Sök i Ratio Lex

Utlåtande öfver en inom Kammaren af Herr W. Stråle väckt motion, N:o 7. Motionären andrager uti denna hufvudsakligen följande.

1880-05-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1880:55, Utlåtande öfver en inom Kammaren af Herr W. Stråle väckt motion, N:o 7. Motionären andrager uti denna hufvudsakligen följande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag -Utskottets Utlåtande N:o 55.

1

> :<> £55.

Ant. till Eiksd. Kansli den 10 Maj 1880, kl. 1 e. in.

Lag- Utskottets Utlåtande, i ättledning af väckt motion om ändring

i 59 § af förordningen om kommunalstyrelse på landet,

m. m.

Lag-Utskottet får härmed, på grund af remiss från Första Kammaren,

afgifva utlåtande öfver en inom Kammaren af Herr W. Stråle väckt

motion, N:o 7.

Motionären andrager uti denna hufvudsakligen följande.

Enligt den af högsta domaremakten meddelade lagtolkning skulle

kommunallagarne så tillämpas, att hvar och en i öfrigt röstberättigad

person, som ombytte mantalsskrifningsort, icke kunde tillerkännas säte och

stämma i den nya kommunen under åtminstone större delen af det kalenderår,

för hvilket han derstädes först mantalsskrifvits, ehuru han för

samma år finge erlägga skatt till nämnda kommun, kläde han fast egendom

i annan kommun, åtnjöte han visserligen rösträtt der, men den, som

erlade bevillning endast för inkomst af kapital och arbete, vore — bevillningsbeloppet

månde vara huru stort som helst — i allmänhet utesluten

från all kommunal rösträtt under ett år. Detta obilliga, ja, orättvisa

förhållande hade vid sistlidne riksdag framkallat två särskilda motioner,

hvilka dock icke rönt framgång. Förslaget i den ena motionen,

att personen skulle få till den nya kommunen Överflyttad den rösträtt,

han egt i den förra kommunen, hade ansetts otjenligt, då bevillningsbeloppet

för löpande året naturligtvis icke kunde vara faststäldt och

skulle, i händelse röstantalet blefve stort, kunna leda till verkligt in
Bih.

till Riksd. Prof. 1880. 7 Sami. 33 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 55.

trång i den nya kommunens öfrige medlemmars rätt. Förslaget i den

andra motionen förekom något inveckladt och syntes lätteligen kunna

leda till tvister i fråga om röstetalet. Frågan qvarstode följaktligen

ännu olöst; och ett icke obetydligt antal eljest röstberättigade män befunne

sig fortfarande under viss tid i ett, man kunde kalla det omyndighetstillstånd

hvad kommunala angelägenheter anginge.

Såsom ett försök att afhjelpa detta missförhållande ville motionären

föreslå det stadgande i kommunallagarne, att den inflyttande, förut röstberättigade

personen tillerkändes rätt att i den nya kommunen erhålla

säte och stämma för ett begränsadt mindre röstantal.

Motionären hemställer sålunda, »att Riksdagen må för sin del besluta

ej mindre, att Kongl. förordningen om kommunalstyrelse å landet den

21 Mars 1862, jemförd med Kongl. kungörelsen den 8 September 1868,

§ 59, erhåller följande förändrade lydelse: »Kommunalnämnden skall

— — — — närmare utvisar. Denna längd, som — — — — utöfva

rösträtt. Uti längden ege medlem af kommunen, som först under det

år längden upprättades i kommunen mantalsskrifvits, att för näst ingående

år vai*da till rösträtt uppförd i enlighet med den bevillning för

inkomst af kapital eller arbete, som jemlikt Art. II af bevillningsstadgan

blifvit honom i den kommun, hvarifrån han inflyttat, senast förflutna år

påförd; åliggande honom dock, för vinnande af sådan förmån, att vid

ordinarie kommunalstämma i den nya kommunen förete ej mindre vederbörligt

bevis rörande beloppet af omförmälda bevillning, än äfven intyg

af ordföranden i kommunalstämman uti den förra kommunen, att han

icke på grund af idkad rörelse der fortfarande finnes i fyrktalslängden

uppförd; och må, innan hans inkomst blifvit i den nya kommunen till

bevillning taxerad, icke i något fall rösträtt honom tillerkännas på grund

af bevillning för inkomst af kapital eller arbete, i hvad samma inkomst

öfverstiger åtta hundra kronor.

Ifrågavarande längd upprättas i två exemplar, hvaraf det ena skall

finnas i sockenstugan anslaget och det andra hos kommunalnämnden

förvaras»;

än äfven motsvarande förändringar i förordningarne om kommunalstyrelse

i Stockholm och öfriga städer».

En hufvudgrund för den kommunala rösträtten är måttet af den

röstandes skattskyldighet till kommunen, i följd hvaraf det ock är af

största vigt, att en kommunalmedlems rösträtt icke bestämmes efter den

bevillning, som inom en annan kommun blifvit honom påförd, enär all

opaginerad Kontrollera mot PDF

■3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 55.

säkerhet saknas att, efter flyttning derifrån, enahanda belopp inom den

nya kommunen, dit han inflyttar, honom ålägges. Om motionärens förslag

blefve antaget, skulle, efter Utskottets uppfattning, dess tillämpning

medföra en origtig röstberäkning i flere lätt inträffande fall. En kapitalist

med 800 kronors beskattningsbar inkomst, som vid flyttning till

annan kommun der för sitt kapital antingen förvärfvade en fastighet,

hvars bevillning svarade emot ett lägre fyrktal än det, som tillkommit

hans förra inkomst, eller inköpte en fastighet, som han till landbo eller

arrendator utlemnade, eller nedlade kapitalet i aktier i ett aktiebolag,

för hvilket inkomstbevillningen påföres bolaget i dess helhet, men icke

de särskilda aktieegarne; — en näringsidkare, som egde lika stor eller

större inkomst med den ofvannämnde, men vid flyttning till annan kommun

nedlade sin näring och använde sina på rörelsen insatta kapitaltillgångar

på något af nyss omförmälda sätt; eller slutligen — en löntagare

med enahanda eller större löneinkomst, som vid flyttning till annan kommun

antingen helt och hållet upphörde att vara löntagare, eller uppbure

pension till lägre belopp än 800 kronor — alla dessa skulle i

hvarje fall erhålla en rösträtt under första året, hvilken, när omsider

rätta bevillningsbeloppet för dem blefve faststäldt, dels icke i någon mån

skulle dem tillgodokomma, dels tillfölle dem endast i ringare omfattning.

„

o o _ #

Åtskilliga, om än mindre betydande olägenheter genom oftare inträffande

förändringar i röstlängden och, hvad städerna angår, genom

vexlingar i det. relativa maximum af Vsn-del af kommunens hela röstetal,

äfvensom svårigheter i fråga om anskaffande och företeende af de i motionen

omförmälda bevis skulle jemväl med förslagets genomförande vara

förenade.

Det af motionären föreslagna högsta röstetal eller det, som motsvarar

bevillningen till staten för 800 kronors inkomst af kapital och arbete,

är i rent kommunalt hänseende alldeles godtyckligt, men synes vid

betraktande af vilkoren för valrätt och valbarhet vid val till ledamot i

Riksdagens Andra Kammare antyda, att det är den politiska valrätten,

som motionären vill åt den från en till annan kommun flyttande fortfarande

bevara, och den politiska valbarheten, han vill, tidigare än nu

är inedgifvet, honom tilldela; men ernåendet af detta mål bör, efter

Utskottets uppfattning, sökas på annat sätt än genom rubbning af hufvudvilkoren

för den kommunala rösträttens bestämmande och utöfning.

Utskottet får, på grund af det nu anförda, hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 55.

att förevarande motion icke måtte vinna Riksdagens

bifall.

Stockholm den 10 Maj 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Herr Samzelius har begärt få här antecknadt, att han icke inom

Utskottet deltagit i ärendets behandling.

Rättelse.

Uti Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44, s. 49 står i 25 § af der intagna förordningsförslag:

»enligt 1 mom.», kvilket bör vara: »enligt § 24.»

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.