Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till voteringsproposition och sammanjemkning i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i tvenne frågor rörande anslagen under riksstatens Sjette hufvudtitel.

1880-03-16 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:21, Memorial, med förslag till voteringsproposition och sammanjemkning i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i tvenne frågor rörande anslagen under riksstatens Sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 21.

i

IV :o 31.

Ank. till Eikscl. Kansli den 16 Mars 1880, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till voteringsproposition och sammanjemkning

i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i tvenne

frågor rörande anslagen under riksstatens Sjette hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning

af Utskottets Utlåtande JSf:o 10, angående regleringen af utgifterna under

riksstatens Sjette hufvudtitel, får Utskottet här nedan afgifva de yttranden,

hvartill berörda beslut funnits föranleda.

l:o. Uti 4:e punkten hade Utskottet hemstält, förutom annat,

hvarom nu ej är fråga, a) att Riksdagen måtte, med nu föreslagna vilkor

och förbehåll i afseende å förändrad organisation och lönereglering,

godkänna ett utlåtandet bilagdt förslag till ny stat för underståthållaren

och Ofverståthållareembetets kansli; och b) att för tillämpning af berörda

nya aflöningsstat ordinarie anslaget »Öfverståthållareembetet» måtte

nedsättas från 82,122 kronor till 75,222 kronor, eller med 6,900 kronor.

Dessa Utskottets hemställanden äro af Första Kammaren bifallna, mom.

a) med den förändring, att aflöningen för underståthållaren och sekreteraren

i Ofverståthållareembetets kansli bestämts i enlighet med Kongl.

Maj:ts förslag, och mom. b) med den ändring, som påkallades af Kammarens

öfver mom. a) fattade beslut Deremot har Andra Kammaren

bifallit Utskottets i förenämnda tvenne moment gjorda hemställanden.

Enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle aflöningen utgöra för underståthållaren

lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,500 kronor eller

tillhopa 7,500 .kronor samt för sekreteraren i Ofverståthållareembetets

Bih. till Rilcscl. Prat. 18S0. 4 Samt. 1 Afd. 18 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets .Memorial N:o 21.

kansli lön 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor eller

tillhopa 6,400 kronor, hvarjemte för den sistnämnde lönen skulle efter

5 år kunna höjas med 600 kronor. Utskottet åter hade föreslagit aflöningen

för underståthållaren till lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar

2,000 kronor eller tillhopa 7,000 kronor samt för sekreteraren i

Öfverståthållareembetets kansli till lön 4,400 kronor och till tjenstgöringspenningar

1,500 kronor eller tillhopa 5,900 kronor, hvarjemte för

den sistnämnde lönen skulle efter 5 år kunna höjas med 600 kronor.

Frågan om dessa skiljaktiga lönebelopp torde böra genom omröstning

afgöras; hvaremot beträffande mom. b) ej synes påkallas något vidare

Riksdagens yttrande, än ett bemyndigande för Stats-Utskottet, att

vid uppgörande af förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelse i detta

ämne införa den siffra, som af Riksdagens beslut i afseende å berörda

två aflöningar föranledes.

Utskottet får alltså dels, för lönefrågans afgörande genom omröstning,

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill bestämma aflöningen för underståthållaren till lön

5,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,500 kronor eller tillhopa

7,500 kronor samt för sekreteraren i Öfverståthållareembetets kansli till

lön 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor eller tillhopa

6,400 kronor, hvarjemte för den sistnämnde lönen skulle efter 5 år

kunna höjas med 600 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen bestämt aflöningen för underståthållaren

till lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor eller tillhopa

7,000 kronor samt för sekreteraren i Öfverståthållareembetets

kansli till lön 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor

eller tillhopa 5,900 kronor, hvarjemte för den sistnämnde lönen skulle

efter 5 år kunna höjas med 600 kronor»;

dels ock i öfrigt hemställa, det måtte Riksdagen

bemyndiga Stats-Utskottet att vid uppgörande af förslag

till Riksdagens underdåniga skrifvelse i förevarande

ämne upptaga öfverståthållareembetets anslag

till det belopp, som föranledes af Riksdagens beslut i

fråga om den af Kongl. Maj:t föreslagna lönestat för

underståthållaren och Öfverståthållareembetets kansli.

2:o. Uti mom. b af 6:te punkten hade Utskottet hemstält, att Riksdagen,

med godkännande af föreslagna grunder och närmare bestäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 21.

o

meker för lönereglering för häradsskrifvarne, måtte besluta etc. (i enlighet

med Kongl. Maj:ts förslag). Bland de sålunda till godkännande

föreslagna grunder och närmare bestämmelser för löneregleringen ingick

äfven följande: »Börande häradsskrifvarne sjelfve vidkännas de kostnader

för arbetsbiträde, skrifmaterialier och andra expenser, som af

tjensternas skötande föranledas, med Kong]. Maj:t förbehållen rätt att

framdeles, i sammanhang med den slutliga pröfningen af frågan om

öfrige fögderitjenstemäns rätt till ersättning för resor i tjensteärenden,

besluta om och i hvad mån sådan rättighet jemväl må häradsskrifvarne

förunnas.»

Utskottets förr berörda hemställan är af Första Kammaren bifallen,

men Andra Kammaren har godkänt densamma med den förändring, som

Herr Ola Andersson i Burlöf uti sin vid utlåtandet fogade reservation

föreslagit. Enligt denna reservation skulle Utskottets hemställan erhållit

följande lydelse: att Riksdagen, med godkännande af föreslagna

grunder och närmare bestämmelser för lönereglering för häradsskrifvare,

dock utan något medgifvande om annan rätt till reseersättning än som

nu kan ega rum, måtte besluta etc. (lika med Utskottets förslag).

Jemlikt nådig kungörelse den 30 December 1863, har Kongl. Maj:t

förklarat den landtstaten tillhörande fögderibetjeningen eller kronofogde,

häradsskrifvare och länsman berättigade att, då de beordras att

inom sitt tjenstgöringsdistrikt förrätta eller i egenskap af kronoombud

öfvervara syner och besigtningar å boställen eller i sistnämnda egenskap

närvara vid landtmäteriförrättningar, rättegångar om boställsjord samt

andra kronans rätt rörande ärenden, äfvensom för skogs- och jordransakningar,

undfå ersättning med skjutslega för det antal hästar, som

enligt resereglementet vore eller blefve för hvarje särskild tjenstegrad

bestämdt; varande denna ersättning i öfverensstämmelse med Rikets

Ständers jemlikt underdånig skrifvelse den 30 November 1863 fattade

beslut, bestämd genom förr berörda 1863 års kungörelse till 1 krona

25 öre milen, samt genom Kongl. Kungörelsen den 14 December 1866,

i anseende till då vidtagen förhöjning i skjutslegan, till 1 krona 30 öre

milen för hvarje häst, hvarefter genom Kongl. Kungörelsen den 8 November

1867 stadgats bland annat att ifrågavarande ersättning skulle

utgå efter beräkning af två hästar för de i femte, sjette och sjunde

klasserna, och af en häst i åttonde och nionde klasserna af 1865 års

resereglemente upptagne embets- och tjensteman. Uti den 10 Oktober

1877 afgifvet utlåtande i fråga om lönereglering för vissa till landtstaten

hörande tjenster, hafva Kammarkollegium och Statskontoret fäst Kongl.

Maj:ts uppmärksamhet derpå, att i de fall, då reseersättning skulle utgå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Stats-Utskottets Memorial N:o 21.

på grund af 1863 års kungörelse, den för hvarje mil nu faststälda godtgörelsen

af 1 krona 30 öre per häst borde förhöjas till ett belopp, som

närmare motsvarade den verkliga kostnaden, hvilken, i följd af skjutslegans

k höjning, numera i allmänhet måste antagas öfverstiga nämnda

ersättning i icke ringa mån.

Vid möjligen förekommande extra förrättningar utom tjenstgöring sdistriktet

undfår häradsskrifvare ersättning efter sjunde klassen i gällande

resereglemente.

Efter att sålunda hafva redogjort för hittills meddelade stadganden

i fråga om häradsskrifvares rätt till ersättning för tjensteresor, får Utskottet,

till sammanjemkande af Kamrarnes i förevarande fråga fattade

stridiga beslut, föreslå,

att Kamrarne, hvar med frånträdande af sitt förra

beslut beträffande 6:te punkten mom. b) af StatsUtskottets

utlåtande N:o 10, må bifalla följande hemställan

:

att Riksdagen, med godkännande af föreslagna

grunder och närmare bestämmelser för lönereglering

för häradsskrifvare, samt med Kongl. Maj:t förbehållen

rätt att framdeles, i sammanhang med den slutliga

pröfningen af frågan om öfriga fögderitjenstemäns rätt

till ersättning för resor i tjensteärenden, bestämma

den ersättning, som må häradsskrifvarne förunnas för

sådana resor, för hvilka de nu äro berättigade att

åtnjuta ersättning, må besluta etc. (lika med Kongl.

Maj:ts af begge Kamrarne redan godkända förslag).

Stockholm den 16 Mars 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.