Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels äterremiss från båda Kamrarne af vissa §§ i de uti Utskottets Utlåtande JSf:o 12 innefattade förslag till förordningar om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund samt om allmän flottled, dels ock Kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande lydelsen af ej mindre vissa andra §§ i samma för ordnings förslag, än förslaget till förordning om ansvar för underlåtenhet att öppna damlucka.

1880-05-03 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1880:43, Utlåtande, i anledning af dels äterremiss från båda Kamrarne af vissa §§ i de uti Utskottets Utlåtande JSf:o 12 innefattade förslag till förordningar om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund samt om allmän flottled, dels ock Kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande lydelsen af ej mindre vissa andra §§ i samma för ordnings förslag, än förslaget till förordning om ansvar för underlåtenhet att öppna damlucka.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N.-o 43

N:o 43.

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Maj 1880, kl. 5 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af dels äterremiss från

båda Kamrarne af vissa §§ i de uti Utskottets Utlåtande

JSf:o 12 innefattade förslag till förordningar om

jordegares rätt öfver vattnet å hans grund samt om allmän

flottled, dels ock Kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande

lydelsen af ej mindre vissa andra §§ i samma

för ordnings förslag, än förslaget till förordning om ansvar

för underlåtenhet att öppna damlucka.

Vid behandling inom Kamrarne af Lag-Utskottets Utlåtande N:o

12, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till

förordning om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund med flere

dermed sammanhängande författningar, samt Utskottets i anledning

af återremiss från allenast endera Kammaren af vissa delar utaf nämnda

utlåtande afgifna Memorial N:o 24 hafva

i Utskottets förslag till förordning om jordegares rätt öfver vattnet

å hans grund

blifvit af båda Kamrarne oförändrad t godkända l—3, 5, 9, 13 —19,

21—23, 25 §§ och slutliga stadgandet om tiden för förordningens trädande

i kraft

samt 8 § af båda Kamrarne bifallits med, tillägg i paragrafens slut

af orden: »vid vanligast förekommande lågt vattenstånd»;

Bill. till Riksd. Prot. 1880. 7 Samt. 26 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 43.

i förslaget till förordning om allmän flottled blifvit af båda Kamrarne

godkända i oförändrad lydelse. 1, 3, 7, 9, 11—14 §§, stadgandet

om tiden för förordningens trädande i kraft samt rnbriken och ingressen;

och hafva båda Kamrarne antagit 4 § med den lydelse, Kongl.

Maj:t föreslagit, samt 5 § i den lydelse, hvarom Utskottet hemstält,

men med uteslutande af orden: »utan väsentligt hinder eller uppehåll».

Utskottets förslag till förordning om allmän farled och om tillägg

till förordningen den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof hafva blifvit af båda Kamrarne godkända i oförändradt

skick.

Beträffande återstående delar af nämnda utlåtanden, så hafva de

antingen blifvit af båda Kamrarne återförvisade eller hafva Kamrarne

angående dem stannat i olika beslut; och med anledning häraf får

Utskottet nu afgifva utlåtande, dervid Utskottet vill, under de särskilda

förslagen till förordningar, yttra sig beträffande hvarje § särskilda

Förordningen om jordegares rätt öfver vattnet ä hans grund.

4 §•

“Nu varder, såsom i 3 § sägs, dam af ene strandegaren byggd

jemväl å den andres grund: vill denne sedan sjelf vattenverk bygga

och dertill dammen för sin lott i vattnet nyttja; stånde det honom

öppet; säge dock derom till minst två år innan han vill dammen begagna

och vare, efter ty å hans hälft belöper, skyldig ersätta dam
mens

värde i det skick, hvari den befinnes, samt i framtida underhållet

taga del. Pröfvas dammen större än för hans verk är nödigt eller

nyttigt, må ersättnings- och underhållsskyldigheten i mån deraf jemkas;

tarfvas åter för hans verk att dammen tillökas eller annorledes

förändras, skall han ensam vidkännas kostnaden derför äfvensom den

tillökning i underhållskostnad, hvartill ändringen må föranleda.

Har han på en gäng uppburit godtgörelse för mark till damfäste

eller för olägenhet af dambyggnaden, den bör ock återgäldas.4 * * * * * * 11.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

Denna § har blifvit af båda Kamrarne till Utskottet återremitterad

i syfte af en tydligare redaktion i paragrafens andra stycke; och

får Utskottet hemställa,

1) att 4 § måtte erhålla följande lydelse:

Nu varder, såsom i 3 § sägs, dam af ene

strandegaren byggd jemväl å den andres grund; vill

denne sedan sjelf vattenverk bygga och dertill dammen

för sin lott i vattnet nyttja; stånde det honom

öppet; säge dock derom till minst två år innan han

vill dammen begagna och vare, efter ty å hans hälft

belöper, skyldig ersätta dammens värde i det skick,

hvari den befinnes, samt i framtida underhållet taga

del. Pröfvas dammen större än för hans verk är nödigt

eller nyttigt, må ersättnings- och underhållsskyldigheten

i mån deraf jemkas; tarfvas åter för hans

verk att dammen tillökas eller annorledes förändras,

skall han ensam vidkännas kostnaden derför äfvensom

den tillökning i underhållskostnad, hvartill ändringen

må föranleda.

Har godtgörelse uppburits för mark till damfäste

eller för olägenhet af dambyggnaden, den bör ock, der

den icke såsom årlig afgift utgått, återgäldas af den,

som vill dammen för sin lott i vattnet nyttja. 6

Beträffande lydelsen af denna

skiljaktiga beslut:

6 §•

1a § hafva Kamrarne stannat i följande

I Kammaren.

II Kammaren.

“Ej må i vattendrag så byggas

att genom uppdämning eller annorledes

men tillskyndas någon, som

ofvan eller nedan eger jord, vattenverk,

eller annan egendom; och skall

förty vattenverk, der hinder i vattnets

lopp kan lända till men för an
-

“Ej må i vattendrag så byggas

att genom uppdämning eller annorledes

men tillskyndas någon, som

ofvan eller nedan eger jord, vattenverk

eller annan egendom; och skall

förty vattenverk, der hinder i vattnets

lopp kan lända till men för

i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

nan, vara så inrättadt, att genom annan, vara så inrättadt, att genom

lucka å dammen eller annan dylik lucka å dammen eller annan dylik

anstalt tillräckligt aflopp kan för anstalt tillräckligt aflopp kan för

vattnet beredas, när sådant är af vattnet beredas, när sådant är af

nöden. nöden.“

År jord, som kan genom uppdämning

sättas under vatten eller

deraf skadas, af den beskaffenhet,

att den genom uppdämningen derå

skeende skada pröfvas vara ringa

mot den nytta, som af uppdämningen

vinnes, må dock uppdämning

kunna ske mot ersättning motsvarande

fulla värdet och hälften derutöfver.

“

Utskottet har ansett de olika meningarne lämpligast kunna sammanjemkas

på det sätt, att uppdämning skulle, mot ersättning till fulla

värdet och hälften derutöfver, kunna ske endast då ett vattenverk

pröfvades vara till väsentligt gagn för orten och antingen den jord,

hvarå uppdämning skedde, vore af den beskaffenhet, att densamma enligt

gällande skiftesstadga vore att anse såsom afrösningsjord — således

annan jord än odlingsbara tomtplatser, trädgårdar, duglig åker och äng,

samt den skogs- och betesmark, och de kärr, mossar, eller myrar, som

till åker eller äng med fördel eller nytta kunna odlas — eller ock den

genom uppdämningen å jorden skeende skada blefve synnerligen ringa

mot den nytta, som af uppdämningen skulle vinnas.

Utskottet får derföre, i ändamål af samman]’emkning, hemställa,

2) att Kamrarne, med frånträdande hvardera

af sitt förut fattade beslut, ville antaga följande lydelse

af 6 §:

Ej må i vattendrag så byggas att genom uppdämning

eller annorledes men tillskyndas någon, som

ofvan ellernedan eger jord, vattenverk eller annan egendom;

och skall förty vattenverk, der hinder i vattnets

lopp kan lända till men för annan, vara så inrättadt,

att genom lucka å dammen eller annan dylik

anstalt tillräckligt aflopp kan för vattnet beredas,

när sådant är af nöden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

Ar för vattenverk af nöden att uppdämning sker

å jord, som kan deraf taga skada, må dock, der verket

prof vas vara till väsentligt gagn för orten, och skadan

finnes vara synnerligen ringa emot värdet af den

tillökning i drifkraft, som för vattenverket uppstår, eller

jorden enligt de i gällande skiftesstadga faststälda grunder

är hänförlig till afrösningsjord, Rätten till uppdämningen

lof gifva; och skall för skadan ersättning

på en gäng gäldas till fulla värdet och hälften derutöfver.

7 och 24 §§.

Ur dessa §§ har Första Kammaren uteslutit hvad der säges om

vattenled för fiskens gång, hvadan Kamrarne gifvit dessa tvenne §§

följande olika lydelse:

I Kammaren.

7

“Allmän farled må ej genom

dambyggnad stängas; ej heller må

eljest i eller vid allmän farled byggnad

göras eller åtgärd vidtagas,

hvarigenom samfärdseln hindras eller

leden kan försämras.

I allmän flottled må ej så byggas

att flottningen hindras.“

24

“Angående allmän farled och

flottled vare, utöfver hvad denna

förordning derom innehåller, gällande

hvad särskildt föreskrifves.

II Kammaren.

§•

“Allmän farled må ej genom

dambyggnad stängas; ej heller må

eljest i eller vid allmän farled byggnad

göras eller åtgärd vidtagas,

hvarigenom samfärdseln hindras eller

leden kan försämras.

I allmän flottled må ej så byggas

att flottningen hindras.

Vattenled, somför fiskens gång

finnas hör, efter ty derom är särskildt

stadgadt, skall ock lemnas från byggnad

och stängsel fri A

§•

“Angående allmän farled och

flottled äfvensom vattenled för fiskens

gång vare, utöfver hvad denna förordning

derom innehåller, gällande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

Om handläggning af frågor hvad särskild!, föreskrifves.

angående väg eller bro öfver vatten- Om handläggning af frågor

drag är särskildt förordnadt.» angående väg eller bro öfver vat
tendrag

är särskildt förordnadt.»

Då någon större vigt icke torde ligga derå, att i civillag intagas

bestämmelser om den s. k. mindre kungsådran, hvilken, först omförmäld

i 1766 års fiskeristadga, ännu qvarstår i gällande fiskeristadga

af den 29 Juni 1852, får Utskottet föreslå,

3) att Andra Kammaren ville, med frånträdande

af sitt förra beslut beträffande 7 och 24 §§, biträda

det beslut, hvari Första Kammaren angående dessa

§§ stannat.

Angående den procedur, som skulle komma att föregå byggande

af vattenverk, har Första Kammaren, med hufvudsakligt bifall till en

vid Utskottets utlåtande fogad reservation, i stället för de af Utskottet

föreslagna 10 och 11 §§, antagit en § af nedan intagna lydelse,

hvaremot Andra Kammaren bifallit nämnda §§ i den lydelse, Utskottet

föreslagit, hvadan Kamrarne i denna fråga stannat i följande skiljaktiga

beslut:

I Kammaren. II Kammaren.

10 §.

»Vill någon för vattenverk

göra ny eller förändra äldre dam,

göre anmälan derom hos domaren

med uppgift å vattendraget och den

fastighet, å hvars grund byggnaden

skall göras, samt socken och härad,

hvartill fastigheten hörer. Domaren

begäre hos Konungens Befallningshafvande

förordnande för lämplig

person att i afseende å företaget

bevaka talan, till betryggande

af det allmännas rätt, och förfare i

öfrigt på sätt i §§ 20 och 21 stad
-

10 §.

»Menar någon att för hans vattenverk

tarfvas att led eller ådra,

hvarom ofvan är sagdt, öfverbygges

eller eljest genom byggnad förändras

till djup eller läge; då skall

tillstånd från det allmännas sida till

byggnaden sökas hos Konungens

Befallningshafvande. Finnes byggnaden

kunna så göras att leden eller

ådran fortfarande utan väsentlig olägenhet

kan för det dermed afsedda

allmänna ändamål användas, må det

sökta tillståndet beviljas med de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 43.

7

I Kammaren.

gas angående utsättande af syn på

stället, kungörelse om tiden för

häradsrättens sammanträde samt tillkallande

af sakkunnig man för afvägning

eller annan undersökning

af vattendrag med dess af- och tilllopp,

ofvan eller nedan.

Efter det frågan sålunda vunnit

nödig utredning med alla tillhörande

omständigheter, bestämme

Rätten, om och under hvilka vilkor

byggnaden må inrättas, så att annan

i sin rätt deraf ej må förnärmas,

huruvida och till hvad storlek

damlucka bör anbringas, vid hvilka

tider den skall hållas öppen, och

huru vattenmärke till utvisande af

lofliga vattenhöjden bör på vattenverksegarens

bekostnad inhuggas i

berg, jordfast sten eller annat fast

föremål, med hvad öfrigt må finnas

nödigt föreskrifva.»

II Kammaren.

vilkor, som efter omständigheterna

i hvarje fall anses erforderliga till

betryggande af det allmännas rätt.

Af sådant tillstånd vare den,

som anser sig genom byggnaden

förnärmad i sin enskilda rätt, ej

hindrad att sin talan derutinnan lagligen

anhängiggöra.»

11 §■

»Vill den, som ämnar bygga

vattenverk, bereda sig trygghet att

byggnaden ej må framdeles af annan

klandras såsom vållande olaga

dämning eller annat intrång i enskild

rätt; stånde honom fritt sin

talan på förhand instämma; och

vare å den talan pröfvadt huru byggnaden

må inrättas så att andre parten

i sin rätt ej förnärmas.

Åskar den, som vattenverk eger

eller bygga vill, eller någon, som

genom dämning eller eljest kan af

sådant verk men lida, att lofliga vattenhöjden

med vattenmärke betecknas

eller viss tid bestämmes, då damlucka

skall hållas öppen, eller ock

andra särskilda föreskrifter angående

vattnets framsläppande gifvas;

ege dertill vitsord. Sämjas de ej,

gånge tvisten till Rättens pröfning.

Vattenmärke skall på vattenverksegarens

bekostnad i berg, jordfast

sten eller annat fast föremål

sättas.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

Då Utskottet finner de stridiga meningarne lämpligen och till

trygghet ej mindre för jordegare än för vattenverksegare kunna så

sammanjemkas, att å ena sidan vattenverksbyggaren må genom domaresyn,

utan föregången särskild instämning, men offentliggjord på hittills

öfligt sätt medelst kungörelse, kunna skaffa sig säkerhet mot verkets

utrifning eller förändring i följd af framtida klander, men, å

den andra, hvarje skadelidande jordegare må, äfven efter sådan syn,

hafva sin rätt förvarad att för uppkommen skada kunna påyrka och

erhålla ersättning, får Utskottet, som för detta sammanjemkningsförslags

antaglighet anser nödigt att båda paragrafernas lydelse varder

af Första Kammaren på en gång antagen, föreslå,

4) att Första Kammaren måtte, med frånträdande

af sitt förra beslut, antaga

10 § i den af Utskottet förut föreslagna och

af Andra Kammaren godkända lydelse;

samt följande lydelse af 11 §:

Vill den, som ämnar bygga vattenverk, bereda

sig trygghet att byggnaden ej må framdeles af annan

klandras såsom vållande olaga dämning eller

annat intrång i enskild rätt; stånde honom fritt sin

talan på förhand instämma; och vare å den talan

pröfvadt, huru byggnaden må inrättas så att andre

parten i sin rätt ej förnärmas.

Vill han endast vinna trygghet mot vattenverkets

ändring eller utrifning, göre då anmälan hos

Domaren om den tillämnade byggnaden med uppgift

å vattendraget och den fastighet, å hvars grund

densamma skall anläggas, samt, der fastigheten är å

landet belägen, jemväl å socken och härad, hvartill den

hörer. I enlighet med de i 20 och 21 §§ meddelade

bestämmelser angående syn å stället och förrättningens

kungörande utsätte i stad Rätten och å landet

domaren sådan syn. Efter det frågan vunnit nödig

utredning, pröfve Rätten, om och under hvilka vilkor

byggnaden uppföras må. Finner någon sedermera,

att han genom byggnaden lider skada, ege

endast rätt att ersättning derför yrka.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 43.

Åskar den, som vattenverk eger eller bygga

vill, eller någon, som genom dämning eller eljest

kan af sådant verk men lida, att lofliga vattenhöjden

med vattenmärke betecknas eller viss tid bestämmes,

då damlucka skall hållas öppen, eller ock andra

särskilda föreskrifter angående vattnets framsläppande

gifvas; ege dertill vitsord. Sämjas de ej, gånge

tvisten till Rättens pröfning.

Vattenmärke skall på vattenverksegarens bekostnad

i berg, jordfast sten eller annat fast föremål

sättas.

5) att Andra Kammaren ville, med frånträdande

af sitt förra beslut, antaga 11 § uti den här ofvan i

punkt 4 föreslagna lydelse.

Skulle hvad Utskottet ofvan i punkt 4 föreslagit, vinna Första

Kammarens bifall, får Utskottet, för sådant fall, hemställa,

6) att Första Kammaren måtte finna sitt vid

bifallet till den af Utskottet föreslagna och af Andra

Kammaren godkända 20 § gjorda förbehåll om iakttagande

af den rättelse i afseende å den i paragrafen

förekommande hänvisning, som påkallades af

Kammarens öfver 10 och 11 §§ fattade beslut, hafva

förfallit.

§ 12-

Beträffande denna § har Utskottet, med anledning af gjorda anmärkningar

mot paragrafens af Utskottet i förra utlåtandet föreslagna

lydelse:

»Har vattenmärke blifvit satt, åligge verkets egare att i allt hvad på

hans åtgärd ankommer så förfara att vattnet ej må stiga öfver märket.

Finnes ej sådant märke, skall ändock damlucka hållas öppen, när

sådant till förekommande af skada tarfvas. År för damluckas öppnande

viss tid i laga ordning bestämd eller eljest särskild föreskrift om vattnets

framsläppande gifven, lände det till efterrättelse.»

ansett denna, från båda Kamrarne återremitterade § böra erhålla en

förändrad redaktion, och hemställer,

Bih till Rilcsd. Frat. 1880. 7 Sami. 26 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

7) att 12 § måtte erhålla denna lydelse:

Damlucka skall hållas öppen, när sådant tarfvas

till förekommande af skada för dem, som ofvan eller

nedan ega jord, vattenverk eller annan egendom.

År för damluckas öppnande viss tid i laga ordning

bestämd, eller eljest särskild föreskrift om vattnets

framsläppande gifven, lände det till efterrättelse.

Har vattenmärke blifvit satt, åligge verkets

egare att i hvad på hans åtgärd ankommer så förfara,

att vattnet ej må stiga öfver märket.

26 §.

af följande lydelse:

»Genom denna förordning göres ej rubbning i den rätt och frihet,

som bergverk så ock skattlagda qvarnar och fiskeverk förunnad

är, ej heller i annan laglig rättighet att vattendrag stänga eller uppdämma

eller i öfrigt öfver vattnet förfoga annorledes än med ofvan

gifna stadganden öfverensstämmer.»

har af båda Kamrarne blifvit återremitterad; och får Utskottet, med

anledning af de gjorda anmärkningarne, hemställa,

8) att 26 § måtte erhålla följande lydelse:

Genom denna förordning göres ej rubbning i

den rätt och frihet, som bergverk, qvarnar och fiskeverk

förunnad är, ej heller i annan rättighet att

vattendrag stänga eller uppdämma eller i öfrigt öfver

vattnet förfoga.

Då rubriken och ingressen till förevarande förslag till förordning

blifvit af Andra Kammaren godkända, men af Första Kammaren återförvisade,

får Utskottet anhålla,

9) att Första Kammaren ville fatta beslut beträffande

rubriken och ingressen till förslaget till förordning

om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 43.

11

Förordningen om allmän flottled.

2 §•

“I vattendrag, der flottning allmänneligen idkas eller tillåten är

vid den tid, då denna förordning träder i kraft, skall allmän flottled

jemväl framgent bibehållas på sätt med hittills gällande lag eller särskilda

föreskrifter öfverensstämmer. Erfordras nya eller förändrade bestämmelser,

ege Konungens Befallningshafvande att, utan hinder af äldre

beslut i ämnet, sådana meddela.u

Med anledning af återremissen från båda Kamrarne af denna §,

hemställer Utskottet,

10) att 2 § måtte antagas i följande lydelse:

I vattendrag, der vid den tid, då denna förordning

träder i kraft, flottning på grund af hittills gällande

lag eller särskilda föreskrifter allmänneligen

idkas eller tillåten är, skall allmän flottled jemväl

framgent bibehållas.

6 §

hafva Kamrarne antagit i följande olika lydelse:

I Kammaren.

“För skada, som genom anläggning

eller åtgärd för flottleden

eller genom strändernas beträdande

eller eljest i följd af flottningen

vållas, njute den, som skadan lider,

ersättning till högsta skäliga belopp,

hvartill den skattas må.“

II Kammaren.

“För skada och kostnad, som

genom anläggning eller åtgärd för

flottleden eller genom strändernas

beträdande eller eljest i följd af

flottningen vållas, skall gäldas ersättning

till högsta skäliga belopp,

hvartill skadan och kostnaden skattas

må.“

I sammanjemkningsändamål föreslår Utskottet,

11) att Kamrarne, med frånträdande hvar af sitt

förut fattade beslut, ville antaga följande lydelse af 6 §:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

För skada och kostnad, som genom anläggning

eller åtgärd för flottleden eller genom strändernas

beträdande eller eljest i följd af flottningen vållas,

skall gäldas ersättning, för skada med högsta belopp,

hvartill den skäligen skattas må, samt för kostnad

med det belopp, hvartill den uppgår.

8 §

är af Kamrarne antagen i följande olika lydelse:

I Kammaren.

“Fordrar någon i andra fall,

än de i 7 § nämnda, ersättning för

skada; varde frågan efter syn och

uppskattning pröfvad af tre ojäfvige

skiljemän, bland hvilka en utses

af hvardera parten och de sålunda

utsedde tillkalla den tredje; tredskas

den, emot hvilken anspråket

väckes, att utse skiljeman eller

kunna de utsedde ej om valet af

den tredje sig förena, ege Konungens

Befallningshafvande eller Rätten

i stad och domaren å landet

eller utmätningsmannen i orten att

på ansökan af den, som anspråket

väckt, om valet förordna. Varder

till ersättning dömdt, skall den ersättningsskyldige

ock förpligtas att

gälda kostnaden så väl för sjelf va

syneförrättning en som ock för de åtgärder,

den skadelidande käft nödigt

vidtaga för att sin talan styrka och

utföra; sättes ej ersättningen högre

än han före synen bjudit, stånde

hvar sine kostnader och gälde hvardera

halfva synekostnaden.

Hvad de fleste skiljemännen

säga skall, änskönt någondera par
-

II Kammaren.

“Fordrar någon i andra fall,

än de i 7 § nämnda, ersättning för

skada och kostnad; varde, der lian

det äskar, frågan efter syn och uppskattning

pröfvad af tre ojäfvige

skiljemän, bland hvilka en utses af

hvardera parten och de sålunda utsedde

tillkalla den tredje; tredskas

den, emot hvilken anspråket väckes,

att utse skiljeman eller kunna

de utsedde ej om valet af den tredje

sig förena, ege Konungens Befallningshafvande

eller Rätten i stad

och domaren å landet eller utmätningsmannen

i orten att på ansökan

af den, som anspråket väckt,

om valet förordna. Varder till ersättning

dömdt, skall den ersättningsskyldige

ock förpligtas att gälda

kostnaden för syneförrättning en

samt motpartens utgifter å saken;

sättes ersättningen ej högre än den

ersättningsskyldige före synen bjudit,

stånde hvar sina kostnader och gälde

hvardera halfva synekostnaden.

Hvad de fleste skiljemännen

säga skall, änskönt någondera parten

vill söka domaren, gå i verk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

ten vill söka domaren, gå i verkställighet,

der ej domaren eller öfverexekutor

annorlunda förordnar;

den af parterne, som med beslutet

ej nöjes, dock ej förment att

tvisten under Rättens pröfning draga,

så framt han sin talan instämmer

inom nittio dagar från det skiljemännens

beslut honom tillstäldes.

I skiljemännens beslut skall tydlig hänvisning

lemnas om hvad den missnöjde

liar att iakttaga för tvistens dragande

under Rättens pröfning.

I mål, hvarom nu är sagdt,

svare den, emot hvilken talan föres,

vid Rätten i den ort, der skadan

skett eller är att förvänta.“

städighet, der ej domaren eller öfverexekutor

annorlunda förordnar;

den af parterne, som med beslutet

ej nöjes, dock ej förment att tvisten

under Rättens pröfning draga, så

framt han sin talan instämmer inom

nittio dagar från det skiljemännens

beslut honom tillstäldes.

Vill den,som ersättning fordrar,

hellre genast lita domstol än skiljemän

till, stände det honom öppet.

I mål, hvarom nu är sagdt,

svare den, emot hvilken talan föres,

vid Rätten i den ort, der skadan

skett eller är att förvänta.“

Hvad angår denna §, har Utskottet funnit densammas lydelse

böra b antagas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den, som Andra

Kammaren godkänt, dock med införande, på sätt Första Kammarens

beslut innehåller, af bestämmelse, att i skiljemännens beslut tydlig

hänvisning skall lemnas om hvad den missnöjde har att iakttaga för

tvistens dragande under Rättens pröfning.

I ändamål af sammanjemkning föreslår Utskottet följaktligen,

12) att Kamrarne, med frånträdande hvar af

sitt förra beslut, måtte godkänna följande lydelse af 8 §:

Fordrar någon i andra fall, än de i 7 § nämnda,

ersättning för skada och kostnad; varde, der han det

äskar, frågan efter syn och uppskattning pröfvad af

tre ojäfvige skiljemän, bland hvilka en utses af hvardera

parten och de sålunda utsedde tillkalla den

tredje; tredskas den, emot hvilken anspråket väckes,

att utse skiljeman eller kunna de utsedde ej om valet

af den tredje sig förena, ege Konungens Befallningshafvande

eller Rätten i stad och domaren å landet

eller utmätningsmannen i orten att på ansökan

af den, som anspråket väckt, om valet förordna. Varder

till ersättning dömdt, skall den ersättningsskyldige

ock förpligtas att gälda kostnaden för syneför
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

rättningen samt motpartens utgifter å saken; sättes

ersättningen ej högre än den ersättningsskyldige före

synen bjudit, stånde hvar sina kostnader och gälde

hvardera halfva synekostnaden.

Hvad de fleste skiljemännen säga skall, änskönt

någondera parten vill söka domaren, gå i verkställighet,

der ej domaren eller öfverexekutor annorlunda

förordnar; den af parterne, som med beslutet ej

nöjes, dock ej förment att tvisten under Rättens pröfning

draga, så framt han sin talan instämmer inom

nittio dagar från det skiljemännens beslut honom tillstäldes.

I skiljemännens beslut skall tydlig hänvisning

lemnas om hvad den missnöjde har att iakttaga

för tvistens dragande under Rättens pröfning.

Vill den, som ersättning fordrar, hellre genast

lita domstol än skiljemän till, stånde det honom öppet.

I mål, hvarom nu är sagdt, svare den, emot

hvilken talan föres, vid Rätten i den ort, der skadan

skett eller är att förvänta.

10 §

är af båda Kamrarne till Utskottet återvisad; men har Utskottet

icke funnit skäl att med anledning af de i Kamrarne om denna paragraf

hållna öfverläggningar ändra sitt beträffande paragrafen förut

framlagda förslag, utan hemställer,

13) att 10 § måtte godkännas i den af Utskottet

förut föreslagna lydelse:

Låta två eller flere flottgods framflyta i allmän

flottled och sker derigenom skada, som ej blifvit på

förhand uppskattad och ersatt; då skola de, hvilka

under året deltagit i flottningen å det ställe, der skadan

timat, en för alla och alla för en ansvara för

ersättningens gäldande till den, som skadan lidit.

Lag samma vare om annan sådan skada, som genom

strändernas beträdande eller eljest i följd af flottningen

vållas. Gitter någon visa att hans flottgods

framgått på sådant sätt eller å sådan tid att det ej

kunnat till skadan medverka eller har någon på grund

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

af ansvarighet, hvarom nu är sagdt, guldit mer än

hvad på honom efter hans andel i flottgodset belöper,

och är han icke till skadan särskildt vållande, söke

hos de andre flottande sitt åter efter befogenhet.

Hvad i denna § är stadgadt må ej tillämpas,

der enligt särskild bestämmelse af vederbörande myndighet

någon utöfvar uteslutande rätt att ombesörja

flottningen mot afgift af flottgodsets egare.

Förordningen om ansvar för underlåtenhet att öppna damlucka

har af Kamrarne gifvits följande olika lydelse:

I Kammaren. II Kammaren.

“Med upphäfvande af Förordningen

den 21 December 1857 angående

ändring af 20 kap. 6 § Byggningabalken

i fråga om straffbestämmelsen

för underlåtenhet att i

föreskrifven tid öppna damlucka

stadgas, som följer:

Håller någon damlucka oloflig en

stängd, då vattnet stiger öfver faststäldt

märke, eller bryter någon mot

andraom hushållningen med eller framsläppandet

af vatten gifna föreskri fte r,

och varder skada derigenom vållad,

höte minst tio, högst femhundra kronor.

Öfverträdelse, hvarom nu är

sagdt, må ej, der den endast förnärmar

enskild persons rätt, åtalas

af annan än målsegande.

Böter, som ådömas efter denna

förordning, skola tillfalla kronan

och vid bristande tillgång förvandlas

enligt allmänna strafflagen/1

“Med upphäfvande af Förordningen

den 21 December 1857 angående

ändring af 20 kap. 6 § Byggningabalken

i fråga om straffbestämmelsen

för underlåtenhet att i

föreskrifven tid öppna damlucka

stadgas, som följer:

Häller någon oloflig en damlucka,

för hvars uppdragande viss

tid iakttagas bör, stängd under tid

då den skall öppen lemnas; höte

minst tio, högst femhundra kronor.

Lag samma vare, der någon olofligen

håller damlucka stängd, då vattnet

stiger öfver faststäldt märke.

Öfverträdelse, hvarom nu är

sagdt, må ej, der den endast förnärmar

enskild persons rätt, åtalas

af annan än målsegande.

Böter, som ådömas efter denna

förordning, skola tillfalla kronan

och vid bristande tillgång förvandlas

enligt allmänna strafflagen. “

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

Med anledning af ofvan upptagna skiljaktiga beslut får Utskottet,

som ansett skilnad i bötespåföljden kunna bestämmas för de tvenne

olika fall, att ingen skada sker, eller att skada annan tillskyndas, i

sammanjemkningsändamål hemställa,

14) att Kamrarne, med frånträdande, hvar af

sitt förra beslut, ville antaga förordningen om ansvar

för underlåtenhet att öppna damlucka i följande lydelse:

Med upphäfvande af Förordningen den 21 December

1857 angående ändring af 20 kap. 6 § Byggningabalken

i fråga om straffbestämmelsen för underlåtenhet

att i föreskrifven tid öppna damlucka stadgas, som

följer:

Håller någon olofligen damlucka, för hvars uppdragande

viss tid iakttagas bör, stängd under tid då

den skall öppen lemnas; böte, om ingen skada sker,

minst tio högst tjugo kronor, men om skada inträffar,

minst tjugo högst femhundra kronor. Lag samma vare,

der någon olofligen håller damlucka stängd, då vattnet

stiger öfver faststäldt märke.

Öfverträdelse, hvarom nu är sagdt, må ej, der

den endast förnärmar enskild persons rätt, åtalas af

annan än målsegande.

Böter, som ådömas efter denna förordning, skola

tillfalla kronan och vid bristande tillgång förvandlas

enligt allmänna strafflagen.

Slutligen får Utskottet yttra sig i fråga om bestämmande af tid

för förordningarnes trädande i kraft. Samtlige de af Kongl. Maj:t afgifna

förslag innehålla, att detta skulle ske med den 1 Januari 1881,

dock, beträffande förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans

grund, med det tillägg, att hittills gällande lagbud om damluckas öppenhållande

skulle framgent intill den 1 Januari 1886, sålunda under fem

år efter förordningens trädande i kraft, ega tillämplighet i så måtto,

att den deri föreskrifna tid, då damlucka bör vara öppen, skulle iakttagas,

så framt ej i laga ordning annan viss tid derför blefve bestämd

eller vattenmärke sattes eller ock andra särskilda föreskrifter angående

vattnets framsläppande meddelades.

Emellertid torde förhållandena med afseende å tidpunkten för förordningarnes

trädande i kraft nu vara förändrade. Skulle nemligen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43. 17

Riksdagen nu antaga förordningar uti ifrågavarande ämnen, så torde

Riksdagens underdåniga skrifvelse härom icke kunna till Kongl. Maj:t

inkomma förr än närmare medlet af Maj månad, öfver Riksdagens förslag

måste sedermera yttrande inhemtas från Högsta Domstolen. Hvad

föi oidningarne om allmän flottled och allmän farled angår, måste samtidigt

med desamma utfärdas andra dermed sammanhang egande administrativa

författningar, såsom flottningsstadga, m. m., dertill förslag väl,

efter hvad de till Riksdagen öfverlemnade handlingar utvisa, äro upprättade,

men öfver hvilka vederbörande embetsmyndigheters yttrande

ännu icke ens äro infordrade.

Det har synts Utskottet föga sannolikt, att detta skulle kunna

medhinnas till den 1 Januari 1881; hvadan Utskottet finner sig föranlåtet

att, ined begagnande af den af Kamrarne Utskottet öppen lemnade

rätt att, vid ärendets förnyade behandling, i afseende å de delar af

Utlåtandet N:o 12, hvilka blifvit med eller utan ändring godkända, föreslå

sådana jemkningar, som af återförvisningen kunde föranledas, hemställa,

15) att bestämmandet af tidpunkten för förordningarnes

trädande i kraft må öfverlemnas till Kongl.

Maj:t samt tillämpligheten i vissa fall af hittills gällande

lagbud om viss tid för damlucka» öppenhållande

bestämmas till fem år efter nämnda tidpunkt.

Med anledning af Kamrarnes beslut angående Utskottets å sidan

25 i Utlåtandet N:o 12 gjorda hemställan vill Utskottet afgifva yttrande,

sedan Kamrarne fattat beslut öfver hvad Utskottet här ofvan föreslagit;

hvilket Utskottet härigenom får

16) för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 3 Maj 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Bih. till Biksd. Prot. 1880. 7 Sami. 26 Häft.

o

• i

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43

Reservationer:

Förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund.

vid 6 §:

af Herr Grefve Mörner;

af Herr Lindgren, hvilken yttrade: »Vid § 6 anmärkes, att senare

momentet innefattar ett på det hela taget nytt förslag af Utskottet, det

ingendera Kammaren, i det skick det nu blifvit framstäldt, förut pröfvat

och godkänt, hvadan man svårligen lärer kunna säga, att en sammanjemkning

af Kamrarnes olika beslut här egt rum. Paragrafen borde derför

anses hafva förfallit.»

vid 10 och 11 §§:

af Herr Abergsson, hvilken ansett, att Kamrarnes beslut i afseende

å nämnda §§ bort sammanjemkas sålunda,

l:o att Första Kammaren anmodades antaga 10 § i enlighet med

den af Andra Kammaren redan godkända lydelse;

2:o att till båda Kamrarnes antagande framlades följande förslag

till lydelse af 11 §:

»Vill den, som ämnar bygga vattenverk, bereda sig trygghet att

byggnaden ej må framdeles af annan klandras såsom vållande olaga

dämning eller annat intrång i enskild rätt; stånde honom fritt sin talan

på förhand instämma; och vare å den talan pröfvadt huru byggnaden

må inrättas så att andre parten i sin rätt ej förnärmas.

Har kungörelse om målets företagande skett i kyrkan och saken blifvit

efter syn på stället samt med biträde af sakkunnig man handlagd på

sätt i 20 och 21 §§ sägs, må, sedan dom fallit, ej på grund af förment

skada å annans egendom yrkande om vattenverkets rifvande eller förändring

framställas vare sig af parterne och deras rättsinnehafvare eller af

andre rättsegare; vederbörande dock öppet att, der skada genom vattenverket

vållas, om ersättning derför väcka talan, som ej redan varit föremål för

domstolens pröfning.

Askar den, som vattenverk eger eller bygga vill, eller någon,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.

eom genom dämning eller eljest kan af sådant verk men lida, att lofliga

vattenhöjden med vattenmärke betecknas eller viss tid bestämmes,

då damlucka skall hållas öppen, eller ock andra särskilda föreskrifter

angående vattnets framsläppande gifvas; ege dertill vitsord. Sämjas

de ej, gånge tvisten till Rättens pröfning.

Vattenmärke skall på vattenverksegarens bekostnad i berg, jordfast

sten eller annat fast föremål sättas.»

vid 11 §:

af Herr Grefve Mörner;

af Herr Lindgren, hvilken yttrade: »Ännu mindre än i fråga om

6 § lärer Utskottets sammanjemkningsförsök beträffande 11 § kunna

antagas för godt, då Första Kammarens beslut i alla dess hufvudsakliga

delar blifvit lemnadt å sido, hvarför, enligt mitt förmenande, äfven

härutinnan Kamrarnes olika beslut, såsom ej möjliga att sammanjemka,

borde hafva förklarats förfallna.»

Förordningen om allmän flottled.

vid 10 §:

af Herrar Grefve Mörner, Asplund och H. A. Widmark;

Förordningen om ansvar för underlåtenhet att öppna damlucka:

af Herr Grefve Mörner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.