Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Memorial N:o 6

1881-03-01 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1881:6, Banko-Utskottets Memorial N:o 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

1

IV o 6

Anis. till Riksd. Kansli den 1 Mars 1881, kl. 3 e. m.

Memorial, i fråga om uppgörelse med Södertelje kanal- och slussverksbolag

af dess skuld till Riksbanken.

För fortsättande och fullbordande af den år 1806 påbörjade anläggningen

af Södertelje kanal- och slussverksbyggnad beviljade Rikets

Ständer vid 1815 års riksdag det för denna kanallednings åstadkommande

bildade aktiebolag af Riksbankens medel ett lånebiträde af 100,000

riksdaler specie, att användas i den mån beloppet funnes för byggnadens

fullbordande oundgängligt; och utfärdade bolaget för lånebeloppet

till Riksbanken en så lydande skuldförbindelse:

»Som Riksens högloflige Ständer vid sist öfverståndne riksdag för

Södertelje kanal- och slussverksbolag under nedanskrifne vilkor och förbehåll

anslagit ett lånebiträde från banken af etthundrade tusende riksdaler

specie; alltså och tillfölje af bolagets vid behörigen kungjord allmän

sammankomst den 26 nästlidne Oktober Direktionen meddelte

auktorisation och uppdrag, förbinder sig undertecknad direktion å bolagets

vägnar på det uttryckligaste att endast begagna nämnde biträde

i den mån det för byggnadens fullbordande finnes oundgängligt; att för

pröfningen af årliga behofvet till herrar bankofullmäktige ingifva fullständiga

kostnadsförslag; att för allt hvad af lånesumman utbekommes

till banken erlägga tre procent årlig ränta, efter bankostil, som vid

hvarje hälft års förlopp inbetalas, och så snart verket hunnit så vida

Bill. till Riksd. Prof. 1881. 6 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

fullbordas att någon revenue deraf kan erhållas, årligen utöfver nyssnämnda.

ränta afbetala fyra procent å primitiva kapitalet, intilldess hela

lånet blifvit till fullo liqvideradt. För lånesumman jemte derå löpande

ränta pantförskifver Direktionen härigenom å bolagets vägnar till bankens

säkerhet hela kanalverket med alla dess tillhörigheter och effekter;

hvilket allt härmedelst på det kraftigaste försäkras. Stockholm

den 12 December 1815.» (Underskrifter.)

Efter pröfning hos bankofullmäktige af två särskilda utaf kanalbolaget

gjorda framställningar om utbekommande af eu del af det sålunda

försträckta beloppet, utbetalades af detsamma den 14 December 1815

45,970 riksdaler banko och den 11 Juli 1816 återstoden, 54,030 riksdaler

banko.

Såsom sedermera riksdag efter riksdag blifvit af bankofullmäktige

och revisorer Riksdagen meddeladt, har någon kapitalafbetalning å

skulden aldrig egt rum, och ränta å lånebeloppet har icke af bolaget

erlagts längre än till och med år 1823.

Med redogörelse för de utaf Riksdagen, i anledning af denna Södertelje

kanalbolags skuld, vid 1823 samt 1828—1830 årens riksdagar fattade

beslut samt för kanalbolagets ekonomiska ställning från äldre tider

till år. 1880, hafva nu fullmäktige i Riksbanken till Banko-Utskottet inkommit

med framställning i fråga om åtgärders vidtagande i och för

uppgörelse af kanalbolagets ifrågavarande skuld; och har Utskottet i

anledning häraf funnit sig böra förslag i omförmälda hänseende till

Riksdagen afgifva.

Fullmäktiges framställning i ämnet är af följande lydelse:

»Såsom Banko-Utskottet väl kunnigt är, beviljades vid 1815 års

riksdag Södertelje kanal- och slussverks bolag ett lånebiträde från Riksbanken

af 100,000 riksdaler banko mot skriftlig förbindelse å bolagets

sida, bland annat, att å lånet till banken erlägga tre procent årlig ränta

och att så snart verket. hunnit så vida fullbordas, att någon revenue

deraf kunde erhållas, årligen, utöfver nyssnämnda ränta, afbetala fyra

procent å primitiva kapitalet, intilldess hela lånet blifvit till fullo liqvideradt.

Någon dylik kapitalafbetalning har emellertid aldrig egt rum,

och ränta å lånebeloppet har icke af bolaget guldits längre än till och

med år 1823.

Sedan Kongl. Maj:t vid sistnämnda års riksdag meddelat StåtsUtskottet

af bolaget då framstäld anhållan att antingen få öfverlemna

kanalen och slussverket till staten mot skälig ersättning till bolaget,

eller ock hugnas med sådant understöd, att kanalen kunde i en framtid

underhållas och bolaget njuta billig ränta å sina i och för kanal
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

3

arbetet utgifva penningar, yttrade Rikets Ständer i skrifvelse till Kongl.

Maj:t af den 10 November samma år — jemte det förslaget om kanalverkets

inlösande förklarades icke kunna bifallas — att Rikets Ständer

funnit »hurusom bolagsintressenterna, hvilka ej allenast fullständigt uppfyllt

alla de skyldigheter, de sig åtagit, utan ock genom betydliga bidrag

derutöfver ådagalagt ett särdeles berömvärdt patriotiskt nit till

utförande af det arbete, i afseende hvarpå de sig förenat, utan att dittills

hafva af sina derpå använda penningar hemtat den ringaste afkomst,

såmedelst gjort sig förtjente att med ytterligare allmänt understöd

biträdas uti deras företag»; och beslöto Rikets Ständer att till näst

derpå följande riksdag någon rånte- eller kapitalafbetalning å lånet

från banken ej skulle fordras.

Vid 1828—1830 årens riksdag väcktes förslag om afskrifning af

skuldbeloppet. Detta förslag ansåg Riksdagen sig icke böra bifalla,

men Rikets Ständer förordnade, att bankens fordran skulle, lika med

flere andra fordringar, af samma egenskap, afskiljas från den beräknade

säkra tillgången och inom linien i bankens räkenskaper balanseras;

hvilket ock allt sedan dess iakttagits.

Derförutom beviljades vid samma riksmöte kanalbolaget ett anslag

af 30,000 riksdaler banko eller 45,000 riksdaler riksmynt, under vilkor

att denna summa skulle emot 5 procent årlig ränta till bolaget i Riksgäldskontor

innestå, tills behof af dess användande för kanalens vidmakthållande

uppstode, samt emot förbindelse för bolaget att allt framgent

underhålla kanalen och de för kanalfarten nödiga inventarier.

Detta belopp innestå:- ännu hos Riksgäldskontor, och den utfästa räntan

2,250 kronor erlägges årligen af kontoret till kanalbolaget.

Af en utredning rörande kanalbolagets ställning, som, uppå anmodan

af 1867 års Riksdags Banko-Utskott, i skrifvelse af fullmäktige den

24 Oktober samma år till Banko-Utskottet afgifvits, inhemtas,

att det för kanal- och slussverksbyggnaden tecknade aktiekapitalet

från början utgjort....."banko r:dr 120,000: — —

hvartill aktieegarne kontant insatt

ytterligare..... „ „ 251,542: 21: 4.

eller tillhopa banko r:dr 371,542: 21: 4,

att statsverket, som synes hafva

förbundit sig att för någon tid betala

ränta å aktiekapitalet, i sådant afseende

från och med år 1806, då Kongl. Maj:ts

Transport banko r.dr 371,542: 21: 4.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

Ti ansport

banko r:dr

371,542:

21:

4.

privilegium för kanalbolaget utfärdades,

till och med år 1822 utbetalt ....

11

11

230,453:

27:

11.

hvilket belopp likväl ej användts till

ränteliqvid utan till kanalbyggnaden;

att tillfälliga inkomster och i värde

beräknade förmåner lemnat ....

11

34,748:

31:

9 Va.

i följd hvaraf och då Riksbanken, såsom

ofvan nämnts, till kanalbyggnaden år

1815 försträckt.........

11

11

100,000:

hela anläggningen kostat.....

banko r:dr

736,744:

33:

Va.

eller 1,105,117 kronor, hvaraf aktieegarne inbetalt 557,313 kronor 64

öre, eller för hvarje af de 1,118 stycken till innehafvaren stälda aktierna

å nominelt 500 riksdaler banko eller 750 riksdaler riksmynt ett

belopp af 498 kronor 49 öre.

Enligt förberörda utredning och af kanalbolagets kamrerare meddelade

upplysningar har detta företag, hvarå ifrån tiden för kanalbyggnadens

fullbordan 1819 och till år 1832 någon inkomst blott undantagsvis

och till obetydligt belopp synes hafva kommit bolagsmännen till

godo, sedermera i utdelning för hvarje aktie lemnat

under åren 1832—1846 tillhopa 117 kronor, eller i medeltal

årligen 7 kronor 80 öre,

under åren 1847—1866 tillhopa 417 kronor 50 öre, eller i medeltal

årligen 20 kronor 87 Va öre, och

under åren 1867—1879 tillhopa 286 kronor, eller i medeltal årligen

20 kronor 43 öre,

motsvarande för hvar och en af dessa tre tidsperioder respektive 1,6,

4,19 och 4 procent å det verkligen inbetalda aktiebeloppet.

Sedan, i betraktande af de betydliga belopp såväl staten som Riksbanken

lemnat för Södertelje kanals anläggning, 1875 års Riksdag ansett

tillfälle till närmare kännedom om kanalbolagets ställning böra Riksdagen

beredas och för sådant ändamål mellan fullmäktige i Riksbanken

och kanalbolaget blifvit träffad öfverenskommelse om rätt för fullmäktige

att genom ombud deltaga i granskningen af kanalbolagets räkenskaper,

hafva fullmäktige årligen erhållit del af den berättelse, som

vid revision af kanalverkets räkenskaper och förvaltning afgifvits. Och

är det med afseende å de i dessa berättelser lemnade redogörelser öfver

bolagets ställning, som fullmäktige nu funnit sig böra hos Utskottet

göra den framställning i fråga om uppgörelse mellan kanalbolaget och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

5

Riksbanken af dennas fordran hos bolaget, hvarom här nedan förmärs.

Att ifrågavarande, genom enskild företagsamhet å bane bragta kanalledning

blifvit af föregående Riksdagar betraktad såsom ett allmängagneligt

företag, framgår såväl af de understöd, hvilka, efter hvad

ofvan förmälts, tid efter annan blifvit för detta samfärdsmedels utförande

och vidmakthållande af Riksdagen beviljade, som ock deraf att aldrig

någon afbetalning och endast under en kortare tidrymd någon räntegodtgörelse

å det lån af 150,000 kronor, kanalbolaget fått sig för mer

än 65 år tillbaka af Riksbankens medel tilldeladt, blifvit bolaget affordrad

eller ifrågakommit; och då sagda kanal tvifvelsutan äfven för

framtiden är att betrakta såsom en vigtig och behöflig länk i landets

kommunikationsanstalter och således under alla förhållanden bör upprätthållas

i brukbart skick, synas några sådana åtgärder för berörda

låns och räntas indrifvande icke böra vidtagas, hvarigenom kanalledningens

uppehållande och kanalbolagets bestånd äfventyrades.

Enligt hvad de senaste revisionsberättelserna öfver kanalverkets

räkenskaper och förvaltning gifva vid handen, är kanalbolagets finansiella

ställning numera sådan, att, jemte det bolagets inkomster i allmänhet

förslå till betäckande af underhållskostnaderna lör kanalen samt

till årlig utdelning åt bolagsmännen af ett belopp, motsvarande fyra

procent å det inbetalda aktiekapitalet, bolagets tillgångar, med inberäknande

af det utaf Riksdagen beviljade och hos Riksgäldskontor innestående

anslaget af 45,000 kronor,''vid 1879 års utgång uppgingo till

något öfver 136,000 kronor, deraf fastigheter i Södertelje jemte materialier

och inventarier uppskattats till något öfver 31,000 kronor, och närmare

60,000 kronor utgöras af värdepapper och i banker på depositionssamt

upp- och afskrifningsräkning insatta medel jemte derå upplupna ej

betalda räntor, under det att bolagets skulder vid samma tid bestego sig till

3,000 kronor utöfver Riksbankens omförmälda fordran å 150,000 kronor.

Om än denna bolagets ställning icke kan kallas synnerligen god,

och den visserligen ej höga, men dock i förhållande till andra likartade

företag i vårt land ''icke så obetydliga utdelning af fyra procent å inbetalda

aktiekapitalet, bolagsmännen allt sedan år 1847 årligen bekommit,

icke skulle kunnat komma dem till del, derest bolaget affordrats

föreskrifven räntegodtgörelse och kapitalafbetalning å dess skuld till

Riksbanken, synes dock ställningen sådan, att bolagets verksamhet äfven

för framtiden vore betryggad, om ock bolaget med orubbadt bibehållande

på enahanda vilkor som hittills af det anslag å 45,000 kronor

jemte den ränteafkomst derå, som bolaget, enligt hvad förut nämnts,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

fått sig af 1828- 1830 årens Riksdag beviljadt, såsom godtgörelse för

sin skuld till Riksbanken utbetalte de af bolaget under tidernas lopp

reserverade medel, uppgående efter afdrag af de på upp- och afskrifnmgsräkmng

innestående beloppen till omkring 50,000 kronor, hvilka

medel icke torde befinnas för kanalens vidmakthållande erforderliga, då

nemligen inkomsterna af kanal- och slussafgifterna m. m. jemte räntan

å nyssberörda anslagsbelopp icke allenast i allmänhet äro tillräckliga

till bestridande af kostnaderna för kanalens underhåll, utan äfven derutöfver

skulle lemna tillgång till en, om ock något mindre, utdelning

än hittills åt bolagsmännen, hvarförutom sjelfva anslagsbeloppet finnes

att tillgå i och för reparations- och underhållsarbeten af större omfattning

än de i regel förekommande.

Enär under så beskaffade förhållanden en dylik uppgörelse af bolagets

skuld till Riksbanken icke bör kunna anses annat än förmånlig

för kanalbolaget, och det jemväl synes fullmäktige för Riksbanken eftersträfvansvärdt

att såmedelst, om än med uppoffring å Riksbankens sida,

en gång få denna gamla affär med kanalbolaget uppgjord, hvarigenom

ock oegentligheten i det nuvarande förhållandet mellan kanalbolaget

och Riksdagen, att bolaget, på samma gång det står i skuld hos ett af

Riksdagens verk utan att fullgöra sina dervid åtagna förbindelser, uppbär

årligt understöd från ett annat, komme att. upphöra, hafva fullmäktige

ansett sig böra hemställa, det Banko-Utskottet måtte hos Riksdagen

gorå framställning om bemyndigande för fullmäktige att med

Södertelje kanal- och slussverksbolag träffa sådan öfverenskommelse, att,

bolaget blefve qvitt sin förberörda skuld till Riksbanken å 100,000 riksdaler

banko, mot det att bolaget före utgången af innevarande år till

Riksbanken erlägger 50,000 kronor.

Iranssumt af fullmäktiges protokoll för denna dag, innefattande

en ledamots särskilda mening, bifogas.»

Den vid ärendets behandling hos fullmäktige, efter hvad omförmäld t

blifvit, utaf en fullmäktig, Herr Diss Olot Larsson, afgifna skiljaktiga

mening lyder sålunda:

»Emot fullmäktiges den 3 dennes fattade beslut att hemställa det

»Banko-Utskottet måtte hos Riksdagen göra framställning om bemyndiganft^lroäktige

att med Södertelje kanal- och slussverksbolag träffa

»sådan öfverenskommelse, att bolaget blefve qvitt sin skuld till Riksbanken

å 100,000 riksdaler banko, mot det att bolaget före utgången af

»innevarande år till Riksbanken erlägger 50,000 kronor, får jag anmäla

»min reservation.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

7

»Erkännande önskvärdheten af att en uppgörelse med bolaget måtte

»snarast möjligt komma till stånd, på det att denna bankens gamla,

»inom linien förda fordran må utur räkenskaperna försvinna, vill äfven

»jag för ändamålets vinnande föreslå efterskänkande afen del afifråga»var

ande fordran, men jag kan icke finna någon rimlig anledning till att

»ifrågasätta det Riksdagen skulle efterskänka 100,000 kronor till ett

»bolag, som på samma gång skulle bibehållas vid en fordran hos Riks»gäldskontoret.

Mig synes som om qvittning i första rummet bort

»ifrågasättas, då derigenom äfven vunnes den fördelen, att Riksgälds»kontoret

finge ur sina räkenskaper utesluta skulden till detta bolag.

»Bolagets ställning är ingalunda sådan, att detta bolag framför an»dra

bankens eller statens gäldenärer kan ega berättigade anspråk på

»efterskänkande af 2/ä af sin skiild. Af bolagets revisionsberättelse

»för år 1879 visas, att bolagets tillgångar uppgå till 136,294 kronor 16

»öre, deraf i kontanter och säkra fordringar samt hypoteksbankens obli»gationer

104,905 kronor 59 öre; bolagets alla skulder uppgå till 153,000

»kronor; skulderna öfverstiga alltså tillgångarne med 16,750 kronor 84

»öre, men härvid är att märka att hela kanalverket, som kostat mer än

»1,100,000 kronor, icke är upptaget till något värde ibland bolagets

»tillgångar. Jag vågar tro att ytterst få bolag, till och med bland dem,

»som utfört fullt lika stora och lika patriotiska företag med långt min»dre

understöd af staten än det, som kommit Södertelje kanal- och sluss»verk

till del, befinner sig i så lycklig ekonomisk ställning som just

»detta bolag.

»Då jag för min del velat föreslå, att bolagets hela skuld till Riks»banken

_ måtte afskrifvas, mot det att bolaget före innevarande års ut»gång

till banken kontant inbetalar 55,000 kronor och derjemte med»gifver,

att dess fordran i Riksgäldskontor å 45,000 kronor jemväl må

»afskrifvas, kan man icke med skäl förebrå mig att vilja förfara obilligt

med bolaget, då, som jag redan antydt, bolaget utom nyssnämnda

»fordran har kontanter, bankfordringar och hypoteksbankens obligatio»ner

till belopp af nära 60,000 kronor; och något äfventyr för kanal»verkets

framtida bestånd förefinnes visst icke; ty ett företag, som utöfver

alla årliga omkostnader lemnar en inkomst, hvilken under en lång

»följd af år uppgått till 4 procent å inbetaldt aktiekapital på samma gång

»en kassa till så betydligt belopp kunnat samlas, äfventyrar helt säkert

»icke sin framtid.»

Utaf den i fullmäktiges skrift omförmälda berättelse rörande den

år 1880 företagna granskning af Södertelje kanalbolags räkenskaper för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

år 1879 anser sig Utskottet böra här intaga följande redogörelse öfver

bolagets ställning:

»Kanalverkets hufvudbok redovisar för året 1879 följande:

Inkomster:

Kanal- och slussafgifter.........

Intressemedel............

Diverse inkomster..........

Outtagen utdelning å aktier för 1868, hvilken

tillfallit bolaget...........

34,614: 59

4,390: 27

313: 68

308: —

39,626: 54.

Utgifter:

Utdelning å kanalverkets aktier för år 1878

1,118 st. å 20 kr. ......... 22,360: —

Materialier och inventarier........7,216: 86

Dagsverken............. 5,329: 32

Aflöningar . . . ,.........5,172: 46

Pensioner..............

Reseersättningar m. m.......... 612:

Diverse utgifter........... 1,957: 73

hvaraf visar sig, att utgifterna år 1879 öfverstigit samma

års inkomster med..............

42,748: 37.

3,121: 83.

Skulderna

vid 1879 års början.......... 153,154: 50

hafva minskats med.......... 154: 50

till vid samma års slut bokförda .... :_ • 153,000: —

nemligen:

till inlösen af aktiekuponger för åren 1868—1878, för Indika

år utdelning icke uttagits . . . 3,000: —

Riksbanken för derifrån erhållna

understödsmedel...... 150,000: 153.000: —-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

9

och hafva Tillgångar

ne

vid revisionsårets början .... 139,570: 49

med......''.... . 3,276: 33.

minskats till vid årets slut bokförda . . . .

136,294: 16.

nemligen:

kassabehållning vid 1879 års slut .

dito hos kanalkontoret i Södertelje

anslag till Södertelje kanal- och

slussverk, i Riksgäldskontoret innestående

mot 5 proc. ränta . .

å depositionsräkning uti Riksbanken

innestående 10,000 kr. med ränta

Sveriges hypoteksbanks obligationer

22,425 kronor med ränta.

å depositionsräkning hos Stockholms

enskilda bank innestående 16,000

kronor med ränta......

å upp- och afskriftngs-d:o hos d:o

6,733: 72 med ränta . . . . .

å d:o d:o hos Riksbanken 2,783 d:o

bolagets fastigheter i Södertelje

karte-inventarium.......

materialier och inventarier i Södertelje.

..........

Således vid 1879 års utgång utöfver bokförda tillgångar,

674:

95

11:

40

45,000:

—

10,225:

—

22,993:

33

16,217:

70

6,956:

67

2,826:

54

22,050:

—

54:

—

9,284:

57

51136,294: 16.

skuld .

16,705: 84.»

Då med fäst afseende å Södertelje kanalbolags nuvarande ekonomiska

ställning Utskottet anser en uppgörelse af bolagets förenämnda

skuld till Riksbanken med det belopp, fullmäktige ifrågasatt, vara skälig

och billig samt för bolaget fördelaktig, och då Utskottet, äfven om det

hade grundlagsenlig befogenhet att föreslå eftergift å skulden mot det att

bolaget frånträdde det bolaget af Riksdagen beviljade ofvan omförmälda

anslag å 45,000 kronor, dock skulle anse en uppgörelse på det af fullmäktige

föreslagna sätt vara att föredraga i betraktande af den större

trygghet för kanalverkets framtida underhåll och vidmakthållande af

Bill. till Riksd. Prot. 1881. 6 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

bolaget, som uppbärandet allt framgent af det just för sådant ändamål

beviljade kapital- och ränteanslaget onekligen medför, anser sig Utskottet

på dessa och de af fullmäktige härförutom anförda skäl böra deras

framställning i ämnet biträda och hemställer derföre,

det Riksdagen måtte bemyndiga fullmäktige i Riksbanken

att med Södertelje kanal- och slussverksbolag

träffa sådan öfverenskommelse, att bolaget blefve qvitt

sin skuld till Riksbanken å etthundrafemtio tusen kronor,

mot det att bolaget före utgången af innevarande

år till Riksbanken erlägger femtiotusen kronor.

Stockholm den 1 Mars 1881.

På Utskottets vägnar:

J. J. Ekman.

Reservationer:

o

af Herr Friherre Äkerhielm: »Redan af det utlåtande Herrar

Bankofullmäktige under den 3:dje dennes till Banko-Utskottet afgifvit

och hvilket finnes Utskottets betänkande bilagdt, framgår enligt min

åsigt klarligen, att Riksdagen alltid ansett Södertelje kanal som ett allmännyttigt

företag och särskildt (vid 1823 års riksdag) framhållit, bland

annat, hurusom bolagsinteressenterne utöfver åtagna och uppfylda skyldigheter

»ådagalagt ett särdeles berömvärdt patriotiskt nit.» I öfverensstämmelse

med detta Riksdagens åskådningssätt stå äfven de beslut,

hvarigenom bolaget tid efter annan medgifvits dels en räntefrihet å

dess skuld till Riksbanken, dels en till kanalens underhåll afsedd, å

Riksgäld skontoret anvisad och der ännu orörd qvarstående fond (af

45,000 kronor), dels slutligen att Bankens nu ifrågavarande fordran

skulle afskiljas från den beräknade säkra tillgången och inom linien i

bankens räkenskaper balanseras.

Men härtill kommer än vidare att, på sätt Riksbankens ombudsman

i till fullmäktige afgifvet yttrande i ärendet omförmält, »Riksdagen, dess

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

11

revisorer och Herrar Fullmäktige vid särskilda tillfällen förut antydt,

att Riksbanken ej borde, så länge kanalen underhölles, begära ränteeller

kapitalafbetalning i annat fall, än att öfverskott funnes, sedan skälig

utbetalning skett till bolagsmännen.))

Vid sådant förhållande har det förefallit mig, som skulle de svenske

män, hvilka af fosterlandskärlek gjort enskilda uppoffringar i och för

den vigtiga kommunikationsledens bringande till stånd, eller, der desse

ej finnas bland bolagsmännen qvarstå, i hvarje fall alltid deras rättsinnehafvare

ega ett icke ogrundadt skäl till den uppfattning, att Riksdagen,

med afseende å de gjorda enskilda uppoffringarne, icke bär för afsigt

att indrifva bolagets skuld för genom Riksbanken förskjutet tillskott

af statsmedel, åtminstone icke förr än bolagsmännen kunde anses af

företaget hafva skälig behållning eller — utöfver medel till en måttlig

utdelning — tillgång till en amortering å bankens fordran.

Af största vigt blir således i mina ögon pröfningen af kanalbolagets

finansiella ställning. För att klargöra denna torde det vara tillräckligt

att erinra derom att, såsom fullmäktige framhålla, den utdelning,

som bolagsmännen alltsedan år 1847 årligen bekommit, utgjort

fyra procent å inbetalda aktiekapitalet. Gerna instämmande med fullmäktige

deruti, att redan i och för sig denna ställning »icke kan kallas

synnerligen god», kan jag dock ej undertrycka den åsigt, att den af

fullmäktige begagnade beräkningsgrund af utdelningen, stäld i förhållande

till det primitiva aktiekapitalet, icke är den, som bär är den rätta.

Såsom sådan uppställer jag fast hellre hvarje akties värde med tillagd

ränta på ränta för de tider, ingen eller endast ringa utdelning kunnat

lemnas. Fn sådan beräkning utvisar den verkliga kapitaluppoffring enskilde

fosterlandsvänner hafva vidkänts, och ett efter denna grund inom

Utskottet upprättadt öfverslag gifver vid banden att, om 5 procent årlig

ränta vid beräkningen anses vara normerande, det primitiva aktiekapitalet

till följd af felande eller bristande utdelningar är i det allra närmaste

femdubbladt. Den till 4 procent å »inbetalda aktiekapitalet», enligt

fullmäktiges omnämnande, uppgående utdelningen sjunker således till en ej

ens till 1 procent å bolagsmännens verkliga kapitaluppoffring uppgående

utdelning.

Nu anser jag, vid anförda förhållande, kanalbolagets finansiella

ställning ännu ej vara sådan att Riksdagen, med frångående af hittills

följda grunder, skäligen skulle kunna besluta att göra Riksbankens inom

linien balanserade fordran gällande. Hvarken ur synpunkten af bankens

intresse eller af någon ur bolagets ställning hemtad anledning till

oro kan jag finna skäligt, att Riksdagen går in på en sådan ackords
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko-Utskottets Memorial N:o 6.

uppgörelse, som fullmäktige tänkt sig, ty något annat än ett »ackord» är

det ej fullmäktige föreslå. Fastmera föreställer jag mig att — då ingen

anledning till otålighet kan förefinnas — staten väl både kan och

bör afvakta framtida förhållanden och håller före att, om ej bolagets

ställning nu rubbas eller oroas, Riksdagen kan med allt skäl förvänta

sig att framdeles finna bolaget i stånd att småningom — såsom ock

första tanken varit — amortera sin qvarstående skuld. Jag kan således

ej heller gå in på att denna borde nu, emot något alltid godtyckligt

bestämdt ackords erläggande, helt afskrifvas och efterskänkas.

I sammanhang med hela denna bankens fordringsfråga står emellertid

onekligen en annan, den om bolagets fordran hos staten, nemligen

den af mig förut omnämda, å Riksgäld skontoret af 1828—1830 års

Riksdag anvisade »Södertelje kanals underhållsfond.» Om än å ena sidan

jag bör erkänna de inom Utskottet anförda goda skäl, som tala

derför att — till användande vid oförutsedda olycksfall — en sådan

fond för ett så allmännyttigt företag bör finnas och måhända bäst då,

såsom nu fallet är, stå under statens kontroll, kan jag å andra sidan

ej frångå, att ju något oegentligt och rättelse tarfvande ligger deri att

ett bolag, som till ett Riksdagens verk (Riksbanken) ej erlägger någon

ränta på sin skuld till svenska staten, af ett annat Riksdagens verk (Riksgäldskontoret)

punktligt uppbär förskrifven ränta å ett derstädes bolaget

till förmån qvarstående statsanslag.

Då emellertid motion i detta afseende ej föreligger, och Banko-Utskottet

ej egt grundlagsenlig befogenhet att sig i dess helhet med bolagets

förhållanden till staten befatta, har jag endast som min enskilda mening

velat anteckna att, så länge bolagets medel lemna tillgång till skälig

utdelning, men ännu icke derutöfver till ränta eller amortering å bolagets

skuld till Riksbanken, den första åtgärd staten kunde och borde

vidtaga vore att innehålla den å underhållsfonden från Riksgäld skontoret

utgående ränta.

I öfverensstämmelse med denna åsigt och med hvad allt jag här

ofvan anfört finner jag alltså att, såsom frågan nu föreligger, någon

framställning till Riksdagen om någon ackord suppgörelse med Södertelje

kanalbolag icke bort hafva af Banko-Utskottet afgifvits.»

af Herr Söderlijelm: »Om man ser denna fråga icke uteslutande

såsom en Riksbankens utan såsom en statens angelägenhet, torde något

afseende äfven böra fästas vid önskvärdheten att på samma gång som

ett aftal åvägabringas beträffande afskrifning af bolagets skuld till Riksbanken,

jemväl i sammanhang dermed aftal må ega rum beträffande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.

13

afskrifning af den i Riksgäldskontoret till samma bolags understödjande

afsätta fond.

Då likväl såväl fullmäktige som Utskottet saknat befogenhet att

upptaga och pröfva frågan i denna utsträckning, och ingen omständighet

finnes för handen, som påkallar en skyndsam uppgörelse med Riksbanken

särskilda anser jag att Herrar Fullmäktiges nu föreliggande ackordsförslag

bör af böj as och följaktligen icke till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.»

Uti Herr Söderhjelms reservation instämmer Herr Gunnar Eriksson.

Herr Evers har velat hafva här antecknadt, att han icke deltagit i

slutbehandlingen af denna fråga inom Utskottet.

mo *.

Ank. till Riksd. Kansli den 1 Mars 1881, kl. 3 e. ra.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om företrädesrätt till län

i Riksbanken mot säkerhet af svenska statens och allmänna

hypoteksbankens obligationer.

Hos Riksdagens Första Kammare har Herr A. 0. Wallenberg uti afgifven

motion,. J\s 33, hvilken blifvit till Banko-Utskottet hänvisad, föreslagit

»det Riksdagen måtte besluta intagande i bankoreglementet af

följande stadganden:

1:° Uti Riksbankens utlåningsrörelse skola begärda lån mot säkerhet

af svenska statens och allmänna hypoteksbankens räntebärande

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.