Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Nionde hufvudtitel.

1880-04-20 · 48 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 45 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:13, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Nionde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 April 1880, kl. 12 midd.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Nionde hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

Beträffande Nionde hufvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch

indragning sstaterna, hafva vid innevarande riksdag följande förändringar

ifrågakomma.

Pensionsstaten.

l:o. Sedan Riksdagens revisorer vid granskningen af Förvaltningens Angående

af Sjöärendena räkenskaper för år 1876 fästat uppmärksamheten derå, att anvpninff å

af anslaget till flotlans nybyggnad och underhåll blifvit använda medel anslaget*un

till, bland annat, invalidstat vid Karlskrona station, anhöll i underdånigPenjioner^s

skrifvelse den 20 Maj 1879 Riksdagen, som funnit ifrågavarande jemte "och^ou*

öfriga af revisorerna omförmälda utgifter icke böra bestridas af nämnda verliets

anslag samt förestält sig, att hinder icke borde möta för samma utgifters 3emenskap''

upptagande under särskilda titlar, hvilka tydligen angåfve deras ändamål,

det Kongl. Maj:t vid ett framtida uppgörande af förslag till reglering

af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel täcktes låta särskildt

uppföra de för ändamålen erforderliga summor.

Beträffande kostnaderna för invalidstaten är nu i statsrådsprotokollet

(Bil. N:o 4 a sid. 10 och 11) upplyst, att denna stat upprättades

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 A/d. 11 Haft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•2

Stats-Vt skottets Utlåtande N:o 13.

på grund af Kong], brefvet den 17 December 1816, dervid stadgades,

att å samma stat, hvilken endast vore afsedd för de med dagspenningar

tjenande handtverkare och timmermän, icke någon finge intagas som ej

tjenat vid staten 30 år, så vida ej någon med mindre tjenstår genom

olyckshändelse i kronans tjenst blifvit urståndsatt att kunna förtjena

sig uppehälle, samt att understödet för dem, som å staten förflyttades

och hvilkas antal för hvarje station var i berörda nådiga bref

faststäldt, skulle utgå till stadgadt belopp utan afseende å gratial och

pension, som af samma person kunde af annan kassa eller fond åtnjutas.

Antalet pensionärer vore numera bestämdt till 40 vid Karlskrona och 3

vid Stockholms station, och utgjorde pensionens belopp 210 kronor.

Sedan vid flera tillfällen blifvit till befrämjande af nödig förändring i

afseende å varfsarbetarnes vilkor föreskrifvet, att tills vidare antagning

å timmermans- och handtverksstaterna ej finge ega rum och nyantagning

å dessa stater för all framtid upphört i följd af nådiga brefvet den 19

April 1872, komme så väl dessa stater med nuvarande personalens afgång

som ock, vid det förhållande att öfverflyttning till invalidstat skedde

uteslutande från desamma, invalidstaten småningom att upphöra. Det

borde ock anmärkas, att de å invalidstat intagne, hvilka derjemte åtnjöte

pension, icke uppbure sådan enligt de af Kongl. Maj:t med Riksdagen år

1876 faststälda förbättrade pensioneringsgrunder — från hvilken förmåns

åtnjutande de vore genom Kongl. kungörelsen den 24 November 1876

och reglementet för pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap

den 31 Oktober 1879 uttryckligen undantagna — utan att denna pension

utginge med lägre belopp enligt äldre bestämmelser. Då nu denna invalidstat

kunde anses hafva tillkommit med hufvudsakligt afseende å det

otillräckliga gratial eller pensionsbelopp, hvilket på den tiden utgick från

Amiralitetskrigsmanskassan till i fråga varande personal och sålunda

syntes kunna betraktas såsom ett slags fyllnadspension, vore det med

hänsyn härtill, och då timmermans- och handtverksstaterna komme efter

nu varande personals afgång att upphöra, lämpligast att de för i fråga

varande invalidstat erforderliga medel, hvilka utginge med högst 9,030

kronor, för framtiden anvisades på det anslag, hvarmed pensioneringen

af flottans och lotsverkets gemenskap i allmänhet best-redes; och har

Kongl. Maj:t på grund häraf föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att de pensioner, hvardera å 210 kronor, till hvilka daglönare å f. d.

timmermans- och handtverksstaterna vore vid öfverflyttning till invalidstat

inom ett antal af 40 vid Karlskrona och 3 vid Stockholms station

berättigade, finge från och med år 1881 utgå af det under Nionde huf
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 13.

3

vudtiteln uppförda förslagsanslag till pensionering af flottans och lotsverkets

gemenskap.

Härvid har Utskottet icke funnit anledning till annan erinran än

att, då, på sätt ofvan är nämndt, Riksdagen anhållit att det erforderliga

beloppet måtte särskildt uppföras, detta, utgörande, enligt hvad jemväl

blifvit omfönnäldt, högst 9,030 kronor, torde böra i riksstaten upptagas

såsom en särskild del af det gemensamma förslagsanslaget 66,500 kronor;

och hemställer Utskottet alltså,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må besluta att nu ifrågavarande

förslagsanslag skall i riksstaten på följande sätt upptagas

:

»Till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap

(deraf högst kronor 9,030 till den för daglönare

å f. d. timmermans- och handtverksstaterria inrättade

invalidstat) förslagsanslag 66,500 kronor.»

2:o. Kongl. Maj:t har vidare (se statsrådsprotokollet Bil. N:o 6 b Angående

sid. 16) föreslagit, att ersättningarna till nedannämnda pensionskassor^™"™^ af

för mistade löneinnehållningar måtte till närmast högre krontal utjemnas,

och de å pensionsstaten uppförda anslag till dessa kassor följaktligen

beräknas sålunda:

till civilstatens pensionskassa (nu 110,985 kronor 50 öre)

anvisning i kontant............................................................kronor 110,986:—,

till arméns pensionskassa (nu 82,719 kronor 50 öre)

anvisning i kontant......................................................... » 82,720:—;

hemställande Utskottet,

att Riksdagen må till denna nådiga framställning

lemna bifall.

3:o. På sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 sid. 42) är med- Angående

deladt, hade med underdånig skrifvelse den 4 Oktober 1878 Kommers - fälatnes°vid

kollegium öfverlemnat särskilda, af föreståndare och lektorer vid de eiementartekniska

elementarskolorna i Norrköping, Örebro, Borås och Malmö ^ll^och

gjorda framställningar, det Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfver- pupillkassa

vägande, huruvida och på hvilket sätt åt dem kunde beredas delaktighet^^TociT"

j lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa: och hade seder- lektorer vid

■ • de tekniska

elementar
skolornam.

fi.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-TJtslcoitets Utlåtande N:o 13.

mera jemväl föreståndaren och lektorerne vid Chalmerska slöjdskolan i

Göteborg till Kongl. Maj:t inkommit med underdånig framställning i enahanda

syfte. Uti afgifvet underdånigt utlåtande öfver dessa framställningar

hade direktionen öfver lärarnes vid elementarläroverken enkeoch

pupillkassa upplyst, att, enligt verkstäld uträkning, det belopp som,

under förutsättning att afgifter efter de i reglementet för nämnda kassa

stadgade grunder af nu ifrågavai’ande lärare erlades, derutöfver i årligt

bidrag erfordrades för att kassan skulle kunna utan förlust öfvertaga

den ifrågasatta pensioneringen, utgjorde, med oförändrade förvaltningskostnader,

3,471 kronor; och hade direktionen förty förklarat sig icke

hafva något att emot bifall till de underdåniga framställningarna erinra,

derest det för pensionering af elementarlärares enkor och barn beviljade

årliga statsanslag med nämnda belopp ökades.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att, för beredande

af delaktighet i lärarnes vid elementarläroverken enke- och

pupillkassa för föreståndare och lektorer vid de tekniska elementarskolorna

i riket samt Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, måtte beviljas

en tillökning af 3,471 kronor i det såsom bidrag till pensionering af

lärares vid allmänna läroverk, pedagogier och seminarier enkor och barn

uppförda anslag.

Med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning beviljade

1877 års Riksdag såsom bidrag till pensionering af lärares vid elementarläroverken,

pedagogierna och seminarierna enkor och barn ett årligt anslag

af 60,000 kronor, äfvensom 5,000 kronor till förvaltningskostnadernas

bestridande; och har Kongl. Maj:t under den 11 Oktober 1878 utfärdat

reglemente för den i öfverensstämmelse med Riksdagens berörda beslut

bildade enke- och pupillkassa för lärarne vid elementarläroverken, hvilket

reglementes hufvudgrunder äro följande:

Delegare i kassan äro samtlige rektorer, ordinarie ämnes- och

öfningslärare vid elementarläroverken, pedagogierna, folkskolelärare- och

folkskolelärarinneseminarierna samt högre lärarinneseminariet i Stockholm.

Pensionsberättigade äro efterlefvande enka och barn, de senare i regeln

intill fylda 21 år. Pensionen utgör för enka efter fast anstäld rektor

och efter lektor 15 procent af lönen i högsta lönegraden, som mannen

enligt gällande lönebestämmelser varit berättigad att uppnå; för annan

ämneslärares enka 16*j8 procent och för öfningslärares 20 procent af

mannens lön på enahanda sätt beräknad; dock att pension icke må

understiga 50 kronor. Lefva barn efter jemte enkan, höjes pensionen

med 30 procent för ett och med 50 procent för två eller flere pensionsberättigade

barn. Finnas endast barn, ega de uppbära modrens hela pen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

5

sion, om de äro två eller flera; ett barn undfår hälften af modrens pension.

Delegarnes årsafgifter till kassan utgå för i tjenst varande lärare

med 2 procent af lönen i den högsta lönegrad, han enligt gällande lönebestämmelser

är berättigad uppnå, och för pensionerad lärare med 2

procent af den pension, som han, i fall han innehaft lön i högsta lönegraden,

varit berättigad att å indragningsstat erhålla. För lärarinna

beräknas afgiften efter samma grunder, men endast till en procent af

lön eller pension.

Då samma skäl, hvilka föranledt inrättandet af en enke- och pupillkassa

för lärarne vid de allmänna läroverken, pedagogierna och seminarierna,

synas tala för beredande af dermed afsedda förmåner äfven åt

lektorerne vid förevarande läroverk, hvilka numera blifvit i fråga om

såväl lärarebefattningarnas egenskap af ordinarie tjenster som aflöningsvilkor

hufvudsakligen likstälde med lektorerne vid de allmänna läroverken,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till förevarande framställning,

må bevilja en tillökning af 3,471 kronor i det

såsom bidrag till pensionering af lärares vid allmänna

läroverk, pedagogier och seminarier enkor och barn

uppförda anslag.

4:o. Uti underdånig skrifvelse den 24 April 1878 anförde Riks- Angående

dagen, att de i Kongl. reglementet för folkskolelärarnes enke- och pupill-MrieUe för

kassa den 15 Oktober 1875 lemnade föreskrifter, enligt hvilka hvarje Vid''/oiksloia

lärarinna, som efter den 1 Januari 1876 erhölle ordinarie folkskolelärare-/''™8 skyidigtjenst,

för hvilken skoldistriktet vore delaktigt i folkskolelärarnes pen - vara deiegare

sionsinrättning, skulle vara deiegare i nämnda kassa med skyldighet att, * foihskohuiså

länge hon vore i tjenst, i årsafgift till kassan erlägga 1§ procent och pupill
den

lön, för hvilken skolområde eller skoldistrikt i afseende på delega- kossa.

rens egen pensionering vunnit delaktighet i pensionsinrättningen, och, efter

det hon frånträdt tjensten med pension, 1| procent af samma lön, emot

det att, i fall hon aflede såsom lärarinna eller såsom pensionär och dervid

efterlemnade barn, dessa måtte under vissa vilkor från kassan erhålla

understöd, icke syntes Riksdagen innebära ett rättvist afvägande af rättigheter

och skyldigheter mot hvarandra, emedan derigenom ålades folkskolelärarinna

en icke obetydlig afgift till denna kassa både under den

tid hon innehade sin tjenst och sedan hon som pensionär frånträdt densamma,

utan att i regeln någon motsvarande fördel bereddes henne, —

att nemligen de fall, då qvinna, ehuru gift eller familjemoder, ändock

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

kunde eller finge qvarstå som lärarinna vid en folkskola, vore så

ytterst få och sällan förekommande, att de icke ens borde eller kunde

tagas i betraktande, — att under sådana förhållanden både rättvisa och

billighet fordrade, att en ändring i detta stadgande egde rum, samt att

en sådan bäst och lämpligast syntes kunna verkställas på det sätt, att

det öfverlemnades åt folkskolelärarinnornas eget val att bestämma, huruvida

de ville ingå som delegare i kassan eller icke.

Med anledning häraf och då Riksdagen icke egde den kännedom,

som erfordrades för att bedöma, hvilket inflytande en dylik förändring

i reglementet kunde komma att medföra i afseende på behofvet af ökadt

bidrag från statens sida till denna kassa, anhöll Riksdagen, under uttalande

af den åsigt, att folkskolelärarinna, som ej sjelf önskade att såsom

delegare i kassan ingå, borde vara helt och hållet befriad från den

i förenämnda reglemente stadgade årsafgift, att Kongl. Maj:t täcktes, efter

sakens vidare utredning, till Riksdagen afgifva det förslag, hvartill omständigheterna

kunde föranleda.

På grund af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t uti en den

20 sistlidne Februari aflåten nådig proposition (N:o 22), under åberopande

af ett densamma bilagdt statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden,

föreslagit det Riksdagen måtte medgifva:

att lärarinna vid folkskola befriades från skyldigheten att vara

delegare i folkskolelärarnes enke- och pupillkassa;

samt att de i 7 § af ofvannämnda reglemente omförmälda retroaktiva

afgifter för enka eller barn efter delegare i kassan, som ej erlagt

pensionsafgift för femton år, måtte upphöra.

Då denna Kongl. Majtts framställning öfverensstämmer med Riksdagens

ofvan omförmälda, i frågan uttalade mening, får Utskottet, med hänvisande

till den i berörda statsrådsprotokoll (sid. 22—24) förebragta

ytterligare utredning, derur Utskottet här endast skolat anteckna, att de

ifrågasatta förändringarne för närvarande icke medföra behof af ökadt

O C-»

anslag, hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i förevarande

hänseende behagat föreslå.

Allmänna indra gningsstaten.

An,j?,mde 5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att vaktkonstapeln vid kronohäk
pensum

för j Kongsbacka Johannes Larsson måtte från och med månaden näst

vapdn‘j.a'' efter den, då afsked från vaktkonstapelstjensten bjefve honom meddeladt,

Larsson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

7

uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande för sin återstående

lifstid af en årlig pension af 400 kronor.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o 1. sid. 1 och 2) inherntas, att,

Larsson, hvilken är född den 6 Januari 1812 och den 6 April 1842 antagits

till fångvaktare vid Fjäre häradsfängelse, den 12 Juni 1854 blifvit

anstäld såsom vaktknekt vid ofvannämnda kronohäkte; att, enligt hvad

tillsyningsmannen derstädes vitsordat, Larsson, som varit ensam vaktkonstapel

vid häktet och följaktligen bestridt både dag- och nattvakter, med

berömvärdt nit och ordentlighet och utan ringaste anmärkning sina tjensteåligganden

fullgjort; att, enligt vederbörande läkares intyg, ett längesedan

ådraget nyckelbensbrott haft för Larsson till följd en i någon mån

nedsatt arbetsförmåga, samt att, på grund af hans framskridna ålder,

hans helsotillstånd i allmänhet vore försvagadt; varande jemväl meddeladt,

att Larsson i egenskap af vaktkonstapel åtnjuter i årlig lön 500 kronor,

ålderstillägg 100 kronor och beklädnadsbidrag 60 kronor, eller tillsammans

660 kronor, äfvensom årlig gratifikation, hvilken för senaste tjenstgöringsåret

uppgått till 125 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit hemställer Utskottet,

att den för vaktkonstapeln Johannes Larsson äskade

pension, 400 kronor, må af Riksdagen beviljas.

6:o. Sedan på sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 b sid. 1 och 2) Angående^

gifver vid handen, Arméförvaltningen uti underdånig* skrifvelse den 28 tvTf.°d.fLOktober

1879 anmält, att kommendantsembetet i Göteborg hos förvalt -rådsdrängar

ningen gjort framställning om beredande af något årligt understöd för bZg,

tvenne vid dervarande utredningsförråds upplösning samma år ur kro- mngtfdrråd.

nans tjenst entledigade förrådsdrängar vid namn Hans Jonsson och Elias

Svensson, i hvilket afseende öfverlemnats prestbevis för nämnde personer

jemte intyg af andra vederbörande, hvaraf inhemtades, bland annat, att

Jonsson vore öfver 57 år gammal, varit anstäld vid förrådet under nära

31 år och der städse ådagalagt ett hedrande uppförande samt med särdeles

noggranhet och nit fullgjort sina åligganden, äfvensom att han nu befunne

sig i små omständigheter, samt att Svensson, som uppnått mer än 56

lefnads- och nära 30 tjensteår, fått enahanda vitsord såsom förrådsdräng

och numera icke kunde för sig och sin familj förvärfva nödtorftigt uppehälle;

så och efter det Arméförvaltningen, i betraktande deraf, att ifrågavarande

tvenne personer, utan eget förvållande, genom förrådets indragning

beröfvats det arbete i kronans tjenst, hvaråt de under sin bästa

tid på ett berömligt sätt egnat sina krafter, hvilken arbetsförlust ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13.

satt dem för nöd på gamla dagar, i underdånighet hemstält, att nådig

proposition måtte till Riksdagen aflåtas om anvisande för bemälde Hans

Jonsson och Elias Svensson af pension å allmänna indragningsstaten under

deras återstående lefnad af 300 kronor åt hvardera, att bei’äknas från

den 1 April nämnda år, då både Jonssons och Svenssons aflöning vid förrådet

upphörde; har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja å allmänna

indragningsstaten åt hvardera af nämnde förrådsdrängar, hvilka,

enligt hvad blifvit upplyst, åtnjutit en aflöning af 2 kronor om dagen,

en årlig pension af Trehundra kronor, att utgå från April månads början

år 1879.

Under erinran att de för omförmälde förrådsdrängar äskade pensionsbelopp

äro lika med dem, som vid 1874 års riksdag beviljades åt

två drängar vid Stockholms utredningsförråd, hemställer Utskottet,

att de för förrådsdrängarne Hans Jonsson och Elias

Svensson äskade pensioner, 300 kronor för hvardera, må

beviljas att från början af April månad år 1879 utgå.

Angående 7:o. Efter det aflidne Kaptenen vid Generalstaben Jacob Wilhelm

enTätorter Schartaus enka Anna Charlotta Schartau, född Servais, gjort underdånig

Vaptenen .t. ansökning om beredande åt henne af pension för hennes återstående lifstid,

\v. Schartau. Jjar Kong]. Maj:t nu föreslagit, att för bemälda enka måtte å allmänna

indragningsstaten uppföras en årlig pension af 400 kronor, att af henne

från ingången af Juli månad 1879 åtnjutas, så länge hon i sitt nu varande

enkestånd förblefve; och har uti särskilda inom Riksdagen väckta

motioner föreslagits, af Herr P. A. H. Stjernspetz (motion N:o 27 i Första

Kammaren), att pensionsbeloppet måtte bestämmas till 600 kronor, samt

af Herr C. G. Lindmark (motion N:o 46 i Andra Kammaren) likaledes

att pensionsbeloppet måtte fastställas till 600 kronor samt derjemte att

pensionen måtte få utgå från och med den månad Kaptenen Schartau

aflidit.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 c sid. 2 och 3) finnes redogjordt

för innehållet af de vid förrberörda ansökning fogade handlingar,

af hvilken redogörelse inhemtas, att Kaptenen Schartau aflidit den 12

Juni 1879 och såsom sterbhusdelegare efterlemnat enkan och en fyraårig

dotter, att behållningen i boet enligt bouppteckningen utgjorde 8,881

kronor 14 öre, men att, enär uti denna behållning inginge de för enkan

behöfliga möbler och husgeråd m. in., det belopp, hvaraf hon kunde påräkna

någon inkomst, endast belöpte sig till 6,500 kronor, derå årliga

räntan å 5 procent skulle utgöra 325 kronor; att hon såsom pension,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

9

gratifikation eller annat årligt understöd endast från arméns enke- och

pupillkassa åtnjöte 150 kronor årligen, samt att Kaptenen Schartau, enligt

företedt läkarebetyg, fått sin hjertsjukaorn förvärrad väsentligen

genom det ansträngande arbete, sorn han i och för sin tjenst, underkastat

sig, hvarjemte sannolikt vore, att hans död påskyndats genom den

sista resa, som han i tjensteärenden företagit och hvarunder han aflidit.

Då af det handlingarna bifogade läkarebetyg, utfärdadt af Professoren

vid Karolinska Institutet, Medicine Doktor R. Bruzelius, framgår

ej mindre att Schartaus hjertsjukdom, enligt bemälde professors mening,

väsentligen förvärrats genom det ansträngande arbete, som Schartau i

sin tjenst underkastat sig, än äfven att hans död högst sannolikt påskyndats

genom den sista resa, han i tjensteärenden företagit och hvarunder

han aflidit, så och då det torde finnas skäligt att genom bidrag

till hans enkas underhåll lemna ett erkännande af det föredöme af skicklighet

och tjenstenit, som Schartau, på sätt af statsrådsprotokollet närmare

inheintas, under sin olikartade tjenstgöring städse lemnat, har Utskottet

ansett Kongl. Maj:ts förevarande framställning böra af Riksdagen

bifallas, hvaremot Utskottet funnit sig icke kunna biträda ofvanberörda

motionärers i ämnet afgifna förslag; hemställande alltså Utskottet,

att, med afslag å Herrar P. A. H. Stjernspetz’ och C.

G. Lindmarks omförmälda förslag, den för Kaptenen

J. W. Schartaus enka Anna Charlotta Schartau,

född Servais, af Kongl. Maj:t äskade pension af 400

kronor må af Riksdagen beviljas, att af henne från och

med Juli månad år 1879 åtnjutas så länge hon i sitt

nuvarande enkestånd förblifver.

8:o. På sätt i en den 19 December 1879 afgifven, till StatsUtskottets

behandling remitterad nådig proposition (N:o 5) är meddeladt, maren m:

hade regementsläkaren vid Nerikes regemente m. m. Doktor Magnus LaserlöfLagerlöf,

under förmälan att han sedan hösten år 1871 lidit af en periodiskt

återkommande sinnessjukdom och till följd deraf äfven under

större delen af den derefter förflutna tidrymd haft ledighet från sin

tjenstebefattning, i underdånighet anhållit att, då detta hans tillstånd

oaktadt all använd vård och behandling numera ej syntes lemna något

hopp öfrigt om framtida förbättring, Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen

göra framställning derom, att Lagerlöf i anseende till obotlig sjukdom

och deraf beroende oförmåga att regementsläkaretjensten vid Nerikes regemente

vidare bestrida, måtte vid afskedstagandet varda på allmänna

indragningsssaten Överflyttad med bibehållande af nu innehafvande löneBih.

till Jiiksd. Prat. 1880. 4 Sami. 1 A/d. 11 Ilä/t. ''1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

förmåner; varande dervid fogadt såväl läkare- och åldersbetyg, det senare

utvisande att Lagerlöf vore född den 12 November 1819, som äfven

intyg af Lagerlöfs förmyndare att ansökningen skett med deras vetskap

och efter deras tillstyrkan.

Generalbefälhafvaren i 4:de Militärdistriktet, som öfverlemnat denna

ansökning jemte chefens för Nerikes regemente i ärendet aflåtna underdåniga

memorial, hade dervid, med tillkännagifvande att Doktor Lagerlöf

icke vunnit inträde på nya pensionsstaten, lika med regementschefen

tillstyrkt bifall till ansökningen, på de af den sistnämnde anförda skäl,

nemligen: att Lagerlöf, som kommit i tjenst såsom andre bataljonsläkare

år 1851 samt befordrats till förste bataljonsläkare år 1855 och till regementsläkare

år 1866, under den tid han varit frisk på ett förtjenstfullt

sätt skött sina åligganden och åtnjutit ett välförtjent förtroende såsom

läkare; att han ansågs hufvudsakligen hafva ådragit sig början till sin

sjukdom genom de sinnesrörelser och öfveransträngningar, för hvilka han

utsatte sig under 1864 års krig i Danmark, dit han blifvit beordrad för

att under tvenne månaders tid taga kännedom om sjukhus samt sårades

vård och behandling; samt att han, som redan år 1868 befunnits lida af

hypokondri, alltsedan år 1871 varit fullkomligt urståndsatt att förrätta

sin tjenst, hvarför årligen en extra läkare till stor kostnad för staten

måst beordras att under mötestiden biträda vid läkarevården.

Uti häröfver infordradt utlåtande hade Medicinalstyrelsen på det

varmaste förordat den gjorda framställningen och i sådant afseende bland

annat anfört, att, då Doktor Lagerlöf, som redan hunnit en ålder af 60

år, enligt ansökningen bilagdt läkarebetyg lede af periodiskt återkommande

sinnessjukdom och derjemte under en följd af år af sockersjuka

och derföre ej vidare vore tjenstbar, det vore för helso- och sjukvårdens

vederbörliga upprätthållande inom det regemente, der han vunnit anställning,

af verklig vigt att den nu gjorda ansökningen ledde till dermed

afsedd påföljd; samt att äfven den omständighet förtjenade afseende

att, till följd af Lagerlöfs sjukdom, staten under en lång följd af år

ådragits en ej ringa utgift för arfvoden åt de extra läkare, som hittills

blifvit beordrade till Nerikes regementes vapenöfningar.

Direktionen öfver arméns pensionskassa, som blifvit hörd rörande

Doktor Lagerlöfs pensionsrätt i nämnda kassa, hade uti afgifvet utlåtande

upplyst, att Doktor Lagerlöf, som beräknade delaktighet i arméns pensionskassa

från den 18 Mars 1844, då han utnämndes till stipendiat i

fältläkarecorpsen, alltså vore, då han i behörig tid gjort anmälan om

qvarstående å gamla pensionsstaten, med 60 lefnads- och 35 tjensteår,

jemlikt 48 § i Kong], pensionsreglementet, berättigad att från och med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

11

månaden näst efter den, i hvilken han erhölle nådigt afsked, tillträda en

årlig pension af 600 kronor uti öde klassen af arméns pensionskassa.

I betraktande hufvudsakligen deraf att, jemlikt Riksens Ständers

beslut vid 1856—1858, 1859—1860 och 1862—1863 årens riksdagar samt

Kongl. Maj:ts derpå grundade nådiga skrifvelser af den 30 Mars 1858,

den 23 November 1860 och den 11 December 1863, Doktor Lagerlöf

egde rätt att vid fylda 65 lefnadsår, vid hvilken tidpunkt han jemväl

hunnit erforderlig tjensteålder, komma i åtnjutande af pension, motsvarande

hela hans fasta lön å stat, 2,800 kronor, hvaraf 600 kronor skulle

utgå från arméns pensionskassa och återstoden, 2,200 kronor, från allmänna

indragningsstaten; att Lagerlöf redan nu, om han erhölle afsked,

vore berättigad till pension från arméns pensionskassa; samt att det för

arméns tjenstbarhet vore af högsta vigt att till tjenstgöring fullkomligt

odugliga personer derifrån aflägsnades, har Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att medgifva, det deri omständighet, att Lagerlöf ännu ej uppnått

65 lefnads- och vid pass 40 tjensteår, icke må utgöra hinder att

tilldela honom pension enligt 6:te punkten i Kongl. skrifvelsen af den

11 December 1863, angående Rikets Ständers beslut i afseende på utgifterna

under riksstatens nionde hufvudtitel.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, hvilket synes

innebära giltiga skäl för lemnande af det äskade medgifvandet, hemställer

Utskottet,

att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens

bifall.

9:o. Sedan enkan efter framlidne fältläkaren i armén, f. d. regementsläkaren

vid Dalregementet m. m. Carl Jakob Wettergren, Henrika

Amanda Wettergren, född Örn, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t

ville till Riksdagen göra nådig framställning om någon pension för henne

och hennes ogifta dotter Elin Henrika Charlotta, har Kongl. Maj:t uti

en den 16 sistlidne Januari till Riksdagen aflåten nådig proposition (N:o

12) föreslagit, att för bemälda enka måtte å allmänna indragningsstaten

uppföras en årlig pension af 400 kronor, att af henne från innevarande

års början under hennes återstående lifstid åtnjutas.

Af de i propositionen åberopade, ansökningen bifogade handlingar

inhemtas, att vid Wettergrens den 7 Januari 1879 timade frånfälle dödsboets

behållning, som utgjorts endast af nödiga lösören, uppgått till

3,802 kronor 83 öre samt att enkan, som är född den 26 Oktober 1818

och hvars omförmälda dotter är född den 27 Oktober 1851, från arméns

Angående

pension åt

enkan efter

Fältläkaren

C. J. Wettergren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Angående

utbetalande

från allmän■

na indragningtstaten

af regemente

skri/värnet

pension.

enke- och pupill-kassa uppbär eu årlig pension af 150 kronor; och får

med afseende härå samt under åberopande af de utaf vederbörande lemnade,

i den nådiga propositionen omförmälda vitsord rörande det oförtrutna

nit, Wettergren ådagalagt icke blott i sin militärläkarebefattning,

utan äfven i sin ansträngande och föga lönande tjenstgöring såsom extra

provincialläkare under en lång tid i österdalarnes vidsträckta distrikt,

Utskottet hemställa,

att den för fältläkaren C. J. Wettergrens enka Henrika

Amanda Wettergren, född örn, äskade pension af

400 kronor må af Riksdagen beviljas, att af henne från

innevarande års början åtnjutas, så länge hon i sitt

nuvarande enkestånd förblifver.

10:o. Vid 1875 års lönereglering för armén bestämdes, på sätt i

statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a sid. 13—15) finnes omförmäldt, att regementsskrifvaretjensterna

skulle indragas efter 1876 års ingång, der

sådant pröfvades kunna ske, samt regementsskrifvarne, så länge de i tjensten

qvarstode, bibehålla sin dåvarande aflöning, dock att vid den indelta

armén dels regementsskrifvarne egde att, såsom ersättning för mistad

uppbördsprovision, från och med det år, då deras befattning med uppbörden

upphörde, åtnjuta ett belopp, motsvarande medeltalet af hvad

provisionen för de sista fem årens verkliga uppbörd utgjort, dels ock

de regementsskrifvare, som å sina befattningar innehade konstitutorial

eller förordnanden af senare datum än den 8 April 1862, erhölle i ersättning

för förlorade indelta löneförmåner medelbeloppet af dessa förmåner

under de fem åren 1871—1875. — Då, vid öfverlemnande till

statsverket af indelta arméns aflöningstillgångar, den största delen af

regementsskrifvarnes göromål vid indelta armén komme att upphöra,

förklarade 1877 års Riksdag, uppå Kongl. Maj:ts förslag, de af ifrågavarande

regementsskrifvare, hvilka blifvit tillsatta före den 4 Juni 1868,

berättigade, att efter ingången af år 1878 å indragningsstat öfverflyttas

med pension, motsvarande de af dem under år 1877 åtnjutna aflöningsförmåner,

hvarvid afkastningen af bostället skulle beräknas efter det

arrende, statsverket komme att af detsamma vid öfvertagandet erhålla;

och skulle denna pension tills vidare utgå från besparingarne å anslaget

till indelta arméns befälsaflöning. Dåvarande Chefen för Landtförsvarsdepartementet

hade nemligen uti sitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet

den 15 December 1875 angående öfverlemnande till statsverket

af arméns indelta aflöningstillgångar förklarat sig anse att, så länge

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

13

underofficersboställen finge för arméns aflöning disponeras, ifrågavarande

indragningsstatspensioner kunde från nämnda besparingar bestridas, hvarföre

först sedermera allmänna indragningsstaten behöfde med denna utgift

betungas, hvilken af Kongl. Maj:t gillade mening legat till grund för

Kongl. Maj:ts nådiga förslag i ämnet.

Då indelta arméns underofficerare — hvilka med undantag af det

fåtal, som innehade indelning enligt fullmakt, äldre än den 8 April 1862,

vid midfastan år 1881 afginge från sina boställen — vid sagda års ingång

tillträdde sina å nya aflöningsstaterna uppförda löneförmåner och

således den källa till besparingar, från hvilken ineranämnda indragningsstatspensioner

ansetts kunna tills vidare utgå, då komme att utsina,

borde beloppet af sagda pensioner, hvilket af Kongl. Maj:t under den 21

November sistlidet år blifvit faststäldt och, med undantag af några mindre

poster, hvilka ännu ej kunnat till siffran fullt bestämmas, sammanlagdt uppginge

till 87,872 kronor 90 öre, från början af den statsregleringsperiod,

hvarom nu vore fråga, från andra statsmedel utgå; och har Kongl. Ma:jt

derföre föreslagit, att pensionerna för de regementsskrifvare, hvilka jemlikt

Kongl. Majrts med Riksdagen fattade nådiga beslut innehade indragningsstatspension,

motsvarande de af dem under året 1877 åtnjutna aflöningsförmåner,

måtte från ingången af år 1881 få utgå från allmänna

indragningsstaten.

De af Kongl. Maj:t fastställa pensionsbeloppen för regementsskrifvarne

utgöra, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref till Arméförvaltningen den

21 November 1879:

för

Regementsskrifvaren

Gripensvärd...................

......... 4,470: 72

»

))

Nordenankar .................

......... 8,360: 46

))

))

Ekeman ..........................

......... 8,761: 85

»

»

Dreilick ........................

........ 14,332: 66

))

))

Gyllensvärd..................

........ 5,477: 15

))

»

Uggla ........................

........ 9,047: 49

»

))

C. A. Nilsson ..............

....... 4,604: 37

))

»

Ahlström ....................

......... 4,197: 35

))

»

Aberg ...........................

........ 4,271: 55

»

»

Appelberg......................

......... 7,121: 43

))

))

Möller .........................

....... 8,757: 28

))

»

Schenström..................

........ 5,614: 51

»

))

F. Nilsson......................

......... 2,856: 08

eller tillhopa............................................................. kronor 87,872: 90

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13.

Angående

understöd å

landtvärnsman.

Vid förevarande nådiga framställning, hvilken är en följd af Riksdagens

redan fattade beslut, har Utskottet icke funnit anledning till annan

erinran, än att då åtskilliga af indelta arméns underofficerare, nemligen

de, som innehafva indelning enligt fullmakt, äldre än den 8 April

1862, äfven efter midfastan år 1881 komma att bibehålla sina boställen,

samt alltså fortfarande tills vidare någon, om än jemförelsevis obetydlig,

besparing å anslaget till indelta arméns befälsaflöning kommer att derigenom

uppstå, denna tillgång torde böra i första rummet användas till

bestridande af regementsskrifvarnes pensionering samt endast återstoden

utgå från allmänna indragningsstaten.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på

det sätt af Riksdagen bifallas, att pensionerna för de

regementsskrifvare, hvilka, jemlikt Kongl. Majtts med

Riksdagen fattade beslut, innehafva indragningsstatspension,

motsvarande de af dem under året 1877 åtnjutna

aflöningsförmåner, må från ingången af år 1881

få utgå från allmänna indragningsstaten, i den mån

tillgång dertill icke förefinnes genom besparingar, som

å anslaget till indelta arméns befälsaflöning uppstå

derigenom, att underofficersboställen fortfarande för

aflöningen disponeras.

ll:o. Till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsmän

har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1881 å allmänna

indragningsstaten anvisa 10,000 kronor, med vilkor att understödsbeloppen

icke finge öfverstiga 150 kronor för hvarje landtvärnsman.

På sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N;o 3 a sid. 57) är antydt,

medgaf sist församlade Riksdag att understöd åt landtvärnsman finge

för innevarande år utgå med högst 150 kronor. Då emellertid, i den

mån det för ändamålet uppförda anslagsbeloppet dertill lemnar tillgång,

fortfarande någon förhöjning i dessa understödsbelopp lärer vara af behof

påkalladt, samt understödstagarnes antal, hvilket vid början af år 1878

ännu utgjorde 127, vid tiden för senaste riksdag nedgått till 94 och nu

ytterligare minskats till 72, hvadan alltså för nästa år anslaget synes

komma att medgifva en höjning af understödsbeloppen, föranlåtes Utskottet

hemställa,

att till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof

stadde landtvärnsman må för år 1881 å allmänna in
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

15

dragningsstaten anvisas 10,000 kronor, med vilkor att

understödsbeloppen icke öfverstiga 200 kronor för

hvarje landtvärnsman.

12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för framlidne Angående

Kommendören i Kongl. Flottans reserv Axel Adlersparres enka Karin

Sophie Adlersparre, född friherrinna Leijonhufvud, å allmänna indrag- ren A. Adlerningsstaten

uppföra en årlig pension af 1,000 kronor, att utgå från 1880 spar,’es enkaårs

början under hennes återstående lifstid.

Af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 4 b sid. 1 och 2) inhemtas, att

enligt instrument öfver förrättad afvittring och skifte i boet efter Kommendören

Adlersparre, hvilken afled den 16 Juni 1879, behållna tillgångarne

deri utgjort 18,086 kronor 98 öre till fördelning emellan enkan

och fem barn, alla från ett föregående äktenskap, nemligen tre söner, af

hvilka två vore omyndiga, och två döttrar. Utöfver den lott, som härvid

tillskiftats enkan, och hvilken utgått, förutom i andel i en mindre,

aflägse belägen fastighet här i Stockholm, uti lösören och penningar till’

belopp af 2,577 kronor 93 öre, tillkomme henne, enligt meddelad uppgift,

tillsammans med hennes båda stjufdöttrar, af hvilka ingendera vistas

i hemmet, gratial från amiralitetskrigsmanskassan med 750 kronor. Af

ett utaf trovärdige män afgifvet intyg framginge derjemte att hon veterligen

icke egde andra tillgångar, samt att hvarken hon eller den aflidnes

efterlemnade omyndiga barn i det föregående giftet hade att vänta

eller påräkna något arf från annat håll eller egde annan tillgång för

deras uppehälle än som kunde vinnas genom eget träget arbete, försvåradt

af henne nu vid nära 57 års ålder påkommen sjuklighet samt af

omsorgen för de två omyndiga sönernas uppfostran och utbildning.

På grund häraf och med hänseende till den synnerligen framstående

plats,_ Kommendören Adlersparre, ej mindre genom sitt fosterländska

och sjelfständiga sinne, än genom sina mångsidiga kunskaper och

sin rika erfarenhet under en mångårig och trägen verksamhet såsom

offentlig man städse intagit, hemställer Utskottet,

att den för Kommendören A. Adlersparres enka

Karin Sophie Adlersparre, född friherrinna Leijonhufvud,

äskade pension af 1,000 kronor må af Riksdagen

beviljas, att af henne från innevarande års början åtnjutas,

så länge hon i sitt nuvarande enkestånd förblifver.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Angående

förbättrad

pensionering

för Andre

landtmätare

och Kornmissionslandtm

ät are.

13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att bevilja den förändring

uti nu gällande stadganden beträffande Andre landtniätares och

Kommissionslandtmätares pensionering, att sådan tjensteman, hvilken tjenät

minst trettio och under sammanräknade tjugofem år varit anstäld

vid General-landtmäterikontoret eller såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare,

vice kommissionslandtmätare, kommissionslandtmätare eller

andre landtmätare, måtte vid afskedstagande^ om han tillika uppnått en

ålder af sextio år, uppföras till pension å allmänna indragningsstaten,

dock att pension icke måtte tillgodokomma kommissionslandtmätare, hvilken

antingen icke af Kongl. Maj:t pröfvades hafva, så vidt pa honom

berott, under nämnda 25 år varit såsom landtmäteritjensteman. verksam,

eller ock fortfore att tjenstgöra såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare

eller såsom sådan fått pension å allmänna indragningsstaten sig

tillagd; samt att för andre landtmätare och kommissionslandtmätare, hvilka

med pension afginge, pensionsbeloppet måtte bestämmas för fyratioatta till

1,600 kronor hvarje, och för de öfriga med 900 kronor, dock med rättighet

för dessa att i den ordning, de undfått nådigt afsked, i mån af äldres

afgång, uppföras till erhållande af det högre pensionsbeloppet.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 c sid. 1 5) är meddelad en

utförlig redogörelse för denna frågas föregående behandling, till hvilken

redogörelse Utskottet för undvikande af vidlyftighet tillåter sig att här

hufvudsakligen hänvisa; viljande Utskottet dock i minnet återkalla, hurusom

förnämsta anledningen dertill, att Kongl. Maj:ts vid 1878 års Riksdag

framstälda förslag om förbättrad pensionering för ifrågavarande landtmätare

icke vann Riksdagens bifall, låg i den omständighet, att pensionärernas

antal skulle vara obegränsadt, enär, enligt gällande landtmäteriinstruktion,

kommissionslandtmätare, hvilka, efter anmälan^ af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande, utaf Landtmäteristyrelsen hos Kongl. Maj:t

till sina befattningar föreslås, skola anställas i länen till så stort antal,

som behofvet fordrar. I det nu föreliggande förslaget är denna omständighet

visserligen i viss mån beaktad, i det nemligen de högre pensionsrummens

antal blifvit begränsadt, men ofvan antydda oegentlighet bhfver,

på sätt af förslagets lydelse framgår, dock icke härigenom undanröjd.

Utskottet har derföre ansett, att Riksdagens bifall till de föreslagna

ändringarne i afseende å så väl vilkoren för som beloppen af

ifrågavarande landtmätares pensioner bör göras beroende deraf, att pension1

endast må tillkomma ett bestämdt antal dylika landtmätare, och

vill derföre tillstyrka Riksdagen att så till vida bifalla förevarande framställning,

att 48 pensionsrum å 1,600 kronor må anvisas, men någon

annan pensionsrätt icke tillkomma nu ifrågavarande landtmätare.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

17

Uti berörda antal af 48 pensionsrum böra naturligen inbegripas de

pensioner, hvilka för närvarande till kommissionslandtmätare utgå. Af

dylika landtmätare finnas, på sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 c sid. 3)

är meddeladt, nu 23, hvilka efter uppnådd stadgad lefnadsålder äro i

åtnjutande af pension å allmänna indragningsstaten; och dessa lära fortfarande

böra uppbära pensioner till allenast dem redan tillerkändt belopp,

hvilket emellertid i mån af afgång och ny pensionstagares inträde

i sålunda ledigblifvet pensionsrum bör böjas till 1,600 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må allenast på

det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksdagen, under

förutsättning att andre landtmätarnes och kominissionslandtmätarnes

nuvarande pensionsrätt upphör, må

dels besluta, att för dylika tjensteman inrättas 48 pensionsrum,

bland hvilka dock inbegripas de pensioner,

som i öfverensstämmelse med hittills gällande pensioneringsgrunder

för närvarande af kommissionslandtmätare

åtnjutas, samt att pensionsbeloppet för hvarje

hädanefter pensionerad andre eller kommissionslandtmätare

bestämmes till 1,600 kronor; dels ock medgifva,

att, i den mån det bestämda antalet pensionsrum dertill

lemnar tillfälle, sådan tjensteman, hvilken tjenat

minst trettio och under sammanräknade tjugufem år

varit anstäld vid Generallandtmäterikontoret eller såsom

storskiftes- eller afvittringslandtmätare, vice kommissionslandtmätare,

kommissionslandtmätare eller andre

landtmätare, må vid afskedstagande!, om han tillika

uppnått en ålder af sextio år, uppföras till pension å

allmänna indragningsstaten, dock att pension icke må

tillgodokomma kommissionslandtmätare, hvilken antingen

icke af Kongl. Maj:t pröfvas hafva, så vidt på honom

berott, under nämnda 25 år varit såsom landtmäteritjensteman

verksam, eller ock fortfar att tjenstgöra

såsom storskiftes- eller afvittringslandtmätare eller såsom

sådan fått pension å allmänna indragningsstaten

sig tillagd.

Angående

14:o. På grund af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 c, sid. 7—

omförmälda förhållanden och med afseende å ej mindre det outtröttliga oenerai
-

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

direktören

m. 7/i. L. B.

Falk/nan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

] 8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

nit och deri framstående skicklighet, som Generaldirektören och Chefen

för landtmäteriet Ludvig Berckhan Falkman ådagalagt under den tid af

mera än 50 år, han varit i statens tjenst, och särskildt under deri ovanligt

långa tid af mera än 30 år, hvarunder han varit Chef för landtmäteriet,

än äfven hans gagnande verksamhet i öfrigt, har Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen medgifva, att Generaldirektören Falkman, hvilken

jemlikt gällande föreskrifter i ämnet vore berättigad till en årlig pension

till belopp af 4,800 kronor, finge från och med månaden näst efter

den, då han med pension å allmänna indragningsstaten erhölle entledigande

från befattningen såsom Generaldirektör och Chef för landtmäteriet,

under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig fyllnadspension af 1,600 kronor, så att hans hela årliga

pension komme att uppgå till 6,400 kronor; hemställande Utskottet,

att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens

bifall.

Angående 15:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Häradsskrifvaren i

pension för Rjnnevalds och Norrvidinge härads fögderi af Kronobergs län Carl Gu^ZvnC.

%. staf Ericsson måtte, från och med månaden näst efter den, hvari han med

Ericsson. pensi0n ur Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afginge, under

sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta understöd

till belopp, motsvarande skilnaden mellan nämnda pension och den för

häradsskrifvare å indragningsstat bestämda pension.

Då, på sätt statsrådsprotokollet (Bil. n:o 5 c, sid. 12 och 13) gifver

vid handen, Häradsskrifvaren Ericsson, hvilken uppnått en ålder af

nära 62 år samt tillbragt omkring 34 år i statens tjenst, deraf mer än

26 år såsom ordinarie innehafvare af häradsskrifvarebefattning, enligt

företedt läkarebetyg sedan flera år lidit af kronisk mag- och tarmkatarr

samt kronisk rheumatism och i anseende till hans framskridna ålder icke

någon förhoppning finnes, att han skall blifva så mycket till helsan återstäld,

att han någonsin skall kunna sköta sina tjensteåligganden, har

Utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bevilja den för honom

från indragningsstaten äskade fyllnadspension. Vid det förhållande emellertid

att den af Riksdagen godkända löneregleringen för häradsskrifvare

icke träder i tillämpning förr än med 1881 års början, lärer fyllnadspensionen

böra bestämmas till 800 kronor, hvilket belopp utgör skilnaden

mellan 1,200 kronor, som Ericsson, enligt det för Civilstatens

pensionsinrättning gällande reglemente, är berättigad att såsom pension

i 4:de klassen erhålla, så snart han från häradsskrifvaretjensten undfår

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 13.

19

afsked, och den pension af 2,000 kronor, som, derest han uppnått 65

års ålder och tillbragt vid pass 40 år i statens tjenst, nu skulle å indragningsstat

honom tillkomma.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må medgifva, att Häradsskrifvaren

Cax’1 Gustaf Ericsson må från och med månaden näst

efter den, hvari han med pension ur Civilstatens pensionsinrättning

från tjensten afgår, under sin återstående

lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta

fyllnadspension till belopp, motsvarande skilnaden mellan

förenämnda pension 1,200 kronor och den för

häradsskrifvare å indragningsstat för närvarande bestämda

pension 2,000 kronor, eller med 800 kronor

årligen.

16:o. Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. n:o 5 c, sid. 13—15) Angående

gifver vid handen, hade aflidne Geologen vid Sveriges geologiska under- eniilTefter

sökning Gustaf David Wilhelm Hummels enka, Wilhelmina Hummel, född Geologen, a.

Cordts, hos Kongl. Maj:t sökt, att, sedan bemälde Hummel — hvilken Ä V^JIum''

varit född den 16 November 1838 och i Juni månad år 1861 anstäldes

såsom biträdande geolog vid Sveriges geologiska undersökning samt deri

3 December 1870 af Chefen för Civildepartementet förordnades att vara

geolog vid samma undersökning, hvilken befattning Hummel utan afbrott

bestrid t intill slutet af år 1876, då han på grund af sinnessjukdom erhöll

tjenstledighet — den 25 Maj 1879 aflidit på Vadstena hospital,

efterlemnande, förutom enka, tvenne minderåriga söner, den ene född

1873 och den andre 1876, Kongl. Maj:t måtte, enär behållningen i Hummels

efterlemnade bo enligt bouppteckningsinstrumentet uppginge till

endast 729 kronor 3 öre, samt i följd af beskaffenheten af den befattning,

Hummel i lifstiden innehaft, han ej heller varit delegare i någon

allmän enke- och pupillkasseinrättning, till Riksdagen aflåta nådig proposition

om pension till sökanden och hennes tvenne minderåriga söner,

att utgå med 600 kronor årligen, motsvarande 15 procent af den lön,

Hummel under sina senaste tjensteår såsom geolog uppburit; och har i

följd häraf Kongl. Maj:t, med afseende å geologen Hummels väl vitsordade

och gagnande verksamhet i det allmännas tjenst äfvensom öfriga

härvid förekomna ömmande omständigheter, föreslagit Riksdagen att bevilja

bemälda enka en årlig pension af 400 kronor, att från allmänna

indragningsstaten utgå från och med Juni månad 1879, eller månaden

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

näst efter den, i hvilken geologen Hummel allidit, och så länge hon

enka förblefve.

I betraktande af hvad sålunda och i öfrigt förekommit (se statsrådsprotokollet

Bil. n:o 5 c, sid. 13—15) och med särskildt fästadt afseende

å den af Statskontoret uti dess i ärendet afgifna utlåtande framhållna

omständighet, att Hummel, ehuru i statens tjenst anstäld, icke

varit berättigad till delaktighet i någon af de för särskilda stater och

corpser inrättade enke- och pupillkassor, hemställer Utskottet,

att den för geologen G. D. W. Hummels enka Wilhelmina

Hummel, född Cordts, äskade pension af 400

kronor må af Riksdagen beviljas att utgå från och

med Juni månad 1879 och så länge hon i sitt nuvarande

enkestånd förblifver.

Angående 17:o Sedan Kongl. Maj-.ts förslag till ny stat för Underståthållaren

flyttande påoc^ öfverståthållarembetets kansli nu i hufvudsakliga delar vunnit Riksindragnings-

dagens bifall, får Utskottet, i enlighet med Kongl. Mai:ts derom gjorda

* framställningar och med hänvisande till den utredning, som linnes uti

vid Öfver■ statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, sid. 20 och 21) meddelad, hemställa,

ståthållare
kansli

m. m. a) att Konungens fogat Wilhelm von Schoultz och ak
tuarien

vid Öfverståthållareembetets kansli Carl Georgii,

som båda uppnått pensionsåldern och hvilkas befattningar

icke ingå i den för nämnda kansli godkända

nya organisationen, må å allmänna indragningsstaten

öfverflyttas, för att derå från och med månaden näst

efter den, hvarunder afsked kan varda en hvar af dem

beviljadt, och i hvarje fall från och med 1881 års ingång

åtnjuta såsom pension, von Schoultz ett belopp af

4,500 kronor och Georgii ett belopp af 3,000 kronor

årligen;

b) att på samma stat må uppföras för kammarskrifvaren

vid samma kansli t. f. regementsintendenten

Carl Adolf Hafverberg, hvilkens kammarskrifvarebefattning

icke heller ingår i den nya organisationen, ett årligt

belopp af 600 kronor, motsvarande kammarskrifvarelönen,

att utgå endast så vida Hafverberg ej innehar

annan anställning med aflöning, vare sig på rikets

eller kommuns stat till lika eller högre belopp, och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

21

med iakttagande att, om den nya aflöningen understiger

nämnda belopp, Hafverberg skall derå i samma

mån vidkännas afdrag; och

c) att från allmänna indragningsstaten likaledes må

till en hvar af notarierna vid Öfverståthållareembetets

kansli Adolf Jacob Lagercrantz och Christian Axel

Weinberg från och med år 1881 och så länge de hvar för

sig utöfva innehafvande notariebefattning utgå ersättning

för minskning i aflöning med 1,480 kronor årligen

till dem hvardera, dock med iakttagande att, i

den mån de komma i åtnjutande af ålderstillägg, ersättningen

minskas med deremot svarande belopp.

18:o. Sedan Landshöfdingen i Kopparbergs län m. m. Johan Gustaf

Samuel de Maré den 3 Januari innevarande år aflidit samt hans enka Au-LanäMfdingusta

de Maré, född Ahlgren, uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift, hvilken^^-7^61-,sjemväl

undertecknats af förmyndaren för bemälda makars sju omyndigacfteriemnade

barn och åtföljts af styrkt transsumt utaf den efter Landshöfding de Maré en]fa fch .

förrättade bouppteckning, i underdånighet anhållit att, då mannen hädankallats

redan före uppnådda 60 års ålder och således tidigare än efter

naturens ordning kunnat förväntas, samt derigenom åt den efterlefvande

enkan ensam, utan tillgångar, lemnats omsorgen att föda och uppfostra

de många ännu oförsörjda barnen, Kongl. Maj:t täcktes finna skäligt att

genom nådig proposition till Riksdagen göra framställning om beviljande

åt henne och barnen af pension å allmänna indragningsstaten, och af de vid

ansökningen fogade handlingarna inhemtats, att Landshöfdingen de Maré efterlemnat

jemte ofvannämnda enka, sju omyndiga barn, nemligen två döttrar

och fem söner, af hvilka barn det äldsta, en dotter, vore födt år 1860

och det yngsta år 1877, samt att vid bouppteckningen tillgångarne i boet

befunnits utgöra 14,578 kronor 35 öre, under det skulderna uppgingo till

14,899 kronor 43 öre, och således en brist förefans till belopp af 321

kronor 8 öre, har Kongl. Maj:t — då Landshöfdingen de Maré mer än

40 år varit i statens tjenst anstäld och under denna långvariga tjenstetid

ådagalagt synnerligen framstående förtjenster i de åt honom uppdragna

vigtiga befattningar, senast såsom Landshöfding i Kopparbergs län i

öfver 16 år, samt Landshöfdingen de Maré i högst bekymmersamma ekonomiska

omständigheter efterlemnat enka, hvilken för sin framtida bergning

och sju oförsörjda barns uppfostran endast hade att från Civilstatens allmänna

enke- och pupillfond påräkna ett understöd af 300 kronor årligen

— uti en den 27 sistlidne Februari aflåten nådig proposition (N:o 23)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13.

föreslagit Riksdagen att bemälda enka, Augusta de Maré, född Ahlgren,

måtte på allmänna indragningsstaten tilläggas ett belopp af Ett tusen femhundra

kronor om året, att från och med sistlidne Februari månad beräknas

och utgå med 1,000 kronor såsom pension för henne, så länge hon förblefve

enka, och med 500 kronor för de fem af barnen, hvilka ännu icke

uppnått 18 års ålder, och hvilket belopp skulle minskas med 100 kronor i

den mån något af barnen upphunne sagda ålder eller derförinnan aflede.

I sammanhang härmed har Utskottet till pröfning förehaft en af

Herr E. M. Sandell inom Första Kammaren väckt motion (N:o 24), deruti

föreslagits, att Riksdagen ville, till utgående från nionde hufvudtiteln,

bevilja en årlig pension åt Landshöfdingen de Marés bemälda enka och

sju barn gemensamt af 2,000 kronor, hvilken pension dock för hvart och

ett af barnen, som uppnått myndig ålder, inginge äktenskap eller möjligen

aflede, borde minskas med 100 kronor.

Utskottet, som icke ansett sig böra biträda motionärens ifrågavarande

förslag, har deremot, med hänsyn till Landshöfdingen de Marés

långvariga och framstående verksamhet i statens tjenst samt i betraktande

derjemte af ofvan omförmälda särdeles ömmande omständigheter, icke

tvekat att till bifall förorda Kong!. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning;

hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen, med afslag å Herr E. M. Sundells

omförmälda förslag, må till Kongl. Maj:ts förevarande

nådiga framställning lemna bifall.

Angående 19:o. På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, sid. 46 och följ.)

inhemtas, hade länsmannen i Walbo distrikt af Gefleborgs län Carl Anton

länsmannen Engvall uti en till Kongl. Maj:t stäld underdånig ansökning anhallit, att,

c‘ faifn''J'' då han, som från år 1842 varit i statens tjenst anstäld, numera vore,

enligt ansökningen bifogadt läkarebetyg, till helsan så försvagad, att han

icke kunde behörigen sköta sina tjensteåligganden, samt Kongl. Maj:t,

genom nådigt bref den 7 December 1877 beslutit, att Hille och Walbo

länsmansdistrikt skulle till ett förenas, Engvall måtte vid afskedstagande!

förklaras berättigad att från allmänna indragningsstaten under sin återstående

lifstid uppbära hela lönen enligt nya staten, 900 kronor, jemte

300 kronors ålderstillägg, tillsammans 1,200 kronor, eller, om detta icke

kunde beviljas, åtminstone lönebeloppet, 900 kronor.

Af de ansökningen bifogade handlingar hade inhemtats, bland annat,

att sökanden, som är född den 17 Juli 1823 och således uppnått

en ålder af mer än 56 år, inträdt i statens tjenst den 23 Februari 1842;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 13.

23

att han år 1844, efter föregående tjenstgöring dels hos domare på landet

och dels å kronofogde- och länsmanskontor, erhållit förordnande att tills

vidare bestrida länsmanstjensten i Walbo distrikt, å hvilken tjenst han

den 31 December 1846 undfått konstitutorial; att, jemlikt vederbörande

kronofogdes äfvensom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes intyg, Engvall

med nit och skicklighet uppfylt sina skyldigheter och ådagalagt ett

hedrande uppförande; samt att han, enligt företedda läkarebetyget, sedan

flera år lede af tidtals påkommande anfall af stenplågor i njurarne samt

af kronisk rheumatisk värk i hals och rygg.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet, som i underdånighet

öfverlemnat ifrågavarande ansökning, hade för egen del anfört att,

ehuru Engvall icke uppnått den lefnadsålder, som lagligen berättigade

honom till pension å allmänna indragningsstaten, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

likväl ansåge sig böra till nådigt bifall förorda ansökningen,

dels emedan Engvall till följd af sjuklighet vore urståndsatt att

på ett fullt tillfredsställande sätt handhafva sin tjenstebefattning och dels

på den grund, att genom hans pensionerande någon förlust icke komrne

att tillskyndas statsverket, utan i stället för detsamma årlig besparing

åstadkommas, enär, jemlikt förberörda nådiga bref Hide och Walbo länsmansdistrikt

skulle förenas till ett, samt nuvarande länsmannen i Hille

distrikt, enligt ett ansökningshandlingarna bilagdt skriftligt intyg, förklarat

sig villig att utan vidare godtgörelse öfvertaga länsmansbefattningen

jemväl i Walbo distrikt.

Uti infordradt underdånigt utlåtande hade Statskontoret, i betraktande

deraf, att Engvall tjenat staten allt ifrån år 1842 och af denna

tid såsom ordinarie länsman sedan år 1846; att hans verksamhet, som

syntes hafva varit mer än vanligt omfattande, blifvit synnerligen väl

vitsordad; att han numera till följd af sjuklighet vore urståndsatt att

sina tjensteåligganden behörigen fullgöra; samt att, om tillfälle bereddes

åt sökanden att afgå från länsraansbefattningen med pension å allmänna

indragningsstaten, statsverket i allt fall komrne att draga fördel utaf

sammanslagningen af Hille och Walbo länsmansdistrikt, tillstyrkt framställning

till Riksdagen, att länsmannen Engvall måtte öfverflyttas å

rikets allmänna indragningsstat till åtnjutande för sin återstående lifstid

af pension med 900 kronor årligen.

Till följd af nådig befallning att afgifva underdånigt yttrande i

fråga om den sökanden tillkommande rätt till pension från Civilstatens

pensionsinrättning, hade direktionen för nämnda inrättning uti skrifvelse

den 20 Mars nästlidna år i underdånighet anfört, att Engvall vore, jemlikt

gällande reglemente för pensionsinrättningen, berättigad att från och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Mlåtande N:o 13.

med månaden näst efter den, i hvilken afsked honom beviljades, tillträda

för sin återstående lifstid pension i sjette klassen af Civilstatens pensionsinrättning

med 600 kronor årligen.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och med hänsyn särskild!

dertill att, derest länsmannen Engvall komme att från sin innehafvande

länsmanstjenst afgå, den i nådiga brefvet den 7 December

1877, angående reglering af länsmansdistriktsindelningen i Gefleborgs län,

föreskrifna förening af Kille och Walbo länsmansdistrikt kunde genomföras,

har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att Länsmannen Engvall

måtte från och med månaden näst efter den, hvari han med pension ur

Civilstatens pensionsinrättning från tjensten afginge, under sin återstående

lifstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta understöd till belopp, motsvarande

skilnaden mellan nämnda pension och hans nu innehafvande lön

utan ålderstillägg, eller 300 kronor årligen.^

Enligt hvad Utskottet inhemtat, har Kongl. Maj:t emellertid under

den 6 Februari innevarande år på Justitiedepartementets föredragning, i

sammanhang med meddelande af beslut i cfråga om förändrad reglering

i judicielt hänseende af Öster Fernebo, Arsunda och Högbo socknar i

Gestrikland, med ändring af det den 7 December 1877 fattade beslutet

angående förändrad reglering af länsmansdistrikten inom Gefleborgs län,

förordnat, bland annat, att Walbo och Högbo socknar skola förenas till

ett samt Kille och Harnrånge socknar likaledes till ett länsmansdistrikt.

Då alltså Walbo distrikt icke kommer att förenas med Hille, utan

med Högbo länsmansdistrikt, samt ovisst är, huruvida länsmannen i det

sistnämnda är villig att utan särskild godtgörelse öfvertaga länsmansbefattnino-en

jemväl i Walbo distrikt, lärer, vid det förhållande, att ett

hufvudsakligt skäl för beviljande af den nu äskade pensionen skulle vara,

att derigenom en länsmanslön skulle blifva tillgänglig att användas till

aflöning af länsman i något nybildadt distrikt, Riksdagens bifall till förevarande

nådiga framställning böra lemnas endast under vilkor, att Walbo

distrikt blifver med annat länsmansdistrikt förenadt, samt att derigenom

en länsmanslön blifver tillgänglig för att, enligt Riksdagens vid behandling

af Stats-Utskottets utlåtande angående regleringen af utgifterna under

riksstatens sjette hufvudtitel lemnade medgifvande, af Kongl. Maj:t disponeras

för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelning inom

Gefleborgs eller annat län.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet,

att den för Länsmannen Carl Anton Engvall äskade

fyllnadspension, 300 kronor, må af Riksdagen beviljas,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 1$.

25

under vilkor, att Walbo distrikt blifver med annat

länsmansdistrikt. förenadt, samt att på sådant sätt en

länsmanslön blifver tillgänglig för att, enligt Riksdagens

redan lemnade medgifvande, af Kongl. Maj:t

disponeras för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelning

inom Gefleborgs eller annat län.

20:o. Sedan Chefen i Östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, Angående

Öfverstelöjtnanten i väg- och vattenbyggnadscorpsen Carl Axel Grafströms öfffftettjtenka

Cecilia Graf ström, född Holmström, uti en till Kongl. Maj:t stäld,nawt«» c. a.

af Kong]. Maj:ts Befallningshafvande i Östergötlands län insänd skrift Grafffffm*

förmält, att den nödstälda belägenhet, hon jemte åtta oförsörjda barn, af

hvilka det äldsta, en dotter, uppnått 23 års ålder och det yngsta nyligen

fylt fem år, iråkat genom mannens den 11 November 1879 inträffade

frånfälle, nödgade henne att vända sig till Kong]. Maj:t. med underdånig

anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen göra framställning om

beviljande åt henne och hennes barn af pension till det belopp, Kong].

Maj:t kunde finna godt föreslå, så och efter det upplyst blifvit, ej mindre

att af barnen endast en son hade en mindre anställning vid statens

jernvägstrafik, än ock att, enligt företedt bouppteckningsinstrument, behållningen

i boet efter Öfverstelöjtnanten Grafström uppgått till endast

5,641 kronor 50 öre, har uti en den 20 sistlidne Februari till Riksdagen

aflåten proposition (N:o 20) Kongl. Maj:t med afseende å Öfverstelöjtnanten

Grafströms under en rastlös verksamhet i det allmännas tjenst

ådagalagda framstående skicklighet, och i betraktande jemväl deraf att

dels hans enka, enligt hvad handlingarna utvisade, icke egde att påräkna

någon pension från annat håll, dels ock den ringa behållningen i boet,

fördelad mellan enkan och 8 barn, icke kunde lemna henne och de 7 af

barnen, som vore oförsörjda, ett ens i någon mån nödtorftigt uppehälle,

föreslagit Riksdagen att uppföra bemälda enka Cecilia Grafström, född

Holmström, å rikets allmänna indragnirjgsstat till åtnjutande från och

med innevarande års början och så länge hon lefver ogift af en årlig

pension till ett belopp af Ett tusen kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och under åberopande af

livad uti den nådiga propositionen i öfrigt blifvit anfördt rörande de väsentliga

tjenster, Öfverstelöjtnanten Grafström i lifstiden genom sin öfverlägsna

skicklighet och ovardiga duglighet gjort det allmänna, hemställer

Utskottet,

att den för Öfverstelöjtnanten C. A. Grafströms enka

Cecilia Grafström, född Holmström, äskade pension af

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sand. 1 Afd. 11 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-UtsJcottefs Utlåtande N:o 13.

1,000 kronor må af Riksdagen beviljas att utgå från

och med innevarande års början och så länge hon förblifver

i sitt nuvarande enkestånd.

Angående 21:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under erinran om Riks
trtättning

fur fagens vj(] behandling af 3:dje punkten af Stats-Utskottets Utlåtande

dagsterki- N:o 8 angående regleringen af utgifterna under riksstatens Fjerde hufskyidighet.

vudtitel fattade beslut, hemställer Utskottet,

att på allmänna indragningsstaten må uppföras den

på Fjerde hufvudtitelns anslag till indelta kavallerioch

infanteriregementena förut anvisade ersättning för

upphörd dagsverksskyldighet till kungsgårdarne Lilla Bjurum

i Skaraborgs län och Beckaskog i Christianstads län.

Jemväl i öfverenstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag och

statsrådsprotokollet (bil. N:o 6 c, sid. 13)

utredning, hemställer Utskottet,

Angående 22:o. Jemväl 1 Ö

öfverflyttningmjder åberopande af den

af åtskilliga i i i i 1

ersättnings- meddelade

anslag i följd

af indelta

armåns lönereglering.

att å allmänna indragningsstaten må uppföras, för

att der qvarstå så länge och iden mån behofvet kräfver,

de för närvarande å extra stat under Sjunde hufvudtiteln

anvisade anslag till inlösen af dagsverksskyldighet

från hästhemman i Skåne 4,578 kronor 45 öre, till ersättning

åt arrendatorer af militieboställen och åt militärindelning

shafvare på gammal stat för dem förut från

en del af boställskassornas medel tillkommande ränteafkomst

4,800 kronor och till militieboställskassan 17,000

kronor.

Angående 23:o. Med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (bil. N:o 6 c,

öfverflyttning^'' 20—22) i ämnet finnes meddeladt och under erinran att, under förning

Täta fa/ utsättning af bifall till förevarande framställningar, det till genomförande

åtskilliga af Kammarkollegii nya organisation erforderliga anslagsbeloppet blifvit

^"Kammar-1 nedsatt till 5,000 kronor, hemställer Utskottet, i enlighet med hvad

kollegium. Kongl. Maj:t föreslagit

a) att åt sekreteraren hos Kammarkollegium Carl

Johan Hassell och notarien derstädes Carl Edvard

Ljungberg måtte å allmänna indragningsstaten uppföras

årliga pensioner, för den förre af 1,700 och för den

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13.

27

senare, af 1,600 kronor, att jemte de pensioner från

Civilstatens pensionsinrättuing, hvartill de efter erlagda

retroaktivafgifter blifva berättigade, utgörande för Hassell

1,800 kronor och för Ljungberg 1,200 kronor, utgå

från och med månaden näst efter den, hvarunder afsked

ur rikets tjenst varder dem beviljadt; samt

, b) att för kanslisten hos Kammarkollegium Johan

Fredrik Platin må å allmänna indragningsstaten uppföras

ett mot hans nu varande ordinarie lön svarande

belopp af 1,000 kronor, att från och med år 1881 årligen

till honom utgå, dock att, derest Platin framdeles

skulle blifva till helsan förbättrad och erhålla

anställning å rikets stat, det. å indragningsstaten för

honom uppförda anslag skall minskas med ett belopp,

svarande mot den nya aflöningen, eller, om denna uppgår

till samma eller högre belopp, upphöra att utgå.

24:o. Under erinran, att den af Kong]. Maj:t föreslagna nya Staten Angående

för Nationalmuseum i hufvudsakliga delar blifvit af Riksdagen godkänd, uiopptui

får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kong]. Maj:t föreslagit och Profestoren

med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7 sid. 11) före- J'' u„d.°k~

bragta utredning, hemställa,

att intendenten vid nationalmusei konstafdelning Professoren

Johan Christofer Boklund må från och med

den dag, då den nya aflöningsstaten för Nationalmuseum

varder tillämpad, så länge Boklund förrättar konservatorstjenst

derstädes, ega att, utöfver det för denna

tjenst bestämda arfvode, på allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt belopp af 1,300 kronor;

25.o. Uti den till senast församlade Riksdag aflåtna nådiga pro- Angående

position angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Kongl. Maj:t, xmsZoHibland

annat, att notarien vid konsistorium i Vesterås filosofie doktorn notarien,/.

Johan Wilhelm Sjö qvist måtte från och med månaden näst efter den, då w‘ sis«vUtafsked

blefve honom meddeladt, öfverflyttas på allmänna indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid af pension till belopp

af 3,000 kronor årligen.

Sjöqvist hade i sin till Kongl. Maj:t i underdånighet stälda anhållan

om pension å 3,700 kronor, andragit, att han, som från början af 1842

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats Utskottets Utlåtande N:o 13.

tjenstgjort dels såsom extra ordinarie, dels såsom ordinarie amanuens och

från deri 1 Maj 1856 såsom notarie vid Vesterås Domkapitel, då vid 66

års ålder vore enligt bifogadt läkarebetyg i anseende till försvagad helsa

oförmögen att vederbörligen sköta sin tjenst, att han saknade enskild

förmögenhet och att de med notarietjensten förenade löneinkomsterna

icke medgåfvo honom att aflöna en vikarie.

Uti afgifvet utlåtande angående regleringen af utgifterna under

riksstatens Nionde hufvudtitel tillstyrkte dåvarande Stats-Utskott bifall

till berörda framställning, men efter det Första Kammaren godkänt och

Andra Kammaren ogillat Utskottets hemställan, blef, vid anstald gemensam

omröstning, den äskade pensionen utslagen.

Under åberopande af dessa omständigheter och under anförande

hurusom, sedan ifrågavarande ärende till behandling hos Riksdagen förekom,

den åsigten allt mera gjort sig gällande, att Konsistoriinotarien

Sjöqvist på grund af ålder, sjuklighet och tjenstemeriter borde komma

i åtnjutande af pension, har uti en inom Andra Kammaren väckt, till

Stats-Utskottets behandling öfverlemnad motion (N:o 109) Herr C hr.

Asp din föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja Konsistoriinotarien Sjöqvist

en årlig pension å allmänna indragningsstaten af 3,000 kronor, att utgå

från och med månaden näst efter den, då afsked blefve honom beviljadt.

Vid tagen kännedom om innehållet af den diskussion, som föregick

Andra Kammarens ofvan omförmälda, vid sistlidne riksdag fattade beslut

i förevarande ämne, har Utskottet trott sig finna, att detta beslut till

hufvudsaklig del grundats på antaganden, att Konsistoriinotarien Sjöqvist

för sin utkomst icke vore uteslutande hänvisad till inkomsterna af

tjensten, utan egde någon, om än ej betydlig, enskild förmögenhet; och

Utskottet har derföre ansett sig böra framhålla, hurusom af handlingar,

hvilka nu varit för Utskottet tillgängliga, inhemtats att Sjöqvist icke

eger annan enskild förmögenhet än en i Vesterås stad belägen fastighet,

hvilken, enligt företedt intyg af stadens kronouppbördskontor, för år

1879 var åsatt ett taxeringsvärde af 18,787 kronor, men jemlikt likaledes

företedt, den 26 November 1879 utfärdadt gravationsbevis, belastad med

inteckningar till belopp af sammanlagdt 15,355 kronor 78 öre; att Sjöqvist

dessutom häftar i skuld till Vesterås stifts presterskaps medel för

7,500 kronor; att enligt ett den 30 September 1879 utfärdadt läkarebetyg

Sjöqvist, som då uppnått en ålder af öfver 67 år, på senare åren

mer och mer till helsan tagit intryck af den inträdda ålderdomen, att

hans hörsel vore i hög grad försvagad samt att han tidt och ofta besvärats

af rheumatiska åkommor, äfvensom att hans lekamliga väl fordrade

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

29

cn annan lefnadsordning än den trägna, med stillasittande arbete förenade,

som hans tjenst nu ålade honom.

Då hvad sålunda blifvit upplyst och intygadt, synes innebära fullgiltiga

skäl för att nu bevilja Konsistoriinot.arien Sjöqvist, den pensionsrätt,

som vid senaste riksdag af lvongl. Maj:t för honom äskades, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att Notarien vid Konsistorium

i Vesterås, Filosofie doktorn Johan Wilhelm

Sjöqvist må från och med månaden näst efter den, då

afsked varder honom meddeladt, öfverflyttas på allmänna

indragningsstateri till åtnjutande under sin återstående

lifstid af pension till belopp af 3,000 kronor

årligen.

26:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att adjunkten vid högre allmänna

läroverket i Göteborg Carl Otto Breclberg måtte från och med

månaden näst efter den, då afsked blefve honom beviljadt, å allmänna

indragningsstateri åtnjuta eu årlig pension af 2,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (bil. N:o 7, sid. 43) inhemtas, bland annat,

att Bredberg, som är född den 27 November 1817 och den 30 November

1859 utnämndes till ordinarie adjunkt vid högre allmänna läroverket i

Göteborg, allt sedan början af vårterminen 1869 för sjuklighet åtnjutit

tjenstledighet; att han, enligt företedt läkarebetyg, lider af kronisk lunginflammation

i förening med ägghvitsjuka och i följd häraf är oförmögen

att hädanefter sköta sin tjenstebefattning; samt att lian för närvarande

i aflöning uppbär, efter afdrag af arfvode åt vikarie, 2,767 kronor 31

öre, deraf dock 700 kronor utgöra bidrag af Göteborgs stad till hushyra.

På grund af hvad sålunda förekommit och då, på sätt jemväl i

statsrådsprotokollet är antydt, de ofta återkommande ombytena af vikarier

för Bredberg under hans tjenstledighet måste menligt inverka på undervisningen

vid läroverket, hemställer Utskottet,

att den för läroverksadjunkten Carl Otto Bredberg

äskade-årliga pension af 2,000 kronor må af Riksdagen

beviljas.

27:o. Till följd af i ämnet gjord underdånig ansökning har Kongl.

Maj:t föreslagit, att teckningsläraren vid allmänna läroverket i Norrköping

Jöns Adolf Bäth måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder

Angående

■pension för

läroverksadjunkten

C. O. Bredberg.

Angående

pension för

teckningsläraren

J. A.

Båth.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

afsked blefve honom beviljadt, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en

årlig pension af 1,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (bil. N:o 7, sid. 44) inhemtas, bland annat,

att Båth är född den 11 Januari 1807, att han från och med vårterminen

1837 till och med höstterminen 1857 mot ett ur enskild donation

utgående årligt arfvode af högst 75 kronor, på grund af vederbörande

skolkollegii, af Eforus godkända förordnande, meddelat undervisning i

teckning vid Norrköpings då ännu feinklassiga skola; att han innehaft

förordnande såsom vice ritlärare''dels vid samma skola under 1858 års

vårtermin, dels, efter skolans utvidgning till ett på reallinien fullständigt

elementarläroverk, vid detta läroverk från och med höstterminen sistnämnda

år till dess han under den 18 November 1859 konstituerades

till ordinarie lärare i teckning derstädes; att han sedermera utan afbrott

utöfvat nämnda befattning, dervid han med nit och samvetsgrannhet

skött sina åligganden ; samt att han, enligt företedt läkarebetyg, numera

icke eger de kroppskrafter och de själsförmögenheter, hvilka för hans

tjenstebefattnings upprätthållande erfordras.

Utskottet, som funnit hvad sålunda anförts innebära giltiga skäl för

den begärda pensionens beviljande, får, jemte erinran, att Båt hs lön enligt

nu gällande stat utgör 1,000 kronor, utom 500 kronor älderstillägg,

hemställa,

att Riksdagen må bevilja den för teckningsläraren

Jöns Adolf Båth äskade årliga pension af 1,000 kronor.

Afgående 28:o. För gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket i Göte
fymnastik-

borg Carl Martin Edholm har Kongl. Maj:t äskat rätt till pension å allc

lM.Edhoimm^lnVA indragningsstaten ti]1 belopp af 1,125 kronor, att årligen utgå från

"“och med månaden näst efter den, hvari afsked blefve honom beviljadt.

I statsrådsprotokollet (bil. N:o 7, sid. 45) är meddeladt att Edholm

är född den 2 April 1825; att lian, som dels under åren 1851—1853

tjänstgjort såsom extra ordinarie kammarskrifvare i Kammarkollegium och

der jemväl på grund af förordnanden förrättat ordinarie kammarskrifvaretjenst

i 7 månader, dels ock varit förordnad att under ett hälft års

tid förestå underlärarebefattning vid Gymnastiska Centralinstitutet, den

6 Juli 1854 konstituerats till gymnastiklärare vid Göteborgs högre allmänna

läroverk; samt att Edholm, som, enligt hvad Eforus vitsordat, så

länge helsa och krafter det tillåtit, med utmärkt nit och skicklighet skött

sina tjensteåligganden, på grund af sjuklighet åtnjutit tjenstledighet dels

under tre månader vårterminen 1868 och dels allt sedan påsktiden år 1869.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

31

Det företedda läkarebetyget innehåller, att Edholm sedan flere år

tillbaka lider af så stor svaghet i nervsystemet, att han är oförmögen

att sköta sin tjenst, samt att föga hopp finnes att han någonsin skall

återvinna tillräckliga krafter för att inträda i tjenstgöring; och Utskottet

får derför samt i betraktande deraf, att Edholm inom 5 år skulle vara

berättigad att å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till lönens

hela belopp, 1,500 kronor, hemställa,

att den för gymnastikläraren Carl Martin Edholm

äskade årliga pension af 1,125 kronor må af Riksdagen

beviljas.

29:o. Hos Kongl. Maj:t hade, på sätt statsrådsprotokollet (bil. N:o Angående

7, sid. 46) utvisar, framlidne intendenten vid Naturhistoriska riksmuseetProfeZrnC

professoren Carl Ståhls enka Jenny Margareta Ståhl, född Wall, anhållit, smi‘ enk«- att henne måtte beredas en årlig pension af statsverket, och dervid öfverlemnat

handlingar, som utvisade, att professoren Ståhl, som afiidit den

15 Juni 1878, efterlemna! jemte enkan en dotter, född 1873, samt att

den enkan vid förrättadt arfskifte tillagda andel af sterbhusets behållna

tillgångar, i bouppteckningen upptagna till 16,723 kronor 61 öre, uppskattats

till 9,165 kronor 14 öre.

Uti ett af professorerna S. Lovén och G. Lindström afgifvet yttrande,

hvilket Vetenskapsakademien uti infordradt utlåtande åberopat

såsom uttryckande dess mening, hade bland annat anförts, att professoren

Ståhl, hvilken år 1867 kallats till intendent vid Naturhistoriska riksmuseets

entomologiska afdelning, åt denna sin befattning egnat en aldriotröttnande

flit samt åt museets utveckling och tillökning en upplyst omtanke

och vetenskaplig urskilning; att lian genom en mängd skrifter,

rika på grundliga undersökningar af förut föga bearbetade ämnen, vunnit

anseende af att vara i denna väg en bland samtidens mest framstående

forskare och inom det område, der lian företrädesvis och med förkärlek

arbetat, antagligen den ypperste, hvarföre ock hans förtjenster blifvit uppskattade

af både inhemska och utländska vetenskapsmän; samt att Ståhl

vid sitt tillträde af intendentsbefattningen genom gåfvobref den 1 April

1867 till museet skänkt sin egen insektsamling, bestående af vid pass

1,200 nya, af Ståhl sjelf beskrifna arter, förutom redan af andre författare

beskrifna, men dittills i museet saknade, jemte dupletter af förut

der befintliga, hvilket allt i icke ringa mån bidragit dertill, att riksmuseets

entomologiska afdelning nu mera vore försatt i förträffligt skick;

och har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att på allmänna indrag
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Stats-TJtslcottets Utlåtande N:o 13.

ningsstaten bevilja åt professoren Ståhls enka en årlig pension till belopp

af 800 kronor, att af henne under sin återstående lifstid åtnjutas från

och med innevarande år och så länge hon enka förblifver.

Med hänseende till professoren Ståhls sålunda vitsordade förtjenstfulla

verksamhet och det jemförelsevis ringa belopp, hvartill enkans behallna

andel i boet uppgått, hemställer Utskottet,

att den för Professoren C. Ståhls enka Jenny Margareta

Ståhl, född Wall, äskade årliga pension af 800

kronor må af Riksdagen beviljas, att af henne åtnjutas

från och med innevarande års början så länge hon uti

sitt nuvarande enkestånd förblifver.

Angående 30:o. Enligt hvad i statsrådsprotokollet (bil. N:o 7, sid. 47) är

peniinn åt meddeladt, hade hos Kongl. Maj:t Styrelsen för den s. k. Tysta skolan

frinnanttd i Stockholm, med förmälan, att föreståndarinnan för nämnda skola Jo»Tysta

iko- kanna Berglind sannolikt snart skulle nödgas att i följd af ålder och aflaBergiiZna

tagande krafter lemna sitt kall såsom husmoder och lärarinna vid anstalten,

underdånigst anhållit att, enär det icke vore möjligt att med

skolans knappa tillgångar bereda henne ett värdigt samt för hennes

ålderdom betryggande och behöfligt understöd, Kongl. Maj:t måtte aflåta

framställning till Riksdagen om beviljande åt henne af en årlig pension

å 600 kronor.

Till stöd för denna hemställan hade skolans styrelse hufvudsakligen

anfört: att Johanna Berglind år 1860 grundat nämnda uppfostringsoch

undervisningsanstalt; att hon sedermera på ett gagnande, nitiskt, med

stora ansträngningar och egna uppoffringar förenadt sätt skött och utvecklat

anstalten, som i följd af hennes omsorger och den ömma vård,

som egnats de der intagna, i allmänhet medellösa barnen, tillvunnit sig

högt förtroende och välvilja; att anslag till anstalten beviljats af 1862

—1863 årens Riksdag med 1,500 kronor årligen under tre års tid samt

att anstalten sedermera under flera år, i likhet med andra dylika inrättningar,

åtnjutit understöd af allmänna medel.

Bifogade prest- och läkarebetyg utvisade, att Johanna Berglind, som

vore född den 21 Augusti 1816, sedan längre tid tillbaka lede af döfhet

och genom benskador blifvit ofärdig och oförmögen att fritt röra sig

samt att hon till följd af dessa kroppsliga brister jemte tilltagande allmän

svaghet numera saknade förmåga att på ett verksamt sätt bidraga

till sitt uppehälle.

Efter det direktionen öfver allmänna institutet för döfstumma atoifvit

infordradt utlåtande, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 13.

33

föreståndarinnan för den så kallade Tysta skolan i Stockholm Johanna

Berglind måtte undfå rätt att å allmänna indragningsstaten uppbära pension

till ett belopp af 500 kronor årligen från ocli med månaden näst efter

den, då hon blefve från nämnda befattning entledigad.

Med hänsyn dertill att, enligt hvad vitsordadt är, Tysta skolan under

Johanna Berglinds ledning verkat till stort gagn och mycken välsignelse

för de döfstumma samt hon fördenskull måste anses vara väl

förtjent af att genom statens försorg blifva under sin ålderdom tryggad

mot brist, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

31:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att åt medicine kandidaten Ger- Angående

härd Nilsson måtte på allmänna indragningsstaten uppföras en årlig P2läicin?

pension af 800 kronor, att från och med innevarande år under hans kandidaten

återstående lifstid utgå. °misson.

Utaf statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7, sid. 48) inhemtas, att, då Nilsson

under tjenstgöring såsom extra läkare inom Visby provincialläkaredistrikt

skulle den 15 Maj 1878 från Visby resa till landet på sjukbesök,

vagnen genom körsvennens vårdslöshet stjelpt, samt att Nilsson genom

denna olyckshändelse icke blott förlorat synen å venstra ögat, utan äfven

genom den skada, som detta öga undergått, en ganska stor del af både

synskärpan och arbetsförmågan å det högra, till följd hvaraf icke blott

hans nyss började bana såsom läkare blifvit afbruten, utan han derjemte

antagligen blefve urståndsatt att genom annat arbete förtjena nödtorftigt

lefnadsuppehälle.

Då emellertid, enligt hvad Utskottet inhemtat, kandidaten Nilsson

under nästlidet års sommar haft Medicinalstyrelsens förordnande att

uppehålla sjukvården inom Lysekils distrikt, dervid han äfven haft anställning

såsom badläkare vid en inom orten belägen badanstalt, synes

den inskränkning han i sin arbetsförmåga genom omförmälda olyckshändelse

lidit, ej vara af den svåra beskaffenhet, att den bör med nödvändighet

påkalla understöd från statsverkets sida; och Utskottet hemställer

derföre,

att den för medicine kandidaten Gerhard Nilsson äskade

årliga pension icke må af Rikdagen beviljas.

32:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 132) har Herr A. J. Lyth föreslagit, att för filo- pension för

5 filosofie dok

torn C. J.

Bohman.

Bill. till liilcsd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 13.

sofie doktorn Carl Johan Bohman, hvilken med nästa år inginge i sitt

65 lefnadsår och sedan 37 år dels såsom öfverlärare i flera ämnen och

dels såsom föreståndare tjenstgjort vid ett högre privat läroverk, måtte

beviljas en årlig pension af 2,000 kronor.

Af motionärens i ämnet gjorda framställning med dervid fogade

intyg inhemtas bland annat följande:

Doktor Bohman, hvilken är född den 29 September 1816, anstäldes

i Januari 1843 såsom lärare vid det år 1839 öppnade Stockholms lyceum

samt öfvertog år 1851 såsom föreståndare ledningen af läroverket, hvarmed

han fortfor till höstterminen år 1875, då detsamma förenades med

ett annat privat läroverk, Stockholms ateneum. Under den tid Doktor

Bohman förestod lyceum hafva 1,426 lärjungar derstädes njutit undervisning

och af dessa hafva till universitetet afgått och mogne förklarats

265. Då den så kallade nya studentexamen infördes, blef Stockholms

lyceum det första och till en början det enda privatläroverk, som berättigades

att dimittera sina lärjungar till universitetet och alltså stäMes

i jemnbredd med statens läroverk; och har, enligt hvad vitsordadt blifvit,

Doktor Bohman under den långa tid han verkat och arbetat i undervisningens

tjenst, hvarmed han ännu fortfar såsom lärare vid Stockholms ateneum,

genom grundligt vetenskaplig bildning, god undervisningsmetod,

allvarligt och tillika kärleksfullt bemötande mot skolungdomen samt

skicklighet att sammanhålla och leda lärarne tillvunnit sig så väl

lärjungars och lärares som föräldrars och målsmäns aktning, förtroende

och tillgifvenhet.

Hvad sålunda blifvit anfördt rörande omfattningen och arten af

Doktor Bohmans verksamhet synes visserligen otvetydigt ådagalägga, att

han gjort sig väl förtjent af det allmännas erkännande, men ehuru till

stöd för beviljande af någon pension åt honom skulle kunna åberopas

hans utmärkta och långt mer än vanligt framstående pedagogiska skicklighet,

har likväl Utskottet, då Bohman ej varit i statens tjenst anstäld,

icke ansett sig för sin del kunna här frångå den antagna grundsatsen

att endast i sällsynta undantagsfall understödja enskilda motionärers förslag

om pensioners beviljande, helst ett motsatt förfaringssätt af Utskottet

sannolikt skulle framkalla ytterligare anspråk i enahanda syfte

med det föreliggande förslaget, hvilka, om än vida mindre befogade,

måhända då svårligen skulle kunna afvisas; och har Utskottet på grund

häraf föranlåtits hemställa,

att Herr A. J. Lyths förevarande förslag icke må af

Riksdagen bifallas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats- TJtshottets Utlåtande N:o 13.

35

33:o. Vidare har uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats- Angående

Utskottets behandling öfverlemnad motion (N:o 97) Herr C. J. Sven.sén,väckt U-åga

under åberopande ej mindre af den fyratioåriga verkamhet, litteratören ”fö/uteraPelir

Tliomasson utvecklat såsom folklig skrifställare, och det onekligen

betydelsefulla och gagnande inflytande han derunder genom sina långt

mer än andra författares spridda folkskrifter utöfvat på svenska folkets

upplysning, än äfven af den bekymmersamma ekonomiska ställning, hvaruti

Pehr Thomasson nu på sin ålderdom med maka och barn sig befunne,

föreslagit, att Riksdagen ville af statens medel åt Pehr Thomasson under

hans återstående lifstid anslå ett årligt understöd af 1,200 kronor.

Då Utskottet emellertid icke funnit hvad sålunda och i öfrigt blifvit

af motionären anfördt innebära fullt tillräcklig anledning för Utskottet

att biträda föreliggande förslag, hvilket skulle kunna åberopas till

stöd för vidare anspråk på belöningar åt författare, hvilkas arbeten, ehuru

förtjenstfulla, dock icke varit så betydande, att de kunna dertill berättiga,

samt Svenska Akademien icke lärer underlåta att, sedan uppmärksamheten

nu inom Riksdagen fästats å behofvet af ökadt understöd åt Pehr

Thomasson, med lämpligt belopp höja det honorarium, han för närvarande

af Akademien åtnjuter, hemställer Utskottet,

att Herr C. J. Svenséns ifrågavarande framställning

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

34:o. Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1877-—1879 utgjort Angående

i medeltal 2 kronor 35 öre för kubikfoten, motsvarande 14 kronor 85 sPf''n™aUtf{- öre för tunnan, eller 4 kronor 35 öre utöfver det värde, 10 kronor 50sHiUgaiöner.

öre, för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering beräknades,

lärer den lönefyllnad, hvarom, jemlikt då stadgade grunder,

de embets- och tjensteman m. fl., som före vidtagandet af berörda statsreglering

tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad spanmål,

äro försäkrade, böra af Riksdagen efter nämnda prisskilnad, 4 kronor

35 öre, bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den

spanmål, som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för

närvarande utgör 62 tunnor, erfordras sålunda till bestridande af ifrågavarande

utgift i jemnadt tal en summa af 270 kronor.

I anledning af hvad sålunda förekommit, tillstyrker Utskottet,

att för de tjensteman, hvilka äro berättigade till

spanmålstillökning utöfver det i staterna beräknade

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

pris af 10 kronor 50 öre, denna tillökning må för

hvarje tunna under lönerna beräknad spantnål bestämmas

till 4 kronor 35 öre.

Angående

anslaget till

allmänna indragningsstaten.

35:o. Med afseende derå att, jemte äskade nya pensioner, hvilka

kunde antagas blifva uppvägda af de besparingar, som genom äldre pensionstagares

afgång uppkomma, till utgående frän allmänna indragnirtgsstaten

föreslagits åtskilliga utgifter, för hvilka medel förut varit under

andra hufvudtitlar anvisade, har Kongl. Maj:t funnit förslagsanslaget till

nämnda stat böra ökas med ett nämnda utgifter motsvarande belopp,

som för vinnande af jemn slutsumma ansetts kunna bestämmas till 29,928

kronor; och har Kongl. Maj:t fördenskull föreslagit, att, med tillägg af

berörda belopp, anslaget till allmänna indragning sstaten måtte, med iakttagande

af den förändrade uppställning i riksstaten, som blifvit följd vid

de öfriga hufvudtitlarne, samt med inberäkning af den förut på Fjerde

hufvudtiteln uppförda ersättning för upphörd dagsverksskyldighet till

kungsgårdarna Lilla Bjurum och Beckaskog, beräknas sålunda:

anvisning i kontant, förslagsanslag, ..................... kronor 987,503: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag:

friheter.........

ersättningar.

75

6,400

summa kronor 993,978

Med hänvisande till den utredning, som finnes meddelad i Statskontorets

vid statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6) fogade underdåniga skrifvelse

den 11 December 1879 (sid. 48 och 49), hemställer Utskottet,

att anslaget till allmänna indragningsstaten må uppföras

på ofvan angifna, af Kongl. Maj:t föreslagna sätt;

dock att Utskottet vid uppgörande af riksstaten för

är 1881 må ega i anslaget vidtaga den jemkning, som

för jemnande af riksstatens slutsummor kan blifva

erforderlig.

Angående 36:o. Slutligen får, under åberopande af den i statsrådsprotokollet

kreditiv för ]$;o 3 u< 53) meddelade utredning, Utskottet, i öfverensstäm
penslonering.

melsc med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hemställa,

att Riksdagen må sä val å extra stat för år 1881

anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas dels

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

37

till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering

med nu faststälda pensionsbelopp — mot skyldighet

för pensionskassan att afstå det för året densamma

tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket

indragna rusthållsafgifterna — dels till fyllnadspensioner

i enlighet med de af Riksdagen godkända

grunder för sådana pensioners utgående, som

ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under

innevarande år anslagna medel kan blifva oanvändt

må för det kommande årets pensionering användas.

Stockholm den 20 April 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservationer:

vid 7:<le punkten (angående pension åt enkan efter kaptenen J. W.

Sohartau):

af Herr Liss Olof Larsson;

af Herr Ola Andersson i Burlöf: »Då det allmänna till betydlig

del bidrager till embetsmannabildningen, då aflönings- och pensionsförhållandena

äro så ordnade, att derför i allmänhet må anses väl sörjdt,

kan staten ej hafva någon förpligtelse derutöfver mera för aflidna embetsmäns

familjer än för andra. Undantag, och berättigade undantag kunna

gifvas, då, vare sig embetsmannen eller privatmannen, till den grad

offrat tid och krafter eller kostnader för det allmänna, till skada för sin

familj, att samhället bör känna sig moraliskt förpligtadt att ej lemna de

efterlefvande i nöd; men att såsom nu börjar ske, tillstyrka och bevilja

dessa pensioner snart sagdt utan undantag, leder snart till den uppfattning

att det är en rätt, och manar ingalunda till den sparsamhet och

omtanke för framtiden, som hvar och en bör iakttaga, men som, uraktlåten,

visserligen icke bör kunna grundlägga anspråk på större förmåner

af staten än som tillkomma den mera omtänksamme.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottels Utlåtande N:o 13.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter tillstyrkes i denna punkt,

att Kongl. Maj:ts proposition och Herrar Stjernspetz’ och Lindmarks

motioner icke må vinna Riksdagens bifall.»

Häruti instämde Herrar Nils Pettersson och Sven Nilsson.

vid 9:de punkten (angående pension åt enkan efter fältläkaren C.

J. Wettergren): af Herrar Nils Pettersson och Ola Andersson i Burlöf;

vid 13:de punkten (angående förbättrad pensionering för andre

landtmätare och kommissionslandtmätare):

af Herr Grefve A. Mörner;

af Herr Piss Olof Larsson;

af Herr Ola Andersson i Burlöf: »Det torde vara rättare att begränsa

och bestämma antalet af de tjensteman, hvarom här är fråga, än

att låta detta vara obegränsadt och bestämma ett visst antal pensionsrum,

något som är en ny men ingalunda riktig metod.

Härtill kommer vidare att, om en eller flera nuvarande landtmätare

kunna uppnå pensionsålder, utöfver 48 — och annars är ju bestämmandet

af denna siffra öfverflödig — så kan staten ej fråntaga en enda af

dessa den pension af 900 kronor, hvartill de nu äro berättigade.

Då alltså ett ordnande af dessa pensionsförhållanden, som skulle

medföra större uppoffringar för statsverket, bör föregås utaf en utredning

och bestämmande ej blott af dessa landtmätares antal, utan äfven

deras aflöning, i förening med revision af nu gällande landtmäteritaxa,

så hemställes,

att Kongl. Maj:ts proposition i denna del ej må vinna

Riksdagens bifall.»

Häruti instämde Herrar Nils Petersson, Sven Andreasson, Sven

Nilsson och Olof Jonsson;

vid 16:de punkten (angående pension åt enkan efter geologen G.

D. W. Hummel): af Herrar Liss Olof Larsson, Nils Petersson och Ola

Andersson;

vid 18:de punkten (angående pension åt landshöfdingen de Marés

enka och barn): af Herrar Nils Petersson och Ola Andersson;

vid 20:de punkten (angående pension åt öfverstelöjtnanten Grafströms

enka): af Herrar Nils Petersson och Ola Andersson;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

39

vid 25:te punkten (angående pension åt konsistorienotarien J. W.

Sjöqvist): af Herrar Nils Petersson och Ola Andersson;

vid 29:de punkten (angående pension åt professoren Ståhls enka): af

Herrar Liss Olof Larsson, Nils Petersson och Ola Andersson;

vid 33:dje punkten (angående väckt fråga om pension-för literatören

Pehr Thomasson):

af Herrar C. Ekman, C. Hammar, Grefve A. Mörner och R. Törnebladh,

hvilka, med instämmande i Utskottets hemställan, ogillade senare

delen af den utaf Utskottet använda motiveringen;

af Herr Grefve S. Lagerberg;

af Herrar C. A. Larsson, Sven Andreasson, Sven Nilsson och Ola

Andersson.

Härförutom skulle antecknas, att Herrar R. Montgomery Cederhielm,

Grefve C. Beck-Friis, Carl Ifvarsson och Ola Boson Olsson hos Utskottet

ej deltagit vid behandlingen af förevarande hufvudtitel; äfvensom att

Herr R. von Krcemer ej närvarit vid afgörande af 13:de till och med

36:te punkterna och Herr J. E. Johansson ej vid 33:die punkten af detta

Utlåtande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Bil. Litt. A.

Allmänna indragningsstaten.

Ny anvisning.

Vaktkonstapeln vid kronohäktet i Kongsbacka JohannesLarsson, pension

Förre förrådsdrängarne vid Göteborgs utredningsförrad Hans Jonsson

och Elias Svensson, pensioner hvardera ä 300 kronor..................

Kaptenen vid generalstaben Jacob Wilhelm Schartaus enka, Anna Charlotta

Servais, pension...............................................................;-•••

Fältläkaren C. J. Wettergrens enka, Henrika Amanda Orn, pension

Till understöd åt ännu qvarlefvande, i behof stadde landtvärnsman.

Kommendören Axel Adlersparres enka, Karin Sophie Leijonhufvud,

pension................................................................-........;■•••

Generaldirektören Ludvig Berckhan Falkman, fyllnadspension

Landshöfdingen J. G. S. de Marés enka, Augusta Ahlgren, och de 5 åt

barnen, hvilka icke uppnått 18 års ålder, pension ..........................

Häradsskrifvaren i Kinnevalds och Norrvidinge härads fögderi åt

Kronobergs län Carl Gustaf Eriksson, fyllnadspension ..................

Geologen vid Sveriges geologiska undersökning Gustaf David Wilhelm

Hummels enka, Wilhelmina Cordts, pension ...........................

Konungens fogat Wilhelm von Schoultz, pension ..................................

Aktuarien vid Öfverståthållareembetets kansli Carl Georgn, pension

Kammarskrifvaren vid Öfverståthållareembets kansli Carl Adolt Hafver
berg,

aflöningsersättning............••••••.............•••••..............., ■

Notarien vid Öfverståthållareembetets kansli Adolf Jacob Lagercrantz,

sportelersättning ..................................................................

Notarien vid Öfverståthållareembetets kansli Christian Axel Wemberg,

sportelersättning...............................................••—•••••..........g.........

Länsmannen i Walbo distrikt af Gefleborgs län Carl Anton Engvall,

fyllnadspension.........................................................................

Chefen i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet Carl Axel Gratstroms

enka, Cecilia Holmström, pension ...............

Transport

Kronor.

..

O.

400

G00

—

400

400

10,000

—

1,000

1,600

—

1,500

—

800

—

400

4,500

3,000

—

600

—

1,480

—

1,480

—

300

—

1,000

29,460|—

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottet? Utlåtande N:o 13.

41

c, , , , . Transport

Sekreteraren hos Kammarkollegium Carl Johan Hassell, fyllnadspension

Notarien hos d:o Carl Edvard Ljungberg, d:o

Kanslisten hos d:o Johan Fredrik Platin, aflöningser
sättning

.......................................................

Intendenten vid Nationalmusei konstafdelning Johan Christoffer Boklund

arfvode.....................................................

Konsistoriinotarien i Westerås Johan Wiihelm Sjöqvist, pension.......

Adjunkten vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl Otto Bredberg,

pension....................................................................

Teckningsläraren vid allmänna läroverket i Norrköping Jöns Adolf

Båth, pension ...........................................................

Gymnastikläraren vid högre allmänna läroverket i Göteborg Carl Martin

Edholm, pension............................................................

Intendenten vid Naturhistoriska riksmuseum Carl Ståls enka, Jenny

Margareta Wall, pension .................................................

Föreståndarinnan för den så kallade Tysta skolan i Stockholm Johanna

Berglind, pension .......................................................

Kronor.

Summa

29,460

1,700

1,600

1,000

1,300

3.000

2.000

1,000

1,125

800

500

43,485

Bill. till liiksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft.

a

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlutande N:n 13.

Bil.

i

Tabell öfver ordinarie anslagen

1880 års riksstat anslår:

Förslagsanslag.

Penningar.

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å, 2

kronor 40

öre kubikf.

Pensions-

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

A. Pen-

110,985

50

110,985

50

Civilstatens pensionskassa:

Pensionsstaten för civila em- Dito för deras enkor ock

Ersättning för mistade löne- Ökas till närmast högre

Ersättning för nådårs- och^

För pensionering afkommi- För d:o af tjenste-

skogsskolorna.................

För pensionering af före- högskolan........................

82,719

50

82,719

50

Arméns pensionskassa:

Pensionsstaten för militäre

rares enkor ock barn______

Ersättningar för mistade

Ökas till närmast högre

Ersättningar för nådårs- ock

193,705|—| -

H —

-

—

—

193,705)—

T:pt

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

43

Litt. B.

►

under riksstatens Monde hnfvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

och indragningsstaterna.

sionsstaten.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö=

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

bets- och tjensteman ................................

omyndiga barn .........................................

innehållningar ........................ 2,245: 50

krontal med ............................ 50

37,500: —

45,000: —

2,246: —

•

begrafningshjelpsbesparingar ..................

‘sionslandtmätare jemte deras enkor och barn

män och betjente vid skogsstaten och

ståndare, lärare och betjente vid tekniska

6,540: —

7,200: —

9,000: —

3,500: —

110,986

110,986

embets- och tjenstemäns samt underoffice-

löneinnehållningar ..................... 4,639: 50

krontal med ...............................50.

begrafningshjelpsbesparingar

50,000: —

4,640: —

28,080: —

82,720

82,720

Transport

193,706

—

-

—

-

193,706

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

T:pt

S:gr

T:pt

1880 års riksstat anslår:

F örslagsanslag.

Penningar.

Kronor.

193,705

244,025

219,470

60,350

5,000

78.000

65.000

355,000

56,000

6,0001

Indelt ränta

och ersättning

för indragna

räntor.

Kronor.

1,282,550

957,575

33

2,240,125i33|

Indelt

tionde och

ersättning

för indragna

tiondeanslag.

Kronor.

Oindelt spanmål.

Mått.

I Värde förI

slagsvis ä 2

] kronor 40

öre kubikf.

Summa.

Kbft.

k:r Kronor.

Kronor.

803

61

50

18

2088

193,705

244,025

219,470

60,350

5,000

78.000

65.000

355,000

56,000

6,000

1,282,550

958,450

803j61|

50|18|

8| 7| 20|88| 2,241,000)—

Vadstena krigsmanshuskassa

Amiralitetskrigsmanskassan:

Ersättning för mistade in
Till

pensionsfonden.........

» gratialfonden............

Till pensionering af flottans

slagsanslag ....................

» d:o af flottans och lots9,

030 till den för daglöstaterna

inrättade inva
Invalidhusfonden.

....................

För blesserade öfver- och unBidrag

till handelsflottans pen
anslag

................................

Bidrag till pensionering af

narier, enkor och barn m. m.

Tillkommer: För föreståndaskolorna

i riket samt Chal
barn

....................................

Bidrag till folkskolelärares

Bidrag till f o 1 k s k o 1 el ä r a r n es''

Bidrag till Eongl. teaterns

B. Allmänna

Till diverse föremål, förslagsAnvisningarne

enligt nu gälÖkas:

dels genom omföanslag:

»kavalleri- och

(240 -f 2,897: 52) ......

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

45

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

r

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

193,706

244,025

—

—

--

—

—

193,706

244,025

—

komster:

.............................................. 36,320: —

.............................................. 16,650: — 52.970: -

befäl och underbefäl med vederlikar, för-

................................................................... 100,000: —

verkets gemenskap, (deraf högst kronor

nare å f. d. timmermans- och handtverks- lidstat), förslagsanslag ............................. 66,500: —

219,470

219,470

derofficerare, reservationsanslag.................................

sionsanstalt, att af tullmedlen direkt utgå, förslags-

lärares vid allmänna läroverk, pedagogier och semi-

.................................................................. 65,000: —

res och lektorers vid de tekniska elementar- merska slöjdskolan i Göteborg enkor och

.................................................................. 3,471: —

60,350

5,000

78,000

68,471

—

—

—

—

60,350

5,000

78,000

68,471

—

pensionering..................................................................

dike- och pupillkassa ...............................................

pensionskassor ...........................................................

355,000

56,000

6,000

—

—

—

355,000

56,000

6,000

—

S:gr

1,286,022

-1

—

1,286,022

—

indragningsstaten.

anslag.

lande riksstat ........................ 958,450: —

ring från Fjerde hufvudtitelns

infanteriregementena» med

........................... 3,137: 52

Transport 3,137: 52. 958,450: —

1,286,022

-1

- 1-

- |

-1

1,286,022|-

—

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-UtsJcoilets Utlåtande N:o 13.

1880 års riksstat anslår:

Förslag

s a n s 1 a g.

Penningar.

Indelt ränta

Indelt

tionde och

Oindelt spanmål.

Summa.

och ersättning

för indragna

räntor.

ersättning

för indragna

tionde- anslag.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

kronor 40

öre kubikf.

1

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.''

Ö.

Kronor.

ö.

2,240,125

33

oo

o

CO

Öl

50

18

8

7

20

88

2,241,000

ock dels med de för- stat under Sjunde

sade anslag till inlö- skyldighet från häst- 4,578 kr. 45 öre, till

datorer af militiebo- litär indelningskafva- för dem förut från en

sornas medel till- afkomst 4,800 kr. och

kassan 17,000 kr.,

Summan upptages i

Anvisning i kontant, för-

Friketer ...........................

Ersättningar....................

2,240,125

33

CO

o

GO

61

50

GO

CO

rH

7

20

88

2,241,000 —

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

47

Transport 3,137: 52. 958,450: —

närvarande å extra

imfvudtiteln an visen

af dagsverkshemman

i Skåne

ersättning åt arrenställen

och åt mire

på gammal stat

del af boställskaskommande

räntetill

militieboställs
eller

tillhopa......... 26,378:, 45 29,515: 97. 987,965: 97

enlighet med Kongl. Maj:ts förslag sålunda:

slagsanslag .............................................. 987,503

6,400

Summa

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

Friheter.

Kronor.

1,286,022

9S7,503

2,273,525

Kronor.

75 —

Ersättningar.

Kronor.

6,400

75 —

6,400-

Summa.

Kronor.

1,286,022

993,978

2,280,000|—

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13.

Bil. IÄtt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslag under riksstatens Nionde hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Pensionsstaten.

Till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering samt

till fyllnadspensioner, kreditiv.........................................................

900,000

—

»

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.