Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående RiJcsgäldsJcontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1879 års riksdag.

1880-02-17 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:15, Utlåtande, angående RiJcsgäldsJcontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1879 års riksdag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 15.

1

tf:o 15.

Ank. till Kiksd. Kansli den 18 Febr. 1880, kl. 1 e. m.

t

Utlåtande, angående RiJcsgäldsJcontorets förvaltning under den tid,

som förflutit sedan början af 1879 års riksdag.

(R. A.)

Sedan Stats-Utskottet numera tagit kännedom om den utaf Riksdagens

år 1879 församlade revisorer afgifna berättelse om granskningen

af Riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse till

Utskottet remitterats och bland Kamrarnes ledamöter i tryck utdelats,

samt genomläst de protokoll, hvilka blifvit hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

förda efter den 13 Augusti 1879, med hvilken dag revisorernes

protokollsgranskning slutade, till och med den 21 Januari 1880, å hvilken

dag Fullmäktiges berättelse till innevarande års riksdag blifvit afgifven,

får Utskottet härmed meddela yttrande öfver hvad revisorerne uti sin

berättelse i ett eller annat hänseende erinrat och föreslagit samt hvad

i öfrigt vid berörda, af Utskottet verkstälda granskning förekommit.

l:o.

Angående den s. k. jernvägshypoteksfonden.

(Rev.-ber. sid. 40—42.)

Sedan sistlidne års Riksdag bemyndigat fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, i den mån ansökningar derom inkomme, emot förbindelser

af allmänna inrättningar, banker och andra med af Kongl. Maj:t faststäld

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 13 Uäft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-TJtskottets Utlåtande, N:o 15.

bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer eller

skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången

af år 1878 undfått koncession, utlemna lån för viss tid, dock ej längre

än till slutet af år 1893, och till sainmanlagdt belopp af högst 23,000,000

kronor, så hafva revisorerne å sid. 40—42 af deras berättelse redogjort

för vissa förhållanden rörande ifrågavarande utlåning.

Af berörda redogörelse, äfvensom, beträffande tiden efter revisorernes

sammanträde, af Fullmäktiges protokoll och deras till innevarande års

Riksdag afgifna berättelse har Utskottet inhemtat, att dylika lån intill

denna dag beviljats och utbetalts åt 9 särskilda penninginrättningar och

till ett sammanräknadt belopp af 6,560,000 kronor, mellan de olika låntagande

penninginrättningarne fördeladt på sätt som utvisas af nedanstående

tabell, jemväl angifvande beskaffenheten af de för lånen lemnade

hypotek, nemligen:

Åt hvarje sär- skild penning- inrättning iit- ■lemnadt låne- belopp.

Säkerhet.

4,000,000

Bergslagernas jernvägsaktiebolags 5 °/o obligationer å 3,900,600

kronor; Gefle—Dala jernvägsaktiebolags 5 % obligationer

å 26,000 kronor; Halmstad—Jönköpings jernvägsaktiebo- lags 5 °/0 obligationer å 235,600 kronor; Nora— Karl- skoga jernvägsaktiebolags 5 % obligationer å 898,000 kro- nor; Pålsboda-—Finspongs jernvägsaktiebolags 5 °/o obli- gationer å 184,000 kronor; Stockholm—Westerås—Bergs- lagens jernvägsaktiebolags 5 °/o obligationer å 378,000

kronor; östra Vermlands jernvägsaktiebolags 5 °/o obli- gationer å 329,000 kronor.

350,000

Bergslagernas jernvägsaktiebolags 5 °/o obligationer å 871,200

kronor.

775,000

Oxelösund—Flen—Vestmanlands jernvägsaktiebolags ö1^ "/o

obligationer å 1,400,000 kronor och Näs—Morshyttans

jernvägsaktiebolags 6 °/o obligationer å 150,000 kronor.

50,000

5,175,000

Bergslagernas jernvägsaktiebolags 5 °/o obligationer å 138,600

kronor.

Trpt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

3

Åt hvarje sär- skild penning- inrättning ut- lemnadt låne- belopp.

Säkerhet.

Trpt

5,175,000

115,000

Oxelösund—Flen—Westmanlands jernvägsaktiebolags 5X|2 %

obligationer å 230,000 kronor.

470,000

Nybro—Säfsjöströms jernvägsaktiebolags 5X|2 °/o obligationer

å 500,000 kronor; Kalmar nya jernvägsaktiebolags 5 %

obligationer å 375,000 kronor samt en af samma bolag

utfärdad, med 6 % ränta förskrifven revers å 100,000

kronor.

80,000

Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolags °/o obligationer å

60,500 kronor samt 6 °/o obligationer å 45,300 kronor.

540,000

Sundsvalls jernvägsaktiebolags °/o obligationer å 600,000

kronor.

180,000

östra Vermlands jernvägsaktiebolags 5 °/o obligationer å

247,000 kronor.

a kr.

6,560,000

Till ledning vid bedömandet af de såsom hypotek erbjudna obligationernas

och skuldförbindelsernas belåningsvärde hafva Fullmäktige

begärt och erhållit Kongl. Styrelsens för statens jernvägstrafik utlåtande

rörande hvarje särskildt ifrågakommande jernvägsbolags tillgångar och

ekonomiska ställning, vederbörande jernvägs nuvarande och under lånetiden

påräkneliga trafik och afkastning samt öfriga förhållanden, hvilka

kunde vara af beskaffenhet att inverka på obligationernas eller skuldförbindelsernas

belåningsvärde; och har Utskottet funnit, att Trafikstyrelsen

i allmänhet ansett de erbjudna säkerheterna vara af tillfredsställande beskaffenhet.

Bland de jernvägsbolag, hvilkas obligationer belånats, förekomma

äfven sådana, hvilkas trafikinkomster ännu ej alltid lemnat full tillgång

till betalning å förfallodagen af förskrifven kupongränta, men enligt de

för ifrågavarande utlåning gällande bestämmelser hafva Fullmäktige egt

att taga hänsyn till jernvägarnes ej blott nuvarande, utan äfven under

lånetiden, intill utgången af år 1893, påräkneliga trafik och afkastning,

äfvensom att fästa ett skäligt ''afseende å låntagarnes vederhäftighet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

Medel till utlåningen hafva anskaffats genom upplåning, i mån af

behof, mot obligationer, tillhörande 1875 och 1878 års lån.

2:o.

Angående afskrifning af Riksgäldskontorets inom linien förda

fordran för lyftade medel utaf det af 1S62—1863

års riksdag beviljade särskilda kreditiv.

(Rev.-ber. sid. 45.)

I Riksgäldskontorets räkenskaper finnes bland dess tillgångar upptagen

en, enligt 1867 års riksdags beslut, inom linien förd fordran å

2,973,234 kronor 68 öre, utgörande lyftade medel utaf det vid 1862—

1863 års riksdag anvisade särskilda kreditiv för ett fullständigare ordnande

af försvarsverket. Då, på sätt revisorerne anmält (rev.-ber. ang.

statsverket sid. 47, rev.-bev. ang. Riksgäldskontoret sid. 45) berörda

lyftade belopp numera blifvit slutredovisadt och någon återbetalning

deraf till Riksgäldskontoret ej synes ''kunna ifrågakomma, hemställer

Utskottet,

att, på sätt revisorerne föreslagit, nämnda fordran

för lyftade medel utaf det vid 1862— 1863 års riksdag

anvisade särskilda kreditiv för ett fullständigare ordnande

af försvarsverket må ur Riksgäldskontorets räkenskaper

afskrifvas.

3:o.

Angående de från Riksgäldskontoret till Statskontoret

utbetalta kassaförstärkningar.

(Rev.-ber. sid. 49 och 50.)

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets

inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det,

enligt 17 § af det senast för Riksgäldskontoret utfärdade reglemente,

Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

o

dåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret

det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt

bestämma, dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess. tillgångar

det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

Revisorerne hafva å sid. 49 och 50 af deras berättelse anmält, att

de Statskontoret sålunda lemnade försträckningar den 12 sistlidne September

uppgingo till ett belopp af 14,000,000 kronor. Sedermera hafva,

på sätt Fullmäktige i sin berättelse tillkännagifvit, i November månad

sistlidne år ytterligare utbetalts 2,500,000 kronor, så att Riksgäldskontorets

fordran hos Statskontoret för ifrågavarande utbetalningar för

det närvarande utgör 16,500,000 kronor.

Nästlidne års Riksdag bemyndigade Fullmäktige att, för betäckande

af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning,

upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt

mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter förutgången,

af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning samt öfverlemnade åt

Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende

omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren och fastställa

betalningsterminerna för dessa obligationer; dock skulle obligationerna,

vare sig deras inlösen bestämdes att ske efter uppsägning eller å viss

förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag (§ 46 af Riksgäldskontorets

senast utfärdade reglemente).

I sin till Riksdagen afgifna berättelse hafva Fullmäktige anmält,

att de, med begagnande af omförmälda, dem gifna bemyndigande och

till betäckande af Riksgäldskontorets ifrågavarande utgift, i den mån sådant

för bestridande af Riksgäldskontorets egna utbetalningar funnits

erforderligt, den 1 sistlidne November utfärdat 4^ procent obligationer

å ett belopp, som för det närvarande utgör tillhopa 9,000,000 kronor,

stälde att återbetalas sex år från utgifningsdagen, eller den 1 November

1885, dock med Riksgäldskontoret förbehållen rätt att, om Riksgäldskontoret

sådant önskar, före den sålunda utsatta återbetalningstid när

som helst sex månader efter föregången, af Riksgäldskontoret medelst

kungörelse i allmänna tidningarne verkstäld uppsägning inlösa större eller

mindre antal af dessa obligationer. Af det utfärdade obligationsbeloppet,

9,000,000 kronor, hafva Fullmäktige, efter pari kurs jemte godtgörande

af upplupen, icke förfallen ränta, öfverlåtit till Sveriges Allmänna Hypoteksbank

3,000,000 kronor; hvarjemte Fullmäktige med Skandinaviska

Kreditaktiebolaget träffat aftal om öfverlåtande, på enahanda vilkor, af

återstående 6,000,000 kronor med 2,000,000 kronor den 2 sistlidne Januari,

1,000,000 kronor den 1 och 1,000,000 kronor den 15 innevarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

Februari samt 2,000,000 kronor inom utgången af nämnda Februari månad,

efter uppsägning å tider, som Riksgäldskontoret eger att bestämma.

Af valutan för dessa obligationer hafva, förutom godtgjord upplupen

ränta, till Riksgäldskontoret behörigen inbetalts de hittills förfallna

7,000,000 kronor.

4:o.

Angående bevillning för ett fideikommiss.

(Rev.-ber. sid. 54.)

Sedan Riksdagens revisorer år 1878 gjort hemställan om bringande

till verkställighet af Riksdagens den 8 Mars 1875 åt Fullmäktige lemnade

uppdrag i fråga om ersättningsskyldighet för dem, som månde varit vållande

till försummelse vid indrifningen af bevillning för ett fideikommiss;

så beslöt sistlidne års Riksdag — med förklarande tillika, att

anspråket på ersättning af vederbörande, utan afseende på huru tvisten

om återstående bevillningsbeloppet kunde komma att utfalla, inskränktes

till godtgörande af den ränteförlust, som med stöd af Kong]. Resolutionen

den 13 April 1877 kunde bestämmas — åt Fullmäktige uppdraga

att vidtaga de åtgärder, som för verkställigheten af Riksdagens härom

meddelade beslut kunde erfordras.

I sin år 1879 afgifna berättelse hafva revisorerne meddelat, att

Fullmäktige förskaffat sig vederbörligen bestyrkta afskrifter af handlingarne

rörande ifrågavarande bevillningsärende och den 7 sistlidne

Augusti beslutat, att desamma skulle bland Fullmäktige cirkulera.

Utskottet har inhemtat, att Fullmäktige derefter den 25 sistlidne

September uppdragit åt särskildt tillförordnad ombudsman i ifrågavarande

ärende att, efter tagen del af handlingarne, så fort ske kunde till Fullmäktige

inkomma med utlåtande och förslag i fråga om lämpliga åtgärders

vidtagande för att till verkställighet bringa Riksdagens i detta äremde

gifna föreskrift. Sedan det sålunda infordrade utlåtande den 29 nästlidne

Januari inkommit och mellan Fullmäktige cirkulerat, hafva Fullmäktige

den 5 dennes kommunicerat detsamma med de personer, mot hvilka tillförordnade

ombudsmannen ansett talan böra anställas, för att lemna dem tillfälle

att senast inom tre veckor efter delfåendet till Fullmäktige inkomma

med den förklaring, hvartill de kunde finna sig ega anledning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Ut skottets Utlåtande, N:o 16.

7

5:o.

Angående Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag.

(Rev.-ber. sid. 116—119. Uti. sid. 172 och 173.)

Vid granskningen af de till Revisorerne öfverlemnade uppgifter angående

Södra Dalarnes jernvägsaktiebolags förvaltning för år 1878 hafva

revisorerne (sid. 118 och 119 af deras berättelse) fästat uppmärksamheten

dervid att, ehuru inbetalningarne å aktiekapitalet vid årets början utgjorde

ett sammanlagdt belopp af ...................................... kr. 128,590: —

och under året ytterligare inbetaides................................. » 313,206: 40

således tillsammans .................................................................... kr. 441,796: 40,

aktieegarnes inbetalningar vid årets slut dock angåfves uppgå till

615,263 kr. 15 öre; äfvensom dervid att, om alla utgifterna under

året.................................................................................................... kr. 374,274: 63

sammanlades med de vid årets början uppgifna organisations-

och jernvägsbyggnadskostnader .................... » 17,270: 14

så erhölles en summa af ............ kr. 391,544: 77,

hvilken icke obetydligt understege det belopp, 435,892 kr. 65 öre, hvartill

jernvägsbyggnaden med inventarier funnes upptagen vid årets slut.

Af bolagsstyrelsens häröfver afgifna yttrande (uti. sid. 172 och 173)

framgår, att de anmärkta skiljaktigheterna bero derpå, att bland de för

år 1878 redovisade medel ingå åtskilliga poster, som i anseende till sin

beskaffenhet ej tillhört bolagets kassaräkning, hvilken legat till grund för

revisorernés uppfattning af förhållandet; och har bolagsstyrelsen i sitt

omförmälda yttrande meddelat en summarisk uppställning, grundad på

bolagets räkenskaper.

Då Utskottet ansett bolagsstyrelsen härmed hafva nöjaktigt förklarat

hvad i förevarande hänseende anmärkts, hemställer Utskottet,

att Revisorernes ifrågavarande framställning angående

Södra Dalarnes jervägsaktiebolag ej må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

6:o.

Angående Norbergs jernvägs nya aktiebolag.

(Rev.-ber. sid. 134—138. Uti. sid. 173 och 174.)

Genom ett med Stockholm—Westerås—Bergslagens trafikaktiebolag

den 7 Juni 1876 upprättadt kontrakt, hvilket den 28 Juli samma år

trädt i kraft, öfverlät Styrelsen för Norbergs jernvägs nya aktiebolag åt

Stockholm—Westerås—Bergslagens trafikaktiebolag åtskilliga inventarier och

Norbergsbolagets af ett lokomotiv och trettio godsvagnar bestående rullande

materiel, mot en köpeskilling af 4,000 kronor för de förra och 107,000

kronor för den senare.

Detta kontrakt innehöll: i punkten 1), att trafikbolaget mot viss

betingad ersättning åtoge sig att i fullgodt skick underhålla och med sin

rullande materiel trafikera Norbergsbolagets jernväg, sedan denna blifvit

färdig, afsynad och godkänd; uti punkten 2), att materielens värdebelopp

skulle af trafikbolaget gäldas på det sätt, att ^del deraf jemte 6 procent

årlig ränta å oguldet* belopp för hvarje hälft kalenderår, intill dess det

hela blifvit betaldt, afdroges från den trafikbolaget under samma tid tillkommande

ersättning för dess i punkten 1) omförmälda åtagande och

fullt utginge, innan nämnda ersättning till någon del utbetaldes; att första

betalningsterminen skulle taga sin början näst efter det halfva kalenderår,

under hvilket kontraktet trädde i gällande kraft; samt att den rullande

materielen jemte inventarierna skulle, omedelbart efter det betalningen

derför blifvit på ofvan bestämda sätt tillfullo erlagd, blifva trafikbolagets

egendom; och i punkten 17), att kontraktet skulle börja tillämpas senast

den dag, då Norbergsbanan blifvit afsynad och godkänd, men kunna

äfven derförinnan blifva gällande, om bolagen så öfverenskomme, samt

fortfara att gälla under 10 år från och med nämnda afsyningsdag och,

sedan sagda tid förflutit, ett år från å endera sidan skedd uppsägning.

Efter det ifrågavarande kontrakt blifvit mellan styrelsen för

Norbergs jernvägs nya aktiebolag samt Stockholm—Westerås—Bergslagens

trafikaktiebolag ingånget, beslöt Norbergs jernvägs nya aktiebolag

den 31 Maj 1877, att alla de medel jemte derå upplöpande räntor, som

inflöte för de på trafikbolaget öfverlåtna inventarier och materiel, skulle,

i den mån de inginge, införas uti bolagets räkenskaper på ett särskildt

för dem upplagdt »rullande materielens konto» samt på bästa och säkraste

sätt fruktbargöras, äfvensom att häraf skulle bildas en fond, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 15.

9

icke finge användas till andra ändamål, än till inköp af rullande materiel

och hvad dertill hörde, när i framtiden deraf för bolaget gjordes behof.

Som emellertid försäljningen af Norbergsbolagets materiel stod i

strid mot de af Kongl. Maj:t och Riksdagen meddelade bestämmelser för

åtnjutandet af de bolaget beviljade statslån, gjorde bolaget hos Kongl.

Maj:t underdånig ansökning, att Kongl. Maj:t täcktes gilla det afslutade

kontraktet; och blef, med bifall till en af Kongl. Maj:t till 1878 års

Riksdag aflåten nådig proposition, ifrågavarande aftal af Riksdagen godkändt

uppå vilkor, bland andra,

att alla de medel jemte derå upplöpande räntor, som inflöte för de

på trafikaktiebolaget öfverlåtna inventarier och materiel, skulle, i den

mån de erlades, upptagas uti Norbergs jernvägs nya aktiebolags räkenskaper

på ett särskildt »rullande materielens konto» samt på bästa och

säkraste sätt fruktbargöras till en fond, som icke finge användas till

andra ändamål än inköp af rullande materiel och hvad dertill hörde, när

i framtiden deraf gjordes behof för bolaget;

att vid de tider, då afbetalningarne för materielen och inventarierna

inflöte från trafikaktiebolaget, Norbergsbolaget jemväl skulle till

förut nämnda fond, intill dess densamma uppnått en summa af 150,000

kronor, afsätta af egna medel ett penningebelopp, motsvarande för hvarje

gång en tjugondedel af den till 39,000 kronor uppgående skilnaden

emellan försäljningssumman för materielen med inventarier, 111,000 kronor,

och det i det faststälda kostnadsförslaget för jernvägsanläggningens utförande

upptagna belopp af 150,000 kronor till materiels anskaffande;

samt

att Norbergsbolaget till Kongl. Maj:t ingåfve skriftligt förklarande,

att den sålunda bildade fonden skulle, lika med den föreskrifna materielen

och i den mån fonden icke blifvit till inköp af rullande materiel

med hvad dertill hörde använd, anses som och utgöra underpant för de

bolaget lemnade statslån.

Riksdagens revisorer hafva å sid. 137 af deras år 1879 afgifna

berättelse meddelat, huruso n den af bolagets revisorer afgifna berättelse

för år 1878 innehölle, att i kapitalafbetalningar och räntor å köpeskillingen

under året influtit 18,310 kronor 21 öre, att dessa medel blifvit

på depositionsräkning insatta uti Mälareprovinsernas enskilda bank, och

att fonden derigenom ökats från 14,951 kronor 25 öre till 33,261 kronor

46 öre. Vidare hade bolagets revisorer, vid det förhållande att styrelsen,

utöfver influtna köpeskillingen och upplupna räntor för den försålda

materielen och inventarierna, redan år 1876 till nämnda fond, af andra

bolagets medel insatt 2,675 kronor samt derefter äfven de å denna summa

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 7-5.

upplupna räntor, förklarat sig anse de här ofvan omförraälda i Kong],

Bref af den 31 Maj 1878 meddelade, af Kongl. Maj:t och Riksdagen beslutade

föreskrifter rörande tillskott till fonden af bolagets medel vara

fullgjorda.

Riksdagens revisorer åter hafva i anledning häraf anfört, att, på

sätt förut visadt vore, ålåge det Norbergsbolaget att samtidigt med trafikbolagets

afbetalningar afsätta en tjugondedel af 39,000 kronor, utgörande

1,950 kronor. Då nu trafikbolaget verkstält tre afbetalningar, så

hade det ålegat Norbergsbolaget att äfven tre gånger afsätta föreskrifna

1,950 kronor, eller tillhopa 5,850 kronor. Som emellertid det belopp af

2,675. kronor, hvilket bolagsrevisorerne upplysa att bolaget afsatt, äfven

med tillägg af derå upplupna räntor icke på långt när uppginge till den

summa, som bort vara afsatt, hafva Riksdagens revisorer funnit bolaget

icke kunna anses hafva fullgjort Kongl. Maj:ts föreskrift i detta afseende.

I sitt häröfver afgifna utlåtande (sid. 173) har styrelsen för Norbergs

jernvägs nya aktiebolag anfört, att, emedan Kongl. Brefvet den 31

Maj 1878 först den 13 November samma år blifvit styrelsen delgifvet,

ansåg styrelsen, att föreskriften om afsättande, utaf bolagets egna medel,

för hvarje halfår till rullande materielens fond af tjugondedelen utaf

39,000 kronor, icke kunde ega tillämpning förr än efter delgifningen af

nämnda nådiga bref och vid derefter följande afbetalningar till kapital

och ränta från trafikbolaget, i enlighet med hvilken uppfattning styrelsen

ansåge bolaget hafva fullgjort sin skyldighet, då detsamma, redan

med 1876 års slut, sjelfmant i fonden insatt och förräntat 2,675 kronor.

Lika med Riksdagens revisorer har Utskottet funnit de här ofvan

anförda vilkoren för godkännande från statens sida af det mellan Norbergsbolaget

och trafikbolaget ingångna aftal böra så förstås, att Norbergsbolagets

skyldighet att af egna medel till fonden afsätta en tjugondedel

af 39,000 kronor står i full motsvarighet till afsättningen af de från

trafikbolaget inflytande medel och i följd deraf måste anses vidtaga redan

i och med den första afbetalningen från trafikbolaget. Den i viss mån

retroaktiva verkan, som enligt denna Utskottets åsigt föranledes af bestämmelserna

i det Kongl. Brefvet af den 31 Maj 1878, synes så mycket

mera befogad som giltigheten af ifrågavarande aftal var helt och hållet

beroende deraf, att detsamma från statens sida godkändes.

Då ifrågavarande fond skall anses som och utgöra underpant för de.

bolaget lemnade statslån, hvilka utgått dels från Handels- och Sjöfartsfonden

och dels från Riksgäldskontoret samt, enligt revisionsberättelsen,

vid 1878 års slut utgjorde 514,107 kronor 25 öre, och enär det vid sådant

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N;o 15.

11

förhållande sj/nes angeläget, att fonden varder på föreskrifvet sätt och i

stadgad ordning bildad, har Utskottet ansett sig böra hemställa,

a) att Riksdagen må i underdånig skrifvelse, med anmälan

af det utaf Riksdagens revisorer omförmälda förhållande,

hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes

tillse, att Norbergs jernvägs nya aktiebolags skyldighet

i afseende å den föreskrifna afsättningen till ifrågavarande

fond varder behörigen af bolaget fullgjord.

I sammanhang med ofvan berörda framställning hafva Riksdagens

revisorer hemstält, att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det

statens i framtida revisioner af detta bolags förvaltning och räkenskaper

deltagande ombud måtte anmodas att, jemte iakttagande af hvad instruktionen

den 23 Mars 1877 i öfrigt innehåller, särskildt meddela uppgift

om beloppen af de medel, som till nämnda fond ej mindre från trafikaktiebolaget

influtit än af Norbergsbolaget blifvit afsätta, om tiderna, då

dessa inbetalningar skett, äfvensom om beloppet af derå upplupna räntor.

Utskottet hemställer,

b) att hvad Riksdagens revisorer sålunda föreslagit må af

Riksdagen bifallas.

7:o.

Angående ansvarsfrihet för Riksgäldskontorets styrelse.

Då Stats-Utskottet, vid den nu verkstälda granskningen af Riksgäldskontorets

styrelse ,och förvaltning, funnit fullmäktige i nämnda kontor

hafva med nit och omsorg uppfylt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall,

tillstyrker Utskottet,

att fullmäktige må tillerkännas full ansvarsfrihet för

alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti

deras protokoll från den 23 Januari 1879 till och med

den 21 Januari 1880.

Stockholm den 17 Februari 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

Herrar L. M. Nordenfelt och K. O. Ljungqvist hafva begärt få

antecknadt, att de inom Utskottet motsatt sig införandet i punkten l:o

(angående jernväg shypoteksfonden) af den deri förekommande detaljerade

redogörelse för de från jernvägshypoteksfonden utleinnade lån.

Reservation:

vid punkten 7:o, angående ansvarsfrihet för Riksgäldskontorets styrelse,

af Herr C. A. Larsson, som anfört:

»Från den af Utskottet tillstyrkta ansvarsfrihet åt herrar fullmäktige

i Riksgäldskontoret vill jag undantaga följande frågor, dem jag anser

vara behandlade på ett mindre tillfredsställande sätt, nemligen:

l:o. Frågan angående upphörden af bevillning ssummanför det störa

fideikommisset Löfstad med hvad dertill liörer.

För att klargöra den egendomliga behandlingen af ifrågavarande

bevillningsärende, är nödigt att framställa en kortfattad historik om dess

ursprungliga tillkomst och derefter visa, att äfven de nuvarande herrar

fullmäktige i Riksgäldskontoret ådagalagt någon slapphet vid verkställigheten

af de beslut, Riksdagen förnyade gånger fattat.

Vid 1873 års statsrevision företogs en mera allvarsam granskning

af de handlingar, hvarpå bevillning af testamenten, gåfva, arf och fideikommiss

sig grundar, och på denna granskning afläts en skrifvelse till herrar

fullmäktige med uppmaning att, innan bevillningshandlingarna, till

följd af Riksdagens beslut, vid 1873 års utgång öfverlemnades till Kongl.

Statskontoret, åstadkomma rättelse i alla de mål, hvaremot revisorerne

framstält anmärkningar.

Bland de felaktigheter, som revisorerne uti denna sin skrifvelse

påpekat, förekom bevillningsärendet N:o 30, der Riksgäldskontoret under

nio års tid försummat att uttaga en förfallen bevillningsfordran på omkring

Ett hundrade tjugufem tusen kronor.

Sedan förre innehafvaren af det stora fideikommisset Löfstad den

30 Juli 1861 aflidit och ny fideikommissarie, efter laga fardag, den 14

Mars 1863 tillträdt den fideikomiterade egendomen, ålåg det denne, enligt

gällande bevillningsstadga, att inom ett år från tillträdet opåmint

betala fem procent af egendomens värde, vid äfventyr att bota tio procent

af bevillningssumman, ifall medlen icke till fullo liqviderades.

I stället för att påskynda den stora bevillningssummans och de förfallna

böternes indrifvande blef ärendet behandladt som följer;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

13

Den 11 April 1867, således tre år efter förfallodagen, lagsöktes

den nye fideikommissinnehafvaren och dagen derpå ålägges han af öfverståthållareembetet

att förete de af Riksgäldskontorets ombudsman begärda

handlingarne.

Den 6 Juni samma år kommunicerades lagsökningshandlingarne och

den 2 Mars 1868 afgafs förklaring hos öfverståthållareembetet, hvarefter

nämnde embete den 26 i samma månad utstälde målet till påminnelsers

afgifvande.

Den 2 September 1870 afgaf ombudsmannen i Riksgäldskontoret

fullständiga påminnelser och utredde i desamma: att omtvistade beloppet

utgjorde fem procent på 2,519,615 kronor. Dessa påminnelser utstäldes

tilT ny förklaring, hvilken inkom till öfverståthållareembetet den 15 December

sistnämnda år.

Den 8 Februari 1871 afbetalte fideikomissinnehafvaren 33,300 kronor

och den 4 Oktober 1871 ingaf han en ny skrift, som af Öfverståthållareembetet,

i resolution den 30 Oktober 1871, utstäldes till ombudsmannen,

med föreläggande att inom två månader inkomma med slutpåstående;

men se, nu hade kontorets ombudsman tröttnat på vidare

skrifnino- i detta mål och lade handlingarne ad acta. Icke ens efter revisorernes

anmärkning och skrifvelse till herrar fullmäktige den 13 Oktober

1873 kunde ombudsmannen förmås att bringa frågan närmare sin

lösning.

Emellertid sammanträdde revisorerne 1874 och började då granska

de till Statskontoret numera inkomna bevillningshandlingarne för att tillse,

huruvida de under förra revisionen anmärkta felaktigheter voro afhulpna.

Nu fann man att lagsökningsakten undanhållits och endast på enskild

väg kommit t. f. ombudsmannen i Statskontoret tillhanda, med anledning

hvaraf revisorerne i deras berättelse, sid. 69, till Riksdagen hemstälde:

»att åtgärder måtte vidtagas, på det att ifrågavarande ärende må hastigare

bringas till slut, än af hittills använda sätt för dess behandling synes

vara att förvänta».

Vid riksdagen 1875 upplystes att Statskontoret dåmera vidtagit så

verksamma åtgärder, att medlens utfående vore att förvänta, hvadan Riksdagen

beslöt “att åt fullmäktige i Riksgäldskontoret lemna uppdrag att,

när den förlust blefve känd, som genom ärendets fördröjda behandling

uppkommit, hos dem, som densamma föranleda derför utsöka ersättning.

Mången skulle kunna tro, att herrar fullmäktige efter emottagande

af detta riksdagsbeslut anstalt reservationskraf hos de tjensteman, h\ilka

inom kontoret haft detta långsamma utsökningsärende om hand, föi att

dymedelst hålla ersättningsanspråket inom preskription; men eu så om
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

tänksam åtgärd har än i denna stund icke egt rum, ehuru förlusten utgör

öfver sextionio tusen kronor, deraf ena hälften redan är öfver tio

år gammal samt sålunda utom preskription.

Efter att 1878 års statsrevisorer upptagit frågan till förnyad behandling,

beslöt sistlidne Riksdag och i skrifvelse af den 5 April 1879

meddelade herrar fullmäktige i Riksgäldskontoret: att Riksdagen har —

med förklarande att anspråket på ersättning af vederbörande inskränktes

till godtgörandet af den ränteförlust, som med stöd af Kongl. resolutionen

den 13 April 1877 kan bestämmas — åt fullmäktige i Riksgäldskontoret

uppdragit att vidtaga de åtgärder, som för verkställigheten af Riksdagens

härom meddelade beslut kunna erfordras.

Hittills hafva dock herrar fullmäktige icke vidtagit en enda åtgärd,

som kan leda till skyddande af statens fordringsanspråk mot de försumlige

tjenstemännen, utan hvarenda månad, som förflyter, preskriberas 575

kronor 58 öre. Sålunda har staten till dato förlorat femtusensjuhundrafemtiofem

kronor 80 öre blott under de tio månader, som förlidit, sedan

Riksdagen meddelade dess beslut, endast fördenskull att herrar fullmäktige

icke erinrat vederbörande om deras ersättningsskyldighet i öfverensstämmelse

med Kongl. Förordningen den 4 Mars 1862. Man kan sålunda

med full trygghet antaga, att det skall gå med denna Riksgäldskontorets

fordran på samma sätt som det gick med krafvet emot bolaget

för de skånska stenkolsgrufvorna.

2:o. Angående indrifningen af statens domfäste fordran

hos Strömsholms nya kanalbolag.

I detta mål har Statsrevisorerne anmärkt, att bolaget undanhållit

kronan dess lagliga rätt, och Riksdagen beslutat att fullmäktige i Riksgäldskontoret

skulle genom laga rättegång tillhålla bolaget att fullgöra

sina skyldigheter i de af revisorerne anmärkte punkter.

Sedan Kongl. Maj:t dömt bolaget till den af fullmäktige äskade betalningsskyldighet

samt ömsesides utsedde vidräkningsmän utredt krafvet

till åttatio tusen trehundratrettio ätt a kronor 41 öre, så har kanalbolagets

direktion uti en den 6 November sistlidet år till Riksgäldskontoret irigifven

skrift dels gjort anmärkningar mot vidräkningen på 9,955 kronor

17 öre, dels bifogat 27,822 kronor 32 öre kontant, dels ock förklarat

sig sakna tillgångar till resten samt att den ärnade begära eftergift hos

Kongl. Maj:t för den oguldna summan. Denna skrift remitterades till

ombudsmannen i Riksgäldskontoret för afgifvande af utlåtande; men ännu

tre månader derefter, då Riksgäldskontorets protokoll i afdelningen lästes,

hade något utlåtande icke afgifvits. Det vill eljest synas, som borde

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

15

étt dylikt utlåtande kunnat afgifvas direkte inför fullmäktiges protokoll

utan någon tidsutdrägt; ty då Kongl. Maj:t dömt bolaget att betala och

vidräkningsmännens utredning vunnit laga kraft, återstod ingenting annat

än att öfverlemna den Kongl. domen och vidräkningen till vederbörande

exekutors verkställighet för penningarnes utbekommande.

I anledning häraf och på det Riksdagens beslut måtte komma till

heders, gent emot Riksdagens egna förtroendemän, och det icke längre

tillåtas dem att undanhala med verkställigheten af de beslut, som i laga

ordning fattas, så tager jag mig friheten hemställa,

att Riksdagen måtte uppskjuta med beviljande af ansvarsfrihet

för ofvan nämnda tvenne mål, intilldess desamma

blifva af herrar fullmäktige bringade i verkställighet.

Det kan visserligen förefalla en och annan småaktigt att framställa

anmärkning i ett par frågor af så jemförelsevis små dimensioner som de

förevarande; men hvad den första beträffar, så innefattar den en så vigtig

princip, att det skulle vara minst sagdt besynnerligt, om densamma

icke skulle förmå tillvinna sig bifall inom Riksdagen. Det är visserligen

sant att beslutet fattades med några få rösters öfvervigt i en gemensam

votering; men då man i alla andra mål respekterar de beslut, som på

detta sätt tillkomma, fordrar konseqvensen att Riksdagen icke efterskänker

följderna af det nu ifrågavarande, utan vakar deröfver att Riksdagens

egne förtroendemän fullgöra de uppdrag, som Riksdagen åt dem

anförtror. — På sidan 72 uti 1878 års berättelse angående Riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning förekommer: att vederbörande fideikommissarie

fått tillträda egendomen den 14 Mars 1863, för hvilken han varit

skyldig att sednast den 14 Mars 1864 erlägga belöpande bevillning;

att staten i afräkning å nämnda bevillning fått uppbära: den 8 Februari

1871 33,300 och den 19 Juni 1875 81,816 kronor 35 öre och att Kongl.

Maj:t ogillat å statens sida framstäldt anspråk på ränta å bevillningsbeloppet.

Den förlust, som Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att hos Riksgäldskontorets

tjensteman infordra, utgör sålunda följande belopp:

6 °|0 ränta å 33,300 kr. för 6 år 10 mån. 24 dag....... 13,786 kr. 20 öre,

6 °|0 ränta å 81,816 kr. 35 öre för 11 år 3 mån. 5 dag. 55,294 » 21 »

Summa 69,080 kr. 41 öre.

Då man nu vet att ränteberäkningen upphör med sista inbetalningsdagen

den 19 Juni 1875, så är klart och tydligt, att all den ränta, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

i6 Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 15.

icke kräfves inom loppet af tio år före sistnämnde dag, går den förlorad

på grund af gällande preskriptionslag.

Om nu herrar fullmäktige hade antingen muntligen eller skriftligen

kraft, eller genom stämning affordrat. kontorets försumlige tjensteman

detta skadestånd före den 19 Juni 1879, så hade krafvet varit öppet för

åren 1869—1875, sålunda 6 år; men om krafvet fördröjes till den 19

Juni 1880, har staten förlorat jemt- hälften af summan o. s. v.

Det är endast af denna orsak jag gjort min ifrågavarande framställning.

Hvad jag här anfört i första punkten styrkes fullständigt af den

utredning, som förekommer på sidan 64 uti 1874 års revisionsberättelse

rörande Riksgäldskontorets styrelse och förvaltning, och i afseende på

andra punkten hänvisar jag till sidan 84 och följande i nämnde revisionsberättelse.

»

Stockholm, Associations-Boktryekeriet, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1880:4 Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds kontor et, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid som förflutit sedan början af 1879 års riksdag. s. 4 i texten
  2. Rskr. 1880:5 Skrifvelse, angående Norbergs jernvägs nya aktiebolag. s. 5 i texten