Sök i Ratio Lex

Skrifvelse med begäran om utredning, huruvida och under hvitka vilkor statsmakten mål kunna ikläda sig ansvar för förluster, som af embetsman genom felaktig ernbetsför vältning vållas.

1881-03-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1881:21, Skrifvelse med begäran om utredning, huruvida och under hvitka vilkor statsmakten mål kunna ikläda sig ansvar för förluster, som af embetsman genom felaktig ernbetsför vältning vållas.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Betänkande N:o 21.

11

X:o 31.

Ank. till R.iksd. Kansli den 8 Mars 1881, kl. 2 e. in.

Ändra Kammarens Andra Till fattiga Utskotts Betänkande N:o 7, i

anledning af väckt motion om aflåtande till Kongl. Näjd

af underdånig skrifvelse med begäran om utredning, huruvida

och under hvitka vilkor statsmakten mål kunna ikläda

sig ansvar för förluster, som af embetsman genom felaktig

ernbetsför vältning vållas.

Uti en i Andra Kammaren inlemnad, till Utskottets behandling hänvisad

motion (Nio 155) har Herr K. J. Berg anmärkt, att med undantag

af assurerade postförsändelser samt å jernväg till befordran inlemnadt

gods, för hvilka försändelser staten iklädt sig ansvarighet äfven för det

fall, att de genom vederbörande tjensteman förskingras eller förstöras, åligger

det icke statsmakten någon rättslig förbindelse att godtgöra skada

eller förlust, som af dess tjenare genom felaktig embetsförvaltning kan enskild

samhällsmedlem tillskyndas. Såsom stöd för den åsigten, att dylik

ansvarsskyldighet från statens sida äfven torde böra till andra än de

tvenne nyssnämnda fall utsträckas, såvida vårt rättstillstånd skall kunna

anses i alla afseenden fullt betryggadt, erinrar motionären derom, att enskild

person, i och för åtnjutande och bevarande af sin lagliga rätt, ofta

— såsom t. ex. vid utmätningsansökningar, köpeskillingsliqvider, inteck
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Betänkande N:o 21.

ningsförnyelser, lösningsanspråks anhängiggörande o. s. v. — är nödsakad att

öfverlemna större eller mindre del af sin förmögenhet till embetsman,

om hvars rättrådighet och vederhäftighet han icke eger kännedom, ja till

och med kan hysa berättigade tvifvelsmål, utan att dervid någon utväg

är honom beredd att kunna skydda sig emot förluster, i händelse det

mottagna skulle af embetsmannen förskingras och denne sakna tillgång

att godtgöra skadan. Att särskildt i afseende på utmätning det blifvit

föreslaget, att utmätning må kunna göras, utan att fordringsbeviset behöfver

aflemnas till utmätningsmannen, hjelper ej mycket, enär de för fordringens

gäldande indrifna medlen i alla fall kunna af utmätningsmannen

förskingras.

Då det emellertid icke låter sig förena med ett väl ordnaclt samhällstillstånd,

att den enskilde genom fullgörande af de för åtnjutande eller

bevakande af hans lagliga rätt af statsmakten anbefalda åtgärder kan

utsättas för äfventyret, att hans rätt genom felaktigt förfarande af statsmaktens

organ kan helt och hållet tillintetgöras, så anser motionären,

att rättelse och trygghet i detta hänseende endast kan vinnas derigenom,

att staten leninar sin garanti för de medel och andra tillgångar, som den

enskilde kan vara nödsakad att till vederbörande embetsman öfverlemna,

och sålunda åtager sig ansvaret för hvad den förre genom den senares

förvållande kan förlora. Om ock statskassan genom en sådan för rättssäkerheten

vigtig garanti någon gång skulle få vidkännas en större förlust

— något som dock enligt vunnen erfarenhet knappast är att befara —

så torde det med billighetens fordringar vara mera öfverensstämmande,

att denna förlust af allmänna medel godtgöres, än att den enskilde utan

något sitt förvållande och till följd just af statsmaktens anordningar drabbas

deraf.

Motionären, som sålunda antager, att statsmakten ej bör undandraga sig

att medverka till godtgörande af förluster, som genom embetsinäns förvållande

tillskyndas enskilde, anser dock frågan om sättet och vilkoren för lemnandet

af en sådan medverkan samt i hvilka fall den bör ega rum vara så vidtomfattande,

att den icke kan utan en föregående utredning nöjaktigt besvaras, hvarföre han

föreslår, »att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl.

Maj:t efter föregången utredning täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida

och under hvilka vilkor statsmakten må, till befrämjande af ett betryggadt

rättstillstånd, kunna ikläda sig ansvar för skada och förluster,

som af statens embetsman genom felaktig embetsförvaltning kunna blifva

enskilde samhällsmedlemmar utan deras förvållande tillskyndade, samt der
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Ändra Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 2) Betänkande N:o 21.

efter till Riksdagen göra den nådiga framställning i ämnet, som af omständigheterna

må finnas påkallad.

Utskottet, som tagit motionen i öfvervägande, kan icke annat än finna

de skäl, som äro anförda för bifall till densamma, vara i allo väl grundade

och beaktansvärda.

Att staten i sista hand bör vara skyldig att i viss mån ansvara för

de förluster och lidanden, som genom dess tjenares förvållande under

tjensteutöfning tillskyndas enskilde samhällsmedlemmar, är en sanning, som

lika litet lärer kunna bestridas som att en betänklig brist i rättstillståndet

förefinnes der, hvarest sådant icke är genom lag bestämdt. Om det

äfven måste medgifvas, att den ansvarsskyldighet, som motionären önskar

pålägga statsverket, möjligen en eller annan gång skulle komma att för

detsamma medföra förluster och uppoffringar, så torde dock ej särdeles

stort afseende böra fästas härpå, emedan fördelarne af ett fullt betryggadt

rättstillstånd uti ifrågavarande hänseende måste både för samhället

i dess helhet och för hvarje dess medlem blifva så stora, att de mer än

motväga den risk för statskassan, som af den ifrågasatta ansvarsskyldigheten

kan blifva en följd. Om man härtill får antaga, att uti den framställning,

som enligt motionärens förslag, efter noggrann utredning af saken,

kommer att för Riksdagen framläggas, gränserna för statsverkets ansvarsskyldighet

noga utstakas, och nödiga bestämmelser införas till dess skyddande

emot tjenstemännens missbruk å ena sidan samt emot obefogade

ersättningsanspråk från enskilde samhällsmedlemmar a den andra, sa

torde faran af en sådan lagbestämmelse, som den motionen afser, icke

blifva större än att man lugnt kan underkasta sig den, hvarföre Utskottet

i full öfverensstämmelse med motionen vördsammeligen hemställer,

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,

att Kongl. Maj:t efter föregången utredning täcktes

taga i nådigt öfvervägande, huruvida och under

Indika vilkor statsmakten må till befrämjande af ett

betryggadt rättstillstånd kunna ikläda sig ansvar för

skada och förluster, som af statens embetsman genom

felaktig embetsförvaltning kunna blifva enskilde samhällsmedlemmar

utan deras förvållande tillskyndade

Bill. till Biksd. Prof. 1881. 8 Samt. 2 Afd. 2 Band. 14 Höft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 2) ■Betänkande N.o 21.

samt derefter till Riksdagen göra den nådiga framställning

i ämnet, som af omständigheterna ma finnas pakallad.

Stockholm den 8 Mars 1881.

På Utskottets vägnar:

A. J. LYTE.

Herr K. J. Berg har anmält, att han icke deltagit i frågans slutliga

behandling i Utskottet.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTBAL-TRYCKERIET, 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.