Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga proposition angående förlängning af arrenderätten till indragna militiebostället Smittan i Stockholms län.
1880-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1880:44, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga proposition angående förlängning af arrenderätten till indragna militiebostället Smittan i Stockholms län.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.
1
Szo 44.
Ant. till Eiksd. Kansli den 20 April 1880, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga proposition angående
förlängning af arrenderätten till indragna militiebostället
Smittan i Stockholms län.
(I. A.)
Uti en till Riksdagen aflåten nådig proposition (N":o 25) har Kongl.
Maj:t omförmalt, hurusom Sven Modin, hvilken genom vederbörande boställsdirektions
transportresolution den 15 April 1868 för återstående
arrendetiden, eller till midfastan 1880, blifvit innehafvare af arrenderätten
till förra piparebostället vid Uplands regemente Smuttan N:o 1, om
/4 mantal, i Lunda socken och Stockholms län, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit, att, sedan förslag till minimi- och maximiarrende för
boställets förnyade utarrendering pa 20 ar från den 14: Mars innevarande
år . blifvit af vederbörande kronofogde med biträden uppgjordt, få mot
årlig arrendeafgift af 320 kronor, svarande mot det föreslagna maximiarrendet,
under nämnda tid bibehålla bostället; till stöd för hvilken begäran
Modin anfört, att han, som till företrädaren i arrendet erlagt en
dryg summa ^afträde, nödgats, då bostället vid dess tillträdande af Modin
befunnits sa till byggnader som häfd i ett högst förfallet skick, derå
nedlägga betydliga kostnader, för hvilka godtgörelse genom ökad afkastning
icke kunnat under de nu gångna brukningsåren erhållas. Öfver
denna ansökning, dervid sökanden fogat yttrande af de uppskattningsmän,
hvilka biträdt vid upprättande af förslaget till minimi- och maximiarrende
för bostället, underdåniga utlåtanden inhemtats från kronofogden i orten,
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet samt Kongl. Maj:ts och Rikets
Bill. till Biksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afd, 30 Haft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.
Kammarkollegium; och hade Kongl. Maj:t af dessa utlåtanden jemte hvad
mera i ärendet förekommit inhemtat:
att, enligt nu gällande kontrakt, arrendet för bostället utginge med
dels två tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, att lösas med penningar
efter medelvärdet af de fem nästföregående årens markegång i länet
med tillagd forsellön af 50 öre för tunnan, dels ock 30 kronor i penningar
jemte boställets ordinarie ränta och kronotionde, hvilket allt tillhopa
för sistlidet år uppgått till 108 kronor 8 öre, i följd hvaraf alltså bostället
vore att hänföra till sådana hemman och lägenheter, hvilka enligt
Kongl. brefvet den 29 Maj 1874 borde för statsverkets räkning försäljas;
att sökanden, jemte det han ombyggt en större del af uthusen vid
bostället och satt öfriga åbyggnader i fullgodt skick, icke blott genom
kostsamma utdikningar och användande af köpta gödningsämnen betydligt
förbättrat den gamla åkerjorden, utan äfven genom nyodlingar ökat den
odlade arealen så, att inrösningsjorden, som år 1838 upptagits till 28
tunnland /3 kappland, i Juli 1878, då förslaget till minimi-och maximiarrende
upprättades, beräknats utgöra 36 tunnland;
att vid sistberörda tillfälle minimiarrendet föreslagits till 283 kronor
och maximiarrendet till 320 kronor, hvilken förhöjning i boställets beräknade
afkastning enligt samtliga vederbörandes yttranden varit att tillskrifva
det arbete och de kostnader, sökanden under sin arrendetid å bostället
nedlagt;
att med erinran härom och att sökanden till de af honom företagna
odlingar utan tvifvel uppmuntrats af Kongl. cirkulärbrefvet den 2 Oktober
1850, enligt hvilket, om hemmanet fortfarande skolat genom vederbörande
boställsdirektions försorg utarrenderas och optionsrättens afskaffande
icke mellankommit, direktionen kunnat, om den, såsom sannolikt
vore, funnit sådant med löningsfondens fördel öfverensstämmande, förlänga
sökandens arrenderätt mot erläggande af hvad skäligt pröfvades, sa väl
Kammarkollegium som öfriga i ärendet hörda myndigheter hemstält, att,
på det statsverket icke måtte draga obehörig fördel af sökandens å bostället
nedlagda möda och kostnad, tjugu års förlängning i arrenderätten
måtte sökanden beredas.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, har Kongl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen, att ifrågavarande boställe, hvars förvaltning efter den
14 Mars detta år blifvit, i afvaktan på afgörandet af omförmälda ansökning,
genom vederbörande embetsmyndighet uppdragen åt sökanden, måtte
på förnyadt arrende under 20 år, räknadt från nämnda den 14 Mars, till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 44.
3
sökanden upplåtas emot, årlig afgift af 320 kronor, motsvarande det af
vederbörande uppskattningsmän föreslagna maximiarrende.
Efter erhållen remiss har Stats-Utskottet detta ärende till behandling
förehaft; och ehuruväl arrendatorn af ifrågavarande boställe synes hafva
derå nedlagt större kostnader än hvad arrendatorer vanligen pläga å arrenderade
kronolägenheter nedlägga, torde dock kunna ifrågasättas, huruvida
han icke erhållit godtgörelse derför genom ökad afkastning af egendomen.
Dessutom torde böra anmärkas, att han redan länge bort kunna
förutse, att han vid arrendetidens slut icke skulle komma att ovilkorligen
tillerkännas optionsrätt. Utskottet föreställer sig derjemte, att ett bifall
till hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit utan tvifvel
skulle komma att framkalla mångfaldiga framställningar af likartadt
syfte, till hvilkas bedömande Riksdagens uppmärksamhet alltför mycket
skulle komma att tagas i anspråk. Och då ifrågavarande boställe, enligt
hvad Kammarkollegium anfört, är af beskaffenhet att, jemlikt Kongl.
Maj:ts och Riksdagens beslut, böra försäljas, har Utskottet icke ansett
lämpligt, att en sådan försäljning må genom boställets förnyade utarrendering
på 20 år alltför länge fördröjas. Emellertid har Utskottet funnit,
att någon ersättning skäligen må beviljas arrendatoren för det förbättrade
skick, hvari han vid arrendetidens slut aflemnat egendomen, i hvilket
afseende Utskottet funnit lämpligt, att han må medgifvas rätt till
förlängning af arrendet under ett år emot förut gällande vilkor. Utskottet
hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen må för sin del
medgifva, att förre arrendatoren af indragna piparebostället
Smuttan N:o 1 inom Lunda socken af Stockholms
län Sven Modin må emot en arrendeafgift af
108 kronor 8 öre och på de vilkor i öfrigt, hvarunder
han förut innehaft berörda boställe, få fortfarande
innehafva bostället under ett åi*, räknadt från
den 14 sistlidne Mars.
Stockholm den 20 April 1880.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
4
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 45.
Reserv ation:
af Herr C. M. Hammar.
Herr B. N. G. Montgomery Gederhielm har anhållit få antecknadt,
att han icke varit i Utskottet närvarande vid detta ärendes slutliga behandling.
M:o 45.
Ank. till Riksd. Kansli den 20 April 1880, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om indragning af inspektor
sbefattningen vid de så kallade Visingsö skol egods m. m.
(I. A.)
Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Stats-Utskottets
förberedande handläggning öfverlemnad motion (N:o 34) har Herr Johan
Anderson i Tenhult hemstält, att Riksdagen måtte besluta, att inspektorsbefattningen
vid de så kallade Visingsö skolegods skulle från och med
den 14 Mars 1881 indragas och det skolegodsinspektoren på lön anslagna
bostället för skolegodsfondens räkning utarrenderas, sedan nuvarande innehafvaren
åtnjutit laga fardag, samt att alla skolegodsinspektoren nu
åliggande skyldigheter skulle på vederbörande kronofogdar öfverflyttas.
Enligt bilagde förteckning (Litt. A) utgöras de så kallade Visingsö
skolegodshemman af 68 särskilda inom Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands
och Skaraborgs län belägna egendomar med tillsammans 40 l/g
mantal, deraf 19 s/i6 hemman äro af krononatur och åt åboer upplåtne.
Samtliga dessa hemman, hvilka genom särskilda förordnanden af Riksdrotset
Grefve Per Brahe och Hauptmannen J. Lantzenfelt ursprungligen
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.