Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels angående undersökning af Hypotekshankens förvaltning, dels ock angående förändringar i de för hanken gällande bestämmelser.
1880-04-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SBU 1880:2, Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels angående undersökning af Hypotekshankens förvaltning, dels ock angående förändringar i de för hanken gällande bestämmelser.
Dokumentets text
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. Kansli den 29 April 1880, kl. 2 e. in.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels angående undersökning
af Hypotekshankens förvaltning, dels ock angående
förändringar i de för hanken gällande bestämmelser.
I en inom Andra Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 75) tiar Herr Jonas Jonasson i Gullaboås förmält,
att, ehuru penningetillgången i landet under senare tiden varit särdeles
riklig och Hypoteksbankens obligationer haft afsättning till paripris
och deröfver, måste ändock Hypoteksföreningarne vid lån från
Hypoteksbanken, utöfver vauliga vilkoren, vidkännas afdrag af två
procent på kapitalet — en beskattning, som motionären antagit komma
att gälla under flera år. Det förekomme oförklarligt, att lån mot erkändt
bästa säkerhet eller första inteckning i jord måste vidkännas
dyrare vilkor än lån i allmänhet. Anledningen till ett sådant förhållande
har motionären ansett förefinnas i det sätt, hvarpå ett utländskt
lån å 50,000,000 francs nyligen af Hypoteksbanken afslutats, och
motionären har, med föranledande af nämnda låneoperation, föreslagit,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes, efter verkstäld undersökning huruvida vid Hypoteksbankens
förvaltning de lagliga föreskrifterna för inrättningen blifvit iakttagna
eller icke, på grund af denna utredning, för nästkommande Riksdag
Bill. till Riksd. Vrot. 1880. 4 Sami. 2 Afd. 2 Raft.
2 Sammansatta Stats- och Banko- Utskottets Utlåtande N:o 2.
framlägga förslag till de förändringar i afseende å Hypoteksbankens
organisation och styrelse, hvilka kunde finnas af nöden för att inrättningen
måtte motsvara dess ändamål att blifva till gagn för landet i
allmänhet och särskildt för jordbrukskrediten.
Vidare har i en inom Andra Kammaren väckt och till Stats-Utskottet
remitterad motion (Nio 107) Herr C. A. Larsson, likaledes med
anledning af nyssnämnda låneoperation, men jemväl med åberopande af
motionärens vid den senaste revisionsberättelsen angående Riksgäldskontoret
fogade reservation och under omförmälande af Hypoteksbankens
betydliga, tillfälliga utlåning, förklarat sig anse nödigt, att staten
tillerkändes rätt genom sina revisorer tillse, att icke de till grundfonden
lemnade åtta millioner kronor i svenska statsobligationer ginge
förlorade; och har nämnde motionär hemstält, att Riksdagen måtte för
sin del besluta och hos Kongl. Maj:t begära godkännande af följande
tillägg till Kongl. Förordningen angående allmänna Hypoteksbanken
den 26 April 1861, nemligen:
»Statens revisorer ega rätt att taga del af allmänna Hypotheksbankens
räkenskaper och förvaltning samt för Riksdagen anmäla, om
någon anledning är att befara, det statens obligationer behöfva användas
till gäldande af sådana förluster, som på bankens lånerörelse kunna
iippstå»;
hvarjemte samme motionär föreslagit dels ett tillägg till § 8, så
lydande:
»Afslutande af amorteringslån inom eller utom landet, der fråga
blir om afdrag för kapitalrabatt hos delegarne, må icke ske utan att
Kongl. Maj:t efter hypoteksföreningarnes hörande pröfvat upplåningsåtgärden
öfverensstämma med de i denna författning stadgade grunder»;
och dels ett tillägg till § 16, (angående fruktbargörande af sådana
medel, som ej genast kunna till utlåning i vederbörlig ordning för delegande
hypoteksföreningar eller till fullgörande af andra bankens förbindelser
användas), af följande innehåll:
»Öfver denna Hypoteksbankens lånerörelse skall banken månatligen
i offentliga tidningarne låta införa uppgifter, utvisande beloppet
af hvad vid näst föregående månads utgång var utlånadt mot
olika slags säkerhet».
Sedan Stats-Utskottet funnit nödigt att för dessa motioners
handläggning begära sammanträde med Banko-Utskottet, samt deputerade
från begge Utskotten blifvit i enlighet med 47 § Riksdagsordningen
utsedde, har det såhmda Sammansatta Utskottet tagit de af
motionärerne väckta frågor under öfvervägande.
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2. 3
De förhållanden, som i motionerna omhandlas, hafva enligt Utskottets
tanke visserligen varit särskildt egnade att väcka uppmärksamhet,
och ett och annat torde dervid förekomma af beskaffenhet att
föranleda rättelser för framtiden. Att en sådan uppfattning funnit väg
äfven till Riksdagen och inom densamma gifvit sig luft i de väckta
motionerna, har derför icke kunnat förvåna Utskottet. Men härvidlag
har det dock synts af vigt att först tillse, huruledes det afsedda ändamålet
bäst och lämpligast må vinnas. Härvid framställer sig till en
början den tanken att i främsta rummet Hypoteksbankens egna delegare,
vid allmänt sammanträde med ombuden för Hypoteksföreningarne,
visserligen lära tillse hvad bankens välförstådda intresse kräfver.
Den senast afslutade revisionens arbeten gifva äfven stöd för
en sådan uppfattning. Ett Riksdagens ingripande åter kan under sådana
förhållanden så mycket mindre påfordras, som detta väl egentligen
blott skulle kunna motiveras deraf, att statens tillskott till allmänna
Hypoteksbanken, 8,000,000 kronor, på något sätt löpte fara
att förryckas. Sådant är emellertid ingalunda förhållandet; tvärtom
är bankens kredit och ställning god.
Utskottet öfvergår efter dessa uttalanden till en närmare redogörelse
för Riksdagens och det allmännas ställning till Hypoteksbanken.
Denna består, enligt Kongl. Förordningen den 26 April 1861,
deri, att staten genom Riksgäldskontor till Hypoteksbanken öfverlemnat
en grundfond å statsobligationer å 8,000,000 riksdaler riksmynt,
för hvilkas eventuella användande bestämmelser i nämnda Kongl. förordning
meddelas; att ordförande i bankens styrelse utses af Kongl.
Maj:t och vice ordförande af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, hvilka
jemväl utse ordförande vid den revision af bankens förvaltning och
räkenskaper, som årligen eger rum och hvilken verkställes af nämnde
ordförande samt revisorer, valde af de delegande föreningarne; att
Fullmäktige i Riksgäldskontoret utse ett ombud vid den allmänna
ordinarie årssammankomsten mellan bankens delegare, hvarvid allt, som
på förvaltningen kan hafva afseende, må under öfverläggning och beslut
tagas; att revisionsberättelsen skall, innan årets ordinarie sammankomst
hålles, i tryck offentliggöras och delgifvas Fullmäktige i Riksgäldskontoret,
Finansdepartementet i Kongl. Maj:ts kansli och samtliga
i Hypoteksbanken delegande föreningars styrelser; samt att, när helst
Kongl. Maj:t kan finna skäligt granskning af Hypoteksbankens förvaltning
och räkenskaper anställa låta, alla banken tillhörande handlingar,
kassor och räkenskaper skola för den granskning tillgängliga hållas.
Att, på sätt i förevarande motioner föreslagits, utsträcka statens
4 Sammansatta Stats- och BanJco-Utskottets Utlåtande N:o 2.
befattning med Allmänna Hypoteksbanken utöfver hvad ofvan anförda
bestämmelser gifva vid handen, synes, äfven om den på vissa redan
bestämda grunder banken lemnade oktroj skulle anses icke derför
lägga hinder i vägen, ej lämpligt eller behöfligt. Enligt § 12 af
ofvannämnda Kongl. förordning ansvara alla i Hypoteksbanken delegande
hypoteksföreningar, en hvar i mån af sin delaktighet i banken,
för fullgörandet af de förbindelser, banken genom utgifna obligationer
eller annorledes sig iklädt. Jemlikt § 15 ansvara dessa hypoteksföreningar
ytterst äfven för de såsom grundfond lemnade statsobligationer
å 8,000,000 riksdaler, i händelse, mot förmodan, dessa obligationer
eller någon del af dem skulle någon gång behöfva användas.
Det är således de ansvarige delegarne, hypoteksföreningarne,
som bankens årligen granskade och för delegarne redovisade förvaltning
närmast rcrer, och om dessa skulle vid ett eller annat tillfälle
finna anledning vare sig till någon särskild åtgärd eller till ändring i
de för banken gällande bestämmelser, lära de, såsom ofvan antydts,
ej underlåta att fatta de beslut, som af förhållandena kunna påkallas;
likasom ock de här ofvan omförmälda, Kongl. Maj:t och Fullmäktige i
Riksgäldskontoret inrymda rättigheter lemna desse tillfälle att, i fall
af behof, ej oväsentligt i Hypoteksbankens förvaltning ingripa.
På grund af hvad Utskottet sålunda anfört och med tagen hänsyn
till den ställning, Allmänna Hypoteksbanken till Riksdagen intager,
har Utskottet ansett anledning, under för handen varande förhållanden,
saknas att förorda något Riksdagens initiativ i förevarande fråga, och
hemställer Utskottet alltså,
a) att Herr Jonas Jonassons ifrågavarande motion
må af Riksdagen lemnas utan afseende; och
b) att Herr C. A. Larssons förevarande motion
ej må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 29 April 1880.
På Sammansatta Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1880.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.