Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om statspension åt f. d. Statsministern Friherre L. De Geer.

1880-04-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:48, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om statspension åt f. d. Statsministern Friherre L. De Geer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

/Stats- Utskottets Utlåtande N:o_48.

1

N:o 48.

Auk. till Riksd. Kansli den 23 April 1880, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om statspension åt f. d.

Statsministern Friherre L. De Geer.

(2:dra U. A.)

Till Stats-Utskottets behandling hafva under den 21 innevarande

månad remitterats följande inom Riksdagen väckta motioner, nemligen

l:o motion N:o 50 inom Första Kammaren, deruti Herr Pehr

Ehrenheim anfört:

»Den 19 innevarande månad erhöll Friherre Louis De Geer nådigt

afsked från statsministersembetet efter att under två skilda tidsperioder

hafva i tillsammans 17 år beklädt rikets förnämsta embete. För vårt

fäderneslands utveckling har den tid, inom hvilken Friherre De Geers

embetsförvaltning infaller, varit i flera afseenden af stor och genomgripande

betydelse, och stora äro de förtjenster, som han har om denna

utveckling, på hvilken han personligen utöfvat ett inflytande, större än

det vanligen är en enda man förunnadt att utöfva. Detta inflytande har

i icke oväsentlig mån berott af den storsinthet och renhet, som i hvarie

afseende utmärker Friherre De Geers personlighet och som förvärfvat honom

aktning, tillgifvenhet och förtroende i en grad, som kommit få till del.

Under sådana förhållanden har jag förestält mig, att Riksdagen,

då Friherre De Geer nu för andra gången lemnar sitt höga embete, skall

önska att gifva ett uttryck åt sin uppfattning af hans verksamhet och

personlighet, och är det derföre, som jag tillåter mig att vördsamt

föreslå:

Bih. till Rilcsd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 33 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

att Riksdagen må, som en gård af det erkännande, svenska folket

egnar Friherre Louis De Geers förtjenster om det allmänna, anvisa hela

den lön, han såsom Statsminister uppburit, att årligen med 18,500 kronor

under Friherre De Geers återstående lifstid utgå af allmänna indragningsstaten

från och med den dag, han sitt statsministersembete frånträdt»; och

2:o motion N:o 158 inom Andra Kammaren, deruti Herrar Emil

Key, Carl Ifvarsson, J. Andersson, O. B. Olsson, S. Johnson, Jan Andersson,

Sven Andreasson och Liss Öl. Larsson andragit:

»Ett folk, som hedrar ett ärorikt förflutet, behöfver icke ställa annan

borgen för sin framtid. När det ärar sine store män och hvad desse

utfört, stärker det sin handlingskraft och afvärjer håglöshetens småsinne.

De förtjenster, bians Excellens Friherre Louis De Geer inlagt om det

allmänna, torde icke behöfva att särskildt här framhållas. De äro oskiljaktigt

sammanvuxne med den största händelse inom egna landamären,

svenske män under senare hälften af vårt århundrade hittills bevittnat.

Dessa förtjenster skola gestalta sig högre i samma mån den fortgående

tiden later nämnda stordåd skådas på längre afstånd.

Adel och ren i uppsåt, enkel och flärdfri i uttryck har Friherre

De Geer städse trott mindre på sig sjelf än på den sak, för hvilken han

kämpat.

Dylika egenskaper, väsentligt bidragande till stora lifsgerningars

seger, förtjena erkännande af allt Sveriges folk, i samma mån dessa egenskaper,

under Friherre De Geers mångåriga embetsutöfning, vare sig som

regeringens främste man eller i andra betydande befattningar, odeladt

egnats det allmänna.

Det är med anledning häraf undertecknade vördsamt hemställa:

att Riksdagen må, som en gärd af det erkännande, svenska folket

egnar Friherre Louis De Geers förtjenster om det allmänna, anvisa hela

den lön, han såsom statsminister uppburit, att årligen med 18,500 kronor

under Friherre De Geers återstående lifstid utgå af allmänna indragningsstaten

från och med den dag, han sitt statsministersembete frånträdt.

På grund af hvad i de särskilda motionerna sålunda anförts får

Utskottet nu förevarande förslag till Riksdagens bifall förorda; börande

emellertid tidpunkten, då anslaget skall börja att utgå, bestämmas till

den dag, från och med hvilken Friherre De Geer icke längre uppbär

statsministerslönen.

Utskottet hemställer aliså,

att Riksdagen må, såsom en gärd af det erkännande

svenska folket egnar f. d. Statsministern Friherre Louis De

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

3

Geers förtjenster om det allmänna, anvisa ett belopp,

motsvarande hela den lön, han såsom Statsminister uppburit,

eller 18,500 kronor, att årligen från och med

deri dag, Friherre De Geer icke längre uppbär statsministerslönen,

. till honom under hans återstående lifstid

af allmänna indragningsstaten utgå.

Stockholm den 20 April 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

N:o 49.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 April 1880, kl. 12 raidd.

M emot ial, med förslag till sammanjemkning af Kamrarnes skiljaktiga

beslut rörande en punkt af Stats-Utskottets Utlåtande

N:o 12 angående regleringen af utgifterna under

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

t r* £edan’ i.anIednin° af urskilda utaf Herrar C. E. Casparsson och

J. U. Boström inom Andra Kammaren väckta motioner i fråga om löneförbättring

åt biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor samt lärare

och lärarinnor vid mindre skolor, Stats-Utskottet uti trettonde punk.

en mom. af dess Utlåtande (N:o 12), angående regleringen af utgifterna

under riksstatens Åttonde hufvudtitel, jemte förmälan, att bland

biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor inbegrepos lärare och

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1880:24 Skrifvelse angående anvisande af statspension åt f. d. Statsministern Friherre Louis De Geer. a1 i texten