Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till de återstående stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

1880-05-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1880:71, Memorial, med förslag till de återstående stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 71.

1

N:o 71.

Ank. till Kiksd. Kansli den 12 Maj 1880, kl. 1 e. m.

Memorial, med förslag till de återstående stadganden, hvilka böra införas

i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadganden i det nya reglementet

för Riksgäldskontoret, hvilka angå dels de under innevarande riksdag,

med bifall till Utskottets förslag i dess Utlåtanden N:o 16, punkten l:o, N:o 10,

punkten 31:o, och N:o 53, beslutade och på Riksgäldskontoret anvisade utgifter,

dels ock Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne.

Enär föreskrifvet vilkor för Gustafs och Carlbergs kopparverks befriande

från bergverkstionde fullgjorts, har Utskottet ur den föreslagna § 35 uteslutit hvad

i 1879 års reglemente fans om nämnda kopparverk stadgadt.

Med anledning af Riksdagens bifall till Utskottets hemställan i punkten 9:o

af dess Utlåtande N:o 11, har ur reglementet uteslutits det tillförene deri förekommande

stadgande om inbetalning till Riksgäldskontoret af öfveråriga depositionsmedel.

Ur § 41, angående Riksgäldskontorets upplåning, har Utskottet uteslutit

bestämmelserna om redan fullgjord upplåning, men deri infört stadgande om

upplåning med anledning af de utaf innevarande års Riksdag på Riksgäldskontoret

anvisade utgifter.

Utskottet hemställer,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 12 Maj 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

Bih. till Rihsd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 50 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-UtsTcottets Memorial N:o 71.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontor anvisade utgifter.

§ 10.

För fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland

än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen har innevarande års

Riksdag för år 1881 anvisat ett belopp af 5,100,000 kronor, som det alltså åligger

Riksgäldskontor att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 11.

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar har innevarande års Riksdag på Riksgäldskontoret anvisat ett

särskildt anslag för år 1881 af 300,000 kronor, som det alltså åligger Riksgäldskontoret

att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 12.

Utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af röidig

materiel å norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000

kronor, har innevarande års Riksdag stält till Kongl. Maj:ts förfogande för år

1881 det belopp, som deraf återstår oanvisadt, eller 1,400,000 kronor; åliggande det

Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition

utbetala.

§ 13-

Innevarande års Riksdag har åt Hudiksvalls stad, såsom understöd dels för

inlösen af den jord med derå varande byggnader, som enligt faststäld plan erfordras

till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser inom den afbrända

trakten, dels för bestridande af de med regleringen deraf förenade kostnader

i öfrigt beviljat ett lån till belopp af två hundra tusen kronor, att lyftas i

Riksgäldskontoret med hälften under år 1881 och med andra hälften under år

1882, uppå vilkor:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 71.

3

l:o) att Stadsfullmäktige, i stadens namn och på dess vägnar, för lånesumman

afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande

de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;

2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet

af år 1882 icke får derefter utbekommas;

3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning

innehafvas till 1885 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit

till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp bör till Riksgäldskontoret

årligen inbetalas, deraf räntan efter fem för hundra å det oguldna kapitalet

först beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt

4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet bör

vid hvarje års slut verkställas vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten

beräknas sex procent ränta från förfallodagen;

åliggande det Riksgäldskontoret att nämnda lånebelopp vederbörande tillhandahålla

och behörigen utbetala.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 33.

De till Riksgäldskontoret körande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifva

s.

§ 34.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Memorial N:o 71.

§ 35.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs

stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet,

sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån

berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår kopparverkets del af allmänuingen Gaddstigen eller ock, derest

Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,

att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,

till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan varda

i behörig ordning uppskattad;

c) för Hiddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som

87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från

och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års

slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden

emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både

Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs

allmänningar, eller 7,831 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar

erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

e) för Hytta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor

och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskoitets Memorial N:o 71.

5

§ 36.

Om Kongl. Statskontoret erhaller större behållningar å sina räkningar i

Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag

eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar

af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 37.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1880 och 1881 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader,

aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 50

skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl.

Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande afomförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 38.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på

riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i samman
hang

dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 39.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af

Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess

Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till

skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kong].

Maj:t6 reqvisition, samma medel utbetala.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 71.

§ 40.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt

Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 41.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när

omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,

af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej

utöfver livad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal

om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års

statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna

statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta

förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och

skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast

och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fem

procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar

och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse

nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola

underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya

upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t

täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig

skrifvelse framstälda begäran derom, att uflottningslistorna rörande så väl

1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang

få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter

varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att pa nämnda sätt komma

till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blitva

i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse

att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att

dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger

till 1870 och 1872 års lån eger ruin, i landtränterierna inlösas och i uppbörden

mottagas.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst

försäljning af obligationer tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 71.

7

lån bereda erforderlig tillgång till bestridande af de under innevarande riksdag

beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader i Norrland, till utförande af nya

byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar och till fyllnad

i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å nomi stambanan

norr om Storvik.

§ 42.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskoutoiet

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 43.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, sa vidt och sa länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hauda och (jöras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desamrnas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

\ id utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 44.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 71.

§ 45.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning,

upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt

till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning

eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 46.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånef''ondens utestående fordringar,

skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1880.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.