Stats- Utskottets Memorial N:o 65
1880-05-10 · 40 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 39 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1880:65, Stats- Utskottets Memorial N:o 65
Dokumentets text
Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
1
N:o 65.
Ank. till Riksd. Kansli den 10 Maj 1880, kl. 12 midd.
Memorial-, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i
det nya reglementet för Riksgäldskontoret.
(R A).
Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det nya
reglementet för Riksgäldskontoret, hvilka angå: Riksgäldskontorets skulder; Riksgäldskontorets
fordringar; Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar till följd af
beslut vid föregående riksdagar; Riksgäldskontorets med statsregleringen gemenskap
egande utgifter; på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från Riksgäldskontoret
utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m.
m.; samt Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom förslag
till aflöniugs-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret.
Beträffande de föreslagna stadgandena får Utskottet anföra följande:
Den i § 2 införda bestämmelse angående antalet egenhändiga underskrifter
å Riksgäldskontorets obligationer grundar sig på Riksdagens bifall till den i
Utskottets Utlåtande N:o 36 gjorda hemställan.
Med anledning af den å sid. 32 af bil. N:o 6 c) till innevarande års statsverksproposition
meddelade upplysning, att ökning i statens jernvägars materialförråd
och kassaförlag icke för år 1879 förekommit, har Utskottet ur afdelningen
om Riksgäldskontorets återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar
uteslutit den i § 8 af 1879 års reglemente intagna bestämmelse om betäckande
af sådan ökning medelst ett anslag å högst 1,000,000 kr.; och kommer Utskottet
framdeles att afgifva yttrande om det beträffande nämnda anslag i den
till innevarande års riksdag aflåtna statsverkspropositionen gjorda förslag.
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.
1
2
Stats-Utsleottets Memorial N:o 65.
Som Kongl. Statskontoret med 36,034 kr. förskjutit kostnaderna för 1878
års kyrkomöte, har Utskottet, med föranledande af Kongl. Maj:ts i den nådiga
statsverkspropositionen gjorda förslag (prop. sid. 56, bil. N:o 6 c. sid. 25), för
detta förskottsbelopps behöriga godtgörande och redovisning föreslagit ett tillägg
i sådant hänseende till stadgandet i reglementets 22 §.
Då Fullmäktige i Riksgäldskontor ega bestrida samtliga kostnaderna för
underhåll och tillsyn af Riksdagens hus, har Utskottet ej ansett nödigt bibehålla
den i § 23 af 1879 års reglemente förekommande bestämmelse särskildt om beloppet
af den såsom kostnad för Riksdagens hus utgående aflöning för husdrängen
vid nämnda hus.
De föreslagna paragraferna 70, 74 och 79 grunda sig på Riksdagens bifall
till de förslag, Utskottet framlagt i sina memorial N:is 50 och 52 samt Utlåtande
N:o 26.
Stadgandet i § 78 grundar sig på det af Kongl. Maj:t fattade beslut vid
fastställande af reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes
garantiförening.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena och staterna af lika innehåll som
de motsvarande af 1879 års Riksdag faststälda; och hemställer Utskottet,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt aflönings-,
indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 10 Maj 1880.
På Stats-Utskottets vägnar:
Carl Ekman.
Ståts-Utskottets Memorial N:o 65.
3
Angående Riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter
komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej
uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören
öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
tre handskrifna namnteckningar.
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån. om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 4.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl.|Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå
under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
5
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;
3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget;
4:o)
att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt
Kong]. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
6
Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte
grustägter, som kunna vara disponibla.
Sedan 1879 års Riksdag medgifvit utbetalning redan under nämnda år af
500,000 kronor utaf det för år 1881 anvisade belopp af ofvannämnda extra anslag,
eger Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de för åren 1880 och 1881 återstående,
ännu ej lyftade 2,500,000 kronor.
§ 1’.
Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jern vägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit
att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld
och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:
l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken
och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,
hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel
utgå.
2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för stadens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under
Stats-TJtskottets Memorial N:o 65.
7
loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
bvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,
vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och
3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,
samtidigt med jernvägsbyggnadeu företager och på sin bekostnad fullbordar
anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppjord efter hufvudgrunderna i det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t
faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse
af de å en planen bifogad karta, litt, K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,
att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast
och det ofri g a i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets
dragonkorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragonkorps tillhöriga byggnader
och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga
mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt
slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det, i följd häraf,
Riksgäldskontor att de sålunda beviljade beloppen, för så vidt de ännu icke
blifvit lyftade, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 6.
Som 18/9 års Riksdag, föi fortsättande af arbetena ej mindre k norra stambanan
genom Norrland än äfven a tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen,
för år 1880 anvisat ett belopp af 7,000,000 kronor; åligger det Riksgäldkontoret att
nämnda belopp, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla och enligt Kongl.
Maj:ts disposition utbetala.
8
Stats-TJtskottets Memorial N:o 65.
§ u
Till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan
trafikerade jernvägar har sistlidne års Riksdag anvisat ett särskildt anslag för
år 1880 af 150,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att tillhandahålla
och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 8.
Sistlidne års Riksdag har till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och
i den ordning, Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, såväl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vägnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas.
Ofvannämuda belopp åligger det alltså Riksgäldskontoret att, för så vidt
det ännu ej lyftats, enligt Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla.
§ 9.
Sistlidne års Riksdag har beslutat:
a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med
af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;
b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;
c) att upplåning enligt nästföregående moment ej ma ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåuingen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
9
cl) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast kvilka jern vägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant erbjuda, samt beloppet af
det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de vilja återbetala
det lån, som erbålles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad för viss
tid, återbetalningstiden ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för
sådan låntagare att, om ny oktroj erbålles, få omsätta lånet till senare, vid lånets
beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;
e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medför;
f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de
närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige
afgifvits, af Kong!. Maj:t fastställas; samt
gj att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.
3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 17.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.
Bih. till Riltsd. Prot. 1880. 4. Sami. 1 Afd. 44 Höft.
2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
4:o. På Kiksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 18.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 19-
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar
deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.
§ 20.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erfoi’derliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 21.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio
tusen kronor.
Stats-Utskottets Memorial N:o 65
11
5 o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och reyisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, m. m.
§ 22.
Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill
dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.
Likaledes skola, i öfverensstämmelse med det af 1868 års Riksdag angående
bestridande af kostnaderna för allmänt kyrkomöte fattade beslut, de af Statskontoret
förskjutna kostnaderna för 1878 års kyrkomöte af Riksgäldskontoret bestridas.
§ 23.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen
hänförda utgifter.
§ 24.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen
kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må
bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,
samt till densamma erhålla nödig vedbrand.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under
biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
12
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
I (ifrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 25.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer,
skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de
hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas
från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af
Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft
nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må
Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper,
skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser
rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas
af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst
in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 26.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom austälda kansliocli
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 65.
13
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas, efter fem år, med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
för en Jeanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å håns sida att för medlens användning
redovisa; samt
„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 27.
Till5 kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.
§ 28.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
14
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa ärligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostuadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
§ 29.
Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll, stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående
riksdagar beviljade löneförhöjning.
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig
de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst,
att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon
del deraf.
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
15
§ 30.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 31.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugu fem kronor.
§ 32.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen tva hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. General-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.
16
Stuts- Utskottets Memorial N:o 65.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 68.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flera handlingar.
§ 69.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.
§ 70.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse
föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas
Stats-Uiskottets Memorial N:o 65.
17
och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.
§ 71.
Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om RiksgäldsJcontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 72.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
§ 73.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrift
materialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventarieper sedlar ne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla ochleverera
berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.
Bih. titt Riksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.
3
18
Stats-TJtskottets Memorial N:o 65.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer-
å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta
och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.
§ 74.
Sedan, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, 1878
års Riksdag, enligt § 71 af samma års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit att
låta undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya samlingssalar
för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, med mera, har Riksdagen åt Fullmäktige
uppdragit att låta genom sakkunnige personer undersöka kostnaderna för
erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset
eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa utredning
angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen, af ett nytt riksdagshus,
äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis för en sådan nybyggnad
kunna beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande ärende och till
nästa Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.
§ 75.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholnis nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättnlng deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanal-aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.
§ 76.
Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade
kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
19
i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra Fullmäktige
efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 77.
Uti Allmänna hyjootehsbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 78.
I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 6 Juni 1879 angående
reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening,
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse
ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom reservfond
för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.
§ 79.
Med anledning af väckt motion om utarbetande och offentliggörande af ett
alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden
från och med 1809 till och med 1866, har innevarande års Riksdag åt Fullmäktige
i Riksgäldskontoret uppdragit att låta utreda och till nästa Riksdag inkomma med
utlåtande om lämpligaste sättet för ett dylikt sakregisters utarbetande; om det
omfång detsamma i afseende å de i riksdagshandlingarne förekommande detaljer
och ärenden lämpligen borde erhålla; om den metod, som vid registrets utarbetande
borde följas; samt om de kostnader, som kunde antagas ungefärligen blifva
med ett sådant arbetes utförande förenade, med hvad mera som kunde böra iakttagas
och på frågans bedömande ega inverkan.
20
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
§ 80.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige
:
a) afgifva sitt underdåniga yttrandeloch råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen)'';
c) uti justitie-ombudsnians-enibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembete!
insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande
valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.
§ 81.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
21
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
betjening.
Lön.
Tjenstgörings-
■
Summa.
penningar.
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman
4,400
_
1,600*
__
6,000
_
1 Kassör ............ ........................................
4,400
—
1,600
—
6,000
—
1 Kamrerare ................................................
4,000
—
1,600
—
5,600
—
1 Revisor......................................................
2,500
—
800
—
3,300
—
1 Kassabokhållare.......................................
*2,000
—
800
—
2,800
—
1 Länsbokhållare .......................................
2,000
—
800
—
2,800
—
1 Registrator och Kanslist........................
1,500
—
900
—
2,400
—
1 Kammarskrifvare ....................................
1,500
—
600
—
2,100
—
1 Förste Vaktmästare.................................
700
—
100
—
800
—
1 Vaktmästare .............................................
600
—
100
—
700
—
1 Vaktmästare.............................................
600
—
100
700
1 Vaktmästare.............................................
600
—
100
—
700
—
Summa kronor
24,800
—
9,100
—
33,900
—
Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstbefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —
samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare .................................................. „ 500: —
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med „ 100: —
och tjenstgöringspenningame med ...................................................... „ 100: —
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningame med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningame från aftöningsbeloppet
i dess helhet,
22
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de
för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.
Kommissarien Oscar Ahren.....................................................................
Kommissarien H. Husberg .....................................................................
Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl...........................
Notarien August Neyberg........................................................................
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö ..........................................
En Kontors- eller Kammarskrifvare ...................................................
Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist ................................................
4,400
4,400
3,000
3,000
1,500
1,500
1,500
575
—
Summa kronor
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.
19,875
—
Förre Kamreraren Herman Theodor Benckert ....................................
4,000
—
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........................
1,417
50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................
1,500
—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka,
Maria Lovisa Stuart, född Koschell..........................................
800
—
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka,
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam ...
250
—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,
Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
A ur or a. T .in dstedt, ..............................................................
225
—
Aflidne Notarien, Fr. Bergmans ogifta dotter ....................................
225
—
Summa kronor
8,417
50
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.
Stats-TJtshottets Memorial N:o 65.
23
Bil. A.
Riksgäldskontorets vid 1879 års slut utbalanserade kapitalskulder.
Reglemen-
Tiden, då för-
Återstående kapitalskuld den 31 December
1879.
tets
bindelserna blif-
Räntefot.
yit utfärdade.
Fonderad skuld.
Årtal.
§
skuld.
1866
4
Obligationer för 1858 års
jernvägslån, 8,190,500 Tblr
Pr. C:t............
1858 d. Vs
4 Va %
Thlr 5,429,700
1866
5
Dito för 1860 års j ernvä gslån:
a) mot obligationer, stälda
på utlottning, å 8,000,000
Tlilr Pr. C:t.......
1860 d. Vä
4 Va %
Thlr 5,548,900
b) mot premieobligationer
å 2,400,000 Thlr Pr. C:t,
bokförda till femsjettede- lar deraf, eller 2,000,000
Thlr...........
1860 d. Vä
Thlr 981,250
1866
9
Dito för 1861 års statslån,
3,000,000 R:dr R:mt . . .
1861 d. 30/s
4 Va %
Kr. 1,869,000
- - -
1866
6
Dito för 1864 års jernvägslån
å 2,223,000 £ St., hvaraf
dock blifvit föryttrade obli- gationer för endast 555,700
£ St *) .........
1864 d. »/*
4 Va %
£ St. 491,700
1866
7
Dito för 1866 års jernvägslån
Thlr 9,516,100
å 9,932,300 Thlr Pr. C:t .
1866 d. 2/i
5 %
- - -
1868
90
Dito för 1868 års jernvägslån
£ St. 1,109,100
£ St 1 150,000 ......
1868 d. V?
5 %
- - -
1869
85
Dito för 1869 års inhemska
jernvägslån, 4,000,000 R:dr
R:mt............
1869 d. 30/9
5 %
— — —
Kr. 8,900
*) De öfrig» obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St, äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer
årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.
24
Stats-TJtshottets Memorial N:o 65.
Reglemen-
Tiden,1 då för-
Återstående kapitalskuld
1879.
den 31 December
nndelserna blif-
Räntefot.
yit utfärdade.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
Årtal.
§
skuld.
1870
72
Obligationer för 1870 års
jernvägslån å 40,000,000
R:dr, deraf till 1878 års slut
blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000
Rdr ............
1870 d. 3»/9
5 %
Kr. 14,332,900
1872
83
Dito för 1872årsjernvägslån
å 24,000,000 R:dr, deraf
till 1879 års slut blifvit ut-
lemnade obligationer å till- hopa 19,407,300 R:dr . . .
1872 d. 3ft/3
4 %
Kr. 18,137,600
- — -
1875
35
Dito för 1875 års jernvägs-
1876
33
lån å 56,250,000Rmk, deraf
1878
39
till 1879 års slut blifvit ut-
1879
j
15
lemnade en första emission
å 20,250,000 Rmk, en andra
emission å 18,000,000 Rmk
samt af en tredje emission
å likaledes 18,000,000Rmk,
obligationer å 2,535,300
1875 d. 2/8
4 Va %
Rmk 40,305,600
1876
33
Dito för 1876 års jernvägs-
£ St. 1,968,500
lån å 2,000,000 £ St. . .
1876 d. 13/fl
4 Va %
- - ---
1878
39
Dito för 1878 års jernvägs-
1879
15
lån å 1,500,000 £ St. eller
37,650,000 Francs, deraf
till 1879 års slut blifvit ut-
lemnade obligationer å till- hopa 1,379,470 £ St. eller
( £ St. 1,379,470 ]
34,624,697 Francs . . . .
1878 d. 15/e
4 %
J eller >
- - -
1879
46
Dito för 1879 års tillfälliga
[Francs 34,624,697]
lån, deraf till samma års
slut blifvit utlemnade obli- gationer å 3,000,000 Kr. .
1879 d. »/n
4 Vi %
Kr. 3,000,000
- - -
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
25
Reglemen-
tets
Årtal.
§•
1866
13
1866
14
1879
16
1866
15
1866
16
1866
17
1866
18
1866
19
Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.
Eäntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1879.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
Dito, hvilka i anseende till
sin ordalydelse icke kunna
uppsägas, eller det s. k.
gamla lånet........
Dito, utfärdade såsom grundfond
för Allmänna hypoteksbanken,
bokförda inom
linien med Runt 8,000,000
R:dr.............
Dito, utfärdade såsom reservfond
för aktiebolaget
Sågverksegarnes Garantiförening,
bokförda inom
linien med kr. 3,000,000 .
Ännu icke till inlösen företedda
Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286: 88 .......
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) . . .
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s hemgiftskapital,
bokfördt inom
linien med R:mt 150,000
R:dr.............
Innestående fond för Göta
kanals underhållande . . .
Dito för Södertelge dito . .
/1798 d. \
\1811
1861 d. Vr
1879 d. 13/8
1750 d. Vs
1815 d. 9/n
1778
1833 d. 31/i2
5 %
41/* %
4 Va %
6 %
5 %
5 %
5 %
Kr. 10,125
Kr. 140,889
Kr. 45,000
Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft.
4
26
StaL^-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen
tets
-
Årtal. §.
1866 20
186621
1866 22
1866 25
1869 77
Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) .........
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777:16
Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) . . . .
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
-
Tiden, då för- bindelserna blif-
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1879.
vit utfärdade.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
—
— — _
— — -
—
—
—- — -
— — —
Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
27
Bil B.
Riksgäldskontorets vid 1879 års slut uthalanserade kapitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
Annuitet
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
Årtal.
§■
utbetalts.
beloppet.
slut.
a) Byggnadslån.
1866
58
Lån till staden Malmö, för
uppförande af kasern- och
stallbyggnader för der för- lagda garnison.......
1813-1815
I.2 * \
( ränta, j
4 %
32,000
3,857
53
34
Lån till Upsala akademi,
för fullbordande af dess
biblioteksbyggnad.....
J18241
\1825J
* 1
glänta. J
3 %
75,000
2,994
20
49
Lån till staden Yexiö, för
dess återuppbyggande efter
1845 års eldsvåda.....
1844, 1845
6 %
3 o.4 %
360,000
5,642
47
>
50
Lån till staden Amål, för
dess återuppbyggande efter
1846 års eldsvåda .....
1846
4 %
45,000
2,185
47
>
39
Lån till staden Kristine-
hamn och Yarnums lands-
församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ............
/1849|
\1854J
(2 %\
< jemte >
3 % •
37,500
16,580
33
»
53
Lån till staden Lidköping,
1 ränta. J
för återuppbyggande af den
år 1849 nedbrunna del af
nämnda stad........
1852
6 %
4 %
63,666
10,754
24
Transport
—
—
—
—
—
42,014
24
28
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen-
Kapitalåterstod
tets
Tiden, då lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
vid 1879 års
Årtal.
utbetalts.
oeioppet.
slut.
§•
Transport
—
—
—
__
—
42,014
24
1866
43
Lån till Vexiö domkyrka, för
densammas reparation . . .
1852
6 %
4 %
30,000
—
1,692
67
41
Lån till Knäreds församling
i Hallands län, för uppfö- rande af en ny kyrka . . .
1852
»
>
24,000
4,549
22
T>
»
Lån till Markaryds försam-
ling i Kronobergs län, för
uppförande af en ny kyrka
1854
»
10,000
2,727
25
54
Lån till staden Örebro, för
återuppbyggande af den år
1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnda stad
(1854|
\1855j
»
375,000
167,517
24
»
Lån till staden Jönköping,
för återuppbyggande af den
år 1854 genom eldsvåda
förstörda delen af nämnda
stad..............
1855
»
»
100,000
_
40,443
84
55
Lån till staden Eksjö, för
återuppbyggande af den un- der år 1856 nedbrunna de-
len af nämnda stad . . . .
1857
6o.7 %
4 o.4 \%
200,000
—
90,804
30
43
Lån till Skara domkyrka.
för densammas reparation
1858
6 %
4 %
25,000
—
11,152
46
J »
»
Lån till Yesterås domkyrka,
\1878
3
för densammas reparation
1858
»
»
22,500
—
10,170
43
1866
42
Lån till Vallentuna försam-
ling i Stockholms län, för
ny kyrkas uppbyggande. .
1859
20,000
__
11,985
65
43
Lån tillVesterås domkyrka,
för densammas reparation
1860
—
—
28,000
28,000
—
>
36
Lån till staden Jönköping,
Transport
—
—
—
411,057
30
Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
29
Reglemen-
tets
Tiden, då lånel
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalaterstod
vid 1879 års
Årtal.
§•
utbetalts.
beloppet
slut.
Transport
___
_
_
_— ■ ■ r
411,057
30
för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket ......
1861
5 %
A. o/„
120,000
96,783
57
1866
90
Lån tillApotekare-societeten,
för uppförande af en byggnad
åt Farmaceutiska institutet
1862
50,000
38,172
65
37
Lån till staden Umeå, för
uppförande af byggnader
för Umeå läroverk.....
1864
25,000
21,976
82
»
Lån till staden Falun, för
uppförande af ett nytt lä- roverkshus derstädes. . . .
1864
»
»
40,000
35,189
03
j,
»
Lån till staden Sala, för upp-
förande af ett nytt läro- verkshus derstädes.....
1865
12,000
10,540
26
»
s>
Lån till staden Halmstad, för
uppförande af byggnad för
ett fullständigt elementar- läroverk derstädes.....
1866
25,000
22,693
47
»
>
Lån till staden Kalmar, för
uppförande af en nybygg- nad för läroverket derstädes
1866
40,000
36,280
83
1481)
Lån till staden Venersborg,
för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . .
1867, 1868
»
40,000
37,365
44
»
148
Lån till staden Vestervik, för
uppförande af ny byggnad
Transport
—
—
—
710,059
37
X) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. v
30
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen-
Kapitalåterstod
tets
Tiden, då lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
vid 1879 års
utbetalts.
oeioppet.
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
710,059
37
åt elementarläroverket der- städes ............
1867, 1868
5 %
4 %
20,000
18,537
08
1866
1481)
Lån till Upsala Domkapitel,
för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes . . . .
1867, 1868
y>
%
140,000
129,826
23
3>
1482)
Lån till Karlstads Domka-
pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . .
1868
s>
*
40,000
37,392
10
1483)
Lån till Skara Domkapitel,
för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks-
byggnaden derstädes . . . .
1868, 1869
»
40,000
37,607
66
1868
474)
Lån till domkyrkan i Karl-
stad, för densammas repa- ra,ti on............
1869
6 %
23,500
17,857
12
1866
1485)
Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande af el em en tar- läroverksbyggnaden derstä- des ..............
1873, 1875
5 %
20,000
19,898
89
1874
5
Lån till Direktionen för se-
minarium för bildande af lä-
rarinnor, för inköp af bygg- nad åt nämnda seminarium
1875
1>
>
59,000
56,494
58
= 1,027,673: 03
Transport
—
—
—
—
—
1,027,673
03
X) Jfr § 16 mom.''l i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. .
4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
31
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
Annuitet
Räntefot
Ursprungliga
Kapitalåterstod
Årtal.
§•
utbetalts.
beloppet.
slut.
Transport
—
—
—
—
—
1,027,673
03
b) Tomtregleringslän.
1866
57
Lån till staden Lidköping
för ny tomtreglering efter
1849 års eldsvåda .....
1854
6 %
4 %
20,000
6,360
99
»
Lån till staden Örebro, för
ny tomtreglering efter 1854
års eldsvåda.........
1854
37,500
13,536
88
»
>
Lan till staden Jönköping,
för ny tomtreglering efter
1854 års eldsvåda .....
1855
15,000
49
4,695
>
Lån till staden Eksjö, för
ny tomtreglering efter 1856
års eldsvåda.........
1857
30,000
14,676
08
»
142
Lån till staden Karlstad,
för reglering af torg, gator
ock tomter efter 1865 års
eldsvåda ...........
1867
50,000
39,417
21
1872
32
Lån till staden Strengnäs,
för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda .....
1872
30,000
12
27,452
1877
7
Lån till staden Strömstad,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda .....
1878
y>
5 %
50,000
50,000
8
Lån till staden Söderhamn,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda......
1878, 1879
i
200,000
200,000
= 356,138: 77.
1866
45
") Lån till allmänna Barn-
husinrättningen i Stock-
1851
>
4 %
75,000
19,462
60
Transport |
--1
—■
~ j
—
— 1,403,274
10
32
Stats-Utslcottets Memorial N:o 65.
Reglemen-
----------- ------
Kapitalåterstod
tets
1iden, då lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
vid 1879 års
utbetalts.
beloppet.
slut.
Årtal.
§■
Transport
—
-
—
—
1,403,274
10
i) Lån till hamn- och bro-
i
byggnader samt åars upp- rensning-
1866
62
Lån till staden Cimbrishamn,
för hamnbyggnaden derstä- des..............
1843
5 %
3 %
37,500
13,299
21
61
Lån till staden Varberg, för
33
hamnanläggning......
1844
»
»
30,000
—
1,478
» |
63
Lån till staden Kristianstad,
för hamnanläggning vid Ahus
1848
»
30,000
—
8,293
82
»
83
Lån till Hanekinds och Hull-
bergs häradsboar, för upp- förande af en jernbro öfver
Svartån å landsvägen mel- lan Linköping och Bergs
1852
6 %
4 %
20,000
1,517
45
»
84
Lån till Gustafs församling i
Stora Kopparbergs län, för
brobyggnad öfver Dalelfven
i närheten af Gustafs kyrka
1853
»
»
6,000
_
1,305
86
»
63
Lån till staden Kristianstad,
för återstående hamnarbeten
vid Åhus samt Hernesta ka- nals fullbordande m. m. .
1855
»
30,000
6,539
21
»
68
Lån till staden Vadstena, för
fullbordande af hamnbygg
1855
»
»
15,000
3,289
42
»
Lån till staden Arboga, föi
15,000
3,263
74
Arboga-åns uppmuddring
1855
*
—
»
»
Lån till staden Köping, fö:
Transport
1
—
| —
| -
—
1“
-1,442,261
44
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen
tets
-
Årtal.
§•
j 1866
60
69
70
85
84
69
69
71
Tiden, då låne''
utbetalts.
Annuitet
Räntefot
1 Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1879 års
slut.
Transport
upprensning och fördjup- ning af Köpings å.....
Lån till staden Ystad, föi
1855
6 %
4 %
20,000
—
1,442,261
4,308
44
64
hamnuppmuddring.....
Lån till staden Strömstad,
för fullbordande af hamn-
1857
60,000
—
21,913
33
arbetena vid denna stad . .
Lån till Färjestadens hamn- byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i
1858
1
15,000
5,529
26
Torslunda socken på Öland
Lån till arbetsdirektionen, för
anläggning af ny bro öfver
1858
H
12,850
—
4,624
49
1
Helge å vid Kristianstad .
Lån till Torsångs församling,
för anläggning af 2: ne flott- broar i närheten af Tors- ångs kyrka, den ena öfver
Dalelfven och den andra
1858
»
100,000
36,094
34
öfver Lillelfven.......
Lån till staden Karlstad, för
anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt
en kanal derifrån till Ka-
1859
10,000
4,863
01
nikenäset vid Yenern . . .
Lån till staden Falkenberg,
1859
1
»
T>
100,000
—
40,434
47
för hamnbyggnad derstädes
Lån till staden Grenna, för
byggande af hamn vid denna
1859
47,000
—
19,010
95
stad..............
1861
)
37,500
—
18,279
12
Transport
Rik sd. Prof. 1880. 4 Sand.
1 Afd. 44
Höft.
—
___1
1,597,3191
*
05
)
34
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen-
Kapitalåterstod
tets
Tiden, då lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
vid 1879 års
utbetalts.
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
—
1,597,319
05
1866
71
Lån till staden Amål, för
hamnbyggnad vid denna stad
1861
6 %
4 %
8,000
4,341
76
Lån till staden Karlstad, för
fortsättning af hamn- och
kanalanläggningen vidKarl-
63
s+.fl.r! ............
1861
70,000
_
34,092
Lån till staden Piteå, för
‘
uppmuddring af segelleden
mellan Piteå och lastnings-
J
platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga
1861
■
»
*
26,000
12,652
52
1 »
86
Lån till arbetsdirektionen,
i
.
för brobyggnad öfver Ume
eif invid staden Umeå . . .
1861
2>
55,000
—
26,794
77
j »
71
Lån till Ronneby köping, för
Rottneåns upprensning och
fullbordande af den påbör-
jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å . . .
1861
»
*
10,000
j.U
4,871
23]
Lån till staden Helsingborg,
i
för förbättring och utvidg-
1
121,274
i
:
ning af dess hamn.....
• 1862
$
230,000
1_
57
■>)
86
Lån till Umeå härad, för
brobyggnad öfver Ume eif
invid staden Umeå.....
1864
| 8 %
5 %
20,000
—
7,040
89
1877
6
Lån till staden Oskarshamn,
1
för förbättrande af dess
hamn.............
1878
6 %
1 40,000
79,588
89
== 484,701: 91.
Transport
—
—
1
|
1,887,976
I31
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
35
Reglemen-
tets
Tiden, då lånel
Annuitet.
Räntefot.
j Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1879 års
utbetalts.
beloppet.
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
1,887,976
31
e) Lån till kanal-och sluss-
anläggningar.
1866
72
Lån till Deijefors och Fors- haga slussverksaktiebolag,
för slussanläggningar i Klara
{ j j -l .
eif vid Deijefors och Forsha- ga inom Nedra Ulleruds och
Grafva socknar i Vermland
1856
6 %
4 %
150,000
40,147
13
93
Lån till Dalslands kanalak-
tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid
Venern till sjön Stora Lee
1865, 1867
5 %
3 %
800,000
672,457
19
94'')|
Lån till Kinda kanalaktiebo-
118 [
lag, för utsträckning afKin-
143 J
da båtled medelst kanalise-
ring af Stångån fr. sjön Ren- gen till Linköpings hamn
1865-1870
y>
437,500
_
370,453
45
1432)
Lån till Dalslands kanalak-
tiebolag, för kanal- och sluss- anläggning mellan sjöarna
Ostra och Vestra Silen på
Dalsland...........
1868, 1869
6 %
4 %
51,200
37,632
73
= 1,120,690: 50.
i
Transport
—
—
—
3,008,666
81
'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
i§ § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.
36
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
Årtal.
§.
utbetalts.
beloppet.
slut.
Transport
—
—
__
_
3,008,666
81
f) Lån till jernvägs- anläggningar.
(1866
75
Lån till Norbergs jernvägs
\1878
3
nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg fr. Kärrgruf- van inom Norbergs bergs-
jl 852
1
5 %
4 %
150,000
102,190
25
lag till sjön Amänningen .
jl 853
(1866
74
Län till dito, för fullbordan-
Jl 855
[
3 %
2 %
150,000
__
106,308
58
\1878
3
de af samma jernväg . . .
[1856
1866
74
Lån till Nora—Ervalla jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan
Nora och Ervalla.....
1854
6 %
4 %
150,000
25,051
88
77
Lån till Gefle—Dala jern-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä- derna Falun och Gefle . .
185518
59
2 %
2,400,000
1,083,096
05
76
Lån till Vessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
sjöarne Norra Barken och
Vessman inom Norrbärkes
och Grangärdes socknar af
Stora Kopparbergs län . .
(1856
(1857
5 %
3 %
200,000
92,894
73
y>
Lån till Vessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för full- bordande af samma jernväg
1858
6 %
4 %
200,000
81,755
83
78
Lån till Hudiksvalls jernvägs
aktiebolag, för anläggning
Transport
!
—
--—
4,499,964
13
Stats Utskottets Memorial N:o 65.
t
37
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
Annuitet
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
Årtal.
§•
utbetalts.
beloppet.
slut.
Transport
—
_
_
__
_
4,499,964
13
fl 866
fl 878
78|
3/
af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarne Dellen .
Lån till Söderhamns jernvägs
f1858|
fl859f
5 %
4 %
370,000
—
259,793
10
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Söderhamn
till sjön Bergviken m. m.
1858- 1860
500,000
361,638
37
1866
79
Län till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herr ljunga.........
1862, 1863
24
33
1,377,055
1,123,240
80
Lån till Vexiö—Alfvestads
1
.
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Yexiö och Alfvestads station
■
i
på Södra stambanan . . . .
1864
434,000
—
358,898
80
»
81
Län till Köping—Utter sbergs
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från
hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till
sjön Lillsvan........
fl864f
7 %
500,000
62
240,577
80
Lån till Helsingborg—Lands-
fl865f
j
krona—Eslöfs (Helsingborg
—Billeberga äfven Helsing- borg—Arup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Arup ..........
1864 1865
5 %
4 o/.
1,100,000
931,698
70
»
80
Lån till Kristianstad—Hess-
leholms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
1
Transport ——
1 1
—
—
—
—
7,775,811 05
38
Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen- j
—
j
Kapital återstod
tets
Tiden, då lånet
Annuitet.
:
Räntefot.
Ursprungliga
vid 1879 års
Årtal.
§•
utbetalts.
beloppet.
slut.
Transport
--j
—
—
—
■
7,775,811
05
mellan Kristianstad och
Hessleholms station på Sö- dTfl. stam han an.......
1864, 1865
5 %
4 %
720,000
596,508
97
1866
80
Lån till Ystad—Eslöfsjern-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stamba- nan till Ystad.......
1864-1866
y>
»
2,450,000
2,084,110
86
»
Lån till Landskrona—Eslöfs
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta-
tion på Södra Stambanan
1864-1866
1,200,000
—
1,017,356
02
»
82
Lån till Uddevalla—Veners-
borg—Herrljnnga jernvägs- aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Ud-
.
rl pya.l la.............
1865-1867
»
y>
8,240,000
—
2,849,460
72
1871
31
Lån till Karlskrona—Vexiö
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
städerna Karlskrona och
(1872]
Vpxiö............
Jl873>
6 %
5 %
2,600,000
—
2,546,700
—
Lån till Krylbo—Norbergs
[l874j
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
fl 8721
393,200
85
Krylbo och Norberg . . . .
|1873j
406,000
—
»
»
Lån till Sundsvalls jernvägs-
aktiebolag, för anläggning
|
Transport
—
—
1
1
17,263,148 47
1
Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
39
Beglemen-
!
tets
Tiden, då lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
! Kapitalaterstod
vid 1879 års
Årtal.
§•
utbetalts.
beloppet.
slut.
Transport
17,263,148
47
af jernväg från Sundsvall
(18721
till Torpshammar.....
J18 7 3 i
6 %
& %
1,494,000
1.463,373
1871
31
Lån till Upsala—Margrete-
|l874)
hills jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg fi‘ån
Upsala till Gefle......
1873
,
500,000
489,750
>>
Lån till Bergslagernas jern-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot sknldför-
(18741
bindelse......... . .
118751
*
5,000,000
5,000,000
1878
11
Lån till Bergslagernas jern-
|l 87 6j
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,753,600
Kr., efter 90 %.......
1878, 1879
''
.
. 7 : • j; GU (i JH
6.078,240
6,078,240
1
1876
5
Lån till Yestervik—Åtvida-
n::r •
••
berg—Bersbo j ernvägsaktie- bolag, för anläggning af
j ernväg från Yestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi-
(1877)
o -g
bana till Storsjön.....
Jl878>
6 %
''• ''i
3>
1,865,000
1,865,000
5
Lån till Hultsfred—Vester-
|l879]
viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sido-
i -
Transport
—
_
I
—
i
32,159,511147
40
Stats-lTtskottets Memorial N:o 65.
Reglemen
tets
-
Årtal. §,
1876
1879
1876
13 f
Transport
spår till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck .
Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.........
Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyi’ka.......
Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Kryl-j
bo station på statens Norra!
stambana öfver Avesta, He-i
demora och Säter genom
Gustafs och Tima socknar!
till Borlänges station å1
Bergslagernas jernvägsak-;
tiebolags jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufve-l
fält..............j
Lån till Varberg—Borås j
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg öfver
Fritsla till Borås .....
Tiden, då lånet
utbetalts.
33,785,844: 66.
(18771
{1878}
1879
J18771
\1878J
(18771
{1878}
(1879)
1879
1879
Annuitet.
Räntelot,
6 %
Summa
Ursprungliga
beloppet.
5 % 1,750,000
785,000
500,000
Kapitalåterstod
vid 1879 års
slut.
32,159,511
1,750,000
785,000
__ 500,000
47
11,000,000
600,000
1,000,000
600,000
36,794,511
47
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1880.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.