Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Rihsstatens Sjette hufvudtitel.

1880-02-26 · 72 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 55 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:10, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Rihsstatens Sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

i

N:0 10.

Auk. till Riksd. Kansli den 2f> Febr. 1880, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Rihsstatens

Sjette hufvudtitel.

(2:drn IT. A.)

I afseende å Sjette hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civildepartementet.

, hafva vid innevarande riksmöte i fråga kommit de förändringar,

hvilka här nedan omförmälas.

Komnierskollegimn.

l:o. Kong]. Maj:t har under denna anslagstitel till en början

föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att de lönebelopp, som vore i sitionsrätt°i

Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst,

än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom samt tillfällig

kollegium, i afseende å hvilka indragning syntes kunna ega rum eller löneförbättförändring

böra vidtagas, finge intill slutet af år 1881, i den mån de rTmIlenPvid

för bestridande af göromålen inom kollegium kunde finnas erforderliga, Kommersnå

Kong], Maj:t för ändamålet disponeras; och dels, på det Kongl. Maj:t Jcol1egr''uw"

måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess

i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag af tre kanslister,

tillfällig löneförbättring under år 1881 till samma belopp, som för

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami, 1 Afä. 8 Häft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

■Stats-Utskottets Utlåtande N:o iÖ.

innevarande år beviljats, på extra stat för år 1881 anvisa 8,740

kronor.

Utskottet, som för undvikande af vidlyftighet tillåter sig att här

hänvisa till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 1—3) meddelade

utredning rörande de orsaker, hvilka föranledt att förslag till lösning

af den sedan lång tid tillbaka i afseende å detta embetsverk

väckta regleringsfrågan icke ännu kunnat framläggas, men emellertid

vidblifver flera föregående Stats-Utskotts af Riksdagen godkända uttalanden

i fråga om Kommerskollegiets indragning eller ombildning,

har funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att för ännu ett år så väl

medgifva den i afseende å kollegiets ordinarie anslag äskade dispositionsrätten

som ock bevilja det för tillfällig löneförbättring begärda

anslagsbeloppet, utan att likväl derigenom vilja anses hafva godkänt

de åsigter, hvilka beträffande sjelfva regleringsfrågan finnas i åberopade

statsrådsprotokoll uttalade; och hemställer alltså Utskottet,

a) att Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp,

som äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre

för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra lcdigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom kollegium,

i afseende å hvilka indragning synes kunna

ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet

af år 1881, i den mån de för bestridande af göromålen

inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af

Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras; och

b) att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle

tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess

i stat uppförde embefis- och tjenstemän, med undantag

af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år

1881 till samma belopp, som för innevarande år beviljats,

Riksdagen må på extra stat för år 1881 anvisa

8,740 kronor.

Angående 2:o. Då frågan om utfärdande af ny grufvestadga ännu är oaf
tnifätlig

lönf- gjord, samt alltså någon lönereglering för berc/mästarne icke kunnat nu

f(jör bergs- i fråga sättas, men så väl de bland desse, hvilka icke äro med bostaten.

ställen försedde, som tjenstemännen vid Sala silfververk torde böra för

nästkommande år tillerkännas tillfällig löneförbättring, i likhet med

hvad för flere föregående år egt rum, hemställer Utskottet vidare, på

sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

■**

O

att Riksdagen må på extra stat för år 1881 anvisa

såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare,

som sakna boställe, och tre tjenstemän vid Sala silfververk

tjugo procent å de till dem utgående löner

eller tillsammans 2,420 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

3:o. Beträffande Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel gjorda nådiga

framställningar kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande,

hvilket Utskottet bär skolat

anmäla.

Öfverståthållareembetet.

4:o. Kong], Maj:t har föreslagit Riksdagen att:

dels, med de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 9 sistlidne

Januari föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad

organisation och lönereglering, godkänna det i samma protokoll intagna

förslag till ny stat för underståthållaren och Öfverståthållareembetets

kansli;

dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat höja ordinarie

anslaget “Öfverståthållareembetet“ från 82,122 kronor till 88,422 kronor

eller med 6,300 kronor; och

dels förklara, att möjligen ifrågakommande utbetalning af en

nu varande ordinarie kanslists lön på den hittills gällande staten finge

bestridas af det på nya staten uppförda anslaget till “extra biträden

och vikariatsersättning m. m.“, äfvensom att. den i nu gällande stat

uppförda aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande, till

indragning afsedd befattning vid Ofverståthållareembetets kansli finge

ställas till nämnda embetes förfogande för påbörjande af den n}*a organisationens

genomförande och göromålens bestridande i enlighet

dermed.

Aflöningen för underståthållaren och tjenstemännen i Ofverståthållareembetets

kansli utgår för innevarande år med inberäkning af

dyrtidstillägg med följande belopp, nemligen:

Angående

afgifvande

af särskildt

aflåtande,

Angående

lönereglering

för underståthållaren

och Öfvers

tåthållareembetets

kansli.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N;o 10.

Lön.

Dyrtids-

tillägg.

S umma.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Underståthållaren ..............................

4,500

900

5,400

Fogaten.........................................

4,500

500

5,000

Sekreteraren ...................................

8,500

700

4,200

Aktuarie» ....................................

900

180

1,080

1 Notarie ................................

900

180

1,080

1 d:o .................................

900

180

1,080

Kanslisten hos sekreteraren .................

1,000

200

1,200

D:o hos fogaten ........................

1,000

—

1,000

Kammarskrifvaren ..............................

600

120

720

hvarförutom är anvisadt för beredande af ären- denas gång i sekreterareexpeditionen ett an-

1,000

slag å.......................................

1,000

—

till gratifikationer ..............................

150

—

150

samt till Öfverståthållareembetets förfogande för

aflönande af vakt- och exekutionsbetje-

ningen ....................................

11,450

2,290

Summa

| 80,400

5,250

35,650

Den föreslagna nya staten är deremot af följande lydelse:

.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa

-1 ........—

'' ‘\

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Underståthållaren....................

j Sekreteraren ........................

1 Notarie ...........................

1 d:o ..........................

1 Vaktmästare.......................

1 d:o ........................

Till Öfverståthållareembetets förfogan- de för extra biträden och vika-

riatsersättning m. m.............

Till Öfverståthållareembetets förfogan- de såsom bidrag till aflöningen

åt exekutionsbetjeningen ......

5,000

4,400

1,500

*1,500

500

500

2,500

2,000

1,000

1,000

800

300

7.500

6,400

2.500

2,500

800

800

4,000

12,200

/Efter 5 år kan lönen

\höjas med 600 kr.

\Efter 10 år kan lönen

/höjas med 500 kr.;

\ Efter 10 år kan lönen

/höjas med 100 kr.

Summa

—

—

36,700

1

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande X:o 10. 5

På sätt eu jemförelse mellan förestående båda stater utvisar, innefattar

förevarande nådiga framställning en väsentlig minskning i antalet

tjensteman vid Öfverståthållareembetets kansli, i det nemligen

fogaten, aktuarien, de två kanslisterne och kammarskrifvaren äro luden

nya staten uteslutne. De åtgärder, kvilka enligt den i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 5 b sid. 15—17) förebragta utredning härför skulle

vidtagas, äro i korthet sammanfattade följande:

att utsökningsmålens handläggning, hvilken nu är fördelad mellan

underståthållaren och fogaten, skulle uteslutande ombesörjas af den

förre;

att sekreteraren skulle öfvertaga skyldigheten att föredraga och

kontrasignera dessa mål, vid hvilkas uppsättande och expedierande

biträde borde honom lemnas af de begge notarierne, de der jemväl

i öfrigt borde tillhandagå sekreteraren i den mån sådant erfordrades

och deras tid medgåfve;

att de till kansliet inkommande skrifvelser, som innefattade begäran

om handräckning i brottmål rörande icke häktade personer, borde,

efter att en gång hafva blifvit i kansliet diarieförda, derifrån öfverlemnas

direkte till den, som hade att omedelbart ombesörja verkställigheten,

hvarefter denne borde anteckna handlingarna i af honom fördt

diarium, uti hvilket beslutet med order om verkställighet borde införas,

samt, efter fullgjord verkställighet, redovisning ske omedelbart till den,

som ombesörjde skriftvexlingen;

att bestyret med i fråga varande orders meddelande, samt kontrollen

öfver verkställigheten, för hvilken kontroll endast granskning

af underexekutorns diarium komrne att erfordras, borde uppdragas åt

underståthållaren;

att bestyret med öfvervakandet af verkställigheten i brottmål

rörande häktade personer jemväl borde uppdragas åt underståthållaren,

hvilken i sådant fall tillika borde öfvertaga det med fogattjensten förenade

återstående åliggandet att utöfva tillsynen öfver Stockholms stads

ransakningsfängelse;

att diarieföringen af utsökningsmålen, hvilken nu verkstäldes af

aktuarien, borde anförtros åt ett extra biträde;

att med verkställigheten i de ärenden, der handräckning begärts

för uttagande af lösen, kommunalutskylder och andra afgifter borde

förfaras så, att skrifvelserna från sekreterare-expeditionen direkte öfverlemnades

till vederbörande underexekutor, hvilken skulle omedelbart i

sekreterare-expeditionen redovisa för verkställigheten, hvarigenom aktuariens

befattning med dessa ärenden komme att upphöra;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

State-Utskottets Utlåtande N:ö 10.

att den aktuarien åliggande tillsyn öfver arkivet borde uppdragas

åt sekreteraren;

att den sekreterarens kanslist åliggande diarieföring, brefskrifning

och renskrifning borde, under sekreterarens inseende och ansvar, anförtros

åt en amanuens eller extra ordinarie kanslist, hvilken mot arfvode

anstäldes, samt all utskrift hufvudsakligast ombesörjas af renskrifvare

mot godtgörelse af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. enligt behörigen granskade räkningar,

som innefattade tydlig uppgift å grunden, hvarefter ersättningen

beräknades; samt

att de med kammarskrifvarebefattningen förenade göromål beträffande

räkenskapsföringen angående depositions- och öfriga medel

borde ombesörjas af sekreteraren.

Förutom nu omförmälda grunder för regleringen borde vidare

iakttagas, att den anordning, enligt hvilken sekreteraren i Ofverståthållareembetets

kansli uppburit en del af den sekreteraren i Ofverståthållareembetet

för polisärenden egentligen tillkommande passlösen,

komme att upphöra.

Dessutom borde, i öfverensstämmelse med hvad vid andra löneregleringar

på senare tider iakttagits, all lösen för de från kansliet

utgående expeditioner till statsverket indragas och med stämpelpapper

ersättas, dock med det vid ifrågavarande regleringar och särskildt

uti Kongl. brefvet angående lönereglering för vissa af de till landsstaten

hörande tjenster den 31 Maj 1878 gjorda undantag af lösen för

sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhölle och

eljest icke vore pligtig att lösa.

Då nu omförmälda grunder för organisationen synts Utskottet väl

lämpade efter förhållandena och ledande till väsentlig förenkling i

göromålen, har Utskottet ansett desamma böra vinna Riksdagens godkännande.

Hvad beträffar de i den föreslagna nya staten upptagna aflöningsbelopp,

hafva dessa endast i fråga om aflöningen för underståthållaren

och sekreteraren gifvit anledning till någon Utskottets erinran. Då

aflöningen för öfverdirektören vid Statistiska Centralbyrån, landtmäteridirektören,

öfverintendenten och Kongl. öfverbibliotekarien, hvilka

samtlige äro chefer för sjelfständiga embetsverk, blifvit vid de under

senare tiden verkstälda löneregleringar bestämd till lön 5,000 kronor

och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor, synes det Utskottet som om

ett ordnande af underståthållarens aflöning efter enahanda grund borde

uppfylla alla billiga anspråk, helst om i betraktande tages att han

dessutom af Stockholms stad uppbär 2,250 kronor årligen; och har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande ft:o tf).

i

Utskottet derföre funnit, sig böra föreslå den afvikelse från Kongl.

Maj:ts ifrågavarande framställning, att underståthållarens tjenstgöringspenningar

må bestämmas allenast till 2,000 kronor eller 500 kronor

mindre än Kongl. Maj:t föreslagit.

Vidkommande åter aflöningen för sekreteraren är densamma föreslagen

att utgå med enahanda belopp som för landssekreteraren i Stockholms

län eller lön 4,400 kronor, tjenstgöringspenningar 2,000 kronor

samt ett ålderstillägg efter 5 år af 600 kronor. Då emellertid landssekreterarne

i 8 af rikets län i tjenstgöringspenningar åtnjuta allenast

1,500 kronor, samt dessa befattningar alltid måste anses vara i vigt

och ansvar fullt jemförliga med sekreteraretjensten i Öfverståthållareembetets

kansli, har Utskottet funnit sig ega befogad anledning att

hemställa, det tjenstgöringspenningarna för bemälde sekreterare må

fastställas till allenast 1,500 kronor, så mycket mer som han i allt fall

blifver väsentligt bättre aflönad än sekreterarne i de centrala embetsverken,

hvilka uppbära i lön och tjenstgöringspenningar sammanlagdt,

allenast 4,500 kronor jemte 2 ålderstillägg å 500 kronor hvartdera,

samt på sådant sätt det i Kongl. Maj:ts förslag iakttagna förhållandet

mellan underståthållarens och sekreterarens löneförmåner blifver bibehållet.

Hvad angår det i förslaget upptagna beloppet 12,200 kronor, afsedt

att användas såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetj eni ngen,

lärer, enär det kan vara ovisst huruvida icke utgifterna härför rätteligen

böra bestridas uteslutande af Stockholms stad samt utredning

härutinnan torde kunna förväntas blifva förebragt af den utaf Kongl.

Maj:t tillsatta skatteregleringskomitén, berörda belopp för närvarande

böra beviljas endast såsom extra anslag för år 1881.

För tillgodonjutande af de nya aflöningsförmånerna skulle följande

vilkor gälla, nemligen:

l:o att innehafvare af någon utaf nu ifrågavarande befattningar

skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och

jemkning i åligganden, som kan varda föreskrifven;

2:o att med några af berörda embeten eller tjenster icke må förenas

annan tjenst på rikets eller riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen hos Öfverståthållareembetet; dock att tjensteman,

som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom

Öfverståthållareembetet, må densamma bibehålla, så länge den icke är

för tjenstgöringen vid Öfverståthållareembetet hinderlig;

Öro att underståthållaren och sekreteraren icke heller må emottaga

befattning på kommuns stat;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

4:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningai''

få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit

från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

5:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger

uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

6:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af

samma tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda

med mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna, tid

sjelf bestridt sin eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, då han åtnjutit

semester; samt att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas den

tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från det lian till

tjensten utnämndes; men att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade

tjensteåldern blifvit uppnådd; och

7:o att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, åtnjutas af underståthållaren och sekreteraren

under högst en och en half månad och af notarierne under högst en

månad årligen.

Dessa vilkor öfverensstämma med dem, som genom Kongl. kungörelsen

den 31 Maj 1878 blifvit föreskrifna för åtnjutande af de faststälda

förändrade löneförmånerna för vissa embets- och tjensteman vid

landsstaten, och torde förty böra vinna Riksdagens bifall.

Vid Kongl. Maj:ts förslag derom, att möjligen ifrågakommande

utbetalning af en nuvarande ordinarie kanslists lön på den hittills gällande

staten finge bestridas af det på nya staten uppförda anslaget till

»extra biträden och vikariatsersättning m. m.» äfvensom att den i nu

gällande stat uppförda aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande,

till indragning afsedd befattning vid Öfverståthållareembetets

kansli finge ställas till embetets förfogande för påbörjande af den nva

organisationens genomförande, har Utskottet ej något att erinra, utan

får, med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil, N:o 5 b sid.

23 och 27) meddelade utredning, berörda förslag till bifall förorda.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.

9

Derest Utskottets sålunda gjorda framställningar vinna Riksdagens

bifall, samt alltså slutsumman af den nya staten, genom afdrag

med 500 kronor å tjenstgöringspenningarna för en hvar af underståthållaren

och sekreteraren, samt öfverflyttande på extra stat af anslaget,

12,200 kronor till bidrag till aflöning åt exekution sb etj eningen

"kommer att uppgå till allenast 23,500 kronor, bör ordinarie anslaget

»Öfverståthållareembetet» minskas med skilnaden mellan sistnämnda belopp

och slutsumman 30,400 kronor af den för Underståthållaren och

Öfverståthållareembetets kansli nu gällande ordinarie staten, eller med

6,900 kronor.

Derjemte tillgodokommer statsverket genom indragning af expeditionslösen

en årlig inkomst, hvilken, enligt i statsrådsprotokollet (Bil.

N:o 5 b sid. 19) meddelad utredning, kan beräknas till omkring 6,000

kronor; men å andra sidån får statsverket till följd af den nya

organisationen vidkännas dels kostnaden för beredande af ålderstillägg

och dels till en början åtskilliga ökade utgifter å indragningsstaten,

uppgående till högst 6,560 kronor årligen, och hvarom

Utskottet framdeles vid afgifvande af Utlåtande angående regleringen

af utgifterna under riksstatens Nionde hufvudtitel kommer att meddela

vidare yttrande.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet:

a) att Riksdagen må med nu föreslagna vilkor

och förbehåll i afseende å förändrad organisation och

lönereglering godkänna härhos bilagda (Ditt. A.J förslag

till ny stat för underståthållaren och Öfverståthållareembetets

kansli;

b) att för tillämpning af berörda nya aflöningsstat

ordinarie anslaget »öfverståthållareembetet)) må

nedsättas från 82,122 kronor till 75,222 kronor, eller

med 6,900 kronor;

c) att såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen

i Stockholm må på extra stat för år 1881

anvisas ett belopp af 12,200 kronor; och

d) att Riksdagen må förklara, att möjligen ifrågakommande

utbetalning af en nuvarande ordinarie

kanslists lön på den hittills gällande staten må be
Bih.

till Rilsd. Prot. 1880. å Sami 1 Afä. 8 Käft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

H

stridas af det på nya staten uppförda anslaget till

»extra biträden och vikariatsersättning m. m.», äfven

som att den i nu gällande stat uppförda aflöning för

ledigblifven eller under året ledigblifvande, till indragning

afsedd befattning vid Öfverståthållareembetets

kansli må ställas till nämnda embetes förfogande

för påbörjande af den nya organisationens genomförande

och göromålens bestridande i enlighet dermed;

fortsatt 5:°‘ Vnder denna anslagstitel har Kongl. Maj:t slutligen, enär

utgifvande af för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser» beviljade anslag

PiiUftunder- 10,000 kronor vore anvisadt endast för år 1880, men det borde anses

iatte.se,

af behof vet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej

kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda ändamålet skulle

vinnas, äskat beviljande af ett anslag å 10,000 kronor för fortsatt utgifvande

under år 1881 af tidningen »Polisunderrättelser.»; och får Utskottet,

som härvid ej funnit anledning till erinran, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1881 bevilja

till fortsatt utgifvande under samma år af »Polisunderrättelser^,

i enlighet med de af Kongl. Maj:t

meddelade föreskrifter, ett anslag å 10,000 kronor

Landsstaterna i länen.

reglervn^för . *'':o'' Kong], Maj:t, som den 2 sistlidne Januari till pröfning före
landtränt-

haft de af utsedde komiterade uti underdånigt betänkande den 13

hämdsskrif- Oktober 1875 angående tjenste- och lönereglering för landsstaten framvare

m. m. stälda förslag om förändring af räntmästarebefattningarna och indragning

af häradsskrifvaretjensterna samt bestridande af de med dessa

befattningar förenade göromål och dervid ogillat komiterades ifrågavarande

framställningar, har nu föreslagit Riksdagen, att

delsi med godkännande af de enligt ofvannämnda statsrådsprotokoll

den 9 i denna månad föreslagna grunder och närmare bestämmelser

för lönereglering ior landträntmästare och häradsskrifvare,

besluta:

att alla till landträntmästare och häradsskrifvare anslagna boställen

eller löningsjordar till statsverket indragas den 14 mars 1883, dock

med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar,

under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardaasår för sia
ö

ö

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe

eller sin löningsjord mot det afdrag å den kontanta lönen, som

efter uppskattning kan blifva bestämdt; samt

att staten, då han från vederbörande indelningshafvare eller

hans sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord, efter värdering

vid syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga, indelningshafvaren

tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för

fastigheten nyttiga;

att med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne

tjenstemän upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen,

uppbördsprocenter, provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt

öfriga extra inkomster; dock med det undantag, att följande sportler

komma att till samme tjenstemän fortfarande utgå, nemligen:

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på

egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig

att lösa;

b) provisioner för uppbörd och redovisning af landstings,

kommuners eller enskilda inrättningars afgifter, eller utaf medel

af än mer enskild natur; och

c) den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen; samt,

tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt,

cl) åklagareandelar af sakören;

dels, under detta förbehåll och med föreslagna vilkor i öfrigt,

godkänna följande aflöningsstater:

I. för landträntmästare:

Lön. Tjenstgörings- Sn-mma

penningar.

a) i Malmöhus, Elfsborgs,

Östergötlands, Skaraborgs,

Göteborgs och Bohus, Kalmar,

Kristianstads och Yermlands

län ............................................. 3,000: —, 1,500: —, 4,500: —

b) i Jönköpings, Kronobergs,

Stockholms, Kopparbergs,

Örebro, Gefleborgs,

Yesternorrlands och Södermanlands

län ........................... 3,000: —, 1,300: —, 4,300: —

c) i Blekinge, Hallands,

Vestmanlands, Upsala, V esterbottens,

Norrbottens, Jemt
lands

och Gotlans län ......... 3,000: —, 1,000: —, 4,000: —.

Efter fem år

kan lönen höjas

med 500

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

II. för häradsskrifvare:

lön ...................................................... kronor 2,000: — .

tjenstfförinffsoennine-ar..................... .. 500- —

med tillägg- å tjenstgöringspenningarna af 75 kronor för hvarje

500- —

börjadt femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att.

tillägget icke i något fall må understiga 300 kronor;

dels för bestridande af dessa aflöningar öka det ordinarie anslaget

till »landsstaterna i länen» mod 163,185 kronor;

dels, under förutsättning af bifall härtill, medgifva, att anslaget

»landsstaterna i länen», med inberäkning af de nu särskildt uppförda

penningeanslagen till ersättande af arrende för lägenheten Hushagen jemte

forsellön och till bestridande af lösen för åtskilliga i den lands höfdingen

t Vesternorrlands län anvisade lön ingående räniepersedlar, må beräknas

sålunda:

anvisning i kontant, (deraf 95,000 kronor reservationsanslag),

................................................................... 2,343,539: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ............................................................................ 8,500: —

ersättningar ..................................................................... 150,900: —

Summa kronor 2,502,939: —.

Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 46—58) förebragta

utredning i fråga om komiterades förslag rörande häradsskrifvaretjensternas

indragning och bestridandet af de dessa befattningar tillhörande

göromål synts Utskottet innefatta öfvertygande skäl för dessa tjensters

bibehållande, samt Utskottet med en sådan uppfattning måste anse

det angeläget att aflöningen för denna klass af landsstafstjenstemän

blifver ordnad efter enahanda grunder, som för flertalet åf tjenstemännen

vid landsstaten redan för två år sedan blifvit faststälda,

har Utskottet icke tvekat att tillstyrka Riksdagen att nu medgifva en

slutlig lönereglering för häradsskrifvarne, helst dessutom nästlidet års

Riksdag uti sin underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1879, angående

regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, vitsordat

behöfligheten af en dylik lönereglering.

Hvad åter angår landträntmästarebefattningarna hade komiterade,

under förutsättning af bifall till vissa af dem gjorda framställningar

om genomgripande förändringar i afseende å räkenskapsföringen för

länen och sättet för länskassans förvarande, föreslagit, att, i stället för

de nu varande räntmästarne, skulle å landskontoret anställas en läns
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

13

kassör, hvilken med lägre aflöning och i en mer underordnad ställning

skulle vara af landskamreraren mindre oberoende än räntmästaren samt,

jemte öfvertagande af nuvarande, genom de af komiterade föreslagna

ändringarna förenklade räntmästaregöromålen, hafva till åliggande att

biträda äfven vid öfriga göromål å kontoret. Enligt hvad statsrådsprotokollet

(Bil. N.-o 5 a sid. 60 och 61) gifver vid handen, berodde

detta komiterades förslag helt och hållet på antagligheten af de förändringar,

komiterade föreslagit med afseende dels å räkenskapsföringen,

dels och i synnerhet å länskassans förvaring. Komiterade hade

nemligen förestält sig, bland annat, att länets uppbörd alltid borde i

bankinrättning, vare sig Riksbanken eller dess afdelningskontor eller

enskild bank med solidarisk ansvarighet, insättas, hvaraf skulle följa,

att landtränteriet blefve obehöfligt och att ombesörjandet af de å bankräkningen

utstälda anvisningars bokföring och vården af en obetydlig

dagkassa kunde anförtros åt en tjensteman af första graden. Uti afgifvet

underdånigt utlåtande hade Kammarkollegium, Statskontoret och

Kammarrätten härom yttrat, att hvarje stadgande om ränteribehållningens

insättande i bankinrättning, så vidt dermed afsåges enskilda banker

eller annan penningeinrättning än Riksbanken och dess afdelningskontor,

skulle vara vådligt, icke så mycket för risken af förlust eller

de svårigheter, som vid kassaförvaltningen deraf kunde föranledas, utan

hufvudsakligen för den äfventyrliga bana, som dermed skulle komma

att beträdas, enär ett i allmän författning meddeladt stadgande, att

medel, som i form af skatt till statsverket influtit, borde i enskild

bankinrättning insättas, nödvändigt skulle hafva till följd att enskilda

bankernas sedlar måste uti kronouppbörden mottagas, och sålunda

innebure ett lika kraftigt godkännande af, att icke säga garanti

för dessa bankers förbindelser, som ett direkt påbud om dylikt emottagande,

hvarigenom åter Riksbankens på 72 § Regeringsformen grundade

rätt att ensam utgifva sedlar, som för mynt i riket erkännas, i

betänklig grad skulle förnärmas, samt kreditmedel af enskild beskaffenhet

erhålla en från statens sida erkänd giltighet, som framdeles möjligen

icke skulle kunna begränsas till de betalningsmedel, hvarom nu

vore fråga; och har med hänsyn härtill och då en föreskrift om ränteribehållningarnas

insättande i bankinrättning under nu varande förhållanden

skulle ställa statsförvaltningen i allt för nära samband med

och beroende af enskilda kreditanstalter, samt landtränterierna och

deras kassarörelse icke på annat sätt skulle kunna göras öfverflödiga,

Kongl. Maj:t ansett räntmästarebefattningarne böra bibehållas.

Utskottet har emellertid af de utaf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i ämnet afgifna yttranden inhemtat, att några bland dessa

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

myndigheter ansett räntmästarebefattningarne kunna utan olägenhet

undvaras. Så har Kongl. Majrts Befallningshafvande i Göteborgs och

Bohus län anfört att om, i stället för hållande af en ränterikassa, der

ofta ganska stora belopp läge förvarade för att vara till hands vid

skeende liqvider, Kongl. Majrts Befallningshafvande bemyndigades att

å Statskontoret utställa anvisningar, hvilka säkerligen af hvarje bankinrättning

skulle med beredvillighet inlösas, ränteriet kunde upphöra

och i stället för räntmästaren en bokhållare anställas å landskontoret,

med åliggande att föra ordentlig bok öfver de af Kongl. Majrts Befallningshafvande

utstälda anvisningar samt att verkställa den mängd

småliqvider, som det tillkomme räntmästaren att ombesörja och för

hvilka, liksom för expensmedlen, en mindre dagkassa, som för hvarje

dag borde afslutas, skulle tillhandahållas bokhållaren. Derjemte borde

bestämmas, att kronofogdar och magistrater skulle direkte till Statskontoret

inbetala deras uppbörd, i likhet med hvad förhållandet vore

i Norge, der fogdarne direkte till finansdepartementet redovisade uppbörden.

Förutom den fördelen att stora penningebelopp icke behöfde

ligga ofruktbara i rikets tjugofyra ränterikassor, skulle härigenom äfven

vinnas en vida verksammare kontroll än den nu anbefalda.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs län, som utlåtit

sig i hufvudsakligen enahanda syfte, har dervid bland annat förmält,

att då enskilda af Kongl. Maj:t oktrojerade banker med solidarisk ansvarighet

nu funnes i alla länsresidensstäder, någon särskild statens

kassa icke vidare vore till nämnvärdt belopp hos Kongl. Majrts Befallningshafvande

behöflig, utan kunde de så kallade landtränterierna upphöra

och räntmästaretjensterna indragas. Med styrelserna för nyss

nämnda penningeanstalter eller Riksbankens afdelningskontor, der sådana

funnes, borde nemligen kunna träffas aftal om besörjande af statsverkets

liqvider i orterna utan någon uppoffring och utan något äfventyr

för det allmänna. Kongl. Majrts Befallningshafvande i Vesternorrlands

län åter har helt och hållet anslutit sig till komiterades i

ämnet framstälda förslag.

Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet gifva vid handen

att genom vidtagande af anordningar i hufvudsakligen den rigtning,

som af Kongl. Majrts Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus

län blifvit antydd, landränterierna skulle kunna göras öfverflödiga,

utan att derföre statsförvaltningen behöfde ställas i något egentligt

samband med enskilda kreditanstalter. Om nemligen uppbörden antingen

omedelbart af kronofogdarne och magistraterna insändes till

statskontoret eller, derest icke så med våra förhållanden låter sig göra,

sedan densamma blifvit till Kongl. Majrts Befallningshafvande inleve
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

15

rerad, af dessa myndigheter utan uppskof öfversändes till nämnda embetsverk,

och hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blott qvarhölles

det jemförelsevis mindre belopp, som alltid måste vara erforderligt till

bestridande af löpande mindre utgifter, borde förvaringen och handhafvandet

häraf väl kunna åt landshöfdingeembetets förvaltning och

kontroll öfverlåtas, möjligen i de större länen med biträde af en tjensteman

i lägre grad och med lägre aflöning än de nu varande räntmästarne.

Vid större liqvider åter torde af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

på statskontoret utstälda anvisningar kunna lämpligen användas,

då ju icke statsförvaltningen kan sägas blifva beroende af enskilda

bankinrättningar, om i de orter, der kontor af Riksbanken icke finnas,

dylika bankinrättningar blifva anlitade för inlösen af berörda anvisningar.

Då genom nu antydda åtgärder dessutom skulle vinnas den afsevärda

fördelen, att uppbördsmedlen från landsorterna, i stället för

att såsom nu långa tider till öfverflödiga belopp ligga fördelade i de

särskilda ränterikassorna, komme att utan dröjsmål inflyta till statskontoret,

hvars ofta inträffande behof af kassaförstärkning på sådant

sätt blefve minskadt, har Utskottet, som derjemte icke kunnat förbise

den besparing i statsutgift, som i mån af nu varande räntmästares afgång

och ersättande, der sådant finnes erforderligt, med tjenstemän i

lägre grad och med lägre aflöning skulle uppstå, ansett, att förevarande

fråga i ofvan antydda hänseenden bör tagas i förnyad pröfning, och

alltså icke kunnat tillstyrka Riksdagen att för närvarande medgifva

någon lönereglering för landträntmästaree.

Vidkommande härefter grunderna för löneregleringen för häradsskrifvarne,

lärer till en början förslaget om indragning, under iakttagande

af ofvan omförmälda närmare bestämmelser, af de med åtskilliga

häradsskrifvaretjenster ännu förenade boställen eller löningsjordar, såsom

i allo öfverensstämmande med hvad i enahanda hänseende vid

löneregleringen för landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar

stadgats, böra af Riksdagen godkännas.

Hvad angår förslaget om upphörande, med ofvan nämnda undantag,

af de med häradsskrifvaretjensterna nu förenade extra inkomster

eller s. k. sportler, får Utskottet, under erinran att enahanda undantag

medgifvits för öfrige landsstatstjenstemän samt med åberopande af

hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 31 och 32) blifvit anfördt

till stöd för bibehållande af häradsskrifvarnes nu varande rätt till

debetsedelslösen, samma förslag till bifall förorda; börande, på sätt i

statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 32) jemväl finnes omförmäldt,

under sådan förutsättning, häradsskrifvarne sjelfve vidkännas de kostnader

för arbetsbiträde, skrifmaterialier och andra expenser, som af

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

tjensternas skötande föranledas, med Kongl. Maj:t förbehållen rätt att

framdeles, i sammanhang med den slutliga pröfningen af frågan om

öfrige fögderitjenstemäns rätt till ersättning för resor i tjensteärenden,

besluta om och i hvad mån sådan rättighet jemväl må häradsskrifvarne

förunnas.

De af Kongl. Maj: t för åtnjutande af de nya löneförmånerna föreslagna

vilkoren äro, på sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 83

och 34) gifver vid handen, i hvad desamma afse häradsskrifvarne, följande:
att

häradsskrifvare skall vara underkastad så väl den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som ock den

reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven;

att med häradsskrifvaretjenst icke må förenas annan tjenst på

rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre

den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen vid

landsstaten; dock att häradsskrifvare, som vid den nya löneregleringens

inträdande redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma

bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig

;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat;

att den med häradsskrifvaretjenst förenade förmån af debetsedelslösen

skall tillfalla den, som under ordinarie tjensteinnehafvares tjenstledighet

debiteringen förrättat ;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas

att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest

pröfvas skäligt; samt

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af samma

tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med

mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf

bestridt sin eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dervid

iakttages att löntagare tillgodoräknas den tid, som före den nya statens

utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes eller enligt

nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att densamma förestå,

men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än vid början

af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern blifvit

uppnådd.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

17

Då dessa vilkor, med tillägg allenast af föreskriften derom, att

den med häradsskrifvare tjenst förenade förmån af debetsedelslösen skall,

lika med tjenstgöringspenningarna, tillfalla den, som under ordinarie

innehafvares tjenstledighet debiteringen förrättat, i tillämpliga delar

öfverensstämma med de i afseende å löneregleringen för flertalet af

landsstatstjenstemännen af Riksdagen godkända och genom Kong], kungörelsen

den 31 Maj 1878 faststälda vilkoren för de nya lönernas åtnjutande,

torde desamma böra vinna Riksdagens bifall.

Hvad härefter angår den föreslagna aflöningsstaten för häradsskrifvarne,

är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 38 och 39) anfördt,

bland annat, att, då häradsskrifvarnes mest betungande göromål,

mantalsskrifningen och debiteringen, otvifvelaktigt, med hänseende till

det arbete desamma kräfde, i det allra närmaste rättade sig efter folkmängden

inom tjenstedistriktet, samt debetsedelslösen — hvilken i

medeltal under åren 1863—1872 för de särskilda häradsskrifvaretjensterna

medfört en årlig inkomst, vexlande mellan 124 och 675 kronor,

— om än egnad att i någon mån utjemna förhållandet de särskilda

fögderierna emellan, likväl, i betraktande af den högst betydliga skiljaktigheten

i fögderiernas folkmängd, icke förmådde att i förevarande

hänseende åstadkomma full rättvisa, borde häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar

i viss mån bestämmas i förhållande till fögderiernas

folkmängd. Denna grundsats kunde naturligtvis på flera olika sätt tillämpas;

men, med afseende särskildt å angelägenheten att, så vidt

möjligt vore, förekomma allt för ofta inträffande ändringar i aflöningsbeloppen,

syntes det ändamålet bäst tillgodoseende och för statsverket

jemförelsevis minst betungande sättet vara, att häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar

faststäldes till 500 kronor för hvarje befattning, med

tillägg derutöfver af 75 kronor för hvarje börjadt femtusental af folkmängden

inom tjenstedistriktet; dervid dock till förekommande af en

allt för ofördelaktig ställning för häradsskrifvarne i de tre fögderier,

hvilkas folkmängd enligt senaste uppgifter understege 15,000 personer,

borde stadgas, att tillägget icke finge understiga 300 kronor.

Enligt de på senaste folkmängdsuppgifter grundade beräkningar,

skulle, derest häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar faststäldes på

nu omförmälda sätt, desamma komma att utgöra:

i 10 fögderier, med folkmängd understigande 20,000 personer, kr. 800.

» 24 » j> » mellan 20,000—25,000 » » 875.

» 15 » » » » 25,000—30,000 » » 950.

»23 » » » » 30,000—35,000 » » 1,025.

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami, 1 Afä, 8 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

16 fögderier, med folkmängd mellan 35,000—40,000 personer kr.

9

9

4

3

3

1,100.

1,175.

» »

» »

Utskottet, som

kommande skilnad i

derjemte tages

1,250.

1,325.

1,400.

1,475.

» » 40,000—45,000 » »

» x) 45,000—50,000 » »

» > 50,000—55,000 » »

» » 55,000—60,000 » »

» » 60,000—65,000 » »

ika med Kongl. Maj:t funnit den sålunda uppbeloppet

af i fråga varande löneförmån kunna,

betraktande den större inkomst af debetsedelslösen,

som bör kunna påräknas i de folkrikare fögderierna, ungefärligen

motsvara ej blott häradsskrifvarnes i dessa fögderier större arbete, än

ock de särskilda kostnader, de måste vidkännas för aflöning och underhåll

af erforderliga tjenstebiträden, får till Riksdagens godkännande

förorda den för nu i fråga varande tjensteman föreslagna staten, hvilken

jemväl i öfrigt synts Utskottet vara efter behofvet väl lämpad.

om

För genomförande af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna löneregleringen

för landträntmästare och häradsskrifvare, skulle, enligt en i

statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 40) meddelad utredning, kostnaderna,

förutom ålderstillägg, blifva följande

24 landträntmästare ............................................. kronor 102,400: —

116 häradsskrifvare.................................................. „ 352,175: —

Summa kronor 454,575: —.

Då de tillgångar, hvilka för bestridande af ofvan bemälde tjenstemäns

aflöning nu funnes å landsstatens ordinarie anslag uppförda, utgjorde

:

löner för landträntmästare ................ kronor 47,982: —

» » häradsskrifvare........................ » 172,502: —

hyresersättning för häradsskrifvare ... » 26,400: — 246,884: —

hvartill komme i stat beräknade värdet af boställsförmåner:

för landträntmästare................................... kronor 1,074: —

» häradsskrifvare...................................... » 10,684: — 11,758: —

Summa kronor 258,642: —

skulle alltså, derest icke någon ytterligare tillgång funnes att för ändamålet

anlita, för löneregleringens genomförande erfordras en förhöjning

å landsstatens ordinarie anslag af 195,933 kronor.

Enligt hvad Statskontoret uti sin berättelse angående statsverkets

tillstånd och behof meddelat, hade emellertid vid bestämmande, i en
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

19

lighet med de för flertalet af landsstatens embets- och tjenstemän faststälda

nya aflöningsgrunderna, af afdrag å kontanta aflöningen föi sådane

indelningshafvare, hvilka komme att äfven efter nästlidna års ingång

såsom löneförmån åtnjuta boställe eller löningsjord, dessa afdrag

vid hittills verkstälda uppskattningar blifvit faststälda till belopp, som

med sammanlagdt 48,350 kronor 59 öre öfverstege den för sådana

boställen eller löningsjordar i staten förut uppförda ränta och afkastning.

— Härvid borde likväl till en början erinras, att, på sätt statsrådsprotokollet

för den 8 Januari 1879 gafve vid handen, med nu i

fråga varande tillgång borde bestridas ersättning för i staten förut uppförd

ränta och afkastning af vissa då mera indragna boställen och

löningsjordar jemte hyresersättning till en häradsskrifvare med tillsammans

11,717 kronor.

Vidare utgjorde, enligt en uti Statskontorets förut nämnda berättelse

meddelad uppgift rörande de under år 1879 indragna landsstatsboställen,

för hvilka ersättning till vederbörande tjenstemän icke

blifvit å anslaget till landsstaten uppförd, summan af dessa ersättningsbelopp,

efter afdrag af de för häradsskrifvareboställen belöpande, hvilka,

under förutsättning att löneregleringen för desse tjenstemän nu blefve

genomförd, icke vidare behötde tagas i beräkning, 3,885 kronor, hvilket

belopp jemväl syntes böra anvisas till utgående från den till följd af

högre uppskattning af en del boställen uppkomna tillgång.

Om således till sist nämnda belopp, 3,885 kronor, lades förberörda

11,717 kronor, och den sålunda uppkommande summan, 15,602 kronor,

afräknades från den på nyss omförmälda sätt uppkomna särskilda tillgång

af 48,350 kronor 59 öre, återstode ett belopp af'' ej mindre än

32,748 kronor 59 öre, hvilket syntes kunna tagas i anspråk för löneregleringen

för räntmästare och häradsskrifvare; och skulle vid sådant

förhållande, utom det för ålderstilläggen behöfliga anslag,. för löneregleringens

genomförande å landsstatens ordinarie anslag erfordras en förhöjning

af 163,184 kronor 41 öre; eller, med tillämpning af grundsatsen

om anslagens beräknande till jemnt tal af kronor, 163,185 kronor.

Under förutsättning att Riksdagen, i enlighet med Utskottets

hemställan, icke bifaller den föreslagna löneregleringen för landträntmästarne,

bör sistnämnda belopp, 163,185 kronor, minskas med skilnaden

mellan summan af de föreslagna nya aflöningsbeloppen för desse tjenstemän

102,400 kronor, och sammanlagda beloppet af de för bestridande

af deras aflöning i staten nu upptagna tillgångar, 49,056 kronor, eller

med 53,344 kronor, och erfordras alltså för genomförande af löneregleringen

för häradsskrifvarne en tillökning i anslaget till landsstaterna

i länen med 109,841 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Då emellertid genom denna lönereglering statsverket, enligt en

i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 42 och 43) meddelad utredning,

å andra sidan skulle tillskyndas besparingar till belopp af 86,415 kronor

40 öre, blifver, om detta belopp fråndrages nyssnämnda anslagsförhöjning,

den verkliga kostnaden för löneregleringens genomförande,

ålderstilläggen oberäknade, allenast 23,425 kronor 60 öre.

Hvad slutligen angår den föreslagna beräkningen af anslaget

“landsstaterna i länen“, får Utskottet, under åberopande af den utredning

i ämnet, som tinnes meddelad i Statskontorets vid statsrådsprotokollet

öfver finansärenden (Bil. N:o 6) fogade underdåniga skrifvelse

af den 11 December 1879 (sid. 25—27), tillstyrka, att berörda beräkning

må vinna Riksdagens godkännande, allenast med iakttagande

deraf att, under förutsättning att löneregleringen för laudträntmästarne

icke bifalles, titeln “anvisning i kontant" äfvensom slutsumman minskas

med 53,344 kronor och alltså upptagas, den förra till 2,290,195 kronor

och den senare till 2,449,595 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

a) att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställningar,

i hvad de afse ifrågasatt lönereglering för

landträntmästare, icke för närvarande.må vinna Riksdagens

bifall;

b) att Riksdagen, med godkännande af föreslagna

grunder och närmare bestämmelser för löneregleringen

för häradsskrifvarne, må besluta:

dels att alla till häradsskrifvare anslagna boställen

eller löningsjordar till statsverket indragas den

14 Mars 1883; dock med iakttagande

att sådan indelningshafvare eger att, om han

så önskar, under sin återstående tjenstetid och med

rätt till fardagsår för sig eller sterbhus, fortfarande

såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe eller sin löningsjord

mot det afdrag å den kontanta lönen, som efter

uppskattning kan blifva bestämdt; samt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

21

att staten, då han från vederbörande indelningshafvare

eller hans sterbhus öfvertager boställe eller

löningsjord, efter värdering vid syn jemväl öfvertager

sådana å fastigheten befintliga, indelningshafvaren tillhöriga

åbyggnader, som vid synen anses vara för fastigheten

nyttiga;

och dels att, med löneregleringens inträdande

skall för häradsskrifvarne upphöra den nu varande

rättigheten till expeditionslösen, uppbördsproeenter,

provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt

öfriga extra inkomster; dock med det undantag, att

följande sportler komma att till samme tjenstemän

fortfarande utgå, nemligen

lösen för sådana expeditioner, som part eller

annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt

är pligtig att lösa;

provisioner för uppbörd och redovisning af landstings,

kommuners eller enskilda inrättningars utgifter

eller utaf medel af än mer enskild natur; och

den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen;

samt tills vidare och intilldess annorlunda kan

varda förordnadt

åklagareandelar af sakören:

c) att Riksdagen må, under omförmälda förbehåll

och med föreslagna vilkor i öfrigt, godkänna följande

aflöningsstat för häradsskrifvare:

Lön ................................. kronor 2,000: — |f.tter ar

ijenstgonngspenningar ,, 500: -—;Jsoo kronor,

med tillägg å tjenstgöringspenningarna af 75 kronor

för hvarje börjadt femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet;

dock så att tillägget icke i något fall må

understiga 300 kronor;

d) att Riksdagen, för bestridande af dessa aflöningar,

må öka det ordinarie anslaget till “landsstaterna

i länen“ med 109,841 kronor; och

e) att Riksdagen, under förutsättning af bifall

härtill, må medgifva, att anslaget “landsstaterna i

länen“, med inberäkning af de nu särskildt uppförda

penningeanslagen till ersättande af arrendet för lägenheten

Hushagen jemte forsellön och till bestridande

af lösen för åtskilliga i den landshöfdingen i Vester
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang dispositionsrätt

af

en länsmansaflöning.

Ang. i fråga

satt sammanslagning

af

två länsmansdistrikt.

Ang. anslag

till landtpolis.

norrlands län anvisade lön ingående räntepersedlar,

må beräknas sålunda:

Anvisning i kontant — deraf 95,000 kronor reservationsanslag

......................................... 2,290,195: —

Indelning och dermed jemförlig

anvisning på förslag:

Friheter................................................ 8,500: —

Ersättningar...................................... 150,900: —

Summa kronor 2,449,595: —

7:o. På sätt Kongl. Maj:t vidare föreslagit och under åberopande

af hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, sid 49) finnes i ämnet anfördt,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att den länsmansafiöning,

som vid verkställandet af den beslutade

föreningen af Hille och Walbo länsmansdistrikt inom

Gefleborgs län blifver tillgänglig, må af Kongl. Maj:t

disponeras för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelning

inom samma eller annat län.

8:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets

behandling öfverlemnad motion (N:o 15) har Herr Johan Andersson i

Tenhult af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen ville för sin del besluta,

att länsmansbefattningen på Visingsö, vid nuvarande innehafvares

afgång, skulle förenas med länsmansbefattningen å fastlandet inom

Vista härad.

Då emellertid, på sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, sid. 49)

gifver vid handen, frågan om förändrad reglering af tjenstgöringsområdena

för så väl länsmän som kronofogdar redan är föremål för

Kong]. Maj:ts pröfning, samt Utskottet är förvissadt, att Kongl. Maj:t

icke lärer underlåta att tillse att i alla de fall, der så utan väsentlig

olägenhet kan ske, åtgärder vidtagas till inskränkning i antalet länsmansdistrikt,

har Utskottet funnit sig icke böra motionärens framställning

till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,

att Herr Johan Anderssons i fråga varande förslag

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

9:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och

under erinran, att det äskade anslagsbeloppet är lika med hvad för

innevarande och flera föregående år till ändamålet beviljats, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts förfogande

för år 1881 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.

23

att användas till aflöning och underhåll åt särskild

polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts

upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.

Öfvevinseenclet öfver allmänna väg- oeli vattenbyggnader.

10:o. Sedan komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens

och myndigheternas löneförhållanden, enligt nådigt beslut den

20 December 1878, förehaft till behandling frågan om reglering af Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader och den 19 Maj 1879

afgifvit betänkande i ämnet, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen,

att dels, med de i protokollet öfver civil-ärenden den 9 sistlidne

Januari omförmälda vilkor och förbehåll i afseende a förändrad organisation

af och lönereglering för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, godkänna

ett i samma protokoll intaget förslag till ny stat för detta embetsverk

och dess biträden;

dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten anvisa

ett årligt reservationsanslag till belopp af 45,000 kronor;

dels ock till stipendier för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders allmänna arbeten bevilja ett årligt anslag till samma

belopp som hittills, eller 3,000 kronor;

samt att, i händelse af bifall härtill, i riksstaten under sjette

hufvudtiteln, efter “landsstaterna i länen“, uppföra ett ordinarie anslagunder

benämningen “väg- och vattenbyggnadsstaten“, motsvarande aflöuingsmedlens

och de särskilda anslagens sammanräknade belopp, —

deraf särskildt reservationsanslag 45,000 kronor till undersökningar och

expenser för allmänna arbeten — eller 106,300 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. Nio 5 b, sid. 56) inhemtas,

hade löneregleringskomitén uttalat den förmodan, att särskild förvaltning

för ledning af statens jernvägsbyggnader och hvad dermed egde

gemenskap icke syntes, sedan de under arbete nu varande stambanor

fulländats, blifva erforderlig, utan de göromål, som af möjligen äfven

dädanefter i fråga kommande jernvägsanläggningar för statens räkning

blefve en följd, kunna på Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen öfverflyttas,

om ökade arbetskrafter då i erforderlig mån bereddes.

Kongl. Mai:! har visserligen, enligt hvad åberopade statsrådsprotokollet

(Bil.'' N:o 5 b, sid. 63 och 64) jemväl gifver vid handen,

funnit något yttrande nu icke erfordras i fråga om framtida ordnandet,

derest Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader komme att upphöra,

Ang. föreslagen

lönereglering

för Styrelsen

öfver

allmänna

väg- och vattenbyggnader

m. m.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

af tillsynen öfver möjligen blifvande jern vägsanläggningar för statens

räkning; men, då de hittills beslutade statsbanorna, enligt den uppgjorda

planen, skola vara fullbordade under loppet af år 1882, samt

tidpunkten för den i fråga satta förändringen i afseende å tillsynen

öfver statens jernvägsbyggnader alltså icke är långt aflägsen, har det

synts Utskottet, som vore det mest ändamålsenligt, om med den slutliga

organisationen af väg- och vattenbyggnadsstaten ännu finge anstå

och detta ärende till afgörande företoges i sammanhang med fråga om

förändring beträffande tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader. Sannolikt,

komma nemligen, sedan de nu under arbete varande stambanorna

fulländats, statens jernvägsbyggnader, äfven om de blifva fortsatta

norr om den norrländska tvärbanan, icke att derefter bedrifvas i den omfattning,

att någon särskild styrelse för utöfvandet af tillsynen derå

vidare blifver behöflig, och vill det derföre synas, som om det vore

lämpligt, att bestyret dermed då öfverflyttades på Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen,

hvilken redan nu handlägger en mångfald ärenden

rörande enskilda jernvägsbyggnader.

På grund häraf och i betraktande särskildt deraf, att en blifvande

definitiv stat för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen så väl i fråga om

antalet tjenster som med afseende å de särskilda lönebeloppen, bör

rättas efter de göromål, som åligga styrelsen, samt dessa åter måste

i ej oväsentlig mån bero deraf, dels huruvida tillsynen öfver statens

jernvägsbyggnader blifver å styrelsen öfverflyttad eller icke, dels huruvida

och i så fall i hvilken omfattning dessa byggnader fortfarande

komma att ega rum, har Utskottet funnit sig icke böra tillstyrka Riksdagen

att för närvarande reglera nu i fråga varande stat samt vid sådant

förhållande icke heller ansett sig behöfva ingå i någon granskning

af detaljerna utaf Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställningar.

Derest, i öfverensstämmelse med Utskottets sålunda uttalade

åsigt, frågan om ett definitivt ordnande af nu i fråga varande stat

blifver till en kommande Riksdag uppskjuten, lära de för upprätthållandet

af styrelsens göromål erforderliga medel fortfarande böra på

extra stat för näst kommande år beviljas.

För innevarande år finnas anvisade: till aflöning åt Styrelsen för

allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden, jemte

tillfällig löneförbättring, 42,310 kronor; till undersökningar och expenser

för allmänna arbeten 45,000 kronor; samt till stipendier åt medlemmar

af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor, i ändamål att

studera andra länders allmänna arbeten, 3,000 kronor.

Först nämnda, till aflöning åt styrelsen afsedda belopp, 42,310

kronor, var fördelad! på följande sätt, nemligen:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

25

Aflöning.

Dyrtids-

tillägg.

Summa.

Chefen...........................................................

6,000

1,000

7,000

Byråchefen .....................................................

4,500

900

5,400

Kamreraren ................................................

3,000

600

3,600

Förste adjutanten .......................................

3,000

600

3,600

Andre adjutanten ........................................

2,000

400

2,400

Registratorn ..............................................

1,800

360

2,160

Kanslisten......................................................

1,000

200

1,200

Vaktmästaren....................................................

600

150

750

En distriktschef............................................

1,800

360

2,160

Fyra distriktschefer.....................................

7,200

1,440

8,640

En distriktsadjutant.....................................

750

150

900

Fem distriktsadjutanter ............................

3,750

750

4,500

Tillsammans kronor

35,400

6,910

42,310

Det har emellertid ådragit sig Utskottets uppmärksamhet, att

kamreraren och registratoru, hvilka enligt förestående fördelning i

aflöningsförmåner åtnjuta allenast, den förre 3,600 kronor och den senare

2,160 kronor, befinna sig i en väsentligen sämre ställning än

icke allenast deras vederlikar i de under senare tiden omreglerade

embetsverken, utan äfven motsvarande, på gammal stat ännu qvarstående

tjenstemän i Kommerskollegium. Kamreraren i detta embetsverk

uppbär nemligen lön 3,500 kronor och tillfällig löneförbättring 700

kronor, tillsammans 4,200 kronor, och registratoru åtnjuter lön 2,600

och tillfällig löneförbättring 520 kronor, tillsammans 3,120 kronor.

Enligt Utskottets åsigt är det af billighet påkalladt, att berörda missförhållande

blifver undanröjdt, samt att för sådant ändamål den tillfälliga

löneförbättringen för kamreraren och registratorn i Väg- och

Vattenbyggnadsstyrelsen höjes med 600 kronor för den förre och med

960 kronor för den senare, hvarigenom desse tjenstemäns aflöningsförmåner

komme att uppgå till enahanda belopp, 4,200 och 3,120 kronor,

som, på sätt nyss är nämndt, åtnjutas af deras vederlikar i Kommerskollegium.

För beredande af tillgång härtill erfordras, att ofvan berörda

till styrelsens aflöning nu beviljade anslag, 42,310 kronor, höjes med

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sand. 1 Afd. 8 Häft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Btais-Utskottets fjtlåtande N:o 10.

Ant), anslag

till äldersiillägg.

56

1,560 kronor, eller till 43,870 kronor; vid anvisande hvaraf emellertid

lärer böra fästas det af senaste Riksdag föreskrifna förbehåll, att al

chefens arfvode må, så länge befattningen är förenad med chefskapet

i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, utgå blott det belopp,

som utgör skilnaden mellan den aflöning som i sist nämnda egenskap

uppbäres och 14,000 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, och då de

till tmdersökningar och expenser samt vissa stipendier nu anvisade

anslagen lära böra vid oförändrade belopp bibehållas, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, jemte förklarande att Kong].

Maj:ts förevarande nådiga framställningar för närvarande

icke vunnit Riksdagens bifall, må på extra stat

för år 1881 anvisa

a) till aflöning jemte tillfällig löneförbättring

åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden 43,870 kronor; dock att af

chefens arfvode må, så länge befattningen är förenad

med chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader,

utgå blott det belopp, som utgör skilnaden

mellan den aflöning, som i sist nämnda egenskap

uppbäres, och 14,000 kronor;

b) till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten 45,000 kronor; samt

c) till stipendier åt medlemmar af Väg- och

Vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål

att studera andra länders allmänna arbeten 3,000

kronor.

Ålderstillägg.

11 :o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att de för embetsoch

tjenstemän samt betjente vid Öfverståthållareembetets kansli och

Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen samt landträntmästare och häradsskrifvare

i fråga kommande ålderstillägg måtte få utgå af Sjette hufvudtitelns

förslagsanslag till »ålderstillägg» samt att för sådant ändamål

nämnda anslag måtte höjas från 170,000 kronor till 210,000 kronor

eller med 40,000 kronor.

Af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 69 och 70) meddelade

utredning inhemtas, att, om de af Kongl. Maj:t, föreslagna löne
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

regleringar för Ofverståthållareenibetets kansli, landträntmästare och

häradsskrifvare samt Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen biel ve bifallna,

för beredande af ålderstillägg enligt de nya staterna skulle, under

förutsättning att samtlige nuvarande befattningshafvare qvarstode vid

innehafvande eller öfverflyttades till motsvarande befattningar å de

nya aflöningsstaterna, erfordras:

inom Ofverståthållareenibetets kansli .............................................. 600.

för landträntmästare och häradsskrifvare ....................................... 43,000.

inom Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.......................................... 2,000.

Summa kronor 45,600.

Då härtill komme, att de nya ålderstillägg, som enligt gällande

bestämmelser borde från och med innevarande år utgå till visse embete-

och tjenstemän samt betjente vid landsstaten, för hvilka lönereglering

blifvit år 1878 faststäld, efter afräkning för de redan för år

1879 beviljade ålderstillägg inom landsstaten, hvilka i följd af vederbörande

befattningsinnehafvares afgång ur tjenst upphört att utgå,

föranledde en ökad årlig utgift från detta anslag till belopp af 4,600

kronor, skulle således anslaget behöfva höjas med 50,200 kronor. Men

enär i följd af befordran inom Statistiska Centralbyrån samt åtskilliga

äldre förste landtrnätares afgång ur tjenst utgifterna från detta anslag

minskats med omkring 4,000 kronor samt, vid det förhållande att 13

räntmästare och häradsskrifvare vore födde före år 1816, antagas kunde,

att icke alla sådana befattningshafvare, hvilka enligt föreslagna löneregleringen

skulle vid 1881 års ingång vara berättigade till ålderstillägg,

under nämnda år qvarstode vid sina befattningar, syntes det

belopp, hvartill anslaget blifvit i Riksstaten förslagsvis uppfördt., icke

behöfva höjas med mera än 40,000 kronor.

Då, enligt landträntmästarnes i statskalendern uppgifna tjensteålder,

17 bland desse tjenstemän skulle vara berättigade att från och

med år 1881 komma i åtnjutande af ålderstillägg, samt af desse 17

allenast 6 äro födde före 1816, kan alltså, under förutsättning att. Utskottets

ofvan gjorda hemställan om afslag å den föreslagna löneregleringen

för i fråga varande tjenstemän af Riksdagen godkännes, från

den äskade förhöjningen i förevarande anslag afdragas så stort belopp,

som skulle erfordras för beredande af ålderstillägg åt 11 landträntmästare,

eller 5,500 kronor; och, under förutsättning att Riksdagen i

enlighet med Utskottets hemställan icke bifaller den i fråga satta löneregleringen

för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, blifver det till ålderstillägg

åt personalen i nämnda styrelse beräknade beloppet 2,000 kronor

icke erforderligt; börande alltså, under nu nämnda förutsättningar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Ang. förändrad

berälcning

af

anslag.

Ang. nedsättning

i

anslag.

28 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

hufvudtitelus anslag till ålderstillägg höjas med allenast 32,500 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att de för embets- och tjensteman samt betjente

vid Öfverståthållareembetets kansli äfvensom för

häradsskrifvare i fråga kommande ålderstillägg må få

utgå af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till “ålderstillägg“,

samt att för sådant ändamål nämnda anslag må

höjas från 170,000 kronor till 202,500 kronor, eller

med 32,500 kronor.

Gästgifvare» friheter.

12:o. Under åberopande af den i punkten 1 af Utskottets afgifna

Utlåtande N:o 5, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Andra hufvudtitel, förebragta utredning beträffande förändrad beräkning

af vissa anslag samt med hänvisande derjemte till den redogörelse,

som finnes meddelad i Statskontorets vid statsrådsprotokollet öfver

Finansärenden (Bil. N:o 6) fogade underdåniga skrifvelse af den 11

December 1879 (sid. 27—29), hemställer Utskottet,

att anslaget “Gästgifvares friheter“ med inberäkning

af ersättning för en under räntan af hemmanet

1 mantal skatte N:o 1 Herting Lars Nilsgården,

i Skrea socken af Hallands län inbegripen, numera

afskrifven qvarnränta, hvilken varit indelt till

gästgifveriet i Falkenberg, må i enlighet med det af

Kongl. Maj:t framstälda förslag upptagas och beräknas

samt alltså, på sätt bilagda tabell (Litt. B) närmare

utvisar, med 1,012 kronor 11 öre förhöjas.

Bidrag till skjutsentreprenader.

13:o. Då, enligt den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b. sid.

70—72) förebragta utredning, under år 1881 kommer att till understöd

för äldre skjutsentreprenader utgå högst ...... kronor 50,000: —

och bidragen för de under år 1879 inrättade

entreprenader kunna beräknas till ................... „ 150,000: —

Transport 200,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Transport 200,000: —

samt bidragen till de entreprenader, som under år

1880 komma till stånd, torde uppgå till ......... » 50,000: —

tillsammans kronor 250,000: —

samt alltså förslagsanslaget »Bidrag till skjutsentreprenader» synes

kunna och böra beräknas till allenast sist nämnda belopp, får Utskottet,

i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att det belopp, hvartill anslaget “Bidrag till

skjutsentreprenader“ i riksstaten beräknas, må nedsättas

från 300,000 kronor till 250,000 kronor, eller

med 50,000 kronor.

Färjor och färjekarlar.

14:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

hemställer Utskottet,

att detta anslag må beräknas på sätt bilagda

tabell (Litt. B) närmare utvisar och alltså med 13

kronor 14 öre förhöjas.

Skiften och afvittriugar.

15:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under erinran, att enahanda

medgifvanden lemnats af de sex senaste Riksdagarne, hemställer

Utskottet,

a) att Riksdagen må för år 1881 bevilja förhöjning

i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde

18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till

hvarje, samt i styresmannens för storskiftesverket

årsarfvode likaledes med 400 kronor;

b) att Riksdagen må medgifva, det de belopp,

hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och

Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1881

kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre

Ang. förändrad

beräkning

af

anslag.

Ang. anslag

till storskiftes

och afvittringslandtmätare

m. m.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Siats-Utskottets Utlåtande X:o 10.

afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,

som på grund af ålder i tjensten

enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning,

må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken utgå;

c) att för år 1881 åt föredragandena af afvittringsärenden

i Vesterbottens och Norrbottens län

samt till skrifbiträde åt dem må beviljas en tillökning

af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp;

samt

d) att tillfällig tillökning i styresmannens för

afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år

1881 må med ett belopp af 200 kronor utaf Riksdagen

beviljas.

Ane), anslag

till skiften

ueh afvtitringa/r.

16:o. Kong], Maj:t har under denna arxslagstitel jemväl föreslagit

Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och

atvittringsverken under år 1881, för samma år, utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor, på extra stat anvisa 218,800 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 75—79) gifven

vid banden, hade utgifterna till storskiftes- och afvittringsverken

uti den för innevarande år faststälda stat upptagits:

i Kopparbergs län till ................................................. kronor 60,250: —

i Vesterbottens „ „ ............................................. „ 106,665:

och i Norrbottens län till ........................................... „ 106,600: —

eller tillsammans kronor 273,515: —

Då till betäckande af detta utgiftsbelopp förefunnes dels det ordinarie

anslaget å ......................................................... kronor 63,000:

och dels ett extra anslag å......................................... „ 233,000: —

eller tillsammans kronor 296,000: —

uppkomme alltså ett öfverskott af 22,485 kronor; och som enligt

en i Statskontorets utgiftsbyrå uppgjord kalkyl öfver tillgången å

anslagen till skiften och afvittringar, sedan de i staten för år 1879

upptagna utgiftsbelopp blifvit bestridda, behållningen å samma anslag

beräknats till 599 kronor, så skulle denna behållning vid 1880 års slut

utgöra 23,084 kronor, eller i rundt tal 23,000 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 80 och 81) vidare

inhemtas, skulle för skiften och afvittringar under år 1881 erfordras

:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o It).

31

kronor 60,250

137,985

106,600

till storskiftesverket i Kopparbergs län ...............

till afvittringsverket i Vesterbottens län .............

och till afvittringsverket i Norrbottens län .......

eller tillsammans kronor 304,835

och, som, till betäckande af detta utgiftsbelopp

funnes dels ofvan uppgifna behållning från föregående

år å ................................ kronor 23,000: —

samt dels Sjette hufvudtitelns

ordinarie anslag till skiften och

afvittringar å................................ » 63,000: — >} gg qqq.

skulle alltså ett fyllnadsanslag å extra stat erfordras

till belopp af.....................................................

eller i jemnadt tal 218,800 kronor.

kronor 218,835:

Uti afgifven berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets

samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse

och förvaltning hafva Riksdagens nästlidet år församlade revisorer

under rubrik »Skiften och afvittringar» (se revisionsberättelsen

sid. 123) anfört, hurusom härtill sedan år 1874, utöfver ordinarie anslaget

63,000 kronor, anvisats följande extra anslag, nemligen:

för

år

1874 ..............................

............................. kronor

108,000

—

n

ii

1875 .............................

............................... V

170,600

—

ii

n

1876 ...............................

.............................. 11

191,020

__

n

ii

1877 ..............................

..........;.................... ii

209,700

—

ii

ii

1878 ..............................

.............................. 11

188,000

—

ii

ii

1879 ...............................

.......................... 11

233,000

—

ii

ii

1880 .............................

............................... 11

233,000

hvarjemte Revisorerne, enär anslaget för ifrågavarande ändamål alltså

visat en synbar benägenhet att alltjemt stiga, framhållit angelägenheten

deraf, att en utredning angående arbetssättet och kostnaderna vid

afvittringen måtte åstadkommas.

Med anledning af denna Revisorernes framställning, har Landtmäteristyrelsen

under den 17 November 1879 afgifvit irifordradt utlåtande

(se revisionsberättelsen sid. 386—391) och dervid, bland annat,

anfört, att de föreskrifter, hvilka skolat tjena vederbörande vid afvittringsverket

i Vesterbottens län till efterrättelse, tyvärr icke alltid

blifvit behörigen iakttagna, hvilket naturligtvis varit menligt för saken;

men dels hade sådant blifvit allvarsamt uppmärksammadt, och

dels hade i senare tider berörda föreskrifter och de, som gälde för afvittringsverket

i Norrbottens län, både förbättrats och bättre tilläm
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

pats, så att hägra åtgärder i lagstiftningsväg beträffande arbetssättet

för det närvarande icke syntes vara af behofvet påkallade.

Då de dryga kostnaderna för afvittringsverket i viss mån torde

hafva framkallats af det missbruk, som varit rådande i så måtto, att

vid arbetena anlitats oexaminerade biträden, men, enligt hvad Landtmäteristyrelsens

nyss omförmälda förklaring gifver vid handen, lättelse

härutinnan numera bör kunna anses vara vunnen, har det synts Utskottet,

som om på grund häraf minskade utgifter i förevarande hänseende

böra kunna emotses j och da härtill kommer att, pa sätt af

statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. l9) inhemtas, Kong!. Maj.t under

den 5 sistlidne December, enär det syntes böra ifrågasättas, huruvida

icke antalet af de vid storskiftes- och ''afvittringsverket i Kopparbergs

län anstälde landtmätare borde, i mån som landtmätare från

sina befattningar afginge, tid efter annan minskas, så att icke vid tidpunkten

för arbetenas fullbordande måtte qvarstå ett flertal landtmätare,

för hvilka nödig sysselsättning ej kunde beredas, förordnat

att, derest befattning såsom landtmätare vid nämnda storskiftes- och

afvittringsverk vore eller blefve ledig, fragan, huruvida sådan befattning

finge i dittills vanlig ordning återbesättas, skulle med förebringande

af nödig utredning rörande de på samma frågas bedömande

inverkande förhållanden underställas Kongl. Maj:ts pröfning, samt alltså

genom under innevarande och nästkommande ar inträffande afgång

bland ifrågavarande landtmätare en ej alldeles oväsentlig utgiftsminskning

jemväl lärer kunna förväntas inträffa, har Utskottet ansett ofvan

omförmälda, för år 1881 äskade extra anslag kunna utan olägenhet något

nedsättas, hvartill Utskottet funnit sig ega ett ytterligare skäl uti

den omständighet att, på sätt ofvan är nämndt, det för innevarande

år anvisade extra anslaget, 233,000 kronor, beräknats lemna en behållning

af omkring 23,000 kronor, samt utgifterna jemväl torde kunna

nedbringas genom en revision af gällande taxa på arfvode för afvittringslandtmätarne

i Vester- och Norrbottens län.

1 fråga om bestämmandet af beloppet utaf det extra anslag, som

för år 1881 bör för ändamålet anvisas, har detsamma synts Utskottet

kunna fastställas till jemnt 200,000 kronor, enär på sådant sätt de till

skiften och afvittringar för nämnda år tillgängliga medel, med inberäkning

af ofta nämnda behållning från föregående år och det ordinarie

anslaget, komma att uppgå till 286,000 kronor, hvilket belopp,

i betraktande af de på ofvan antydda sätt påräkneliga utgiftsminskningar,

synes blifva fullt tillräckligt, helst utgifterna i den för innevarande

år faststälda staten, enligt hvad förut är omförmäldt, upptagits

till allenast 273,515 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. 33

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet:

a) att Kougl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

må allenast på det sätt af Riksdagen bifallas,

att för år 1881, utöfver ordinarie anslaget till

skiften och afvittriugar, 63,000 kronor, lör enahanda

ändamål anvisas ett extra anslag af 200,000 kronor;

och

b) att Revisorernes omförmälda framställning

icke må till någon vidare Riksdagens åtgärd föranleda.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

17:o. Uti underdånigt memorial den 22 September 1879 hade

Landtbruksakademien anmält, att behofvet af förstärkning i landtbruksingeniörernes

och landtbruksstipendiaternes antal vore oafvislig!,

samt med anledning häraf anhållit, att nådig framställning måtte hos

Riksdagen göras om ytterligare anslag på ordinarie stat till aflöning

åt två landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater med sammanräknade

7,000 kronor.

På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 83 och 84) gifver

vid handen, hade Herr Departementschefen vid detta ärendes anmälan

inför Kongl. Maj:t anfört, bland annat, att enligt Kongl. Maj:ts och

Riksdagens åren 1874 och 1876 fattade beslut utgjorde aflöningen för

landtbruksingeniör i första lönegraden 2,000 kronor och för landtbruksstipendiat

1,000 kronor årligen, hvarförutom resekostnads- och

traktamentsersättning till dem utginge från sjette hufvudtitelns förslagsanslag

till ”rese- och traktamentspenningar”. Till aflöning åt två

nyantagne ingeniörer och tre stipendiater åtginge således, såsom

Landtbruksakademien anmärkt, endast 7,000 kronor årligen. Men icke

ens med detta belopp erfordrades förhöjning uti nu ifrågavarande anslag

till ”landtbruksingeniörer och deras biträden”. A detta anslag

funnes nemligen en odisponerad årlig tillgång till belopp af 850 kronor

Härtill komme att, enär en landtbruksingeniör i fjerde lönegraden

med 3,500 kronors aflöning redan uti en den 14 Mars 1879

inför Kongl. Maj:t anmäld ansökning anhållit att blifva öfverflyttad å

allmänna indragningsstaten, samt det hinder, som då mötte för bifall

Bill till Itilsd. Ur oi. 1880. 4 Sami. 1 A fä. 8 Haft. 5

Angående

anslag till

landtbruhsingeniörer

och stipendiater.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

härtill, eller att sökanden ej uppnått fullt 30 tj ens te år, inom kort vore

undanröjdt, med visshet kunde antagas, att inom årets utgång’ en

landtbruksingeniör i fjerde lönegraden komme att lemna sin befattning,

i följd hvaraf, vid det. förhållande, att efterträdaren skulle åtnjuta aflöning

i första lönegraden med endast 2,000 kronor, en ytterligare tillgång

å förevarande anslag uppkomme till belopp af 1,500 kronor.

För fyllande af det anmälda behofvet borde således redan vara att

påräkna tillsammans 2,350 kronor, hvadan förhöjning i anslaget erfordrades

endast till belopp af 4,650 kronor.

På grund häraf har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva,

att ytterligare två landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater

med enahanda aflöningsförmåner, som vore nuvarande ingeniörer och

stipendiater beviljade, finge anställas samt, för beredande af tillgång å

härför erforderliga aflöningsmedel utöfver påräknad behållning å anslaget

till ”landtbruksingeniörer och deras biträden”, höja samma anslag

från 47,850 kronor till 52,500 kronor eller med 4,650 kronor.

Då det för denna frågas bedömande måste vara af vigt att eg a

kännedom rörande omfattningen af statens landtbruksingeniörers verksamhet,

har Utskottet från vederbörande förskaffat sig följande uppgifter

i sådant hänseende, nemligen:

1 :o.

”Öfversigt öfver antalet förrättningsstälien och förrättningsdagar

för statens landtbruksingeniörers verksamhet inom de särskilda länen

under åren 1874—1878.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

L ä n.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stockholms ...............

42

114

20

53

11

16

34

108

24

66

Upsala........................

22

96

31

78

33

99

40

94

18

60 i

Södermanlands .........

55

100

32

87

35

90

44

104

48

114

Östergötlands ............

101

155

106

155

106

167

122

163

68

95

IJönköpings ...............

80

138

83

119

79

111

65

94

83

125

Transport

300

603

272

492

264

483

305

563

241

460

s. 35 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

35

Län.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Transport

300

603

272

492

264

483

«

305

563

241

460

(Kronobergs ..............

37

86

26

77

28

76

31

131

35

82

Kalmar ....................

73

278

60

202

69

247

69

268

68

254

Gotlands .................

50

107

33

110

25

77

47

84

45

114

Blekinge.....................

21

36

36

61

24

30

23

37

28

42

Kristianstads ............

11

70

11

96

K

0

95

20

59

r

0

21

Malmöhus.................

68

175

53

187

58

167

63

237

81

160

Hallands...................

13

27

9

38

9

24

14

32

14

32

Göteborgs och Bohus

2

7

5

20

1

3

3

16

2

4

Elfsborgs ................

92

124

28

67

41

57

21

30

26

42

Skaraborgs ...........

88

184

64

187

56

142

62

164

53

140

Yermlands..................

53

149

52

146

53

216

34

109

35

137

Örebro ..................

1

1

2

6

33

85

27

94

31

61

Vestmanlands.........

16

56

16

62

13

52

13

35

11

67

Kopparbergs............

—

—

—

—

—

—

8

46

1

4

Getleborgs................

2

13

4

17

5

12

3

26

3

14

Vesternorrlands .......

1

2

6

14

16

27

23

50

22

50

Jemtlands................

8

19

5

10

—

—

9

38

14

59

Vesterbottens ............

9

44

29

80

26

58

25

66

82

58

''Norrbottens...............

19

55

44

133

50

107

26

58

40

57

Tillsammans

864

2,032

755

2,005

776

1,958

826

2,143

787

1,848

Medeltal för femårsperioden 1874—1878: förrättningsställen 802, förrättningsdagar

1,997.“

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

2:o.

»Uppgift ä för år 1880 inkomna reqvisitioner på biträde för statens

landtbruksingeniörer under följande antal dagar:

*■

Antal

(lagar.

Flere ( + )

eller färre

(—) än

arbets- dagar

år 1878.

från Stockholms län.........................................

113

47 +

» Upsala dito .........................................

121

61 +

» Södermanlands dito .................................

115

1 +

» Östergötlands dito .....................................

363

268 4-

» Jönköpings dito.........................................

165

40 +

» Kronobergs dito........................................

191

109 +

» Kalmar dito............................................

248

6 —

» Gotlands dito .........................................

151

37 +

» Blekinge dito ........................................

46

4 + i

» Kristianstads dito .....................................

12

9 - :

| » Malmöhus dito .......................................

73

87 - 1

» Hallands dito .........................................

101

69 +

» Göteborgs och Bohus dito .............................

9

o -f- !

> Elfsborgs dito .........................................

102

60 +

» Skaraborgs dito.........................................

179

39 +

» Vermlands dito .........................................

225

88 +

» Örebro dito .............................................

212

151 -f

» Vestmanlands dito.......................................

63

4 - 1

> Kopparbergs dito ......................................

100

96 + !

» Gefieborgs dito ........................................

22

8 +

» Vesternorrlands dito ..................................

72

22 +

» Jemtlands dito ........................................

35

24 -

* Vesterbottens dito ..................................

104

46 +

» Norrbottens dito

................... ;

182

125 +:

3,004 ! 1,156 +»i

I ;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

37

Af förestående uppgifter framgår, att antalet dagar, under hvilka

biträde af statens landtbruksingeniörer innevarande år begärts, uppgår

till 1,156 mer än för år 1878 och till 1,007 mer än medeltalet af förrättningsdagar

för femårsperioden 1874—1878; och då alltså desse ingeniörers

biträde allt mer tages i anspråk samt vederbörande tillika

upplyst, att af brist på tillräckligt antal landtbruksingeniörer årligen

en stor mängd arbeten måste uppskjutas, har Utskottet ansett förevarande

nådiga framställning, såsom afseende att undanrödja berörda

missförhållande, böra vinna Riksdagens bifall.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må medgifva, att ytterligare två

landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater

med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande

ingeniörer och stipendiater beviljade, må anställas

samt för beredande af tillgång å härför erforderliga

aflöniugsmedel, utöfver påräknad behållning å anslaget

till »landtbruksingeniörer och deras biträden»,

höja samma anslag från 47,850 kronor till 52,500

kronor, eller med 4,650 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanärmgar.

18:o. På sätt Kong!. Maj:t föreslagit och med hänvisande till

den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 84—85) förebragta utredning,

hemställer Utskottet,

att för beredande af tillgång till de Landtbruksakademiens

agrikulturkemist samt undervisaren i fårskötseln

och ullkulturen tillkommande löneförhöjningar

anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbrak och

landtmannanäringar» må höjas från 44,950 kronor till

45,950 kronor eller med 1,000 kronor.

19:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t, i anledning

af Landtbruksakademiens derom gjorda underdåniga framställning,

föreslagit, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1881

anvisa följande för innevarande år beviljade anslag,

nemligen:

Ang. uppflyttning

i

högre lönegrad

af

Landtbruksakademiens

agrikulturkemist

och

undervisaren

•i fårskötseln

och ullkultur

en
-

Ang. anslag

till allmänna

lanätbruksmöten,

prisbelöningar

in. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anmälan

om framdeles

afgifvande

utlåtande.

Ang. förändrad,

beräkning

af

anslag.

a) såsom bidrag'' till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur,

redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster 10,000 kronor;

c) till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska

undersökningar vid akademiens agrikulturkemiska

och fysiologiska försöksanstalt på förordnande

af Landtbruksakademiens förvaltningskomité antagen

botanist 1,000 kronor; och

d) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnas behof inom

de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att

upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta

jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

samt bekosta aflöningen till dessa och laboratoriet]

enaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier

för stationens behof, 3,000 kronor för hvarje

station, eller tillsammans 12,000 kronor.

20:o. I fråga om Kongl. Maj:ts förslag om anvisande för år 1881

af ett extra anslag till belopp af 83,000 kronor för fortsättande under

samma år af de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå

grundade kartor kommer Utskottet att framdeles yttra sig i sammanhang

med afgifvande af utlåtande angående de beträffande Sveriges

ekonomiska kartverk af Kong]. Maj:t gjorda nådiga framställningar;

hvilket här endast skolat

anmälas.

Häst afvel ns förbättrande.

21:o. I enlighet med hvad Kong], Maj: t föreslagit och med hänvisande

till den utredning, som finnes meddelad i protokollet öfver finansärenden

den 31 December 1879 (Bil. N:o 6 b. sid. 7) äfvensom i

Statskontorets vid berörda protokoll fogade underdåniga skrifvelse af

den 11 December nyss nämnda år (sid. 29—31), hemställer Utskottet,

att anslaget »Hästafvelns förbättrande», med

iakttagande deraf att, jemte den hittills i staten för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o JO.

89

hingsthållning anslagna hästvakansspanmål, under rubriken

friheter uppföras ej mindre räntor å en del

under Ottenby stuteri disponerade hemman än äfven

den till hingsthållning i Östergötlands län anslagna

hästvakansspanmål, må beräknas sålunda:

anvisning i kontant (deraf särskildt

reservationsanslag 35,000 kronor till

prisbelöningar af hästar) .................. 93,550: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag:

friheter............................................... 2,300: —;

Summa 95,850: —.

och alltså ökas med 1,506 kronor 32 öi-e.

22:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagstitel, i anledning af

Stuteri-öfverstyrelsens derom gjorda hemställan, vidare föreslagit och aferforderlig

under erinran att anslag för i fråga varande ändamål blifvit för inne- betjening vid

varande och flera föregående år anvisade till lika belopp med det nu m.m.

äskade, får Utskottet, då dessa anslag fortfarande torde vara lika behöfliga,

hemställa,

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig

betjening samt förbättrande af betjeningens

vid alla tre stuterierna lönevilkor må för år 1881 på

extra stat beviljas 5,937 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

23:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t, i anledning Äng. anslag

af särskilda utaf Lanntbruksakademien och Styrelsen för svenska slöjd- visare^lmsföreningen

gjorda underdåniga framställningar, föreslagit, hemställer slöjd»«. m.

Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1881 bevilja

följande, för innevarande och föregående år anvisade

anslag, nemligen

a) för anställande af en andre undervisare i husslöjd

och en elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne

i husslöjd, för att af denne handledas och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. förändrad

beräkning

af

anslag.

Ang. bidrag

till bergsskolorna

i Filips

ta d och

Falun.

utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd,

ett anslag å 3,000 kronor;

b) till befrämjande af husslöjder, utöfver derför

på ordinarie stat anvisade medel, ett till Kongl. Maj:ts

förfogande stäldt anslag å 10,000 kronor;

c) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan

i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting

eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp,

motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800

kronor; samt

d) såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska

slöjdföreningens museum 4,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

24:o. Med hänvisande till hvad i Statskontorets ofta nämnda

underdåniga skrifvelse den 11 December 1879 (sid. 31 och 32) i ämnet

finnes anfördt, får Utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

hemställa,

att detta anslag, med öfver-flyttande til! anslaget

för Sala bergsslag af ett indelt räntebelopp 61 kronor

98 öre, som inom Kopparbergs län åtnjutes för unt

derhåll af konststaten och hytteverken vid Sala silf
ververk,

må beräknas sålunda:

anvisning i kontant .............................. 8,700: —,

indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag:

ersättningar ................................... 15: —;

Summa kronor 8,715: — ;

och alltså minskas med 60 kronor 34 öre.

25:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kong], Maj:t under

denna anslagstitel äskat och i enlighet med hvad för innevarande och

flera föregående år egt rum, hemställer Utskottet,

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad

och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare

komma att jemväl under år 1881 fortsätta sin

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

41

verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som

hittills, hvarom Ivongl. Maj:t lärer genom inspektion

af sakkunnig person Sig förvissa, å extra stat för

samma år må anvisas ett belopp af 14,000 kronor,

att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors

indragning eller förvandling.

26:o. I öfverensstämmelse med Kong], Maj:ts på Statskontorets Ang. föräni

meranämnda underdåniga skrifvelse den 11 December 1879 (sid. 32) n{ng af

gjorda framställning grundade förslag, hemställer Utskottet, anslag.

att detta anslag, nyssnämnda indelta räntebelopp

61 kronor 98 öre inbegripet, må under benämning

»Sala bergslag» beräknas sålunda:

indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag:

friheter .......................................... 62: —

ersättningar......................... ..... 6,320: —

Summa kronor 6,382: —

och alltså ökas med 60 kronor 39 öre.

Jordförluster genom kanal och väganläggningar.

27:o. På sätt Kong], Maj:t under denna anslagstitel föreslagit

och under åberopande af den utredning, som finnes meddelad i Stats- ning af

kontorets nyssnämnda underdåniga skrifvelse (sid. 32 och 33), hem- anslag.

ställer Utskottet,

att detta anslag, med uppförande såsom utgiftsanslag

af en till lägenheten östra Strömsnäs i Östergötland

anslagen spanmålsersättning för jord, som

upplåtits till Göta kanal, må beräknas sålunda:

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afä. S Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. höjning

af ett förslagsanslag.

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

anvisning i kontant, förslagsanslag ....

indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag:

friheter...............................................

ersättningar .....................................

Summa kronor 10,260: —;

och alltså ökas med 3,117 kronor 45 öre.

Skrifmaterialier och expenser, ve<l, in. in.

28:o. Uti detta förslagsanslag har Kongl. Maj:t äskat en förhöjning

från 88,634 kronor 87 öre till 117,684 kronor eller med 29,049

kronor 13 öre.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. Nar 5 b sid. 92) är anfördt, bland annat,

att utbetalningarna å detta anslag, hvilka uppgått redan år 1873 till

94,275 kronor 72 öre och år 1874 till 96,261 kronor 90 öre, under

hvarje af åren 1875, 1876, 1877och 1878 med omkring 40,000 kronor

öfverstigit ofvannämnda i rik sstaten nu uppförda summa. \ issa af

de kostnader, som bestriddes från detta anslag och hvilka under åren

närmast före det sistlidna betydligt stegrats, kunde väl antagas hafva

numera i någon mån nedgått; men då å andra sidan från och med

sistlidet år skulle från anslaget bestridas kostnaden för den renskrifning,

som icke kunde medhinnas af de hos länsstyrelserna anstälde

kanslister och kontorister^ hvartill torde från och med nästkommande

år komma någon, om ej betydlig kostnad för renskrifning inom öfverståthållare-embetets

kansli, kunde en förhöjning af anslaget icke undvikas.

På grund häraf får Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

må vinna Riksdagens bifall; dock att uti nu i

fråga varande anslag må få göras den jemkning, som

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan blifva

erforderlig.

Öfriga ordinarie anslag.

29:o. Beträffande de ordinarie anslag, som i Riksstaten för innevarande

år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförda och här ofvan

icke blifvit särskiUlt omnämnda, har icke någon förändring blifvit i

frågasatt; hemställande Utskottet,

2,700; —

1,560: —,

6,000; —;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

43

att samtliga Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag,

hvilka icke blifvit här ofvan särskild! omnämnda,

må uppföras till enahanda belopp, som i nu gällande

riksstat äro upptagna.

J usteringsstyrelsen.

30:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under erinran att enahanda

belopp som det nu äskade blifvit för nästlidet och innevarande

år till ändamålet anvisade, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1881 anvisa

till arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen anstälda

personal ett belopp af 0,300 kronor.

Statens jeruvägstraflk.

31:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till utförande

af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar

anvisa ett särskildt anslag för år 1881 af 300,000 kronor och

dels utaf det, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af

rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik, beviljade särskilda

anslag å 5,400,000 kronor ställa till Kongl. Maj.ds förfogande för år

1881 det belopp, som deraf återstode oanvisadt, eller 1,400,000 kronor.

Hvad först angår det till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid de redan trafikerade jernvägarne äskade anslaget, inhemtas

af statsrådsprotokollet (Bilagan N:o 5 b sid. 105—107) att

Styrelsen för statens jern vägstrafik uti ett den 27 December nästlidna

år till Kongl. Maj:t inkommet memorial i fråga härom yttrat att, då

under loppet af år 1881 ej mindre den uppåtgående delen af'' norra

stambanan från Ljusdal till Ange på den så kallade tvärbanan blefve

öppnad för trafik samt denna senare såmedelst komme i omedelbar

förbindelse med det sydligare stambanenätet, utan äfven den återstående

delen af tvärbanan emellan Östersund och riksgränsen antagligen blefve

fullbordad, syntes en ej obetydlig tillväxt i trafiken och ökning af bantågens

antal och storlek på de nordligaste delarne af statens jernvägar

vara att emotse. För den på dessa bandelar tjenstgörande betydliga

transportmaterielen af lokomotiv och vagnar funnes för närvarande ingen

reparationsverkstad på närmare håll än Stockholm och Liljeholmen,

Ang. anslag

till arfvoden

åt personalen

vid Justeringsstyrelsen.

Ang. anslag

till åtskilliga

nya byggnader

m. m.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 10.

dit afståndet blefve från Bollnäs 29,6 mil, från Ånge 45,3 mil, från

Östersund 54,r mil och från riksgränsen 70,2 mil; ty den vid Torpshammar

provisionel inrättade lilla verkstaden för tvärbanan voie endast

beräknad för att kunna nödtorftligen hålla den nu å banans färdiga

del befintliga mindre betydliga materielen i tjenstdugligt skick.

För att afhjelpa det oafvisliga behofvet uti berörda afseende, och

då inga medel för reparationsverkstäders uppförande på norra stambanan0

varit uti dess anläggningskostnad beräknade, vore nödvändigt

lägga 2:ne dylika mindre verkstäder, den ena vid Bollnäs station och

den andra vid Östersund, å livilka båda ställen nödigt utrymme förefunnes

för sjelfva verkstäderna, äfvensom tillfälle för arbetare att i

kringliggande trakt erhålla bostäder. Styrelsen hemstälde derför, att

anslag till påbörjande af dessa båda anläggningar matte utgå under år

1881 med 25,000 kronor för hvardera eller tillsammans kronor 50,000.

Sedan plan blifvit upprättad för den blifvande

anordningen af bantågen på hela norra stambanan och

deruti inginge att persontågen emellan Stockholm och

Östersund borde öfvernatta a Bollnäs station, erfordrades

derstädes en större betjeningspersonal, och enär

bostäder för densamma icke kunde till någorlunda

billigt pris få hyras så nära stationen som tjenstens

åligganden fordrade, anhölle Styrelsen, att anslag måtte

beviljas till uppförande af en bostadsbyggnad för sta
tionsbetjeningen

vid Bollnäs för .........................................

Vid Moholms station, der rörelsen vore ganska

liflig och tågmöten ofta förekommo samt vagnar behöfde

afställas för omlastning emellan stambanan och

Mariestad—Moholms jernväg, både spårutrymmet befunnits

otillräckligt, hvarför Styrelsen föresloge, att ett

nytt spår derstädes måtte få utläggas för en kostnad

af.......................................................................................

j) 20,000: —

» 10,000: —

Vid första anläggningen af Göteborgs station uppfördes

derstädes en reparationsverkstad och ett dermed

sammanbygdt lokomotivstall. Sedermera hade dels

verkstaden tid efter annan erfordrat betydande utvidgningar

så väl genom nya tillbyggnader, som genom

inkräktning på lokomotivstallets ursprungliga område,

dels de i Göteborg stationerade lokomotivens antal så

ökats, att ett nytt stall för 13 maskiner måst under_

Transport kronor 80,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

45

Transport kronor 80,0 0: —

åren 1875 och 1876 uppföras på ett af statens jernVägstrafik

förvärfvadt område vid Olskroken midt för

skansen Lejonet. Emellertid behöfde nu reparationsverkstaden

ytterligare utrymme, sedan den rörliga

materielen väsentligen förökats, men ett sådant kunde

e,i på billigare sätt åstadkommas, än att dertill begagna

den återstående delen af det med verkstaden sammanbyggda

lokomotivstallet och, i dettas ställe, uppföra en

nv stallbyggnad, genom hvars förläggande till Olskroken

invid de dervarande stallen de olägenheter och

ej obetydliga kostnader komme att undanrödjas, som

vore förbundna med att de tjenstfärdig^ maskinerna,

såsom för närvarande, vore fördelade på 2:ne från hvarandra

aflägsna platser inom samma stations område.

Den ofvannämnda af Statens jern vägstrafik förvärfvade

platsen lemnade ock tillräckligt utrymme och

erbjöde fast byggnadsgrund för ett nytt lokomotivstall

i half cirkelform för 21 maskiner. Som likväl icke

hela denna stallbyggnad kunde behöfva på en gång

uppföras, hemstälde Styrelsen, att till påbörjande deraf

under år 1881 måtte anvisas ett anslag motsvarande

ungefär hälften af den beräknade kostnaden för det

hela, med ett belopp af ..................................................... » 100,000: —

Sedan det befunnits, att spårsystemet vid Charlottenbergs

station på nordvestra stambanan vore allt

för inskränkt för att erforderliga vexlingar med det

stora antal både svensk och norsk materiel, som derstädes

i allmänhet vore samlad, skulle kunna skötas

med nödig skyndsamhet och säkerhet, funne sig Trafikstyrelsen

föranlåten att föreslå det till utvidgning af

spårsystemet vid Charlottenberg måtte för år 1881 beviljas

ett anslag af............................................................. » 10,000: —

Att äfven under 1881 nya byggnader vid stambanorna

skulle påkallas, utan att nu kunna i detalj

uppgifvas och till kostnaden beräknas, vore så mycket

mera gifvet, som sådant alltid varit händelsen kort

efter öppnandet för trafik af nya mera betydande bansträckor,

och Styrelsen vågade derföre underdånigast

hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att___

Transport kronor 190,000: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stat s-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Transport kronor 190,000: —

till Kongl. Maj:ts disposition för diverse nu oförutsedda

nya byggnader och anläggningar, hvaribland torde förekomma

särskilda lastplatser, med dertill hörande inrättningar

för lastning och lossning af timmer, vid

norra stambanan och tvärbanan, ställa ett anslag för

år 1881 af .............................................................•••• ........— );> 110,000:

Summa kronor 300,000: —

Utskottet har inhemta! : att de i fråga satta verkstäderna vid Bollnäs

och Östersund äro afsedda att utföras i öfverensstämmelse med

företedd ritning till reprationsverkstaden vid Stockholms norra station,

hvilken vid 1879 års slut färdig, kostat 86,755 kronor 6b öre, dock så

att byggnaderna, med undantag åt smedjan, komrne att uppföras al

trä; att den föreslagna bostadsbyggnaden vid Bollnäs är ämnad att

innehålla sex lägenheter, hvardera bestående af ett rum och kök, samt

fyra ungkarlsrum och utsedd för tio betjente,_ för hvilkas inqvartering

en byggnad är tillsvidare förhyrd till ett pris af 1,400 kronor för år;

samt att för att kunna företaga den nödvändiga utvidgningen af förrådet

vid Göteborgs station meddelst begagnande af den angränsande

äldre stallbyggnaden, plats måste, under förutsättning att förändringen

sker efter hand, beredas för minst 9 lokomotiv, så att af de 29 lokomotiv,

livilka i Göteborg för närvarande esomoftast måste under mellantiderna

mellan tågen inhysas, 13 komrne att inrymmas i de nuvarande

stallen vid Olskroken, 9 i rum, som derstädes borde uppföras, och

provisoriskt 4 i en träbyggnad i staden och 3 i en tillsvidare qvarståerrde

del af den äldre stallbyggnaden; och har Utskotttet ansett så

väl de till dessa ändamål som de till utläggande af nya spår ''vid Moholms

och Oharlottenbergs stationer äfvensom för oförutsedda byggnader

och anläggningar afsedda anslagsbeloppen böra af Riksdagen

beviljas, dervid Utskottet emellertid icke velat underlåta att framhålla

angelägenheten deraf att, på det icke stadsbanornas kapitalvärde må

genom nya byggnader och anläggningar allt för mycket ökas och på

sådant sätt möjligheten att af jernvägstrafiken erhålla inkomster, som

stå i ett skäligt förhållande till berörda kapitalvärde, ytterligare försvåras,

all möjlig sparsamhet må beträffande dylika byggnader och anläggningar

varda iakttagen.

I sammanhang med detta uttalande har Utskottet velat fästa uppmärksamheten

på det ogynsamma förhållande, som fortfarande är rådande

mellan bruttoinkomsterna af statens jern vägstrafik och kostnaderna

för samma trafiks drift och underhåll Enligt den jemförande

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stat?,- JJtaJcottrts Utlåtande N:o 10.

47

tablå, som fans

i ämnet (N:o 8 sid

koin sten uttryckt i

år 1872 ............

„ 1873 .........

intagen

uti 1875 års Riksdags Stats-Utskotts utlåtande

driftkostnadens förhållande till bruttoin
-

, 2—7) var

procent:

50:

52:

i.

8.

och

„ 1874 ......................................................................................... 58: —;

och har under den 2 innevarande månad Styrelsen för statens jernvägstrafik

meddelat följande jemförelse mellan de ekonomiska resultaten af

trafikrörelsen under femårsperioden 1875—1879:

År.

Medel-

längd

trafikerad

bana.

Brutto-

inkomst.

Per hamn il.

Driftkostnad.

Skilnad

emellan

brutto-

inkomst

och

driftkostnad.

! Driftkost- nadens för- hållande till

brutto- inkomsten.

! Skilnadens

mellan

brutto- inkomst och

driftkostnad

förhållande

till byggnads- kapitalet.

Inbetal nin- gens till

Riksgälds- och

Statskonto- ren förhål- lande till

byggnads- kapitalet.

Mil.

Kr.

Kr.

Kr.

Procent.

Procent.

Procent.

1875

137.6

109 812.08

70 716.24

39 095.8 4

64.4 0

3.74

2.15

, 1876

143.6

115 661.90

72 723.30

42 938.60

62.8 8

4.03

1.96

1877

149.3

109 486.5 5

76 761.24

32 725.31

70.ii

3.03

2.1 7

1878

153.9

95 424.8 5

69 539.57

25 885.2 8

72.87

2.40

2.53

1879

164.2

87 149.84

60 311.12

26 838.72

69.2 0

2.58 |

2.6*4

På sätt förestående uppgifter utvisa, har under åren 1872 —1878

en nästan oafbrutet fortgående stegring af utgiftsprocenten inträffat

och under åren 1875—1878 skilnadens mellan bruttoinkomster och

driftkostnaden förhållande till bygguadskapitalet, uttryckt i procent,

i betydlig mån nedgått. I båda dessa hänseenden har visserligen under

år 1879 någon, om än obetydlig förbättring inträd t; men, då det

är särdeles maktpåliggande, att den sålunda inträdda vändningen till

det bättre må visa sig hafva varit icke blott beroeende af tillfälliga

omständigheter, utan att den må komma att fortvara och än mer utvecklas,

lärer det icke få anses obefogadt att här göra ett allvarligt

uttalande derom att i alla de fall, der sådant kan ske, utan verklig

olägenhet för de intressen, hvilka statens jernvägar äro afsedda att tillgodose,

åtgärder böra vidtagas, som ärb egnade att minska trafikkost
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

naderna, hvilket i förening med de ökade inkomster af jernvägstrafiken,

hvartill utsigter nu synas förefinnas, bör kunna verka derhän att af

samma trafik kan påräknas en nettobehallning, som båttie än den hittills

erhållna, motsvarar det å statsbanorna nedlagda kapitalet.

Då Utskottet emellertid, på sätt ofvan är nämndt, ansett det till

nya byggnader och anläggningar äskade beloppet, 300,000 kronor,

böra beviljas, samt Kongl. Majits nadiga framställning om anvisande

till utgående under år 1881 af återstående delen af det till anskaffande

af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik redan beviljade

särskilda anslag icke gifvit anledning till någon erinran, hemställer

Utskottet,

a) att till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens redan trafikerade jernvägar

må anvisas ett särskild! anslag för år 1881 af 300,000

kronor och

b) att utaf det till fyllnad i förut beräknade

medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan

norr om Storvik beviljade särskilda anslag å

5,400,000 kronor må ställas'' till Kongl. Mapts förfogande

för år 1881 det belopp, som deraf återstår

oanvisadt, eller 1,400,000 kronor;

kommande frågan angående sättet för anskaffande af härföi erforderliga

medel att framdeles underställas Riksdagens pröfning.

Ang. godtgörelse

af Statskontorets

förskott.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

* 32:o. Enär enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets

tillstånd och förvaltning fogade förteckning öfver icke godtgjorda förskott,

hvilka borde till ersättande hos Riksdagen anmälas, Statskontoret

under åren 1878 och 1879 förskjutit:

ersättningar för jord, exproprierad från länsmansboställen . 783: 50

ersättningar för indragna landsstatsboställen ........................... 3,558: 25

till tryckning och häftning af komiténs för verkställande af

undersökning rörande förvaltningen och hushållningen

vid Ultima landtbruksinstitut betänkande...................?52: 10

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning

i fråga om väghållningsbesvärets utgörande,på

landet ........................................................._...........o......y 5,757. 01

för tryckning och häftning af Kommerskollegiets utlåtande

öfver förslag till ny grtifvestadga........... ......................... ^39: 50

Summa kronor 11,390: 36,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. 49

har Kongl. Maj:t slutligen, med tillämpning af grundsatsen om anslags

bestämmande till jemnt täl af kronor, föreslagit Riksdagen, att till ersättande

af i fråga varande af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter

anvisa ett extra anslag af 11,391 kronor.

Utskottet, som vid granskning af omförmälda utgiftsposter, ej

funnit anledning till anmärkning, tillstyrker alltså,

att Riksdagen må till godtgörande af ofvan angifna

förskott anvisa för år 1881 ett extra anslag af 11,391

kronor.

33:o. Med anledning af de uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition

om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om

statens jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten af beskaffenhet

att deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader afgifver Utskottet särskilda utlåtanden,

hvilket här endast skolat

anmälas.

Stockholm den 26 Februari 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Ang. särskilda

utlåtanden.

M. till Rikd. Prat. 1880. 4 Sami, 1 Afä. 8 llaft.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Utlutande N:o 10.

Reservationer:

Vid l:sta -punkten (angående Kommerskollegium):

af Herr L. Nordenfelt, hvilken ogillade sista delen af Utskottets

motivering;

af Herrar Liss Olof Larsson, Nils Pettersson, Sven Nilsson och

Ola Andersson i Burlöf, hvilka yrkade, att mom. a. utaf Utskottets hemställanden

måtte erhålla följande lydelse:

“att Riksdagen, med vidblifvande af sina under

flera föregående år gjorda uttalanden och utan att

godkänna de uti Statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b

sid. 1—3) uttryckta åsigter, må medgifva att de lönebelopp»

etc. (lika med Utskottets förslag).

Vid 4:de punkten (angående lönereglering för underståthållaren

och Ofverståthållareembetets kansli):

af Herrar C. Ekman, R. Montgomery-Cederhielm, L. Nordenfelt,

Grefve C. Beck-Friis, F. Hederstierna, Grefve S. Lagerberg och It. von

Krcemer.

Vid 6:te punkten mom. a. (angående lönereglering för landträntmästarne):
af

Herrar L. Nordenfelt, Grefve C. Beck-Friis, F. Hederstierna,

Grefve S. Lagerberg och Friherre C. Hochschild;

af Herrar Liss Olof Larsson, Ola Bosson Olsson, Nils Pettersson

och Ola, Andersson i Burlöf, hvilka ansågo, att Utskottets motivering,

efter redogörelsen för Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Göteborgs

och Bohuslän yttrande (och således efter orden “vinnas en vida verksammare

kontroll än den nu anbefalda“), borde erhålla följande lydelse:

“Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet gifva vid handen

att genom vidtagande af anordningar i hufvudsakligen den rigtning,

som af berörde Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit antydd,

landtränterierna skulle kunna göras öfverflödiga, utan att derföre statsförvaltningen

behöfver ställas i beroende af eller samband med enskilda

kreditanstalter. Om nemligen uppbörden antingen omedelbart afkronofogdarne

och magistraterna insändes till Statskontoret, eller, derest icke

så med våra förhållanden låter sig göra, sedan densamma blifvit till

Kongl. Maj.fls Befallningshafvande inlevererad, af dessa myndigheter

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande AT:o 10.

51

utan uppskof öfversändes till nämnda embetsverk, och lios Kongl. Majrts

Befallningshafvande blott qvarhölles det jemförelsevis mindre belopp,

som alltid måste vara erforderligt till bestridande af löpande mindre

utgifter, borde förvaringen och handhafvande! häraf väl kunna åt landshöfdingeembetets

förvaltning och kontroll öfverlåtas, möjligen i de

större länen med biträde af en tjensteman i lägre grad och med lägre

aflöning än de nu varande räntmästarne.

Vid större liqvider åter kunde medel för sådant ändamål från

Statskontoret remitteras, då numera sådant med lätthet kan verkställas,

enär alla länsresidensstäder äro med telegrafen förbundna ined hufvudstaden

och de flesta jemväl med jernvägar, hvarigenom både reqvisition

och remiss kan utan afsevärd tidsförlust verkställas. Genom eu

sådan åtgärd vinnes äfven den fördelen, att Riksbankens sedlar vinna

spridning i de olika landsorterna, och hvilket synes blifva så mycket

mer nödvändigt, sedan enskilda bankers femkronesedlar indragits och

de å tio kronors valör antagligen snart komma att indragas. Om derjemte

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande berättigades att, då så erfordrades,

utlemna anvisningar, stälda på Statskontoret, och hvilka anvisningar

antagligen skulle komma att jemväl inlösas af enskild bankinrättning,

der framställning i sådant syfte af anvisningsinnehafvaren

gjordes, utom det att Riksbanken och dess afdelningskontor alltid vore

att påräkna för en sådan inlösen, så bör utan olägenhet ränterierna

kunna undvaras.

Då genom nu antydda åtgärder dessutom skulle vinnas deri afsevärda

fördelen, att uppbördsmedlen från landsorterna, i stället för att

såsom nu långa tider till öfverflödiga belopp ligga fördelade i de särskilda

ränterikassorna, komme att utan dröjsmål inflyta till Statskontoret,

hvars ofta inträffande behof af kassaförstärkning på sådant sätt

blefve minskadt, har Utskottet, som derjemte icke kunnat förbise den

besparing i statsutgift, som i mån af nu varande landträntmästares afgång

och ersättande, der sådant finnes erforderligt, med tjenstemän i

lägre grad och med lägre aflöning skulle uppstå, ansett, att förevarande

fråga i ofvan antydda hänseenden bör tag-as i förnyad pröfning-, och

alltså icke kunnat tillstyrka Riksdagen att för närvarande medgifva

någon lönereglering för landträntmästarneV

Vid 6:te punkten mom. b. (angående lönereglering för härudsskrifvande)

:

af Herr Liss Olof Larsson;

af Herr Ola Andersson i Burlöf, med hvilken Herrar Carl Ivarssoni,

Ola Bosson Olsson, Nils Pettersson och Sven Nilsson instämt:

“Då häradsskrifvarnes löner härigenom regleras, har jag ej lika

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

med Utskottets pluralitet velat tillstyrka denna lönereglering umed Kongl.

Majd, förbehållen rätt att framdeles etc.--u (sid. 15) och detta desto

mindre som ett sådant vilkor eller medgifvande ej innehålles uti Riksdagens

beslut om regleringen af öfrige landsstatstjenstemäns löner eller

ej ens då begärts till den utsträckning, Utskottet nu tillstyrker.

Jemte det jag således i denna del ej kunnat godkänna Utskottets

motivering, föreslår jag att mom. b i 6:te punkten må erhålla följande

lydelse:

att Riksdagen, med godkännande af föreslagna

grunder och närmare bestämmelser för) lönereglering

för häradsskrifvare, dock utan något medgifvande om

annan rätt till reseersättning än som nu kan ega

rum, må besluta:

dels — — — (lika med Utskottet.)

af Herr Oloj Jonsson: »Ehuru det torde vara uppenbart, att en

omreglering af de till folkmängd och göromål så väsentligt olika fögderierna

hade bort föregå löneregleringen, har jag likväl, i betraktande

deraf, att kronofogdarne och länsmännen utan att en dylik föregående

reglering af tjenstgöringsområdena egt rum, erhållit ny lönestat, ansett

mig böra biträda Utskottets förslag till lönereglering för häradsskrifvarne,

men med följande förändring i 6:te punkten, första stycket af mom. b.

»att Riksdagen, under förutsättning att en omreglering af fögderierna

snart varder vidtagen i syfte att minska dess antal, med godkännande

af föreslagna grunder och närmare bestämmelser för löneregleringen

för häradsskrifvarne, dock utan något medgifvande om annan rätt till

reseersättning, än som nu kan ega rum, må besluta» — (sedan lika

med Utskottet). Af bilagda tabell, utvisande areal och folkmängd i medeltal

inom hvarje län för såväl fögderierna som länsmansdistrikten, torde

framgå, att en indragning af fögderitjenster bör kunna ega rum inom

10 å 12 län, synnerligast som endast i de fyra nordligaste länen

arealen kan utgöra något betydande hinder för en reglering efter folkmängden,

hviken torde vara mest bestämmande för göromålen inom

fögderiet; ty då en häradsskrifvare i Kristianstads län kan handlägga

göromålen inom sitt fögderi med 54,546 personer, så borde väl dylika

tjenstemän inom Upsala, Vestmanlands och Stockholms län mycket

väl kunna hinna med hvar sina två fögderier, om de sammanslogos till

ett o. s. v.

Att ett bestämdt uttalande af Riksdagen i detta!fall icke tillföljd

af de åtgärder, Kongl. Maj:t må hafva vidtagit för en blifvande om
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 10.

53

reglering, kan anses obehöfligt, framgår tydligen af Civilministerns

anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari innevarande år bil.

N:o 5 b sid. 49, deri han omnämner, att 15 länsmanstjenster böra indragas,

men 28 nya deremot tillsättas, och då en länsmans göromål

i endast få fall borde föranleda en delning, men deremot i flera

fall en sammanslagning af tjenstgöringsområdena, så kan man deraf

sluta sig till, i hvilken rigtning regleringen af fögderierna är afsedd att

utföras. “

opaginerad Kontrollera mot PDF

51

Stats-Utskottets Utlåtande JS,:o IQ,

Tabell,

utvisande fögderiens och länsmansdistriktens areal och folkmängd i medeltal

inom hvarje län i början af år 1878.

Länens namn.

Fögderiens

Länsmansdistriktens

antal.

areal i

qvadratmil.

folkmängd.

antal.

areal i

qvadratmil.

folkmängd.

Stockholms................................

6

11,26

22,102

19

3,56

6,980

Upsala.........................................

5

9,26

18,284

19

2,44

4,812

Södermanlands...........................

4

14,83

31,740

12

4,93

10,645!

Östergötlands ...........................

8

12,03

28,406

27

3,57

8,417!

Jönköpings.................................

6

16,80

29,082

23

4,38

7,586

Kronobergs................................

5

17,39

32,710

17

5,12

7,620

Kalmar ................................

7

14,30

31,137

27

3,71

8,072

Gotlands ...................................

2

13,54

24,060

10

2,71

4,812

Blekinge ...................................

2

13,or

54,169

9

2,91

12,038

Kristianstads ...........................

4

14,14

54,546

22

2,57

9,913

Malmöhus .................................

6

6,87

44,190

25

1,65

10,605

Hallands ...............................

4

10,67

30,073

11

3,88

10,936

Göteborgs och Bohus ............

5

8,73

34,082

21

2,08

8,115

Elfsborgs ................................

6

18,60

45,660

29

3,85

9,447

Skaraborgs ...............................

7

10,37

34,294!

26

1 2,79

9,233

Vermlands ................................

6

27,65

42,363

18

9,22

14,121

Örebro.....................

4

19,74

41,373

17

4,60

9,735

Vestmanlands ..........................

5

11,63

21,961

29

2,00

3,786

Kopparbergs..........................

7

36,73

25,867

36

7,18

5,030

Gefleborgs ......................

4

41,81

35,0671

31

5,40

4,525

Vesternorrlands ...................

4

53,87

36,267

29

7,43

5,002

Jemtlands...................

3

148,04

25,353

25

17,70

3,042

Vesterbottens......................

3

165,77

32,673!

25

19,89

3,921

Norrbottens.................................

4

229,66

20,169

17

54,04

4,804

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N.-o 10. ,*.j

V~id

byggnadsstyrelsen) :

af Herr L. Norden/elt, som yttrade: “Kongl. Maj:t har i likhet

med löneregleringskomitén fullkomligt ådagalagt, att Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader och dess biträden böra erhålla löneförhöjning

samt att väg- och vattenbyggnadsdistriktens antal bör

förökas.

Utskottets skal för afslag synas mig särdeles otillfredsställande.

Den äskade föreningen med Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

förutsätter såsom afgjordt, att sistnämnde styrelse skall fortfarande finnas,

men det är högst sannolikt, att statens jernvägsbyggnader så väl

som styrelsen deröfver år 1882 kommer att upphöra, och äfven om statens

jernvägsbyggnader skulle komma att fortsättas eller efter någon

tids förlopp åter upptagas, kan det uppdrag, som Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

derigenom må kunna erhålla, icke skäligen läggas till

grund för en ordinarie aflöningsstat, emedan statens jernvägsbyggnader

alltid måste blifva beroende af tillfälliga förhållanden. Det synes mig

mycket orättvist att nu vägra åtskillige tjenstemän, hvilka alltför länge

varit klent aflönade, nödig befunnen löneförhöjning derföre, att de möjligen

framdeles kunna erhålla ännu vidsträcktare uppdrag än hittills.

Det stora antal täflande ingeniörer, som nu finnes, gör det- vida svårare

än förr för distriktscheferna och deras biträden att genom enskilda

arbeten finna sin bergning, helst som deras göromål i tjensten efter

all anledning komma att väsentligen tillväxa.

Om man vill att de stora summor, som årligen användas för allmänna

arbeten, skola åstadkomma största möjliga gagn och att de förslag,

som i stor mängd framläggas, skola underkastas en verksam kontroll,

så bör man ej vägra det för ifrågavarande ändamål begärda anslaget.

På grund af dessa skäl borde jag yrka bifall till Kongl. Maj:ts

proposition, men då jag är fullt öfvertygad derom, att efter jern vägsbyggnadernas

inskränkning andra allmänna arbeten komma att företagas

i betydligt större utsträckning än hittills, och att de redan nu

ansträngande göromålen hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och

dess biträden så väl derigenom som genom förändrad lagstiftning angående

vattenrätten komma att högst betydligt tillväxa samt att den

af Kongl. Maj:t begärda staten till följd deraf snart skall befinnas otillräcklig

och det dessutom torde vara lättare att vinna bifall till ett extra

anslag än till ett ordinarie, föranledes jag att nu endast yrka bifall

för år 1881 till den af Kongl. Maj:t begärda summan, 58,300 kronor,

med de af Utskottet i öfrigt föreslagna vilkor och bestämmelser;

af Herr Grefve C. Beck-Friis.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

Vid 31:sta ''punkten (angående anslag till byggnader m. m. vid

statens jern vägstrafik):

af Herrar Liss Olof Larsson, Nils Pettersson, Ola Andersson i Burlöf

och Olof Jonsson.

Slutligen skulle här antecknas, att Herr Jan Andersson icke hos

Utskottet deltagit i behandlingen af förevarande hufvudtitel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,

Bil. Litt. A.

Förslag till stat för underståthållaren och ÖlVerståthållare
embetets

kansli.

Lön.

Kronor.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Understftthållaren.............................

5,000

2,000

7,000

Sekreteraren ....................................

4,400

1,500

5,900;

1 Notarie............................................

1,500

1,000

2,500:

1 <l:o ..........................................

1,500

1,000

2.500

1 Vaktmästare ...................................

500

300

800

1 d:o ................................

Till Öfverståthållareem betets för fogande

för extra biträden och vikariatser-

500

300

800

sättning m. m.........................

— —

—

4,000

Summa kronor

S 23,500

/Efter fem år kan lönen hö

^ jas med 600 kronor.

\ Efter 10 år kan lönen hö

I jas med[500 kronor.

\Efter

j jas med 100 kronor.

Bill. till Riksd. Hrot. 1880. 4 Sami. 1 Afä. 8 Haft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1880 års

riksstat anslår:

F örslagsanslag:

Indelt. ranta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

Oindelt

*panmål.

Penningar.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

6,500

36.000

17.000

76,700

76,400

58,900

—

—

—

—

— --

—

6,500

36.000

17.000

76,700

76,400

58,900

108,800

6,000

82,122

—

—

—

—

—

—

108,800

6,000

82,122

—

2,180,386

15

150,014

56

12,361

86

7,164

5

17,194

80

2,359,957

37

2,648,808l15

150,014 56

12,361

86

7,164

5

17,194

80j2,828,379|37

Civil
-

Statsministern, lönelyllnad, förStatsråden

utan departement:

Departementschefen............

Departementets expedition......

Kommerskollegium ............

Statistiska tabellkommissionen:

Aliöningsmedel för Statistiska

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhål„

arfvoden åt tillfälliga

ersättningar........

„ officiella statistiska

„ en statistisk tidskrift

„ utarbetande af en af
Landtmäteristaten

............

Rikets ekonomiska karteverk,

Öfverståthållareembetet...... ...

Afgår till följd ’af ny löneståthållareembetets

kansli

Landsstaterna i länen (deraf

Anslaget penningar .........

Minskas med:

Värdet af boställsförmåutaf

den år 1878 reglandsstaten

innehafva

Omföring till rubriken:

ersättningar .........

[) Angående detta anslags belopp

s. 59 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

59

IAtt. JB.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

departementet.

slagsanslag, högst

3 å 12,000 kronor

Centralbyrån ............................. 28,400: —

lande.......................

1,500:

—

biträden samt till vikariats-

trycket .....................

12,000:

15,000:

—

lönings- och pensionsstatistik

1.000:

1,000:

— 30,500: —

reservationsanslag

stat för underståthållaren

och öfver-

82,122: —

6.900: —

95,000 kronor reservationsanslag):

............ 2,180,386: 15.

ner, som några

lerade delen af

32,748: 59.-

32: 28~___32,780: 87. 2,147,605: 28.

Transport 2,147,605: 28.

kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande.

Förslag till blifvande riksstat:

IIndelning och dermed jemförlig!

Anvisning

kontant

i

anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

j Ersättning

ir.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

1 ..

O.

6,500

36.000

17.000

76,700

76,400

—

—

—

6,500

36.000

17.000

76,700

76,400

1

58,900

108,800

*) 6,000

—

—

—

58,900

108,800

*) 6,000

1

|

75,222

1

;

75,222

_j

461,522)

_i

--i

-i

''

— _ |

- !

461,522)

-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Stats-Utskottets Utlåt mule N:o 10.

1880 års riksstat anslår

F örslag

s anslag:

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde

Oindelt

spån tn ål.

Summa.

Penningar.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Kronor. | ö.

Kronor, j ö.

Kronor. ö.

Kft. k:r

Kronor. j ö.

!

Kronor, j ö.

2,648,808 15

1

150,014 56

12,361|86

7,164; 5

17,19480

i

1

2,828,37937

Men ökas med:

Skilnaden mellan de nya

116 häradsskrifvare,

tillsammans .........

och deras gamla

måner tillhopa ...

samt förhöjning till när-

Tpt|2,648,808|15j 150,014jö6r12,361186| 7,164! 5| 17,194|80[2,828,379J37;

då summa anvisning i kon
anslag)

utgör .........

Anslagen pränta ............

tionde...........

Minskas:

dels med räntorna af sådana

boställen, som

blifvit eller blifva underkastade

förnyad

uppskattning till följd

af lönereglering och

hvilka räntor Statskontoret

under inkomsttiteln

“ränta" i

rundt tal beräknadt till

och dels med besparingar,

som uppkomma

till följd af nådiga

föreskriften derom att

alla indelningsersättningar

för reglerade

landshöfdingslöner

skola med 1879 års ingång

beräknas efter

1869 års medelpris,

här utförda till

Återstoden fördelas så
Friheter

.................

Ersättningar..............

s. 61 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

61

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, pa förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor. ö.

Kronor. ö.

Kronor. ! ö.

Kronor. ö.

Transport 2,147,605: 28.

lönerna för

utgörande

............ 352,175: —

löneför
.

........... 209,586: — 142,589: —

mast högre krontal...... — 72,

tant (deraf 95,000 kronor reservations
150,

014: 56.

12,361: 86. 162,376: 42.

2,290,195:

20,000: —-

8,361: 90. 28,361: 90. 134,014: 52.

................ 125,514: 52.

lunda:

3,500:

461,522

Transport 125,514: 52. 2,298,695: — j 461,5221—I —

461,522

|—| 46i,522j—|

s. 62 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

62

1880 års riksstat anslår:

Förslagsanslag:

.

Indelt tionde

Oindelt

spanmål.

Penningar.

och ersättning

för indragna

räntor.

och ersätt- ning för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa. !

Tpt

Kronor.

2,648,808

15

7,500j—

170,000

1,039

Tpt |2,827,347

13

Kronor.

150,014

ö. | Kronor.

56! 12,361

17,423

71

86

Kft.

7,164

k:r Kronor.

17,194

8161

38

28| 167,438|27] 12,370|47| 7,202

80

Kronor.

2,828,379

91

44:

6 i 17.286

7.500

170,000

18,562

37

hvartill kommer:

Anslaget oindelt spanmål,

vis 2:40 pr kubikfoten

Från penningeanslaget

„ särskilda förslags
nen

omförde .........

Brist i sistnämnda anhufvudbok

649: 91.),

Särskilda"! förslagsanslag för

Landshöfdingens i Kopparaf

arrendet för lägenheten

Landshöfdingens i Vesternorraf

lösen för åtskilliga i

Beloppen omföras till annen“

under rubrik: “er—

| Ålderstillägg, förslagsanslag .

Tillkommer: Förhöjning till

embetets kansli och härads89''Gästgifvares

friheter:

Anslaget penningar ........

Minskas genom omföring

“ersättningar"..........

Återstoden ökas till närtal

med.................

Anslagen: ränta ...........

tionde ............

Ökas med brist (enligt 1877

bok 906: 50), här utförd

och summan

Friheter ..................

Ersättningar...............

hvartill kommer:

Anslaget omdelt spanmål,

2,40 kubikfoten ......

2413,024,442126

s. 63 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

63

Transport 125,514: 52.

7,164,5 kubikfot å förslags.

.......................... 17,194: 80.

omförde..................... 32: 28.

anslag för landsstaterna i lä
.

............................ 7,500:

slag (enligt 1877 års riks
här

utförd med ........... 658: 40:

landsstaterna i länen:

bergs län lön: till ersättande

Hushagen jemte forsellön ... 2,500: —

lands län lön: till bestridande

lönen ingående räntepersedlar 5,000: —

slaget: “landsstaterna i lä
-

sättningar“ med tillsammans . .

följd af lönereglering för öfverståtbållareskrifvarne

.............................

.................. 1,039: 13.

till rubriken:

................. — 09. 1,039: 04.

mast högre kron
.

......................... • 96.

...... 17,423: 71.

8= 61. 17,432: 32.

års rikshufvud
med.

........... 903: 51. 18,335: 83.

fördelas sålunda:

............................ 11,700: 83.

38,1 kubikfot å förslagsvis

91: 44.

Transport 11,792: 27.

2,298,695:

Förslag till blifvande riksstat:

i Indelning och dermed jemförlig

Anvisning i | “visning, på förslag.

kontant. i_____

Summa.

Friheter. ; Ersättningar.

Kronor.

461,522

7,500:

170,000:

32,500:

202,500)—

1,040:

6,635:

12,954,217

Kronor, j ö. I Kronor.

150,900: - 2,290,195 — 8,500

ö. Kronor.

I

461,522

150,900!—12,449,595

202,500

8,5001-1 150,900

—13,113,6171

opaginerad Kontrollera mot PDF

(54

StaU-TJtskottcts Utlåtande N:o 10.

1880 års riksstat anslår:

Penningar.

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Förslagsanslag:

Oindelt spanmål.

Indelt tionde

och ersättning

för

indragna

tiondeanslag.

Mått.

Värde för!

slagsvis å 2

: kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa.

j Kronor.

Tpt :2,827,347

28

300,000;

150:

Kronor. | ö. !

167,438 27i

Kronor, j ö.

12,37047

Kft.

!k:rl Kronor, i ö.

7.202 6! 17,286*24

184|69

Sgr

3,127,497

37 17

Kronor, j ö.

3,024,442i26

300,000] —

37li86

Från penningeanslaget

Ersättning, jemlikt Kong!

gifveriet i Falkenberg,

markegång till.........

Bidrag till skjutsentreprenader,

Afgår......................

Färjor och färjekarlar:

Anslaget penningar oförän
Anslagen:

ränta ...........

tionde ............

Ökas med brist (enligt 1877

16: 94), här utförd med

och summan

Friheter ..................

Ersättningar..............

281 167,622)96] 12,407]64| 7,202

63.000

12.000

172,900

47,850

44,950

17,286|24|3,324,814]12|

— 63,000

— I 12,000:

—! 172,900^

— 47,850''-

44,950

Jordbruket, handeln

Reserv ations
Skiften

och afvittringar.........

Vägar och kommunikationer

Undervisningsanstalter för jordLandtbruksingeniörer

och deras

Afgår odisponeradt belopp ...

I Tillkommer: löner för 2:ne

kronor .................

aflöning för 3:ne

kronor.....................

- Befrämjande i allmänhet afjordTillkommer:

Ålderstillägg för

för undervisaren i får
-

Tpt|3,468,197|28j 167,622196! 12.407 64 7,202| 6| 17,286|24!3,665,514|12

s. 65 Kontrollera mot PDF

Stais-lJtskottets Utlåtande N:o 10.

65

Förslag till blifvande riksstat:

Transport 11,792: 27.

omförde.................... — 09.

brefvet 31/J0 1871, till gäst- uppgående enligt 1877 års

.............................. 107: 64: 11,900: —

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

ränta, på förslag.

1

|

1 Summa.

Friheter.

Ersättning

ar.

Kronor.

2,954,217

1,040

250,000

150

ö.

i Kronor.

8,500

6,635

25

ö.

Kronor.

150,900

11,900

210

ö.

_

Kronor.

3,113,617

19,575

250,000

385

Ö.

1

förslagsanslag.......................... 800,000: —

......................................... 50,000: —

dradt.................................. 150: —

......... 184: 69.

........ 37: 17. 221: 86.

års rikshufvudbok

.................. • 13: 14. 285: -

fördelas sålunda:

......................................... 25: -

......................................... 210: —

Säger

3,205,407

—

15,160

—

163,010

—

3,383,577

—

och liäringarap.

anslag.

63,000

—

_ _

_

__

63,000

t

12,000

- -

—

_ _

_

12,000

__

bruk oeli landtmannanäringar..........................

172,900

—

-- -

_

_ _

_;

172,900

biträden........................ 47,850: —

................................ 2,350: — 45,500: —

landtbruksingeniörer å 2,000

................................. 4,000: —

landtbruksstipendiater å 1,000

................................. 3,000: - 7,000: -

52,500

—

_. _

_

__

_

52,500;

bruk och landtmannanäringar............... 44,950: —

landtbruksakademiens agrikulturkemist och

skötseln och ullkulturen, å 500 kronor...... 1,000: —

45,950^

—

45,950,

—

Transport |

3,551,757)

—

15,160|

—

163,010|

3,729,927

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Samt. 1 Afd. 8 Raft.

c

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Stat,?,-Utskottets Utlåtande N,-o 10.

1880 års riksstat anslår:

Förslagsan slag:

Penningar.

Indelt vänta

och ersättning

för indragna

räntor.

Tpt

Kronor.

3.468,197

48,500

93,550

18,600] —

Indelt tionde

och ersättning

för

indragna

tiondeanslag.

Kronor.

Kronor. < >.

28 167,62296] 12,407164

38,000]—i

21,500—!

8.700 40:

61 98

Sgr] 569,550

40;

50,000

3,524

61

41

98

Oindelt spanmal

Mätt.

Värde förslagsvis

ä 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa.

Kft. K:r|

7,20-21 6

330, 7

Kronor. I ö,

Kronor.

17,286 2413,665,51412

48,500

793

68

51 4

12 96

336, 1!

1,165; 5

2.797

Tpt 3.750,572 09 167.681 94 12.407 64 8,704121

20,890

Länsveterinärer ...............

94T>43 68;llästafVelns förbättrande (deraf

tionsanslag)

Anslaget penningar uppföras

hästar 35,000 kronor reAnslaget

oindelt spanmål 330,7

vakansspanmål för hingstborgs

län, ökas med 94,5 kuhanda

ändamål årligen frigrenadier-regementet

inom

425,2 kubikfot utgjorde enHärtill

komma räntor af i

som disponeras till Ottenanstag

icke finnes i riksSumman

utföres i rundt tal

Befrämjande i allmänhet af slöj
_____

Befrämjande i allmänhet af lian
8J75|34jBefrämjandei

allmänhetaf bergs
Anslaget

penningar .........

Minskas genom omföring

Anslaget ränta..............

Ökas med ...............

och omföres till anslaget:

“ Friheter “............

Anslaget oindelt spanmål 5*4

öre kftn.,...............

(»kas genom omföring från

och upptages här under rubrik

Fiskerinäringens understöd .

38,000

21,500

— ; -] 18,600] —

806[64] 570,419102

20

50,000 —

6,321:61

08 3.951.554 75

Diverse

Utflyttningshjelp efter skiften,

Ersättning till Sala bergslag för

ling, upptages under benäm
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

67

Förslag till

blifvande riksstat:

Anvisning

Kontant.

i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter. i Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Transport

3,551,657

48,500

—

15,160

163,010

—

3,729,927

....

till prisbelöningar för hästar 35,000 kronor reserva-

såsom anvisning i kontant (deraf till prisbelöningar för

servationsanslag) ........................... 93,550: —

kubikfot utgörande frinjuten häst- hållning inomElfsborgs och Skara- bikfot. som utöfver anslaget lorena- njutits af 2:ne rusthåll vid 2:a lif- Östergötlands län. Värdetå dessa

ligt 1877 års rikshufvudbok...... 1,105: 66.

Ölands Södra Mot belägna hemman,

by stuteri och för hvilka räntor

staten beräknadt.................. 1,201: 54.

48,500

under rubrik: “Friheter“ med............... 2,300: —

93,550

—

2,300

—

----

—

95,850

—

derna.................................................

38,000

—

- —

—

38,000

—1

del och sjöfart ......................................

bruket

............................... 8,700: 40.

till rubriken: “Ersättningar“ med--40. 8,7(10:__

................... 61: 98.

..................... — 02.

“Sala bergslag11 under rubrik:

............................. 62: -

kffc., å förslagsvis 2 kronor 40

.................. 12: 96.

penningeanslaget med — 40. ig: 35.

21,500

21,500

“Ersättningar“ till rundt belopp af ........ 15: —

8,700

—

- -

—

15

—

8,715

—

18,600

—

—--

— - -

—

18,600

—|

Säger

575,200

—

2,300

_

15

577,515

|

anslag.

förslagsanslag.........................................

förlust genom vissa räntors indragning eller förvänd-,

ningen:

50,000

—

- -

—

- --

50,000

|

Transport

3,830,607

....

17,460

—

163,025

4,011,092

i

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1880 års riksstat anslår:

Förslagsanslag:

Penningar.

Iudelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Indelt tionde!

och ersätt- |

ning för j

indragna 1

tiondeanslag, j

Oindelt spanmål.

Mått.

Tpt

Kronor. ö. I

3,750,572 09)

Kronor.

167,684

°. |

94;

4,500|

2,700 36

Kronor.

12,407

Kft.

8,704

K:r

2

2,946 27

7 i

30,000j
-

15,850 —!

26,500 —

43,000;—

88,63487,

623

Värde förslagsvis

å 2

kronor 40 öre

kubikfoten.

Summa.

Kronor. ö. Kronor.

20,890 08)3,951,554

1,49592

15,000)—I —

Sgr | 279.709)64! 2,946)27)

S:a 3,976,757)32]

170,631)211

12,407

1,788)

4,293)12

75]

Sala bergslag:

! Friheter, omföring från an
bruket“

..................

Ersättningar:

Anslaget penningar........

clio oindelt spannmål,

• 40 öre kftn.,.........

summan utföres i rundt

4,500;—jOdlingshjelp för krononybyg7,

142155 Jordförluster genom kanal- och

Anslaget penningar .........

Minskas genom omföring

j Anslaget ränta............

Ökas med brist, enligt 1877

194 kronor 55 öre, här

samt tillkommer indelt

för indragna tiondeanlän,

för hvilken utgift

fördt, men har utgjort

hufvudbok ............

hvilket belopp fördelas

Friheter ..................

Ersättningar...............

hvartill kommer:

Anslaget oindelt spankronor

40 öre kubikErsättning

till lägenhegötlands

län, värdet

slagsvis 2 kronor 40

Omföring från penningeTill

förekommande och häm
förslag

sanslag...............

15 850 —)KarantänsinrättningenpåKänsö,

26,500 — Aflösning af Scheldetullen, för43,

000 —— Rese- och traktamentspenningar

88,634; 87 Skrifmaterialier och expenser,

J Tillkommer: Förhöjning.....

15 000;____Extra utgifter, reservationsan
286-949

03

!

30,000

64] 9,327| 5| 22,386)— )4,182,182)17)

s. 69 Kontrollera mot PDF

Stats-UsJcottets Utlåtande N:0 10.

69

Förslag till blifvande riksstat:

! Indelning ock dermed jemförlig!

Anvisning i

kontant.

anvisning.

på förslag. 1

Summa.

| Friheter.

Ersättningar.

slaget: "Befrämjande i allmänhet af bergs.

................................ 3,524: 41.

2,797: 20.

Transport

62: —

6,320: —

Kronor.

;3,830,607

1,165,5 kft. å förslagsvis 2 kronor

tal med .....................

gare, förslagsanslag.............................

väganläggningar, förslagsanslag

............................... 2,700: 36.

till rubriken: “Ersättningar" med — 36. 2,700:

..................... 2,946: 27.

års rikshufvudbok

utförd till............ 203: 54.

tionde och ersättning

slag inom Skaraborgs

anslag icke finnes uppenligt

1877 års riks
.

................... 2,889: 91. 6,039: 72.

sålunda:

........................................ 1,560:

.............................. 4,479: 72.

mål 623,* kubikfot å förslagsvis 2

foten,.......................... 1,495: 92.

ten Strömsnäs vid Motala i Österför

10 kubikfot spanmål, å föröre

kubifoten .................. 24: —

anslaget ........................— 36. 6,000: —

mande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren.

förslagsanslag, högst ...............................

slagsanslag............................................

förslagsanslag.........................................

ved m. m., förslagsanslag.................. 88,634: 87.

...................................... 29.123: 13.

slag .................................

4,500

ö. Kronor.

— 14.460

2,700;

30.000-

15,850:

26,500

43,000,

117,7581-

15,000!

62

ö. | Kronor.

—i 163,025

1,560

6,320

Kronor.

4,011,092

6,000

6,382

4,500

10,260

— 30,000

- 15,850

—, 26,500

— 43,000

— 117,758

— 15,000

Sgr

305,308|—|

1,622—]

12,320 —

319,250

—

Summa

4,085,915 —j

19,082,—j

175,345 —

4,280,342

—

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette Hufviultitel.

Kronor. ö.

Tillfällig löneförbättring för:

Kommerskollegium med bergsstaten..............................

Justeringsstyrelsen:

Till arfvoden åt den dervid anstälda personal ..........

Rikets ekonomiska karteverk:

För de ekonomiskt-geogratiska kartearbetena i Norrbottens

län .................................................... ■■■■

„. de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af riket

ÖfverståthåUareembetet:

Till fortsatt utgifvande af “ polisunderrättelser “ .........

Bidrag till aflöningen åt exekutionsbetjeningen............ 12,200:

Landsstaterna i länen:

Till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet.........

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena ...................

31,000:

45,000:

10,000:

11,100—;

9,300 —

*76,000

22,200

40,000

200,000

5,000:

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten........................................................

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för

husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdspro
dukter,

sädesslag och andra jordbruksalster............

Till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska

undersökningar vid landtbruksakademiens försöksanstalt

anstäld botanist............................................

Bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof ..............................

För fortsättande af de geologiska undersökningarne och

utgifvande af derpå grundade kartor........................ *83,000:

10,000:

1,000:

12,000:

Hästafvelns förbättrande :

Till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt till

förbättrande af betjenirtgeus vid alla tre stuterierna lönevilkor

Transport

111,000

5,937;—

475,5971

* Angående dessa anslagsbelopp kommer Utskottet att afgifva särskildt yttrande.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 10.

71

Kronor. ö.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

För anställande af en andre undervisare i husslöjd och

en elev ................................................................

Till befrämjande af husslöjder ....................................

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås.........

Hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens

museum ......................................... .....................

Transport

475,597

—

3,000: —

10,000: —

3,800: —

4,000: -

20,800

—

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor

för bergsarbetare .............................................................................

14,000

Diverse anslag:

Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden ..............................

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

„ stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbygg
nadscorpsen

för utrikes resor ..........................

„ ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel.

.................................................................

43,870: —

45,000: —

3,000: —

11,391: —

103,261 —

Summa

613,6581 —

Anslag, af Kong! Maj:t föreslagna att utgå, från

Riksgäldskontoret.

Statens jernväg strå filt:

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens redan trafikerade jernvägar...........................

För anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan

norr om Storvik ........................................................

300,000: —

1,400,000: —

1,700,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse

vid Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10, sid, 51 och 52.

Då genom förändrad ombrytning vid utlåtandets tryckning en i

Herr (Jla Anderssons m. fhs reservation vid 6:te punkten mom. b (angående

lönereglering för häradsskrifvarne) förekommande hänvisning blifyit ori°-ti<?

intages här ånyo denna reservation: ö

»Da haradsskrifvarnes löner härigenom regleras, har iag ei lika

med Utskottets pluralitet velat tillstyrka denna lönereglering med Konql.

Maj:t förbehållen rätt att framdeles, i sammanhang med den slutliqa pröfmngen

af f ragan om öfrige fögderitjenstemäns rätt till ersättninq för resor

1 tjensteärenden, besluta om och i hvad mån sådan rättighet jemväl må

haradssknfvarne förunnas, och detta desto mindre, som ett sådant vilkor

eller medgifvande ej innehålles uti Riksdagens beslut om regleringen

åt ofrige. landsstatstjenstemäns löner, eller ej ens då begärts till den

utsträckning Utskottet nu tillstyrker.

Jemte

motivering,

lydelse:

det jag. således i denna del ej kunnat godkänna Utskottets

töreslar jag, att mom. b i 6:te punkten må erhålla följande

att Riksdagen, med godkännande af föreslagna grunder

och närmare bestämmelser för lönereglering för

häradsskrifvare, dock utan något medgifvande om annan

ratt till reseersättning än som nu kan ega rum, må

besluta:

dels — — — — — (lika me(j Utskottet.)

B-ih. till Rilcsd. Prot. 1880. 4 Sarnl. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.