Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga proposition angående förlängning af arrenderätten till indragna militiebostället Smittan i Stockholms län.

1880-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:44, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga proposition angående förlängning af arrenderätten till indragna militiebostället Smittan i Stockholms län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

1

Szo 44.

Ant. till Eiksd. Kansli den 20 April 1880, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga proposition angående

förlängning af arrenderätten till indragna militiebostället

Smittan i Stockholms län.

(I. A.)

Uti en till Riksdagen aflåten nådig proposition (N":o 25) har Kongl.

Maj:t omförmalt, hurusom Sven Modin, hvilken genom vederbörande boställsdirektions

transportresolution den 15 April 1868 för återstående

arrendetiden, eller till midfastan 1880, blifvit innehafvare af arrenderätten

till förra piparebostället vid Uplands regemente Smuttan N:o 1, om

/4 mantal, i Lunda socken och Stockholms län, hos Kongl. Maj:t i underdånighet

anhållit, att, sedan förslag till minimi- och maximiarrende för

boställets förnyade utarrendering pa 20 ar från den 14: Mars innevarande

år . blifvit af vederbörande kronofogde med biträden uppgjordt, få mot

årlig arrendeafgift af 320 kronor, svarande mot det föreslagna maximiarrendet,

under nämnda tid bibehålla bostället; till stöd för hvilken begäran

Modin anfört, att han, som till företrädaren i arrendet erlagt en

dryg summa ^afträde, nödgats, då bostället vid dess tillträdande af Modin

befunnits sa till byggnader som häfd i ett högst förfallet skick, derå

nedlägga betydliga kostnader, för hvilka godtgörelse genom ökad afkastning

icke kunnat under de nu gångna brukningsåren erhållas. Öfver

denna ansökning, dervid sökanden fogat yttrande af de uppskattningsmän,

hvilka biträdt vid upprättande af förslaget till minimi- och maximiarrende

för bostället, underdåniga utlåtanden inhemtats från kronofogden i orten,

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet samt Kongl. Maj:ts och Rikets

Bill. till Biksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afd, 30 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

Kammarkollegium; och hade Kongl. Maj:t af dessa utlåtanden jemte hvad

mera i ärendet förekommit inhemtat:

att, enligt nu gällande kontrakt, arrendet för bostället utginge med

dels två tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, att lösas med penningar

efter medelvärdet af de fem nästföregående årens markegång i länet

med tillagd forsellön af 50 öre för tunnan, dels ock 30 kronor i penningar

jemte boställets ordinarie ränta och kronotionde, hvilket allt tillhopa

för sistlidet år uppgått till 108 kronor 8 öre, i följd hvaraf alltså bostället

vore att hänföra till sådana hemman och lägenheter, hvilka enligt

Kongl. brefvet den 29 Maj 1874 borde för statsverkets räkning försäljas;

att sökanden, jemte det han ombyggt en större del af uthusen vid

bostället och satt öfriga åbyggnader i fullgodt skick, icke blott genom

kostsamma utdikningar och användande af köpta gödningsämnen betydligt

förbättrat den gamla åkerjorden, utan äfven genom nyodlingar ökat den

odlade arealen så, att inrösningsjorden, som år 1838 upptagits till 28

tunnland /3 kappland, i Juli 1878, då förslaget till minimi-och maximiarrende

upprättades, beräknats utgöra 36 tunnland;

att vid sistberörda tillfälle minimiarrendet föreslagits till 283 kronor

och maximiarrendet till 320 kronor, hvilken förhöjning i boställets beräknade

afkastning enligt samtliga vederbörandes yttranden varit att tillskrifva

det arbete och de kostnader, sökanden under sin arrendetid å bostället

nedlagt;

att med erinran härom och att sökanden till de af honom företagna

odlingar utan tvifvel uppmuntrats af Kongl. cirkulärbrefvet den 2 Oktober

1850, enligt hvilket, om hemmanet fortfarande skolat genom vederbörande

boställsdirektions försorg utarrenderas och optionsrättens afskaffande

icke mellankommit, direktionen kunnat, om den, såsom sannolikt

vore, funnit sådant med löningsfondens fördel öfverensstämmande, förlänga

sökandens arrenderätt mot erläggande af hvad skäligt pröfvades, sa väl

Kammarkollegium som öfriga i ärendet hörda myndigheter hemstält, att,

på det statsverket icke måtte draga obehörig fördel af sökandens å bostället

nedlagda möda och kostnad, tjugu års förlängning i arrenderätten

måtte sökanden beredas.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, har Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen, att ifrågavarande boställe, hvars förvaltning efter den

14 Mars detta år blifvit, i afvaktan på afgörandet af omförmälda ansökning,

genom vederbörande embetsmyndighet uppdragen åt sökanden, måtte

på förnyadt arrende under 20 år, räknadt från nämnda den 14 Mars, till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.

3

sökanden upplåtas emot, årlig afgift af 320 kronor, motsvarande det af

vederbörande uppskattningsmän föreslagna maximiarrende.

Efter erhållen remiss har Stats-Utskottet detta ärende till behandling

förehaft; och ehuruväl arrendatorn af ifrågavarande boställe synes hafva

derå nedlagt större kostnader än hvad arrendatorer vanligen pläga å arrenderade

kronolägenheter nedlägga, torde dock kunna ifrågasättas, huruvida

han icke erhållit godtgörelse derför genom ökad afkastning af egendomen.

Dessutom torde böra anmärkas, att han redan länge bort kunna

förutse, att han vid arrendetidens slut icke skulle komma att ovilkorligen

tillerkännas optionsrätt. Utskottet föreställer sig derjemte, att ett bifall

till hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit utan tvifvel

skulle komma att framkalla mångfaldiga framställningar af likartadt

syfte, till hvilkas bedömande Riksdagens uppmärksamhet alltför mycket

skulle komma att tagas i anspråk. Och då ifrågavarande boställe, enligt

hvad Kammarkollegium anfört, är af beskaffenhet att, jemlikt Kongl.

Maj:ts och Riksdagens beslut, böra försäljas, har Utskottet icke ansett

lämpligt, att en sådan försäljning må genom boställets förnyade utarrendering

på 20 år alltför länge fördröjas. Emellertid har Utskottet funnit,

att någon ersättning skäligen må beviljas arrendatoren för det förbättrade

skick, hvari han vid arrendetidens slut aflemnat egendomen, i hvilket

afseende Utskottet funnit lämpligt, att han må medgifvas rätt till

förlängning af arrendet under ett år emot förut gällande vilkor. Utskottet

hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen må för sin del

medgifva, att förre arrendatoren af indragna piparebostället

Smuttan N:o 1 inom Lunda socken af Stockholms

län Sven Modin må emot en arrendeafgift af

108 kronor 8 öre och på de vilkor i öfrigt, hvarunder

han förut innehaft berörda boställe, få fortfarande

innehafva bostället under ett åi*, räknadt från

den 14 sistlidne Mars.

Stockholm den 20 April 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottels Utlåtande N:o 45.

Reserv ation:

af Herr C. M. Hammar.

Herr B. N. G. Montgomery Gederhielm har anhållit få antecknadt,

att han icke varit i Utskottet närvarande vid detta ärendes slutliga behandling.

M:o 45.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 April 1880, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om indragning af inspektor

sbefattningen vid de så kallade Visingsö skol egods m. m.

(I. A.)

Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Stats-Utskottets

förberedande handläggning öfverlemnad motion (N:o 34) har Herr Johan

Anderson i Tenhult hemstält, att Riksdagen måtte besluta, att inspektorsbefattningen

vid de så kallade Visingsö skolegods skulle från och med

den 14 Mars 1881 indragas och det skolegodsinspektoren på lön anslagna

bostället för skolegodsfondens räkning utarrenderas, sedan nuvarande innehafvaren

åtnjutit laga fardag, samt att alla skolegodsinspektoren nu

åliggande skyldigheter skulle på vederbörande kronofogdar öfverflyttas.

Enligt bilagde förteckning (Litt. A) utgöras de så kallade Visingsö

skolegodshemman af 68 särskilda inom Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands

och Skaraborgs län belägna egendomar med tillsammans 40 l/g

mantal, deraf 19 s/i6 hemman äro af krononatur och åt åboer upplåtne.

Samtliga dessa hemman, hvilka genom särskilda förordnanden af Riksdrotset

Grefve Per Brahe och Hauptmannen J. Lantzenfelt ursprungligen

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.