Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7

1880-02-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1880:7, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank, till Riksd. Kansli den 17 Febr. 1880, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 22

kap. 3 § Ärfdabalken och 4 kap. 8 § Jordabalken.

22 kap.^ 3 § Ärfdabalken lyder för närvarande sålunda:

“Ej må förmyndare bortsälja omyndiga barns jord och fasta gods, utan i

nod och trångmål; ej heller dem skifta, utan till barnens nytta, och tage närmaste

franders råd, och Domarens samtycke, till det köp eller skifte, som i JordaDalken

sags.“

samt 4 kap. 8 § Jordabalken:

“Tränger förmyndare, att sälja något af de omyndigas fasta arf, till deras

ioda och nödiga uppfösning; vise inför Domaren rätta nöd, och då Domaren der

öfver hort nästa fränder, som i Riket äro, och han till det köp samtycke gifvit

samt laga stånd sedan derå kommit, vare det köp fritt för deras klander, då de

myndige blifva." ’

Uti en af Andra Kammaren till Lag-Utskottet hänvisad motion af Herr

LudiK Torpadie, N:o 3, anföres nu, att det uti nämnda lagrum innefattade förbud

tor förmyndare att bortsälja omyndigs fastighet utan “i nöd och trångmål" eller

såsom det på senare stället heter, “rätt nöd" vore en qvarlefva från den tid’

da fast egendoms bibehållande inom familjen var en herskande grundsats, hvilken

fatt sitt uttryck ej blott i nämnda lagrum, än äfven i dem, som innefattade

ores nften om bordsratten, m. m. Vår lagstiftning hade numera frånträdt sagda

princip; och da det icke torde kunna bestridas, att fall rätt ofta förekomme, då

den omyndiges verkliga intresse kräfde försäljning af hans fastighet, äfven om

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 7 Sami. 3 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o

icke nöd och trångmål vore för handen, syntes omförmäla stadgande^ icke längre

böra bibehållas samt myndlingens bästa utan tvifvel blifva tillräckligt ^godosedt,

om bestämmelserna angående fränders börande före samt domarens tillstånd

till försäljningen bibebölles. Motionären föreslår derföre, det Riksdagen ville

för sin del besluta, att nedan nämnda lagrum skola erhålla följande förändrade

lydelse: ..

22 kap. 3 § Arfdabalken:

«Ej må förmyndare bortsälja eller skifta omyndiga barns jord och fasta gods,

utan till barnens nytta, och tage närmaste fränders råd och domarens samtycke

till det köp eller skifte, som i Jordabalken sägs.“

4 kap. 8 § Jordabalken:

“Nu vill förmyndare sälja något af de omyndigas fasta arf; söke da domaren

och vise sina skäl dertill. Då domaren deröfver hört nästa fränder, som i

riket äro, och han till det köp samtycke gifvit samt lagfart sedan derå beviljats,

vare det köp fritt för deras klander, då de myndiga blifva." =

Visserligen torde de nu till ändring ifrågasatta lagrum, åtminstone pa senare

tider, i allmänhet så tillämpats, att, derest närmaste fränder tillstyrkt försäljningen

samt rätten funnit den samma för myndlingen fördelaktig, ratten till

försäljningen samtyckt, hvadan olägenhet af lagrummens nuvarande lydelse icke

uppstått, men, när nu emellertid fråga om ändring i de samma väckts, finnei

Utskottet i denna deras tillämpning ett ytterligare skal att fororda motionarens

^''^^Utskottet får derföre, på detta och de af motionären anförda skäl, samt

under erinran, att Utskottet ur 4 kap. 8 § Jordabalken uteslutit såsom derstädes

öfverflödig bestämmelsen, att lagfart skall å fånget vara beviljad, derest kopet

skall vara fritt från de forne myndlingarnes klander, vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta följande föiändrade

lydelse af

22 \ap. 3 § Ärfdabalken:

Ej må förmyndare bortsälja eller skifta omyndige barns

jord och fasta gods, utan till barnens nytta, och tage närmaste

fränders råd och domarens samtycke till det köp eller

skifte, som i Jordabalken sägs. 00

4 kap. 8 § Jorddbcäken:

Nu vill förmyndare sälja något af de omyndiges fasta arf;

söke då domaren och vise sina skäl dertill. Då domaren

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 7.

deröfver hört nästa fränder, som i riket äro, och han till det

köp samtycke gifvit, vare köpet fritt från deras klander, då

de myndige blifva.

Stockholm den 17 Februari 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. Lagerstråle.

Reservationer:

af Herrar Lagerstråle, Thomasson, Friherre Hamilton, Lothigius, Grefve

Mörner, Sameélius och Magnus Jonsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.