginge, att hvarken i Tyska riket,

Frankrike eller Österrike något rättsinstitut förekomme, som motsvarar

den ifrågasatta »afvecklingen»; och att, då vidare det i nämnda redogörelse

närmare omförmälda nordamerikanska förfarandet endast kunde

inträda under pågående konkurs, det egentligen endast vore till England,

man med något skäl kunde hänvisa, då man i främmande lagstiftning

sökte stöd för att i vårt land införa lagstadgad »afveckling under administration»,

men hurusom härvid den anmärkning läge nära, att hvarken

våra affärsförhållanden vore jemförliga med Englands eller rättsliga åtgärder

i allmänhet här i landet förenade med de dryga kostnader och,

i många fall vidlyftigheter, som der gjorde så önskvärdt att undvika

deras anlitande, yttrade sig Utskottet vidare på följande sätt.

Mot hela anordningen möta derjemte, enligt Utskottets tanke, ur

principiel synpunkt störa betänkligheter. Hvarje lagstiftning i förevarande

afseende måste — derest den skall hafva något ändamål — leda

till ett genom andras beslut för enskilde fordringsegare stadgadt hinder

att medelst anlitande af vanliga exekutiva åtgärder göra sin rätt gällande

och till ett mot dem öfvadt rättsligt tvång att deltaga uti en af

andra beslutad »afveckling», eller med ett ord: det är här fråga om ett

slags rättsligt förfarande, som, utan att heta konkurs och utan att i förhållande

till gäldenären så verka, dock, hvad fordringsegarne beträffar,

skulle medföra alla följder af en konkurs. I alla händelser borde väl

denna »afveckling» med alla sina i en mängd rättsförhållanden så ingripande

följder icke kunna inträda förr, än efter domstols pröfning af och

bekräftelse å borgenärernes beslut. Men härför erfordras ett rättsligt

fastställande af fordringarne och fordringsegarnes å dem grundade röst
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 41.

rätt, hvilket åter till följd af den omgång och tidsutdrägt, deraf skulle

förorsakas, komme att i hög grad förminska värdet af hela förfarandet.

Tvångsackordet har visserligen åberopats såsom exempel på, att

den ena fordringsegarens rätt gjorts beroende af de andres beslut, men

härvid har förbisetts, att i fråga om antagande af ackord förefinnas flera

garantier och den domstolens medverkan, hvilka det föreslagna administrat-ionsförfarandet

skulle komma att sakna. Så sker pröfning af ackordsanbud

icke förr än efter inställelsedagen, hvadan ock rättens ombudsman

kan vara förpligtad att dervid tillhandahålla »skriftlig förteckning

å alla röstberättigade borgenärer jemte det belopp af deras fordringar,

som vid ackordet i betraktande komma må»; så får den, hvars anmälda

fordran är bestridd, visserligen i omröstningen öfver ackordsanbudet,

deltaga, men, om hans röst kan på utgången inverka, dömes först öfver

jäfvet och bestämmes sedan definitivt utgången af omröstningen, och så

är det vidare i fråga om ackord Rätten, som, ändå att ackord ej bestridt

är, under lagbundna förutsättningar och former pröfvar det erbjudna

ackordet.

Hvad det föreliggande förslagets detaljer beträffar, så torde den

till tio dagar från kungörelsens införande i allmänna tidningarne bestämda

inställelsetid för beslut om administration icke i vårt land kunna anses

så tillräckligt tilltagen, att ingen borgenär derigenom kan beröfvas sin

obestridliga rätt att under vanliga omständigheter hinna att sig vid

sammanträdet infinna. Visserligen skulle, såsom Utskottet, då denna

fråga sistlidne riksdag förelåg, erinrade, vid större fallissementer, som

väcka mera allmänt uppseende, borgenärerne, derigenom uppmärksamgjorda

på saken, komma i tillfälle att vid det utlysta sammanträdet

temligen allmänt bevaka sin rätt; men vid mindre sådana skulle möjligen

ett fåtal af borgenärerne efter samråd med gäldenären kunna åstadkomma

ett moratorium på ett år, som för öfrige borgenärer kunde vara

ofördelaktigt och för den allmänna krediten skadligt; och i allmänhet

synes, då ett hufvudvilkor för att en »afveckling» skall kunna med fördel

åvägabringas, är, att densamma kan komma till stånd utan all för

lång tidsutdrägt, mot en sådan »afvecklings» lagstadgande den härvid

erforderliga kallelsetidens längd utgöra ett väsentligt hinder.

Vidare skulle, derest anmärkningar gjordes mot någon eller några

fordringar, hvarpå borgenär vid sammanträdet ville grunda sin talan,

stora svårigheter möta att bestämma, huru förfaras skulle för att få en

sådan anmärkning pröfvad. Lika litet som fullt vitsord i detta hänseende

kan tillerkännas gäldenärens böcker, lika olämpligt vore att åt öfrige

borgenärer uppdraga en sådan pröfningsrätt, och att hänskjuta tvi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 41.

5

sten till domstols bedömande, kan, till följd af den tidsförlust, detta

skulle förorsaka, icke ifrågasättas. Med rättvisa torde ej heller vara

förenligt att, såsom .. enligt förslaget skulle blifva förhållandet, äfven de

borgenärer, som för sin fordran egde panträtt, skulle kanske genom

oprioriterade borgenärers beslut blifva under möjligen ända till ett års

tid förhindrade att ur panten utfå sin fordran.

På de sålunda af Utskottet förut anförda grunder kan Utskottet

lika litet nu som tillförene, finna den föreslagna lagstiftningsåtgärden vara

lämplig; och då dessutom erfarenheten visat, att, der skäliga anledningar

till utredning af ett gäldbundet bo utan konkurs förefunnits, en sådan

utredning i de flesta fall kunnat på den enskilda öfverenskommelsens

väg åstadkommas, hemställer Utskottet,

att Herr Wallenbergs förevarande motion icke måtte

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 22 April 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Reservation:

af Herr Lindgren, som ansett Utskottet hafva bort tillstyrka Riksdagen

att i underdånig skrifvelse begära, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta

och Riksdagen förelägga förslag till lagstiftning i ämnet.

Herr Asplund har begärt få här antecknadt, att han icke inom

Utskottet deltagit i ärendets behandling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.