Sök i Ratio Lex

Stats- Utskottets Memorial N:o 65

1880-05-10 · 40 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 39 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:65, Stats- Utskottets Memorial N:o 65

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 65.

1

N:o 65.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Maj 1880, kl. 12 midd.

Memorial-, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i

det nya reglementet för Riksgäldskontoret.

(R A).

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det nya

reglementet för Riksgäldskontoret, hvilka angå: Riksgäldskontorets skulder; Riksgäldskontorets

fordringar; Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar till följd af

beslut vid föregående riksdagar; Riksgäldskontorets med statsregleringen gemenskap

egande utgifter; på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från Riksgäldskontoret

utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m.

m.; samt Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom förslag

till aflöniugs-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret.

Beträffande de föreslagna stadgandena får Utskottet anföra följande:

Den i § 2 införda bestämmelse angående antalet egenhändiga underskrifter

å Riksgäldskontorets obligationer grundar sig på Riksdagens bifall till den i

Utskottets Utlåtande N:o 36 gjorda hemställan.

Med anledning af den å sid. 32 af bil. N:o 6 c) till innevarande års statsverksproposition

meddelade upplysning, att ökning i statens jernvägars materialförråd

och kassaförlag icke för år 1879 förekommit, har Utskottet ur afdelningen

om Riksgäldskontorets återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

uteslutit den i § 8 af 1879 års reglemente intagna bestämmelse om betäckande

af sådan ökning medelst ett anslag å högst 1,000,000 kr.; och kommer Utskottet

framdeles att afgifva yttrande om det beträffande nämnda anslag i den

till innevarande års riksdag aflåtna statsverkspropositionen gjorda förslag.

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utsleottets Memorial N:o 65.

Som Kongl. Statskontoret med 36,034 kr. förskjutit kostnaderna för 1878

års kyrkomöte, har Utskottet, med föranledande af Kongl. Maj:ts i den nådiga

statsverkspropositionen gjorda förslag (prop. sid. 56, bil. N:o 6 c. sid. 25), för

detta förskottsbelopps behöriga godtgörande och redovisning föreslagit ett tillägg

i sådant hänseende till stadgandet i reglementets 22 §.

Då Fullmäktige i Riksgäldskontor ega bestrida samtliga kostnaderna för

underhåll och tillsyn af Riksdagens hus, har Utskottet ej ansett nödigt bibehålla

den i § 23 af 1879 års reglemente förekommande bestämmelse särskildt om beloppet

af den såsom kostnad för Riksdagens hus utgående aflöning för husdrängen

vid nämnda hus.

De föreslagna paragraferna 70, 74 och 79 grunda sig på Riksdagens bifall

till de förslag, Utskottet framlagt i sina memorial N:is 50 och 52 samt Utlåtande

N:o 26.

Stadgandet i § 78 grundar sig på det af Kongl. Maj:t fattade beslut vid

fastställande af reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes

garantiförening.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena och staterna af lika innehåll som

de motsvarande af 1879 års Riksdag faststälda; och hemställer Utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt aflönings-,

indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 10 Maj 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 65.

3

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom

de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras

gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande

i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar

å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som

kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter

komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej

uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören

öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

tre handskrifna namnteckningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet

Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka

finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån. om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka

en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,

å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen

i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 4.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och

stält till Kongl.|Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå

under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvilket

anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda

jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,

att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

5

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget;
4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande

medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt

Kong]. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma

räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att

statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet

för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och

förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade

försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Memorial N:o 65.

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas

alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under

dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan

åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock

kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte

grustägter, som kunna vara disponibla.

Sedan 1879 års Riksdag medgifvit utbetalning redan under nämnda år af

500,000 kronor utaf det för år 1881 anvisade belopp af ofvannämnda extra anslag,

eger Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de för åren 1880 och 1881 återstående,

ännu ej lyftade 2,500,000 kronor.

§ 1’.

Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jern vägstrafik upprättade

och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan

vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken

anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning

erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit

att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas

antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega

bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst

femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld

och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt

att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken

och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,

hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel

utgå.

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid

Lilla Värtan samt utförande af åskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen

närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för stadens jernvägstrafik

och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,

Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 65.

7

loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt

begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,

bvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms

stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,

vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,

samtidigt med jernvägsbyggnadeu företager och på sin bekostnad fullbordar

anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande

upplagsplatser jemlikt plan, som, uppjord efter hufvudgrunderna i det af

Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t

faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse

af de å en planen bifogad karta, litt, K, dels med grön, dels med brun färg jemte

bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,

att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast

och det ofri g a i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för

upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets

dragonkorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande

5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu

uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragonkorps tillhöriga byggnader

och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som

kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade

inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen

och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika

ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga

mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt

slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett

särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under

år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det, i följd häraf,

Riksgäldskontor att de sålunda beviljade beloppen, för så vidt de ännu icke

blifvit lyftade, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 6.

Som 18/9 års Riksdag, föi fortsättande af arbetena ej mindre k norra stambanan

genom Norrland än äfven a tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen,

för år 1880 anvisat ett belopp af 7,000,000 kronor; åligger det Riksgäldkontoret att

nämnda belopp, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla och enligt Kongl.

Maj:ts disposition utbetala.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-TJtskottets Memorial N:o 65.

§ u

Till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan

trafikerade jernvägar har sistlidne års Riksdag anvisat ett särskildt anslag för

år 1880 af 150,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att tillhandahålla

och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 8.

Sistlidne års Riksdag har till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och

i den ordning, Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, såväl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vägnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas.

Ofvannämuda belopp åligger det alltså Riksgäldskontoret att, för så vidt

det ännu ej lyftats, enligt Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla.

§ 9.

Sistlidne års Riksdag har beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar

derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med

af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer

eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången

af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet

af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning af

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt

förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878

års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej ma ega rum annorledes,

än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra sådan upplåning

nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåuingen tillvägagå på sätt de

finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

9

cl) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

anmäla, ej allenast kvilka jern vägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag

utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant erbjuda, samt beloppet af

det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de vilja återbetala

det lån, som erbålles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,

att, der den lånesökandes verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad för viss

tid, återbetalningstiden ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för

sådan låntagare att, om ny oktroj erbålles, få omsätta lånet till senare, vid lånets

beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande

säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt

gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full ersättning för de

rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning

medför;

f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de

närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige

afgifvits, af Kong!. Maj:t fastställas; samt

gj att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret

skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna

eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande

af amorteringen af statens skuld.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 17.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda

förskjutit.

Bih. till Riltsd. Prot. 1880. 4. Sami. 1 Afd. 44 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

4:o. På Kiksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 18.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner

kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in

pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade

förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än

sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 19-

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å

Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan

innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets

försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar

deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen

faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 20.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående

paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erfoi’derliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;

egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas

senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 21.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,

i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio

tusen kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 65

11

5 o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och reyisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter, m. m.

§ 22.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill

dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma

genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

Likaledes skola, i öfverensstämmelse med det af 1868 års Riksdag angående

bestridande af kostnaderna för allmänt kyrkomöte fattade beslut, de af Statskontoret

förskjutna kostnaderna för 1878 års kyrkomöte af Riksgäldskontoret bestridas.

§ 23.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen

hänförda utgifter.

§ 24.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga

bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen

kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må

bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,

samt till densamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket

jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under

biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga

förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

I (ifrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år

1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige

meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 25.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer,

skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets

medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de

hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas

från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af

Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft

nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må

Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper,

skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser

rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas

af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst

in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,

böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 26.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom austälda kansliocli

vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 65.

13

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas, efter fem år, med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

för en Jeanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å håns sida att för medlens användning

redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 27.

Till5 kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 28.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa ärligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostuadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 29.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll, stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående

riksdagar beviljade löneförhöjning.

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan

varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig

de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst,

att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon

del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

15

§ 30.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 31.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret,

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugu fem kronor.

§ 32.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen tva hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. General-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen

inbetald.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stuts- Utskottets Memorial N:o 65.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 68.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flera handlingar.

§ 69.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte

tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 70.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse

föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Uiskottets Memorial N:o 65.

17

och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 71.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om RiksgäldsJcontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 72.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 73.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrift

materialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventarieper sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla ochleverera

berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

Bih. titt Riksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-TJtskottets Memorial N:o 65.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer-

å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta

och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 74.

Sedan, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, 1878

års Riksdag, enligt § 71 af samma års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit att

låta undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya samlingssalar

för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, med mera, har Riksdagen åt Fullmäktige

uppdragit att låta genom sakkunnige personer undersöka kostnaderna för

erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset

eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa utredning

angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen, af ett nytt riksdagshus,

äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis för en sådan nybyggnad

kunna beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande ärende och till

nästa Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.

§ 75.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholnis nya kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättnlng deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanal-aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 76.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade

kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

19

i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra Fullmäktige

efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida

några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 77.

Uti Allmänna hyjootehsbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper

en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 78.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 6 Juni 1879 angående

reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening,

skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,

utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse

ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom reservfond

för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 79.

Med anledning af väckt motion om utarbetande och offentliggörande af ett

alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden

från och med 1809 till och med 1866, har innevarande års Riksdag åt Fullmäktige

i Riksgäldskontoret uppdragit att låta utreda och till nästa Riksdag inkomma med

utlåtande om lämpligaste sättet för ett dylikt sakregisters utarbetande; om det

omfång detsamma i afseende å de i riksdagshandlingarne förekommande detaljer

och ärenden lämpligen borde erhålla; om den metod, som vid registrets utarbetande

borde följas; samt om de kostnader, som kunde antagas ungefärligen blifva

med ett sådant arbetes utförande förenade, med hvad mera som kunde böra iakttagas

och på frågans bedömande ega inverkan.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

§ 80.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige

:

a) afgifva sitt underdåniga yttrandeloch råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen)'';

c) uti justitie-ombudsnians-enibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest han

äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembete!

insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande

valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket

vara tillstädes.

§ 81.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

21

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
betjening.

Lön.

Tjenstgörings-

■

Summa.

penningar.

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

4,400

_

1,600*

__

6,000

_

1 Kassör ............ ........................................

4,400

—

1,600

—

6,000

—

1 Kamrerare ................................................

4,000

—

1,600

—

5,600

—

1 Revisor......................................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Kassabokhållare.......................................

*2,000

—

800

—

2,800

—

1 Länsbokhållare .......................................

2,000

—

800

—

2,800

—

1 Registrator och Kanslist........................

1,500

—

900

—

2,400

—

1 Kammarskrifvare ....................................

1,500

—

600

—

2,100

—

1 Förste Vaktmästare.................................

700

—

100

—

800

—

1 Vaktmästare .............................................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare.............................................

600

—

100

700

1 Vaktmästare.............................................

600

—

100

—

700

—

Summa kronor

24,800

—

9,100

—

33,900

—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren

kan, då de icke innehafva annan tjenstbefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare .................................................. „ 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med „ 100: —

och tjenstgöringspenningame med ...................................................... „ 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningame med endast 600

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningame från aftöningsbeloppet

i dess helhet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de

för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Ahren.....................................................................

Kommissarien H. Husberg .....................................................................

Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl...........................

Notarien August Neyberg........................................................................

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö ..........................................

En Kontors- eller Kammarskrifvare ...................................................

Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist ................................................

4,400

4,400

3,000

3,000

1,500

1,500

1,500

575

—

Summa kronor

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

19,875

—

Förre Kamreraren Herman Theodor Benckert ....................................

4,000

—

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........................

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................

1,500

—

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka,

Maria Lovisa Stuart, född Koschell..........................................

800

—

Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka,

Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam ...

250

—

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,

Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri

A ur or a. T .in dstedt, ..............................................................

225

—

Aflidne Notarien, Fr. Bergmans ogifta dotter ....................................

225

—

Summa kronor

8,417

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och

äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade

vilkor upphöra.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtshottets Memorial N:o 65.

23

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1879 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Reglemen-

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1879.

tets

bindelserna blif-

Räntefot.

yit utfärdade.

Fonderad skuld.

Årtal.

§

skuld.

1866

4

Obligationer för 1858 års

jernvägslån, 8,190,500 Tblr

Pr. C:t............

1858 d. Vs

4 Va %

Thlr 5,429,700

1866

5

Dito för 1860 års j ernvä gslån:

a) mot obligationer, stälda

på utlottning, å 8,000,000

Tlilr Pr. C:t.......

1860 d. Vä

4 Va %

Thlr 5,548,900

b) mot premieobligationer

å 2,400,000 Thlr Pr. C:t,

bokförda till femsjettede- lar deraf, eller 2,000,000

Thlr...........

1860 d. Vä

Thlr 981,250

1866

9

Dito för 1861 års statslån,

3,000,000 R:dr R:mt . . .

1861 d. 30/s

4 Va %

Kr. 1,869,000

- - -

1866

6

Dito för 1864 års jernvägslån

å 2,223,000 £ St., hvaraf

dock blifvit föryttrade obli- gationer för endast 555,700

£ St *) .........

1864 d. »/*

4 Va %

£ St. 491,700

1866

7

Dito för 1866 års jernvägslån

Thlr 9,516,100

å 9,932,300 Thlr Pr. C:t .

1866 d. 2/i

5 %

- - -

1868

90

Dito för 1868 års jernvägslån

£ St. 1,109,100

£ St 1 150,000 ......

1868 d. V?

5 %

- - -

1869

85

Dito för 1869 års inhemska

jernvägslån, 4,000,000 R:dr

R:mt............

1869 d. 30/9

5 %

— — —

Kr. 8,900

*) De öfrig» obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St, äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer

årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-TJtshottets Memorial N:o 65.

Reglemen-

Tiden,1 då för-

Återstående kapitalskuld

1879.

den 31 December

nndelserna blif-

Räntefot.

yit utfärdade.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

Årtal.

§

skuld.

1870

72

Obligationer för 1870 års

jernvägslån å 40,000,000

R:dr, deraf till 1878 års slut

blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000

Rdr ............

1870 d. 3»/9

5 %

Kr. 14,332,900

1872

83

Dito för 1872årsjernvägslån

å 24,000,000 R:dr, deraf

till 1879 års slut blifvit ut-

lemnade obligationer å till- hopa 19,407,300 R:dr . . .

1872 d. 3ft/3

4 %

Kr. 18,137,600

- — -

1875

35

Dito för 1875 års jernvägs-

1876

33

lån å 56,250,000Rmk, deraf

1878

39

till 1879 års slut blifvit ut-

1879

j

15

lemnade en första emission

å 20,250,000 Rmk, en andra

emission å 18,000,000 Rmk

samt af en tredje emission

å likaledes 18,000,000Rmk,

obligationer å 2,535,300

1875 d. 2/8

4 Va %

Rmk 40,305,600

1876

33

Dito för 1876 års jernvägs-

£ St. 1,968,500

lån å 2,000,000 £ St. . .

1876 d. 13/fl

4 Va %

- - ---

1878

39

Dito för 1878 års jernvägs-

1879

15

lån å 1,500,000 £ St. eller

37,650,000 Francs, deraf

till 1879 års slut blifvit ut-

lemnade obligationer å till- hopa 1,379,470 £ St. eller

( £ St. 1,379,470 ]

34,624,697 Francs . . . .

1878 d. 15/e

4 %

J eller >

- - -

1879

46

Dito för 1879 års tillfälliga

[Francs 34,624,697]

lån, deraf till samma års

slut blifvit utlemnade obli- gationer å 3,000,000 Kr. .

1879 d. »/n

4 Vi %

Kr. 3,000,000

- - -

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

25

Reglemen-

tets

Årtal.

§•

1866

13

1866

14

1879

16

1866

15

1866

16

1866

17

1866

18

1866

19

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Eäntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1879.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

Dito, hvilka i anseende till

sin ordalydelse icke kunna

uppsägas, eller det s. k.

gamla lånet........

Dito, utfärdade såsom grundfond

för Allmänna hypoteksbanken,

bokförda inom

linien med Runt 8,000,000

R:dr.............

Dito, utfärdade såsom reservfond

för aktiebolaget

Sågverksegarnes Garantiförening,

bokförda inom

linien med kr. 3,000,000 .

Ännu icke till inlösen företedda

Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286: 88 .......

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr

(icke kapitaliseradt) . . .

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, sedermera

Konung Carl XIII:s hemgiftskapital,

bokfördt inom

linien med R:mt 150,000

R:dr.............

Innestående fond för Göta

kanals underhållande . . .

Dito för Södertelge dito . .

/1798 d. \

\1811

1861 d. Vr

1879 d. 13/8

1750 d. Vs

1815 d. 9/n

1778

1833 d. 31/i2

5 %

41/* %

4 Va %

6 %

5 %

5 %

5 %

Kr. 10,125

Kr. 140,889

Kr. 45,000

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

StaL^-Utskottets Memorial N:o 65.

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1866 20

186621

1866 22

1866 25

1869 77

Fond för Hjelmare kanals

och slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) .........

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med R:mt 100,777:16

Brudgåfvovinster (kapitalskulden

afskrifven) . . . .

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller)
-

Tiden, då för- bindelserna blif-

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1879.

vit utfärdade.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

—

— — _

— — -

—

—

—- — -

— — —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 65.

27

Bil B.

Riksgäldskontorets vid 1879 års slut uthalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

Annuitet

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

Årtal.

§■

utbetalts.

beloppet.

slut.

a) Byggnadslån.

1866

58

Lån till staden Malmö, för

uppförande af kasern- och

stallbyggnader för der för- lagda garnison.......

1813-1815

I.2 * \

( ränta, j

4 %

32,000

3,857

53

34

Lån till Upsala akademi,

för fullbordande af dess

biblioteksbyggnad.....

J18241

\1825J

* 1

glänta. J

3 %

75,000

2,994

20

49

Lån till staden Yexiö, för

dess återuppbyggande efter

1845 års eldsvåda.....

1844, 1845

6 %

3 o.4 %

360,000

5,642

47

>

50

Lån till staden Amål, för

dess återuppbyggande efter

1846 års eldsvåda .....

1846

4 %

45,000

2,185

47

>

39

Lån till staden Kristine-

hamn och Yarnums lands-

församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ............

/1849|

\1854J

(2 %\

< jemte >

3 % •

37,500

16,580

33

»

53

Lån till staden Lidköping,

1 ränta. J

för återuppbyggande af den

år 1849 nedbrunna del af

nämnda stad........

1852

6 %

4 %

63,666

10,754

24

Transport

—

—

—

—

—

42,014

24

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

Reglemen-

Kapitalåterstod

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

vid 1879 års

Årtal.

utbetalts.

oeioppet.

slut.

§•

Transport

—

—

—

__

—

42,014

24

1866

43

Lån till Vexiö domkyrka, för

densammas reparation . . .

1852

6 %

4 %

30,000

—

1,692

67

41

Lån till Knäreds församling

i Hallands län, för uppfö- rande af en ny kyrka . . .

1852

»

>

24,000

4,549

22

T>

»

Lån till Markaryds försam-

ling i Kronobergs län, för

uppförande af en ny kyrka

1854

»

10,000

2,727

25

54

Lån till staden Örebro, för

återuppbyggande af den år

1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnda stad

(1854|

\1855j

»

375,000

167,517

24

»

Lån till staden Jönköping,

för återuppbyggande af den

år 1854 genom eldsvåda

förstörda delen af nämnda

stad..............

1855

»

»

100,000

_

40,443

84

55

Lån till staden Eksjö, för

återuppbyggande af den un- der år 1856 nedbrunna de-

len af nämnda stad . . . .

1857

6o.7 %

4 o.4 \%

200,000

—

90,804

30

43

Lån till Skara domkyrka.

för densammas reparation

1858

6 %

4 %

25,000

—

11,152

46

J »

»

Lån till Yesterås domkyrka,

\1878

3

för densammas reparation

1858

»

»

22,500

—

10,170

43

1866

42

Lån till Vallentuna försam-

ling i Stockholms län, för

ny kyrkas uppbyggande. .

1859

20,000

__

11,985

65

43

Lån tillVesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

28,000

—

>

36

Lån till staden Jönköping,

Transport

—

—

—

411,057

30

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 65.

29

Reglemen-

tets

Tiden, då lånel

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalaterstod

vid 1879 års

Årtal.

§•

utbetalts.

beloppet

slut.

Transport

___

_

_

_— ■ ■ r

411,057

30

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket ......

1861

5 %

A. o/„

120,000

96,783

57

1866

90

Lån tillApotekare-societeten,

för uppförande af en byggnad

åt Farmaceutiska institutet

1862

50,000

38,172

65

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader

för Umeå läroverk.....

1864

25,000

21,976

82

»

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nytt lä- roverkshus derstädes. . . .

1864

»

»

40,000

35,189

03

j,

»

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verkshus derstädes.....

1865

12,000

10,540

26

»

s>

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar- läroverk derstädes.....

1866

25,000

22,693

47

»

>

Lån till staden Kalmar, för

uppförande af en nybygg- nad för läroverket derstädes

1866

40,000

36,280

83

1481)

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af en ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . .

1867, 1868

»

40,000

37,365

44

»

148

Lån till staden Vestervik, för

uppförande af ny byggnad

Transport

—

—

—

710,059

37

X) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. v

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

Reglemen-

Kapitalåterstod

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

vid 1879 års

utbetalts.

oeioppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

710,059

37

åt elementarläroverket der- städes ............

1867, 1868

5 %

4 %

20,000

18,537

08

1866

1481)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes . . . .

1867, 1868

y>

%

140,000

129,826

23

3>

1482)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . .

1868

s>

*

40,000

37,392

10

1483)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks-

byggnaden derstädes . . . .

1868, 1869

»

40,000

37,607

66

1868

474)

Lån till domkyrkan i Karl-

stad, för densammas repa- ra,ti on............

1869

6 %

23,500

17,857

12

1866

1485)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af el em en tar- läroverksbyggnaden derstä- des ..............

1873, 1875

5 %

20,000

19,898

89

1874

5

Lån till Direktionen för se-

minarium för bildande af lä-

rarinnor, för inköp af bygg- nad åt nämnda seminarium

1875

1>

>

59,000

56,494

58

= 1,027,673: 03

Transport

—

—

—

—

—

1,027,673

03

X) Jfr § 16 mom.''l i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. .

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

31

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

Annuitet

Räntefot

Ursprungliga

Kapitalåterstod

Årtal.

§•

utbetalts.

beloppet.

slut.

Transport

—

—

—

—

—

1,027,673

03

b) Tomtregleringslän.

1866

57

Lån till staden Lidköping

för ny tomtreglering efter

1849 års eldsvåda .....

1854

6 %

4 %

20,000

6,360

99

»

Lån till staden Örebro, för

ny tomtreglering efter 1854

års eldsvåda.........

1854

37,500

13,536

88

»

>

Lan till staden Jönköping,

för ny tomtreglering efter

1854 års eldsvåda .....

1855

15,000

49

4,695

>

Lån till staden Eksjö, för

ny tomtreglering efter 1856

års eldsvåda.........

1857

30,000

14,676

08

»

142

Lån till staden Karlstad,

för reglering af torg, gator

ock tomter efter 1865 års

eldsvåda ...........

1867

50,000

39,417

21

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda .....

1872

30,000

12

27,452

1877

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda .....

1878

y>

5 %

50,000

50,000

8

Lån till staden Söderhamn,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda......

1878, 1879

i

200,000

200,000

= 356,138: 77.

1866

45

") Lån till allmänna Barn-

husinrättningen i Stock-

1851

>

4 %

75,000

19,462

60

Transport |

--1

—■

~ j

—

— 1,403,274

10

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utslcottets Memorial N:o 65.

Reglemen-

----------- ------

Kapitalåterstod

tets

1iden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

vid 1879 års

utbetalts.

beloppet.

slut.

Årtal.

§■

Transport

—

-

—

—

1,403,274

10

i) Lån till hamn- och bro-

i

byggnader samt åars upp- rensning-

1866

62

Lån till staden Cimbrishamn,

för hamnbyggnaden derstä- des..............

1843

5 %

3 %

37,500

13,299

21

61

Lån till staden Varberg, för

33

hamnanläggning......

1844

»

»

30,000

—

1,478

» |

63

Lån till staden Kristianstad,

för hamnanläggning vid Ahus

1848

»

30,000

—

8,293

82

»

83

Lån till Hanekinds och Hull-

bergs häradsboar, för upp- förande af en jernbro öfver

Svartån å landsvägen mel- lan Linköping och Bergs

1852

6 %

4 %

20,000

1,517

45

»

84

Lån till Gustafs församling i

Stora Kopparbergs län, för

brobyggnad öfver Dalelfven

i närheten af Gustafs kyrka

1853

»

»

6,000

_

1,305

86

»

63

Lån till staden Kristianstad,

för återstående hamnarbeten

vid Åhus samt Hernesta ka- nals fullbordande m. m. .

1855

»

30,000

6,539

21

»

68

Lån till staden Vadstena, för

fullbordande af hamnbygg

1855

»

»

15,000

3,289

42

»

Lån till staden Arboga, föi

15,000

3,263

74

Arboga-åns uppmuddring

1855

*

—

»

»

Lån till staden Köping, fö:

Transport

1

—

| —

| -

—

1“

-1,442,261

44

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

Reglemen
tets
-

Årtal.

§•

j 1866

60

69

70

85

84

69

69

71

Tiden, då låne''

utbetalts.

Annuitet

Räntefot

1 Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1879 års

slut.

Transport

upprensning och fördjup- ning af Köpings å.....

Lån till staden Ystad, föi

1855

6 %

4 %

20,000

—

1,442,261

4,308

44

64

hamnuppmuddring.....

Lån till staden Strömstad,

för fullbordande af hamn-

1857

60,000

—

21,913

33

arbetena vid denna stad . .

Lån till Färjestadens hamn- byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i

1858

1

15,000

5,529

26

Torslunda socken på Öland

Lån till arbetsdirektionen, för

anläggning af ny bro öfver

1858

H

12,850

—

4,624

49

1

Helge å vid Kristianstad .

Lån till Torsångs församling,

för anläggning af 2: ne flott- broar i närheten af Tors- ångs kyrka, den ena öfver

Dalelfven och den andra

1858

»

100,000

36,094

34

öfver Lillelfven.......

Lån till staden Karlstad, för

anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt

en kanal derifrån till Ka-

1859

10,000

4,863

01

nikenäset vid Yenern . . .

Lån till staden Falkenberg,

1859

1

»

T>

100,000

—

40,434

47

för hamnbyggnad derstädes

Lån till staden Grenna, för

byggande af hamn vid denna

1859

47,000

—

19,010

95

stad..............

1861

)

37,500

—

18,279

12

Transport

Rik sd. Prof. 1880. 4 Sand.

1 Afd. 44

Höft.

—

___1

1,597,3191

*

05

)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

Reglemen-

Kapitalåterstod

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

vid 1879 års

utbetalts.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

1,597,319

05

1866

71

Lån till staden Amål, för

hamnbyggnad vid denna stad

1861

6 %

4 %

8,000

4,341

76

Lån till staden Karlstad, för

fortsättning af hamn- och

kanalanläggningen vidKarl-

63

s+.fl.r! ............

1861

70,000

_

34,092

Lån till staden Piteå, för

‘

uppmuddring af segelleden

mellan Piteå och lastnings-

J

platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga

1861

■

»

*

26,000

12,652

52

1 »

86

Lån till arbetsdirektionen,

i

.

för brobyggnad öfver Ume

eif invid staden Umeå . . .

1861

2>

55,000

—

26,794

77

j »

71

Lån till Ronneby köping, för

Rottneåns upprensning och

fullbordande af den påbör-

jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å . . .

1861

»

*

10,000

j.U

4,871

23]

Lån till staden Helsingborg,

i

för förbättring och utvidg-

1

121,274

i

:

ning af dess hamn.....

• 1862

$

230,000

1_

57

■>)

86

Lån till Umeå härad, för

brobyggnad öfver Ume eif

invid staden Umeå.....

1864

| 8 %

5 %

20,000

—

7,040

89

1877

6

Lån till staden Oskarshamn,

1

för förbättrande af dess

hamn.............

1878

6 %

1 40,000

79,588

89

== 484,701: 91.

Transport

—

—

1

|

1,887,976

I31

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

35

Reglemen-

tets

Tiden, då lånel

Annuitet.

Räntefot.

j Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1879 års

utbetalts.

beloppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

1,887,976

31

e) Lån till kanal-och sluss-

anläggningar.

1866

72

Lån till Deijefors och Fors- haga slussverksaktiebolag,

för slussanläggningar i Klara

{ j j -l .

eif vid Deijefors och Forsha- ga inom Nedra Ulleruds och

Grafva socknar i Vermland

1856

6 %

4 %

150,000

40,147

13

93

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

Venern till sjön Stora Lee

1865, 1867

5 %

3 %

800,000

672,457

19

94'')|

Lån till Kinda kanalaktiebo-

118 [

lag, för utsträckning afKin-

143 J

da båtled medelst kanalise-

ring af Stångån fr. sjön Ren- gen till Linköpings hamn

1865-1870

y>

437,500

_

370,453

45

1432)

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för kanal- och sluss- anläggning mellan sjöarna

Ostra och Vestra Silen på

Dalsland...........

1868, 1869

6 %

4 %

51,200

37,632

73

= 1,120,690: 50.

i

Transport

—

—

—

3,008,666

81

'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

i§ § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Memorial N:o 65.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

Årtal.

§.

utbetalts.

beloppet.

slut.

Transport

—

—

__

_

3,008,666

81

f) Lån till jernvägs- anläggningar.

(1866

75

Lån till Norbergs jernvägs

\1878

3

nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg fr. Kärrgruf- van inom Norbergs bergs-

jl 852

1

5 %

4 %

150,000

102,190

25

lag till sjön Amänningen .

jl 853

(1866

74

Län till dito, för fullbordan-

Jl 855

[

3 %

2 %

150,000

__

106,308

58

\1878

3

de af samma jernväg . . .

[1856

1866

74

Lån till Nora—Ervalla jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan

Nora och Ervalla.....

1854

6 %

4 %

150,000

25,051

88

77

Lån till Gefle—Dala jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä- derna Falun och Gefle . .

185518

59

2 %

2,400,000

1,083,096

05

76

Lån till Vessman—Barkens

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

sjöarne Norra Barken och

Vessman inom Norrbärkes

och Grangärdes socknar af

Stora Kopparbergs län . .

(1856

(1857

5 %

3 %

200,000

92,894

73

y>

Lån till Vessman—Barkens

jernvägsaktiebolag, för full- bordande af samma jernväg

1858

6 %

4 %

200,000

81,755

83

78

Lån till Hudiksvalls jernvägs

aktiebolag, för anläggning

Transport

!

—

--—

4,499,964

13

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats Utskottets Memorial N:o 65.

t

37

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

Annuitet

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

Årtal.

§•

utbetalts.

beloppet.

slut.

Transport

—

_

_

__

_

4,499,964

13

fl 866

fl 878

78|

3/

af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarne Dellen .

Lån till Söderhamns jernvägs

f1858|

fl859f

5 %

4 %

370,000

—

259,793

10

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Söderhamn

till sjön Bergviken m. m.

1858- 1860

500,000

361,638

37

1866

79

Län till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herr ljunga.........

1862, 1863

24

33

1,377,055

1,123,240

80

Lån till Vexiö—Alfvestads

1

.

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Yexiö och Alfvestads station

■

i

på Södra stambanan . . . .

1864

434,000

—

358,898

80

»

81

Län till Köping—Utter sbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till

sjön Lillsvan........

fl864f

7 %

500,000

62

240,577

80

Lån till Helsingborg—Lands-

fl865f

j

krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga äfven Helsing- borg—Arup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Arup ..........

1864 1865

5 %

4 o/.

1,100,000

931,698

70

»

80

Lån till Kristianstad—Hess-

leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

1

Transport ——

1 1

—

—

—

—

7,775,811 05

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats- Utskottets Memorial N:o 65.

Reglemen- j

—

j

Kapital återstod

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

:

Räntefot.

Ursprungliga

vid 1879 års

Årtal.

§•

utbetalts.

beloppet.

slut.

Transport

--j

—

—

—

■

7,775,811

05

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö- dTfl. stam han an.......

1864, 1865

5 %

4 %

720,000

596,508

97

1866

80

Lån till Ystad—Eslöfsjern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba- nan till Ystad.......

1864-1866

y>

»

2,450,000

2,084,110

86

»

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

tion på Södra Stambanan

1864-1866

1,200,000

—

1,017,356

02

»

82

Lån till Uddevalla—Veners-

borg—Herrljnnga jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Ud-

.

rl pya.l la.............

1865-1867

»

y>

8,240,000

—

2,849,460

72

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

städerna Karlskrona och

(1872]

Vpxiö............

Jl873>

6 %

5 %

2,600,000

—

2,546,700

—

Lån till Krylbo—Norbergs

[l874j

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

fl 8721

393,200

85

Krylbo och Norberg . . . .

|1873j

406,000

—

»

»

Lån till Sundsvalls jernvägs-

aktiebolag, för anläggning

|

Transport

—

—

1

1

17,263,148 47

1

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 65.

39

Beglemen-

!

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

! Kapitalaterstod

vid 1879 års

Årtal.

§•

utbetalts.

beloppet.

slut.

Transport

17,263,148

47

af jernväg från Sundsvall

(18721

till Torpshammar.....

J18 7 3 i

6 %

& %

1,494,000

1.463,373

1871

31

Lån till Upsala—Margrete-

|l874)

hills jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg fi‘ån

Upsala till Gefle......

1873

,

500,000

489,750

>>

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot sknldför-

(18741

bindelse......... . .

118751

*

5,000,000

5,000,000

1878

11

Lån till Bergslagernas jern-

|l 87 6j

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,753,600

Kr., efter 90 %.......

1878, 1879

''

.

. 7 : • j; GU (i JH

6.078,240

6,078,240

1

1876

5

Lån till Yestervik—Åtvida-

n::r •

••

berg—Bersbo j ernvägsaktie- bolag, för anläggning af

j ernväg från Yestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi-

(1877)

o -g

bana till Storsjön.....

Jl878>

6 %

''• ''i

3>

1,865,000

1,865,000

5

Lån till Hultsfred—Vester-

|l879]

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med

bibana till sjön Yxern, sido-

i -

Transport

—

_

I

—

i

32,159,511147

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-lTtskottets Memorial N:o 65.

Reglemen
tets
-

Årtal. §,

1876

1879

1876

13 f

Transport

spår till Ankarsrum och

hamnspår vid Verkebäck .

Lån till Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.........

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Visby till

Hemse kyi’ka.......

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Kryl-j

bo station på statens Norra!

stambana öfver Avesta, He-i

demora och Säter genom

Gustafs och Tima socknar!

till Borlänges station å1

Bergslagernas jernvägsak-;

tiebolags jernväg jemte bibana

till Bispbergs grufve-l

fält..............j

Lån till Varberg—Borås j

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg öfver

Fritsla till Borås .....

Tiden, då lånet

utbetalts.

33,785,844: 66.

(18771

{1878}

1879

J18771

\1878J

(18771

{1878}

(1879)

1879

1879

Annuitet.

Räntelot,

6 %

Summa

Ursprungliga

beloppet.

5 % 1,750,000

785,000

500,000

Kapitalåterstod

vid 1879 års

slut.

32,159,511

1,750,000

785,000

__ 500,000

47

11,000,000

600,000

1,000,000

600,000

36,794,511

47

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.