Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om alla statsinkomsters ingående till Statskontoret och alla statsutgifters bestridande af samma verk -

1880-04-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:43, Utlåtande, i anledning af väckt motion om alla statsinkomsters ingående till Statskontoret och alla statsutgifters bestridande af samma verk -

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stuts- Utskottets Utlåtande N:o 43.

N:o 43.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 April 1880, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om alla statsinkomsters ingående

till Statskontoret och alla statsutgifters bestridande af samma

verk
-

(R. A.)

Herr Jöns Pehrsson från Kronobergs län har i en inom Första Kammaren

väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 39) andragit, att, enligt hans

åsigt, eu klar öfversigt öfver statens ställning försvårades deraf att tvenne särskilda

verk, nemligen Statskontoret och Riksgäldskontoret, hade bestyr med utbetalningar

och mottagningar af skilda delar af statens inkomster och utgifter. Riksgäldskontorets

verksamhet borde derför förändras så, att Kontoret, såsom grundlagen

antydde, endast hade befattning med rikets gäld, men icke med statens inkomster

och utgifter. En klarare ställning, särskildt i fråga om huru statens inkomster

betäcka dess utgifter, skulle enligt motionärens mening uppkomma, om, i öfverensstämmelse

härmed, endast Statskontoret verkstälde alla statens utgifter och

emottoge alla dess inkomster. Riksgäldskontoret borde derför öfverlemna alla medel

till Statskontoret och derifrån erhålla till räntor och amorteringar såväl som

till Kontorets egen aflöning. Möjligen kunde häremot invändas att Statskontoret

genom en sådan anordning måste förstärkas med arbetskrafter, men dels kunde

antagas, att sättet så mycket förenklade, att någon nämnvärd olägenhet deraf icke

uppkomme, dels kunde arbetskrafterna i Riksgäldskontoret i förhållande till göromålen

minskas, och om än någon förökning i arbete och kostnader uppstode, uppvägdes

detta mångfaldigt deraf, att statens finansiella ställning kunde blifva klar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskotiets Utlåtande N:o 43.

9

Då den föreslagna förändringen nödvändiggjorde utredningar, dem Riksdagen

icke gerna kunde i första hand åstadkomma, har motionären ansett, att Riksdagen,

om frågan funnes förtjent af uppmärksamhet, borde i skrifvelse till Kongl.

Maj:t framställa sitt beslut. Motionären har fördenskull föreslagit, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att Statskontoret för framtiden skall emottaga alla statens

inkomster och verkställa alla dess utgifter, och Riksgäldskontoret endast förvalta

och handhafva statens skulder, samt att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t

anmäla detta beslut med underdånig begäran, att Kongl. Maj:t må låta verkställa

de utredningar och framställa de förslag, som en sådan åtgärds genomförande

kunde påkalla.

Sa vidt Utskottet kunnat af motionen inhemta, afses med densamma ej ändring

i det förhållande att Riksgäldskontoret uppbär och för bestämda ändamål

tillhandahåller upplånade medel samt verkställer de af statsskulden föranledda rånte-,

amorterings- och öfriga utgifter. En ändring i detta afseende torde så mycket

mindre vara med förslaget åsyftad, som dels det torde ligga i sakens natur, att de

af Riksgäldskontoret upplånade medel af nämnda Kontor mottagas samt att Riksgäldskontoret

verkställer de liqvider, som med statsskulden ega sammanhang, dels

ock det ingalunda skulle leda till reda och ordning, om sådana intrader, som bestå

al upplånade medel och ej tillhöra budgeten, skulle af Statskontoret mottagas

och bokföras.

Hvad åter beträffar statsinkomsterna och statsutgifterna i egentlig mening,

upptagas samtliga dessa, äfven de till Riksgäldskontoret ingående eller från Riksgäldskontoret

utgående, redan från och med år 1877 i riksstaten. Riksgäldskontorets

reglemente .innehåller i detta hänseende, att Kontoret eger, i mån af behof,

från Statskontoret utbekomma de i riksstaten till utgående från Riksgäldskontoret

förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,

annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående ränteoch

kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall i Riksgäldskontoret med

statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed

de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller

öfver skjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda

afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.

Då således, såsom af hvarje riksstat från och med år 1877 utvisas, alla statens

verkliga inkomster och utgifter numera i budgeten ingå, torde i detta hänseende

ändamålet med motionen redan vara vunnet; och tillåter sig Utskottet, för

närmare upplysning härom hänvisa till 1876 års statsverksproposition bil. N:o6 b)

sid. 77—82 samt 1876 års Stats-Utskotts memorial N:o 85 sid. 1—5.

Åtel står den af motionen föranledda fragan, huruvida från Riksgäldskontoret

skulle till Statskontoret öfverflyttas sjelfva förvaltningen af de statens fordringar,

å hvilka de i ofvanberörda reglementsstadgande omförmälda rånte- och kapiBih.

till Riksd. Prot. 1880. 4 Sand. 1 Afd. 29 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 43.

talbetalningarne ingå. Såsom bekant utgöras dessa fordringar hufvudsakligen af

byggnadslån, tomtregleringslån samt lån för hamn- och brobyggnader, åars upprensning,

kanal- och slussanläggningar, jernvägsanläggningar m. m. I sammanhang

med det år 1873 fattade beslutet om allmänna bevillningens och öfriga uppbördsmedels

leverering till Statskontoret samt om öfverflyttande till nämnda Kontor af

befattningen med extra statsregleringen väcktes fråga om att till Statskontoret öfverlemna

äfven handhafvandet af omförmälda fordringar, men Riksdagen ansåg

dem fortfarande böra af Riksgäldskontoret förvaltas. Skälet härtill var hufvudsakligen,

att nämnda lån till den vida öfvervägande delen utgått af medel, som

blifvit af Riksgäldskontoret för statens räkning upplåuade. Det vore derför icke

olämpligt, att räntor och kapitalafbetalningar å dessa lån inginge till det verk,

som hade att ombestyra liqviderandet af statens gäld. (Riksdagens underdåniga

skrifvelse den 6 Maj 1873, N:o 32). Vid 1875 års riksdag väcktes, af enskild motionär,

samma fråga ånyo, men Riksdagen fattade derom enahanda beslut; och Utskottet

har ej heller nu funnit skäl att häri tillstyrka ändring.

På grund af hvad ofvan anförts, hemställer Utskottet,

att Herr Jöns Pehrssons förevarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Stockholm den 20 April 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

Stockholm, tryckt hos A. L. Hormans Boktryckeri-Aktiebolag, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.