Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadgandem, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

1880-04-13 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:37, Memorial, med förslag till åtskilliga stadgandem, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsleottets Memorial. N:o 37.

1

N:o 37.

Ank, till Riksd.. Kansli den 13 April 1880, kl. 2 e. m

Memorial, med förslag till åtskilliga stadgandem, hvilka böra införas i

det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadganden i det nya reglementet

för Riksgäldskontoret, som angå: Riksgäld skontorets föremål; redovisningen

af de till Riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen öfver Riksgäldskontoret;

Fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid Riksgäldskontoret; lediga

tjenst ers bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

m. m.; samt pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

De föreslagna stadgandena äro af enahanda innehåll som motsvarande föreskrifter

i 1879 års reglemente, med undantag endast deraf att, med anledning af

bysättningstvångets upphörande, ur 88 § uteslutits hvad deri stadgats, för den

händelse att tjensteman i Riksgäldskontoret skulle blifva bysatt.

Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning,

om sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer

Utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 13 April 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1380. 4 Sund. 1 Afä. 25 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 37.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

8 1.

Riksgäl ((skontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster

samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott

och behållningar Riksdagen till banda;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret

anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 48.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvud
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 37.

3

boken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så

väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidation s- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande

Juli behörigen granskade.

Riksgälds kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.

Statskontoret till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar

må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ dö.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket

offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 50.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckningom

liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret

återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 51.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres orclet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja eu

vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 37.

§ 52.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 53.

Ar Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 54.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och

förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 55.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han. jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen

och suppleant inråda i hans ställe.

§ 50.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af

de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 57.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, livilka väljas vid slutet af hvarje

qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,

på sätt sista punkten af § 66 innehåller.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 37.

o

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå

tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda

i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges

sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller

annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,

äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom

meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie

sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper

det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de

för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till

vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige

meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem

gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra

för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de

öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,

ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ f>8.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo

skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga

ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan

riksdagar och revisioner, genom Justitieombudsmannen.

g 59.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och

yttranden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Memorial N:o 37,

Angående Fullmäktiges sammankomster.

8 60.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,

vid deras sammankomster, föredragas och få endast der af göras.

8 62.

Å stundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid f rån staden af resa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

8 66.

Ar Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 64.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke

afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst

fem Fullmäktige äro närvarande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

7

§ 65.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 66.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika

antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande.

Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver,

eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses

hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

dertill någon bland Fn! 1 mäktige kan utses.

§ 67.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär;

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade heslutet sitt missnöje

deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar,

sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver,

till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter

delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet

eller Revisorerne inlemnas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 37.

Angående betjeningen vid Riksgiildskonforet.

§ 80.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kassör;

en kamrerare;

en revisor;

en kassabokhållare ;

en länsbokhållare;

en registrator och kanslist; samt

en kammarskrifvare.

§ 81.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 82.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 87

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han

blifvit förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 37.

9

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Yid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad

ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan,

vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing

att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 83.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 84.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och

lämplig sökande sig icke anmält.

§ 85.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller

i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i

domarevärf må begagnas.

§ 86.

Yid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som af Fullmäktige med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

Bih. till Jiiksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 25 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 37.

af de särskilda befattningaime, finna till den lediga tjensten mest skicklig och

passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga

tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial

erhåller, under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor,

aflöningsstaten för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

m. in.

§ 87.

Om någon Biksgäldshontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som pa detta sätt undergått första

varningsgraden, ej deraf later sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende a

förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från

dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under

tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 88.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida

tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare

bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 89.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 37.

§ 90.

11

Om någon af vakfbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring

af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,

må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges

Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension

eller entledigande.

§ 91.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, hör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären hlifvit af Stats-Utskottet eller Revisorer

ne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med

densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 92.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter

hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna

äskadt biträde der han hlifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt

förhållit och, efter att, på sätt i § 87 stadgas, hlifvit varnad, sig icke rättat,

bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra

ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan

förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 37.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 93.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid ''Riksgäl dskontoret

bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, innehafvande löner.

§ 94.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under

jemtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den

tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt

fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller

försvagadt tillstånd.

§ 95.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder

af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre

fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom

tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt

att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel

från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för

den, som fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfver skjutande tjensteår, eller

med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt

finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 96.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af

ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Memorial N:o 37. 13

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan

orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter

och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension,

uppgående till högst två tredjedelar af lönen.

§ 97.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami.

1 Afd. 25 Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.