Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af anslag till fullbordande af jernv ägs anlägg ning en mellan Halmstad. och Nässjö.
1880-04-30 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1880:54, Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af anslag till fullbordande af jernv ägs anlägg ning en mellan Halmstad. och Nässjö.
Dokumentets text
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 54.
1
N:0 54.
Ank. till Riksd. Kansli den 30 April 1880, kl. 2 e. m
Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af anslag
till fullbordande af jernv ägs anlägg ning en mellan Halmstad.
och Nässjö.
(R. A.)
I väckta och till Stats-Utskottet remitterade motioner hafva inom
Första Kammaren Herr J. Wallberg (motion N:o 2) och inom Andra
Kammaren Herr A. W. Wigardt, med hvilken instämt Herrar G. JSfordenskjöld,
L. J. Larsson och C. Mejenqvist (motion N:o 12) föreslagit
beviljande af understöd för fullbordande af banan mellan Halmstad och
Nässjö. I dessa motioner har hufvudsakligen anförts, att, huru tvingande
än behofvet för vestra Småland var af en jernväg, som genom
Halland utmynnade vid hafvet, fans likväl ingen möjlighet för invånarne
i de orter, genom hvilka banan skulle sträckas, att med egna
medel genomföra företaget. Derföre hade antagits anbud af engelska
entreprenörer, Bilups & Makinson, på arbetets verkställande. Desse
skulle sjelfva anskaffa anläggningskapitalet emot erhållande af jernvägsaktiebolagets
obligationer och aktier samt fri jord och stängsel,
hvartill, äfvensom till kostnader för kontroll och förvaltning, erforderliga
medel genom frivilliga bidrag skulle inom orterna tecknas och
jemväl blifvit tecknade. Då det lyckades entreprenörerne att år 1872
afsluta kontrakt med Göteborgs Handelskompani om öfvertagande af
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 37 Häft.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
de till sex millioner kronor beräknade obligationerna, ansåg det under
tiden bildade Halmstad—Jönköpings jern vägsaktiebolaget sig ega grundade
skäl att antaga, det byggnaden skulle kunna utan afbrott fullbordas.
Men efter att hafva intill år 1876 inlöst obligationer för
3,916,400 kronor, både Handelskompaniet blifvit urståndsatt att uppfylla
kontraktet. Under tiden både doek Bilups, som ensam öfvertagit
arbetets fullbordande, utan synnerliga afbrott, men långsammare
än beräknad! varit, hvarför ock prolongation af byggnadstiden måst
medgifvas, fortsatt arbetet, så att af den öfver 18 mil långa banan
10,8 mil redan år 1877 och ytterligare 4 mil vid detta års ingångkunnat
öppnas för trafik. Bilups vore dock nu urståndsatt att fortsätta
banbyggnaden, och de orters invånare, för hvilka företrädesvis
jernvägen komme att bereda oberäkneligt gagn, förmådde icke att för
banans fullbordan göra ytterligare nämnvärda tillskott. Men det vore
ej blott den enskilde, som sålunda ginge miste om de fördelar denna
jernväg skulle bereda, ty det tillflöde af gods- och persontrafik, som
å ifrågavarande enskilda, öfver 18 mil långa bana skulle tillföras statens
stambana, då sammanbindningen vid Nässjö egde rum, blefve
måhända genom afbrott i arbetet för en längre framtid hämmadt.
Väl vore det för jernvägsbolagets styrelse, af hvilken, såsom för
Utskottet visadt blifvit, ene motionären, Herr Wallberg, är ledamot, icke
okänd!, att statsverkets tillgångar toges i anspråk för mångfaldiga behof,
och hon hade ock derför hittills undvikit att täfla om understöd,
som kommit fyrfaldiga, andra jern vägsföretag till godo; men då nu
annan utväg icke återstode, då eu jemförelsevis ringa uppoffring fordrades
för att tillegna landet och den på sådant kommunikationsmedel,
söder om Dalelfven, mest vanlottade ort, en jernväg af 18 mils
längd, skärande statens stambana och af samma spårvidd som denna, med
naturlig slutpunktvid det ena af de landet omgifvande haf, och genom sammanbindandet
med Oskarshamnsbanan beredande samfärdsel med det
andra, samt då icke blott indirekta fördelar genom orternas höjande
i materielt välstånd, utan äfven direkta genom ökade inkomster för
statsbanan innebure fullgiltiga motiv för bifallet, vågade styrelsen hoppas,
att Riksdagen skulle bevilja erforderliga beloppet. Detta belopp
kunde inskränkas till 500,000 kronor, om det erhölles utan äter betalningsskyldighet,
i hvilket fall styrelsen antagit att bristen skulle på
annat sätt kunna fyllas.
Med anledning häraf hafva motionärerne föreslagit, att Riksdagen
måtte, för fullbordandet af banan emellan Halmstad och Nässjö,
bevilja ett anslag af femhundratusen kronor utan återbetalningsskyldighet,
att ställas till jernvägsstyrelsens förfogande, dock uppå vilkor, att
Stats-UtsJcoltets Utlåtande N:o 54.
3
medlen icke skulle af statsverket utbetalas, förrän kela banan vore enligt
Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, för allmän trafik öppnad.
För närmare upplysning om ifrågavarande jern vägsföretag har
till Utskottet aflemnats ett vidimeradt aftryck af det mellan Halmstad
—Jönköpings Jern vägsaktiebolag, å ena, samt Herrar Bilups & Makinson,
jernvägsentreprenörer från Cardiff i England, å andra sidan, den
16 Januari 1872 afslutade kontrakt om jernvägsanläggningens utförande,
hvaraf följande transsumt här meddelas:
“Vi Bilups & Makinson åtaga oss att bygga en jernväg från
Halmstad, nära Oskarström, Torup, insjön Bolmen, Wernamo och nära
Taberg till Jönköping eller annan punkt på Svenska stambanan söder
om Jönköping, med en bibana till Gisslaved, af enkel spårvidd, i hvarje
afseende fullständig och fullkomlig, enligt följande bestämmelser:
l:o. Spårvidden skall vara densamma som på Statens jernvägar
ll:o. Vi Bilups & Makinson åtaga oss'' att lemna till Bolaget rörlig
materiel i fullkomligt skick, bestående af åtta Tank-Lokomotiver,
särskild! afsedda för trafikbehofvet, etthundrafemtio lastvagnar och
bromsar, fyra Composite l:sta och 2:dra klassens vagnar, tjugo 3:dje
klassens vagnar samt fyra snöplogar;
12:o. Å andra sidan åtaga sig de undertecknade medlemmar af
Direktionen att bilda ett Bolag, så snart som möjligt, såvida Bolagsordningen
sanktioneras af Regeringen, med ett kapital af X 6,000 —
säger sextusen pund'' sterling — för hvarje engelsk mil af jernvägen,
som skall byggas. Hälften af denna summa skall vara i 5 procent obligationer
med 1 procent amorteringsfond; dessa 6 procent skall endast utgå
af trafikens nettoinkomst; en fjerdedel i 5 procent prefereuceaktier; och
en fjerdedel i ordinarie aktier, i enlighet med den Svenska lagen för
aktiebolag af den 6 Oktober 1848;
15:o. Bolaget skall, så snart det erfordras, tillhandahålla entreprenörerna
all nödig jord för jernvägen samt äfven anskaffa och uppsätta
all stängsel af en godkänd form, så snart som genomskärningarne
och banken för jernvägen äro färdiga, men husflyttning, der den
erfordras, bekostas af entreprenörerne. Bolaget skall hafva, som betalning
för jord och stängsel, af entreprenörerna X 100 Sterling för
Engelsk mil i Bolagets ordinarie aktier;
16:o. Bolaget skall betala entreprenörerna, som kontraktspris,
6,000 pund sterling för hvarje engelsk mil af jernvägen, som skall
blifva byggd. Betalningen af de X 6,000 sterling pr mil skall ske
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
som följer: £ 3,000 i 5 procent obligationer; £ 1,500 pr mil i 5
procent preferenceaktier; £ 1,500 pr mil i ordinarie aktier;
19:o. Så framt Bolaget fullgör sin del af kontraktet, åtaga sig
entreprenörerna att fullborda kufvudlinien till Jönköping på fyra år
och bibanan till Gisslaved på fem år, räknadt från arbetets början,
som icke skall blifva senare än i nästa Juni;
20:o. Vi Bilups & Makinson äro ansvariga för räntan på obligationerna
och preferenceaktierna, emottagna af oss i betalning under
banans byggnad, och förbehålla oss rättigheten att då få emottaga
trafikinkomsten, som uppstår, när någon del af linien är öppnad för
trafiken. “
Vidare har Utskottet fått mottaga dels ett så lydande bevis:
”Enligt Halmstad—Jönköpings Jernvägsaktiebolags här förvarade
teckningslistor och andra handlingar varder på begäran intygadt:
att för bolagets jernvägsanläggning hittills utan betalning erhållits
omkring tvåhundrasextiofem (265) tunnland jord, motsvarande efter
medelvärdet af den betalda jorden i rundt tal 108,890 kronor, och
minst etthundraåttatusen (108,000) löpande fot stängsel, motsvarande
efter 82/3 öre foten minst 9,000 kronor;
att kontant tecknade bidrag uppgå till en sammanlagd summa
af 531,368 kronor 69 öre, hvaraf kunna anses belöpa på bandelen
Lindefors—Nässjö ungefär 55,540 kronor, tecknade hufvudsakligen i
Svenarums. och Malmbäcks socknar; samt att samtliga kontant tecknade
bidrag icke få användas för andra ändamål, än till anskaffande af den
för jernvägslinien erforderliga marken och stängseln samt förvaltningskostnad
under byggnadstiden.
Halmstad den 7 April 1880.
ex officio
II. G. Nycander
Jernvägsstyrelscns sekreterare.4
dels utdrag af protokoll, hållet vid Halmstad—Jönköpings Jernvägsaktiebolags
styrelses sammanträde å Halmstads slott den 12 iuijevarande,
April, hvaraf inhemtas,
att förevarande tvenne motioner äro väckta på uppmaning af
nämnda styrelse;
att styrelsens bestämda afsigt är att icke under några förhållanden
lemna entreprenören det ifrågasatta anslaget eller någon del deraf
såsom förhöjd betalning, utan att, derest entreprenören kunde sälja
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
5
de återstående obligationerna och anskaffa derutöfver erforderliga medel
till banans fullbordande, Styrelsen ansåge anslaget böra i främsta
rummet användas till anskaffande af den för trafiken nödvändiga rörliga
materielen utöfver hvad entreprenören skulle lemna;
att styrelsen, i händelse jernvägsbyggnadsföretaget måste af
entreprenören uppgifvas, hvilket, ej vore omöjligt, utan kanske sannolikt,
och bolaget sålunda nödsakades sjelft fullborda banan, ansåge sig
ej böra vara förnekad att dervid använda anslaget helt och hållet eller
till någon del, ty styrelsen hade i sådant fall inga andra tillgångar
än hvad som kunde fås för ej utsläppta obligationer, utgörande omkring
£ 63,000, helst som nya eller högre teckningar inom de orter,
banan genomlöpte, vore snart sagdt omöjliga att anskaffa, men att
styrelsen dock med tillhjelp af anslaget torde kunna blifva i stånd
att fullborda banan, för den händelse att entreprenören måste frångå
arbetet; samt
att styrelsen ansåge alldeles gifvet, att anslagets beviljande skulle
i högsta grad underlätta entreprenörens nu pågående underhandlingar
om penningars erhållande för banans fullbordande;
dels ock afskrift af en den 6 November 1879 af styrelsen hos
Kongl. Maj:t gjord underdånig ansökning om nådig proposition till
Riksdagen angående det begärda anslagets beviljande, hvilken ansökning
är af enahanda innehåll som de förevarande motionerna.
Utskottet har ej ansett sig kunna tillstyrka bifall till förevarande
motioner. Då det ej gerna torde kunna ifrågakomma att för ändamålet
upplåna medel och öka statens skuldsättning för anskaffande af ett
anslagsbelopp, som komme att utgå utan återbetalningsskyldighet, skulle
i följd häraf anslaget, om det beviljades, anvisas att utgå af skattemedel
från Statskontoret. Statens ställning är likväl för det närvarande
ej sådan, att Utskottet kunnat förorda utgifternas ökande med
ifrågavarande anslagsbelopp.
De orter, genom hvilka jernvägsanläggningen framgår, torde ej
heller, att döma efter de Utskottet meddelade upplysningar, hafva för
banans åstadkommande gjort några, i förhållande till den fördel de af''
jernvägen väntat, afsevärda uppoffringar, och det vill synas Utskottet,
att ett större deltagande för jernvägsarbetets fullbordande skulle kunna
från dessa orters sida åstadkommas.
Slutligen, och hufvudsakligen, har Utskottet ej kunnat förbise, att
frågan, så vidt Utskottet har sig bekant, ej blifvit af Kongl. Maj:t och
vederbörande embetsmyndigheter pröfvad; att den i följd deraf ännu
ej befinner sig i utred t skick; och att det begärda anslaget ej torde
böra af Riksdagen beviljas utan att såväl den ifrågavarande jernvägs
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
anläggningens inflytande på statens egen järnvägstrafik som ock behofvet
af det begärda statsbidraget blifvit genom föregången undersökning
behörigen ådagalagda.
Utskottet hemställer alltså,
att Herrar Wallbergs och Wigardts ifrågavarande
motioner ej må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 30 April 1880.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservationer:
af Herrar C. Ekman och C. M. Hammar, hvilka ansett, att Utskottets
yttrande och förslag bort hafva följande lydelse och innehåll:
»Vid pröfning af detta ärende har Utskottet ansett det ej kunna
eller böra förbises, att med anläggandet af ifrågavarande, öfver 18
mil långa, från det inre af landet till hafvet gående och med statens
stambanesystem i förbindelse satta jernväg obestridligen beredes ett
allmänt gagn af afsevärd betydenhet. I förhållande till den fördel,
som sålunda åstadkommes för landets samfärdsel, är det begärda statsbidraget
ganska ringa; det uppgår endast till hälften af hvad för en
annan från Nässjö utgående enskild jernväg beviljats; och då det
synes vara helt och hållet ovisst, om banan kan utan ett sådant bidrag
fullbordas, linner Utskottet sig ega giltiga skäl att tillstyrka Riksdagen
att bevilja detsamma. Genom det föreslagna vilkoret, att medlen ej
skulle utgå förr än hela banan vore, enligt Kongl. Maj:ts förordnande,
för trafik öppnad, erhålles ock säkerhet derför att statsbidraget i intet
fall kunde komma att utgå utan att det afsedda ändamålet, banans
fullbordande, vunnes.
Så vidt Utskottet har sig bekant, har visserligen förevarande
fråga ej ännu varit föremål för Kongl. Maj:ts pröfning, men i detta
fall synes berörda omständighet ej skäligen böra utgöra hinder för
anslagets beviljande, enär det ej gerna kan tänkas, att en ytterligare
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
7
utredning skulle kunna leda till annat resultat än att jernvägsanläggningens
fullbordande och anknytande vid statens stambana, med en
jemförelsevis så ringa uppoffring från statens sida, funnes vara för
det allmänna af gagn.
Då statsbidraget skulle utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
torde detsamma ej böra med lånta medel bestridas, utan
anvisas till utgående från Statskontoret. Som emellertid banans fullbordande
kommer att medtaga någon tid och anslaget i intet fäll
skulle dessförinnan utgå, samt enär detsammas blotta beviljande uppenbarligen
måste sätta vederbörande i tillfälle att anskaffa motsvarande,
för jernvägsanläggningens fullföljande behöfliga medel, har Utskottet
ej funnit nödigt föreslå anslagets anvisande till utbetalning under något
af de närmaste åren, utan har Utskottet ansett den bestämmelse i
sådant afseende lämplig, att utbetalningen ej finge ega rum tidigare
än år 1883, genom hvilken bestämmelse ock vunnes, att, då utgiften
vore i sä god tid förut känd, dess bestridande ej torde kunna föranleda
svårighet.
Jemväl lärer böra iakttagas, att jernvägsbolaget skall vara underkastad!,
de närmare vilkor för statsbidragets åtnjutande, hvilka Kongl.
Maj:t må finna skäligt bestämma.
På grund af hvad ofvan anförts, hemställer Utskottet,
att Herrar Wallbergs och Wigardts förevarande
motioner må på det sätt bifallas, att åt Halmstad—
Jönköpings jernvägsaktiebolag, till fullbot dande af
bolagets bana mellan Halmstad och Nässjö, beviljas
ett anslag utan återbetalningsskyldighet af femhundratusen
kronor, att tillgodonjutas uppå de vilkor, Kongl.
Majd må finna skäl föreskrifva, och till bolaget utbetalas,
sedanj hela den ifrågavarande banan blifvit
färdig och, enligt Kongl. Majds förordnande, för trafik
öppnad, dock ej före år 1883.»
af Herrar Grefve C. Beck-Friis, Friherre F. von Essen och C. Ifvarsson
(beträffande en del af den utaf Utskottet för dess hemställan
om afslag å motionerna begagnade motivering).
af Herrar Grefve G. Sparre, Grefve S. Lagerberg, R. von Ki ''cemer,
H. R. Törnebladh, J. E. Gavelius och Grefve G. Hamilton.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.