Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt förslag om ändring i Kongl. Förordningen den 20 Juli 1861 angående mantalsoch skattskrifning ar nes förrättande.

1881-02-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1881:3, Betänkande, i anledning af väckt förslag om ändring i Kongl. Förordningen den 20 Juli 1861 angående mantalsoch skattskrifning ar nes förrättande.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3,

N:o 3.

Ank. till Eiksd. Kansli den 18 Febr. 1881, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af väckt förslag om ändring i Kongl.

Förordningen den 20 Juli 1861 angående mantals- och

skattskrifning ar nes förrättande.

Uti en inom Andra Kammaren vackt, till Bevillnings-Utskottet hänvisad

motion (N:o 72) anför Herr Olof Andersson, att de uti ofvannämnda

författning meddelade föreskrifter om skyldighet för husbonde att till mantalsskrifningen

afgifva de uti förordningen närmare bestämda uppgifter vore synnerligen

betungande samt derjemte obehöfliga, Bör så vidt dessa uppgifter

beträffade personalförhållanden, borde de, utan att mantalslängdens tillförlitlighet

derigenom minskades, kunna lemnas till pastor, för att genom hans

försorg delgifvas mantalsskrifningsförrättaren. Afsåga de åter eganderätt till

fastighet, funnes icke någon anledning, hvarföre de skulle behöfva lemnas vid

andra tillfällen, än då någon förändring derutinnan inträffat. I anledning

häraf hemställer motionären, »det hemmansegare och torpare, som en gångfått

sina handlingar inregistrerade i mantalslängden vid offentlig mantalsskrifningsförrättning

samt till vederbörande pastor uppgifvit alla för året

varande personella förändringar, måtte varda befriade att vid mantalsförrättning

sig eller genom ombud infinna, intilldess ändring i eganderättsförhållande

kan uppstå».

Föreskrifterna angående skyldighet att aflemna mantalsuppgifter innefattas

i 6 § af Kongl. Förordningen den 20 Juli 1861 angående mantalsoch

skattskrifningarnes förrättande och äro af följande lydelse:

Bih. till Biksd. Prof. 1881. 5 Samt. 1 Afd. 2 Käft.

1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o S.

»l:o. Vid mantalsskrifningen skall hvar och en husbonde till för- och tillnamn,

födelseår och dag uppgifva sig och alla dem, som till hans hushåll höra eller

i hans tjenst äro anstälde eller som, boende på hans egor, äro i hans arbete

antagne, eller ock inhyses der uppehålla sig, äfvensom deras hustrur och

flarn, hvarvid må anmälas, om någon är behäftad med kroppslyte eller annan

på arbetsförmågan inverkande bräcklighet. Han hör ock på enahanda sätt

uppgifva alla andra personer, hvilka, inom mantalsskrifningsdistriktet boende,

skola, i följd af aftal om biträde i hans rörelse eller yrke eller af annan

anledning, hos honom mantalsskrifvas. Derjemte hör hvar och en meddela

uppgift om den fasta egendom eller den eller de tjenstebefattningar, han

inom distriktet innehar, samt den rörelse och näring eller det yrke, han der

idkar. Det åligger dessutom handlande, fabriks-, handtverks- eller annan

näringsidkare, att tillika uppgifva de i och för hans rörelse eller näring

anstälde, men hos honom icke mantalsskrifne handels- och fahrikshetjenters,

gesällers och andre arbetares eller biträdandes namn och hostad. Alla dessa

sistnämnda personer och i öfrigt en hvar, som icke hos annan mantalsskrifves,

skall lika uppgiftsskyldighet i tillämpliga delar åligga.

2:o. Inom den församling eller det distrikt, hvarest fastighetsegare,

näringsidkare eller tjensteinnehafvare är bosatt och hör vara mantalsskrifven,

skall jemväl all hans å annan ort belägna egendom samt hans der idkade

rörelse eller innehafda befattning uppgifvas; hvaremot uppgiften till mantalsskrifningen,

der den skattskyldige väl har egendom eller drifver rörelse, men

icke skall för sin person skattskrifvas, endast behöfver omfatta hans dervarande

egendom, yrke eller rörelse samt den dertill hörande personalen.

3:o. Hvar och en, som eger eller förvaltar fast egendom, skall dessutom

meddela uppgift å alla derstädes boende personer, af hvilka, enligt

denna § 1 inom., särskilda mantalsförteckningar skola lemnas. I stad bör

tillika uppgifvas beloppet af den årliga hyra, som hvar och en hyresgäst

erlägger; hvarjemte mantalsförteckningarne för de inom samma hus boende

personer samlas och aflemnas af husets egare eller den, som dennes ställe

företräder. Egare af utarrenderad eller uthyrd fastighet på landet skall

jemväl uppgifva beloppet af det årliga arrendet eller hyran för den utarrenderade

eller uthyrda egendomen.

4:o. Den, hos hvilken personer, tillhörande annat mantalsskrifningsdistrikt,

uppehålla sig, då mantalsskiifningen förrättas, skall å sin mantalsförteckning

uppgifva dessa personers namn och mantalsskrifningsort.

5:o. Egare af eller hufvudredare för fartyg skall, jemte uppgifvande

af‘fartygets lästetal och byggnadsmateriel samt drifkraften af derå anbringad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

3

ångmaskin, vid mantalsskrifningen inom den ort, dit fartyget, liörer, jemväl

uppgifva skeppare eller befälhafvare samt, så vidt möjligt är, styrmän och

maskinister å samma fartyg, äfvensom desses mantalsskrifningsort.

6:o. Hvad här blifvit stadgadt rörande fastighetsegare, näringsidkare

och tjensteinnehafvare, gäller äfven för bolagsdirektioner samt styresmän

eller förvaltare af verk och inrättningar, förmyndare, utredningsmän i sterbhus

samt syssloman i gäldbundet bo med flera, som vårda och förvalta annans

egendom.

7:o. Ofvan stadgade mantalsförteckningar, för Indika bifogade formulär

(litt. a och b) blifvit faststälda, skola skriftligen aflemnas å det ställe, der

mantalsskrifningen förrättas; dock må allmogen och mindre skrifkunniga per

soner vid forrättningstillfället muntligen meddela sina uppgifter.

8:o. När å mantalsförteckning upptagen person uppgifves vara å annan

ort mantalsskrifven, skall sådant, om det fordras, behörigen styrkas.

9:o. Underlåter någon, utan anmäldt laga förfall, att vid mantalsskrifning

meddela sådan uppgift, som här ofvan omförmäles, bote två riksdaler,

och, derest sådan saknad uppgift honom genom häradsskrifvaren eller

annan vederbörande tjensteman affordrats, men icke inom fjorton dagar derefter

på angifvet, ställe aflemnas, fyra riksdaler.

1.0:o. Den, som genom oläglig eller ofullständig uppgift föranleder,

att någon skattskyldig varder ur mantalslängden utesluten eller undgår att

till stadgade skattebidrag uppföras, skall bota två riksdaler och för gäldande

af samma skattebidrag vara ansvarig.

ll:o. Uenom vederbörande chefers föranstaltande skall uppgift lemnas

å kronans militär- och ordinarie arbetsmanskap i garnisonsorter.»

I afseende å dessa föreskrifter framstälde motionären äfven vid sistlidet

års riksdag ett ändringsförslag af hufvudsakligen enahanda syftning som

förevarande motion. Detta förslag vann dock icke Riksdagens bifall. Såsom

skäl för afstyrkande af detsamma anförde dervid Bevillnings-Utskottet, att

frågan angående omarbetning af mantalsskrifningsförordningen, hvilken fråga

blifvit väckt genom Riksdagens underdåniga skrifvelse den 24 Mars 1871,

fortfarande vore under behandling af vederbörande myndigheter, samt att,

beträffande särskildt den vigtiga frågan om sättet för mantalsuppgifternas

aflemnande, väsentliga skiljaktigheter varit rådande emellan de båda komitier

och det embetsverk, som haft att i saken sig yttra,

Den af Kong!. Maj:t under den 21 December 1871 nedsatta komité

för utarbetande af förslag till ny förordning angående mantals- och skatt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

skrifningarnes förrättande hade nemligen uti förslag, afgifvet den 7 December

1872, i detta afseende tillstyrkt, att mantalsuppgifter och flyttningsbetyg

skulle å tid och ort, som pastor kort före hvarje mantalsskrifning bestämde,

till honom aflemnas, hvaremot nu gällande stadganden om företeende af prestbevis

genast efter inflyttningen samt om aflemnande af särskilda uppgifter

vid mantalsskrifningen blifvit af komitén utelenmade.

Deremot hade Kammarrätten uti underdånigt utlåtande den 11 December

1873 öfver berörda förslag anfört, att de föreslagna bestämmelserna skulle

komma att medföra väsentlig minskning uti nuvarande kontroller öfver mantalslängden

samt i följd häraf jemväl uti samma längds tillförlitlighet, hvarjemte

enligt dessa föreskrifter bestyret med mantalsskrifningen komme att

öfverflyttas på pastor, hvilket förhållande icke kunde annat än verka menligt

på dennes verksamhet i hans egentliga kall; och hade Kammarrätten hufvudsakligen

på grund häraf i underdånighet afstyrkt förslagets antagande.

Efter det derefter Kong], Maj:t den 16 Juni 1874 anbefalt den så

kallade landtstatskomitén att inkomma med underdånigt yttrande i anledning

af mantalsskrifningskomiténs författningsförslag och Kammarrättens deröfver

meddelade utlåtande, hade förstbemälda komité den 13 Oktober 1875 afgifvit

fullständigt förslag till ny mantalsskrifningsförordning. Uti detta hade komiterade,

med bibehållande af nu gällande bestämmelser om företeende af prestbevis

genast efter inflyttning, upptagit mantalsskrifningskomiténs förslag att

mantalsuppgifterna borde före mantalsskrifningen aflemnas till pastor.

Öfver detta förslag hade den 24 Maj 1877 Kammarrättens underdåniga

utlåtande infordrats; men hade vid den tid, Bevillnings-Utskottets ifrågavarande

betänkande afgafs, detta utlåtande ännu icke till Kong!. Maj:t

inkommit.

Sedan nämnda tid har emedlertid Kammarrätten under den 27 Februari

1880 afgifvit utlåtande i ämnet, deruti Kammarrätten, med åberopande af de

skäl, som blifvit anförda uti dess ofvanberörda utlåtande af den 11 December

1873, i underdånighet afstyrkt förslagets antagande.

Under sådana förhållanden kan Utskottet icke annat än anse, att de

skäl, som vid sist hållna riksdag anfördes emot att ännu fatta något beslut

om ändring uti ifrågavarande bestämmelser, fortfarande ega sin giltighet.

I betraktande af mantalsskrifningens stora vigt, såsom åsyftande dels att

tjena till ledning vid utkräfvande! af vissa medborgerliga förpligtelse!’, dels

ock att utgöra vilkor för utöfningen af vissa medborgerliga rättigheter, måste

man tillse, att nu gällande föreskrifter angående sättet för mantalsuppgifternas

aflemnande, om ock i någon mån betungande, icke utbytas emot andra bestämmelser,

derest icke dessa lemna full trygghet för mantalslängdens tillförlitlighet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

5

Utskottet anser sig derföre böra hemställa,

att den ifrågavarande motionen icke för närvarande

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 Februari 1881.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Bih. till Riksd. Prof. 1881. 5 Sami.

1 Afd. 2 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.