Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1

1880-04-20 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1880:1, Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

1

N: o 1.

Ank. till Kiksd. Kansli den 20 April 1880, kl. 8 e. m.

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande, med anledning

af väckt motion angående domkapitlens ombildning.

Donna inom Första Kammaren af Herr C. A. Ekstedt väckta motion,

N:o 10, som blifvit till Lag-Utskottet hänvisad, har af detta Utskott öf~

verlemnats att, jemlikt 47 § Riksdagsordningen, behandlas af Sammansatt

Stats- och Lag-Utskott, hvilket i följd deraf har att öfver motionen afgifva

utlåtande.

Motionären erinrar till en början, hurusom en väsentlig, för att ej

säga den väsentligaste orsaken till den oro, som för närvarande genomgår

vår kyrka, vore att söka i de brister, man trott sig finna i kyrkoförfattningen

och den deraf beroende kyrkliga ordningen. Då det nu förhölle

sig så med svenska kyrkan, att hon kunde förändra sin yttre ordning

efter tidsomständigheterna, utan att blifva sina principer otrogen, vore

det skäl att till en början vända uppmärksamheten på kyrkostyrelsen

och särskildt på den enligt motionärens uppfattning vigtigaste länken i

densamma, nemligen domkapitlen, hvilka, efter hvad som torde vara

den allmänna åsigten, med afseende å så väl sin sammansättning som

omfånget för sin verksamhet och sin auktoritet efter nutidens förhållanden

torde vara föga tillfredsställande, hvilket ock framginge af de flera förslag,

som blifvit framstälda rörande domkapitlens förändring. De väsentligaste

bristerna med afseende på dessa myndigheters sammansättning vore, att

allt för stor olikhet egde rum mellan de olika stiftsstyrelserna, att de

för platserna behöfliga qvalifikationerna vid platsernas tillsättning icke

Bill. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami. 2 A/d. 1 Ilä/t. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

närmast afsåges, hvilket måste hafva till följd, att dessa platser kunde

intagas af personer, som vore antingen mindre skickliga eller mindre

intresserade, hvilket åter följde deraf, att platserna vore ett bihang till

andra platser, vidare att församlingen såsom sådan hade vid tillsättningen

intet att säga, hvartill kornme, att expeditionen, med den utveckling de

dithörande ärendena tagit, vore allt för svag. Under det vidare ledamöterne

i Upsala och Lunds domkapitel samt Stockholms stads konsistorium

samtlige voro prester, så var antalet lekmän afgjordt öfvervägande

i alla de öfriga domkapitlen. Kunde nu med afseende på de förra med

skäl anmärkas, att läroverkens intressen icke finge anses tillgodosedda,

så kunde med än mera skäl med afseende på de senare anmärkas, att

kyrkans intressen icke vore vederbörligen tillgodosedda. En förändring

i den rigtning, att hvarje intresse kornme till sin rätt, vore här af behofvet

synnerligen påkallad. De konsistoriella göromålen hade ock under

tidernas lopp förnämligast till följd af folkskoleväsendets utveckling så

tilltagit, att de ovilkorligen kräfde åtminstone några ledamöter, som odeladt

kunde egna sin tid och krafter deråt. Om så ordnades, skulle utan

tvifvel den i våra dagar tillkomna folkskoleinspektörsinstitutionen, såsom

varande af tillfällig natur, kunna indragas. Domkapitlen skulle väl vara

de naturligaste inspektörerna. Ännu ett skäl till förändring i dessa

embetsverks sammansättning vore det, att det icke tycktes blifva något

allvar med att tillgodose de hårdt ansträngde tjenstemännens vid dessa

verks expedition stora behof af löneförbättring. Såsom exempel på detta

behof kunde anföras, att i det stift, motionären tillhörde, presterskapet

nödgats under en lång följd af år åtaga sig en ganska betydlig extra

beskattning till konsistorii notarie, amanuens och till och med vaktmästare,

för att det icke skulle blifva dem omöjligt att existera. Om

nu domkapitlens sammansättning så ordnades, att de med gemensam chef

kornme att arbeta på två afdelningar, skulle, efter motionärens mening,

de antydda olägenheterna försvinna och domkapitlen kunna blifva hvad

de borde vara, nemligen kyrkans och skolans mest betydande organ;

hvarför motionären föreslår:

att, domkapitlen, då de handlägga kyrkans och folkskolans ärenden,

skola bestå af följande ledamöter: l:o) biskopen såsom ordförande; 2:o)

domprosten, der sådan finnes, såsom vice ordförande, eller eljest en af

Kongl. Maj:t på vederbörande biskops förslag nämnd prestman, dock att

i de begge universitetsstäderna i stället för domprosten tråder den af

teologie fakultetens professorer, som fakulteten inom sig utser; 3:o) en

af stiftets presterskap bland stiftets pastorer vald prestman; 4:o) en af

stiftets pastorater bland stiftets pastorer genom elektorer vald prestman;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 1.

3

och 5:o) en af Kongl. Maj:t nämnd juridiskt bildad person, som med

biträde af nödig notariepersonal ansvarar för alla expeditioner och sålunda

motsvarar den nuvarande konsistorienotarien, med den skilnaden

blott, att han äfven deltager i öfverläggningar och beslut; samt

att åter, såsom styrelse för elementarläroverken, domkapitlen skola

vara sammansatta af l:o) biskopen såsom ordförande; 2:o) stiftsstadens

rektor såsom vice ordförande; 3:o) en af Kongl. Maj:t på förslag af vederbörande

biskop nämnd, vid stiftets elementarläroverk anstäld lektor;

4:o) en af samtlige ordinarie lärare vid stiftets elementarläroverk vald

lektor eller adjunkt; och 5:o samma förr omnämnde, af Kongl. Maj:t

nämnde juridiskt bildade person, som ansvarar för expeditionen.

Hvad beträffade aflöningen till de under de tre sista momenten upptagne

ledainöterne, af hvilka de valde elementarlärarne behöfde endast

arfvoden, borde, enligt motionärens åsigt, denna aflöning åligga staten,

helst den vid presterskapets löneregleringar vaiflt i tillfälle att göra åtskilliga

indragningar och besparingar, som lämpligen kunde användas till

beredande af tillfyllestgörande ersättning för det arbete, som af domkapitlen

utfördes.

Under erinran slutligen, att den föreslagna oinbildningen af domkapitlen

vore af natur att utan synnerlig rubbning af det bestående och

nästan när som helst kunna genomföras, anhåller motionären, att Riksdagen

ville för sin del besluta en ombildning af domkapitlen i riket i

enlighet med det af motionären framstälda förslag, samt, i händelse sådant

beslut blefve fattadt, i underdånighet hos Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t vidtaga nödiga åtgärder för vinnande af laga kraft derför.

Frågan om förändring i domkapitlens sammansättning har flera

gånger varit bragt å bane så väl vid riksdagar och kyrkomöten som genom

koinitéer, hvilka varit tillsatta för omarbetning af gällande kyrkolag;

och Utskottet har ansett lämpligt att nu i korthet redogöra för

hufvudgrunderna af de olika förslag i ämnet, hvilka, så vidt Utskottet

känner, varit framlagda.

Det förslag till kyrkolag och ordning för svenska församlingen,

som år 1828 af dertill utsedde komiterade afgafs, innehöll, att domkapitlet,

under ordförandeskap af biskopen, skulle i de stift, der akademier

funnes, bestå af teologiska fakultetens ordinarie professorer och

adjunkter, samt i de öfriga stiften af domprosten, der sådan funnes, och

de vid gymnasium tjenstgörande lektorer, äfvensom att till det minsta

fyra ledamöter, utom ordföranden och vice ordföranden, i hvart och ett

konsistorium skulle vara prester.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

Den 22 April 1851 aflät Kongl. Maj:t — som farm det icke vara

behöfligt eller lämpligt, att åt alla lektorerne vid de genom Kong]. Cir
kuläret

den 6 Juli 1849 omorganiserade nya läroverken inrymdes säte

och stämma i domkapitlen — till Rikets Ständer proposition angående

domkapitlens organisation och arbetssätt, hufvudsakligen byggd på de

grunder, att domkapitlet i stad, der universitetet ej funnes, skulle bestå

af biskop som ordförande och fem ledamöter, af hvilka domprosten, läraren

i teologi vid läroverket i stiftsstaden och den bland öfrige lärare

derstädes, som längsta tiden innehaft prebendepastorat, skulle vara sjelfskrifna,

och de ledamöter, som derutöfver erfordrades till fyllande af

nyssnämnda antal, förordnas af Konungen bland ordinarie prester i stiftet

eller lärarne vid läroverket i stiftsstaden, samt att domkapitlet skulle

vara domfördt der tre när vore, dock att i vissa vigtigare mål ej färre

än fyra finge besluta. Denna proposition blef likväl icke bifallen af

Rikets Ständer, hvilka i underdånig skrifvelse den 20 Augusti 1851

tillika yttrade, att någon förändring med organisationen af och rättegången

i domkapitlen icke syntes vara för det dåvarande af behofvet

påkallad.

Vid 1856—1858 års riksdag väcktes af en ledamot i Presteståndet

motion om sådan förändring i domkapitlens organisation, att, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med innehållet af 7 kap. i det utaf dertill utsedda

komiterade år 1846 afgifna förslag till kyrkolag, domkapitlet skulle

bestå af biskop och fem af stiftets presterskap valda ledamöter, af hvilka

tre skulle vid prestmöte väljas för sex år bland i stiftsstaden boende

prester eller lärare, hvilka senare ej behöfde vara prestman, och två ledamöter

väljas för ett år bland stiftets kyrkoherdar. Rikets Ständer, hvilka

ansågo åtminstone två af ledamötsplatserna böra fortfarande bindas vid

vissa embeten, enär endast på sådant sätt nödig enhet och konseqvens i

domkapitlets åtgärder kunde med säkerhet bibehållas, beslöto, på sätt af

Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 25 Februari 1858 inhemtas,

för sin del en författning, i hvilken bestämdes, att bland de fem, hvilka

borde jemte biskopen i domkapitlet sitta, domprosten och teologie lektorn,

eller, der universitet vore, äldste teologie professorn skulle vara

domkapitlens ledamöter på grund af innehafvande embeten, samt de öfrige

utses genom val för fem år bland kyrkoherdar i stiftet samt rektor

och lektorer vid läroverket i stiftstaden, i hvilka val alla ordinarie prester

i stiftet samt lärare vid stiftets elementarläroverk skulle ega deltaga.

Mot detta Rikets Ständers beslut gjorde Presteståndet i en särskild framställning

till Kongl. Maj:t åtskilliga erinringar, och sedan äfven Högsta

Domstolen i afgifvet utlåtande anmärkt, bland annat, att de väljande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

5

kunde vid sitt val blifva inskränkte inom allt för trånga gränser, och

att, till följd af täta ombyten af domkapitlets ledamöter, enhet i dess åtgärder

och beslut kunde komma att saknas, så fann sig Kongl. Maj:t

böra vägra sitt bifall till Rikets Ständers nämnda förslag.

Ännu en grund för domkapitlens organisation ifrågasattes uti en

vid 1862—63 års riksdag väckt motion, nemligen bestämmandet af så

kallade kapitelpastorat, som borde sökas med särskilda vilkor för kompetens

och deribland skyldighet för deras innehafvare att tjenstgöra såsom

domkapitlets ledamöter, mot särskildt arfvode. Enligt detta förslag

skulle domkapitlet bestå af biskop och fyra ledamöter, bland hvilka borde

vara domprosten, der sådan funnes, vidare, vid domkapitlen i Upsala och

Lund, de tre öfrige teologie professorerna, samt i öfriga domkapitel teologie

lektorn vid stiftsstadens läroverk, rektorn vid samma läroverk samt

kyrkoherden i det eller de nära stiftsstaden belägna pastorat, hvilka af Konungen

bestämdes; der åter domprost icke funnes, skulle vara ännu en kyrkoherde

i sådant pastorat, och, der teologie lektorn^ tillika vore rektor, ännu

en lektor vid samma läroverk af Konungen förordnas till ledamot i domkapitlet.

Vid samma riksdag väcktes äfven ett annat förslag, att domkapitlen

i de städer, der universitet ej funnes, skulle bestå af biskopen,

domprosten, lektorn i teologi och dessutom fyra ledamöter, hvilka, sedan

domkapitlet inkommit med förslag, af Kongl. Maj:t tillsattes bland kyrkans

eller skolans tjensteman.

För åstadkommande af lättnad i domkapitlets arbetssätt framstäldes

äfven vid samma riksdag ett förslag, att domkapitlet endast vid behandlingen

af vissa vigtigare mål skulle behöfva sammanträda in pleno,

hvaremot de enklare och löpande ärendena skulle besörjas af ordföranden

och notarien med biträde af en eller två ledamöter.

I underdånig skrifvelse den 10 November 1863 yttrade Rikets Ständer,

att — då förhållandena allt mer påkallade en förändring i domkapitlens

sammansättning och arbetssätt, men erfarenheten visat, att Rikets

Ständer icke, innan vederbörande myndigheter blifvit i ämnet hörda,

kunde med hopp om framgång besluta en så genomgripande förändring

af ifrågavarande kyrkliga institution, som åsyftats genom de vid riksdagen

framlagda förslag, och enär större sannolikhet förefunnes för frågans

slutliga lösning, om framställning i ämnet efter vederbörandes hörande

af Kongl. Maj:t afgåfves — Rikets Ständer funnit sig böra, jemte anmälan

om det allt mer tilltagande behofvet af domkapitlens omgestaltning

till deras sammansättning och arbetssätt, och med omförmälande

af de framstälda förslagen i ämnet, hos Kong]. Maj:t anhålla, att Kongl.

Maj:t, efter ärendets utredning, måtte låta utarbeta och för näst sam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande J\:o 1.

manträdande Rikets Ständer framlägga förslag till sådan förändring af

domkapitlen i ofvan berörda hänseende, som af de närvarande omständigheterna

kräfdes.

Till följd häraf framlade Kongl. Maj:t till 1868 års Kyrkomöte uti

nådig proposition ett förslag till förordning angående ändring i vissa delar

af föreskrifterna angående domkapitlens sammansättning och arbetssätt,

af hufvudsakligt innehåll, att domkapitlet skulle bestå af biskop

såsom ordförande, och såsom ledamöter, i Upsala och Lunds stift, domprosten

och öfrige ordinarie teologie professorer vid universitetet, samt

i de ö fri ga stiften domprosten, der sådan funnes, rektorn vid högre

elementarläroverket i stiftsstaden, lektorn i teologi vid samma läroverk,

samt dessutom tre af Konungen särskildt för fem år förordnade, deraf

två kyrkoherdar i stiftet samt en bland nämnda elementarläroverks ordinarie

lärare, hvilka tre senare hvar för sig skulle af Konungen utses

bland tre, som uppfördes å förslag genom val, förrättadt, när kyrkoherde

borde förordnas, af samtlige till deltagande i biskopsval berättigade prester,

och, när annan ledamot skulle utses, af samtlige ordinarie lärare

vid stiftets elementarläroverk. Vidare innehöll Kongl. Maj:ts förslag,

bland annat: att i Göteborg svenske pastorn vid Christinm eller Tyska

församlingen skulle vara ständig ledamot af kapitlet och förty endast en

kyrkoherde i stiftet af Konungen till kapitelledamot särskildt förordnas;

att domkapitlet egde fatta beslut, när tre ledamöter när vore, utom i fråga

om vissa, särskildt uppräknade ärenden, då fem skulle besluta, så ock

fyra, der de vore om beslutet ense; samt att, för frågor om bedömande

af prof för läraretjenster, domkapitlet egde, der så nödigt funnes, tillkalla

en eller flere bland lektorerna vid stiftsstadens elementarläroverk att

jemte öfrige ledamöter taga säte i kapitlet.

Kyrkomötet förklarade sig, uti underdånig skrifvelse den 24 September

1868, antaga Kongl. Maj:ts ofvan berörda förslag, dock, i följd

af inom Mötet framstälda anmärkningar, med de förändringar: att domkapitlen

i de stift, der universitet ej funnes, skulle bestå, förutom domprosten,

rektorn och teologie lektorn vid stiftsstadens elementarläroverk,

af allenast en af Kongl. Maj:t förordnad kyrkoherde i stiftet samt en

eller, der domprost ej funnes, två ordinarie lärare vid nämnda elementarläroverk,

jemväl af Kongl. Maj:t förordnade; att förslaget å de sistnämnde

ledamöterne skulle upprättas genom samfäldt val af stiftets till deltagande

i biskopsval berättigade prester och samtlige ordinarie lärare vid

stiftets elementarläroverk, äfvensom att i de i Kongl. Maj:ts förslag uppräknade

vigtigare ärenden inom domkapitlet finge beslutas af minst fyra

ledamöter, der tre af dem vore om beslutet ense. Derjemte uttalade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1. 7

Kyrkomötet till Kongl. Maj:t den önskan, att stadsförsamlingarna i Kalmar,

Karlstad, Hernösand och Visby måtte, så snart ske kunde, såsom

prebenden skiljas från biskopsstolarna och förses med egna kyrkoherdar,

under namn af domprostar, hvilka skulle såsom sjelfskrifne ledamöter

ingå i vederbörande domkapitel. Såsom bekant, har sedermera, år 1877,

särskild kyrkoherde i Kalmar stadsförsamling, under namn af domprost,

blifvit tillsatt.

Genom skrifvelse den 5 Januari 1869 uppdrog Kongl. Maj:t åt en

sårskildt utsedd komité att ombesörja revision af 1686 års kyrkolag. Uti

det förslag till kyrkolag, som, jemte förslag till kyrkostadgar, af nämnda

komité den 2 Oktober 1873 afgafs, handlar 26 kap. om domkapitel.

Enligt detsamma skall domkapitlet bestå af biskopen, som förer

ordet, samt nedannämnda ledamöter, nemligen i Upsala och Lunds stift

domprosten och öfrige teologie professorer vid universitetet, samt i de

öfriga stiften domprosten, der sådan finnes, lektorn i teologi vid stiftsstadens

elementarläroverk samt dessutom två, eller, der domprost ej finnes,

tre af Konungen särskildt förordnade män, som äro kyrkoherdar i

stiftet eller ordinarie lärare vid nämnda elementarläroverk; skolande dock

i Göteborgs stift svenske pastorn vid Christinm eller Tyska församlingen

i Göteborg vara ständig ledamot af domkapitlet och förty endast en

ledamot i det domkapitel, på sätt nu är sagdt, särskildt förordnas. Vidare

stadgas i förslaget, bland annat: att, när ledamot skall särskildt förordnas,

domkapitlet ingifver till Konungen förslag å en behörig och

lämplig man; att arfvode för särskildt förordnad ständig ledamot skall af

allmänna medel gäldas; att domkapitlet ej må fatta beslut, der ej tre när

äro, utom i fråga om bedömande af aflagda kunskapsprof, om upprättande

af förslag till embeten och tjenster, eller om tillsättande deraf,

eller i mål, der domkapitlet utöfvar domsrätt, dervid ej färre än fem må

besluta, utan så är, att af fyra närvarande tre äro om beslutet ense;

samt att i . hvart domkapitel skola finnas en af domkapitlet tillsatt notarie

och till hans biträde en amanuens, mellan hvilka domkapitlet ege

fördela göromålen, såsom omständigheterna kräfva.

Uti det utlåtande, som af Högsta Domstolen afgafs öfver komiténs

förslag, anfördes beträffande den föreslagna sammansättningen af domkapitlen,

hurusom en lagfaren ledamot i domkapitel länge utgjort ett

vigtigt önskningsmål, hvadan tiden syntes vara inne att derom förordna;

och, om denne ledamot tillika blefve domkapitlets protokollsförare och

kassaförvaltare, torde förändringen ej komma att medföra nämnvärda

kostnader. Vidare syntes det mindre följdrigtigt att, på samma gång

man från kyrkolag utsöndrade alla bestämmelser om elementarläroverk,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta Stats- och Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 1.

uti samma lag fastställa, att en lärare, nemligen teologie lektorn, vid

sådant läroverk skulle vara sjelfskrifven deltagare i den kyrkliga förvaltningen,

lika som ock Högsta Domstolen ansåg svenske pastorn vid Christine

församling i Göteborg icke böra vara sjelfskrifven ledamot, helst

det kunde vara ovisst, om någon sådan pastor länge komme att finnas.

Dessutom syntes någon anledning att behålla den särskilda sammansättningen

af domkapitlen i universitetsstäderna ej vara för handen, så myc- *

ket mindre som en god universitetslärare ej nödvändigt vore en god

domkapitelsledamot, och de mångartade domkapitelsgöroinålen, såsom

äfven blifvit anmärkt af domkapitlet just i en universitetsstad, ofta måste

menligt inverka på universitetslärarens egentliga verksamhet. Att inskränka

Konungens val af de ledamöter, som skulle af honom särskildt

förordnas, till vissa medborgareklasser, syntes icke böra sättas i fråga,

utan äfven lekmän borde kunna af Konungen dertill utses. Slutligen ansågs

antalet ledamöter böra bestämmas till sju. På grund deraf hemstälde

Högsta Domstolens fleste ledamöter, att domkapitlen måtte komma

att bestå af biskopen, domprosten, en lagfaren, af Konungen tillsatt ledamot

samt fyra af Konungen för vissa år förordnade ledamöter, och att,

der domprost ej funnes, skulle annan, af Konungen förordnad kyrkoherde

inträda.

Högsta Domstolen ansåg äfven, att domkapitlets förslag till såväl

den lagfarne ledamoten som de andre af Konungen förordnade ledamöterne

borde upptaga tre personer, och icke, såsom komitén föreslagit,

allenast en enda, hvilket i verkligheten oftast blefve liktydigt med att

domkapitlet kompletterade sig sjelft. Dessutom ansågs böra.i lagen intagas

föreskrift derom, att den lagfarne ledamoten skulle åtnjuta lön och

de öfriga särskildt förordnade ledamöterna arfvode.

Någon på kyrkolagskomiténs förslag grundad proposition har icke

blifvit af Kongl. Maj:t till Riksdag eller Kyrkomöte framlagd, utan detta

ärende är fortfarande-beroende på Kongl. Maj:ts pröfning. Frågan rörande

domkapitlens ombildning har icke heller, förr än nu, blifvit af enskild

person bragt å bane annat än genom en motion vid 1878 års Kyrkomöte.

I denna motion upptogs den vid 1862—1863 års riksdag framstälda

grundsatsen om så kallade kapitelpastorat, i det motionären föreslog en

sådan förändring i domkapitlens sammansättning, att dessa måtte komma

att bestå af biskop, domprost, der sådan funnes, teologie lektor vid

stiftsstadens elementarläroverk samt två eller, der domprost icke funnes,

tre af Kongl. Maj:t utnämnde och med årligt lönetillskott af allmänna

medel hugnade kyrkoherdar i några för ändamålet bestämda, lämpligt

belägna kapitelpastorat. Uti underdånig skrifvelse den 30 September 1878

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

9

förklarade sig Kyrkomötet väl anse en förändring i gällande bestämmelser

om domkapitlens sammansättning vara synnerligen önskvärd och af behofvet

påkallad; men då. denna fråga syntes stå i det oskiljaktiga samband

med frågan om ordnandet af domkapitlens verksamhet, att de lämpligen

torde böra på en gång komma under öfvervägande, samt ett fullständigt

lagförslag i ämnet förelåge i 26 kap. af kyrkolagskomiténs förslag

till kyrkolag, ansåge sig Kyrkomötet endast böra anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes låta, så snart ske kunde, för ett blifvande kyrkomöte framlägga

förslag till författning angående domkapitlens sammansättning och

verksamhet.

Lika med 1878 års Kyrkomöte anser Utskottet en förändring i

gällande stadganden om domkapitlens organisation vara önskvärd och af

behofvet påkallad; men då frågan derom, på sätt här ofvan blifvit visadt,

är för närvarande beroende på Kongl. Maj:ts pröfning, och förslag i sådant

syfte snart torde vara att från Kongl. Maj:t förvänta, lärer icke

vara lämpligt, att Riksdagen nu på enskild motionärs framställning beslutar

om en sak af sådan vigt och omfattning som ett fullständigt omMldande

af en både på det kyrkliga och det borgerliga området djupt

ingripande embetsinstitution, helst motionärens förslag saknar den utredning,

ett dylikt beslut med nödvändighet förutsätter.

Utskottet hemställer derför,

att Herr Ekstedts föreliggande motion icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 April 1880.

På Sammansatta Utskottets vägnar:

E THOMASSON.

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sand. 2 Afd. 1 Hä/t.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.