Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om företrädesrätt till län i Riksbanken mot säkerhet af svenska statens och allmänna hypoteksbankens obligationer.

1881-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1881:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om företrädesrätt till län i Riksbanken mot säkerhet af svenska statens och allmänna hypoteksbankens obligationer.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.

13

afskrifning af den i Riksgäldskontoret till samma bolags understödjande

afsätta fond.

Då likväl såväl fullmäktige som Utskottet saknat befogenhet att

upptaga och pröfva frågan i denna utsträckning, och ingen omständighet

finnes för handen, som påkallar en skyndsam uppgörelse med Riksbanken

särskilda anser jag att Herrar Fullmäktiges nu föreliggande ackordsförslag

bör af böj as och följaktligen icke till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.»

Uti Herr Söderhjelms reservation instämmer Herr Gunnar Eriksson.

Herr Evers har velat hafva här antecknadt, att han icke deltagit i

slutbehandlingen af denna fråga inom Utskottet.

mo *.

Ank. till Riksd. Kansli den 1 Mars 1881, kl. 3 e. ra.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om företrädesrätt till län

i Riksbanken mot säkerhet af svenska statens och allmänna

hypoteksbankens obligationer.

Hos Riksdagens Första Kammare har Herr A. 0. Wallenberg uti afgifven

motion,. J\s 33, hvilken blifvit till Banko-Utskottet hänvisad, föreslagit

»det Riksdagen måtte besluta intagande i bankoreglementet af

följande stadganden:

1:° Uti Riksbankens utlåningsrörelse skola begärda lån mot säkerhet

af svenska statens och allmänna hypoteksbankens räntebärande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.

obligationer till det lånevärde och den räntefot, som i Riksbanken är

gällande, när lånet sökes, åtnjuta företräde framför alla andra samtidigt

erbjudna säkerheter;

2:o Bankofullmäktige skola i allmänna tidningarne tillkännagifva

det lånevärde, som fullmäktige bestämt för de olika slagen af svenska

statens och allmänna hypoteksbankens obligationer. Sådant kungjordt

lånevärde är gällande, intilldess beslutad ändring blifvit i allmänna tidningarne

otfentliggjordt; samt

3:o Ej må med afseende på låntagaren uti Riksbanken belånas svenska

statens och allmänna hypoteksbankens obligationer till högre eller

lägre belåningsvärde eller räntefot, än som blifvit i allmänna tidningarne

kungjordt.))

Såsom motionären uppgifver, väcktes af honom vid sist hållna riksdag

i samma ämne en motion, från hvilken den nu afgitna dock i så

måtto skiljer sig att, då i den förra föreslogs rätt för en hvar att mot

svenska statens och allmänna hypoteksbankens obligationer i Riksbanken

erhålla lån på kortare tid till det lånevärde och den räntefot, som,

enligt utfärdade kungörelser af bankstyrelsen, vid tiden för låneansökningen

voro gällande, det nu afgifna förslaget i stället åsyftar att

bereda sökande af lån mot nämnda slags hypotek under enahanda

vilkor rätt till erhållande af lån framför alla andra samtida sökande,

hvilka icke hafva dylika säkerheter att erbjuda, eller, med andra ord,

den i motionen vid nästlidna års riksdag ifrågastälda belåningsrätten har

i den nu väckta blifvit utbytt emot en företrädesrätt till lån emot

nämnda säkerheter.

Uti infordradt yttrande öfver motionen hafva fullmäktige anfört

att, äfven med denna ändring i fråga om nämnda värdepappers belåning

i Riksbanken, den nu afgifna motionen är så beskaffad, att de lika litet

funnit sig kunna förorda denna som den vid sisthållna riksdag i ämnet

väckta motionen; och hafva fullmäktige i sådant hänseende anfört följande,

i hvilket Utskottet till alla delar instämmer:

))I nu gällande baukoreglementes 29 § medgifves utlåning mot aktier,

publika papper eller andra hypotek, som vederbörande styrelse

anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet. Under normala

penningetider torde med tillämpning af detta stadgande ifrågakommande

ansökningar om lån mot säkerhet af det ena eller andra slaget af värdepapper

i regel kunna tillfredsställas, och hvarje stadgande om företrädesrätt

till lån för de i motionen omförmälda värdepapperen följaktligen

vid sådant förhållande vara utan afsevärd betydelse. Att åter för tider,

då behofvet af låneunderstöd för den större rörelsen är stort och penniTigern

arkonderi starkt anlitas, tillerkänna sökande af lån mot vissa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.

15

värdepapper en rätt till belåning framför andra skulle under alla förhållanden

och, hvad angår de nu ifrågavarande värdepapperen, särskildt

i betraktande af förhållandet mellan Riksbankens kassatillgångar, å ena

sidan, och det belopp, hvartill dessa värdepapper för närvarande uppgå,

å andra sidan, stå illa tillsammans med Riksbankens skyldighet att

understödja och främja handels- och affärsverksamheten, helst väl bekant

är, att dylika värdepapper finnas till betydliga belopp hos åtskilliga

penningeinrättningar, hvilka genom bifall till motionärens förslag skulle

sättas i tillfälle att under svåra penningetider förfoga öfver Riksbankens

utlåningstillgångar och från lån i Riksbanken utestänga enskilde näringsidkare

och affärsmän, hvilka deraf kunde vara i behof.

Den af motionären meddelade uppgift, att i äldre bankoreglementen

företräde till belåning i Riksbanken skall varit tillerkänd »de förnämsta räntebärande

papper, som då funnos», är icke med verkliga förhållandet fullt

öfverensstämmande, enär visserligen i bankoreglementena från år 1835 till

år 1860 funnos särskilda bestämmelser derom, att vissa angifna obligationer

och aktier kunde belånas till högst de i reglementena upptagna

procenttal, men väl att märka endast intill visst faststäldt utlåningsbelopp.

Att genom upptagande på nytt af dylika stadgande!! i reglementet

återgå till det nästan öfvergifna systemet för utlåningsrörelsen,

att anvisa bestämda fonder för olika slag af belåningsföremål, kunna

fullmäktige icke tillstyrka, lika litet som i öfrigt förorda den af motionären

angifna utväg till förekommande af allt för starkt erbjudande till

belåning af dylika värdepapper, den nemligen att nedsätta deras belåningsvärde

eller för dem höja räntefoten.»

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, och då vid meddelande

af lån mot dessa likasom mot andra värdepapper belåningsvärdet lärer

höra bestämmas efter det pris, hvartill de anses kunna med säkerhet

realiseras, samt räntefoten efter förhållandet mellan tillgång'' och efterfrågan

å penningar, samt då, på sätt fullmäktige jemväl upplyst, nu

ifrågavarande värdepapper i Riksbanken belånas mot lägsta ränta och

i allmänhet antagas till belåning utan hänsyn till låntagaren, så långt

med eu jemn och oafbruten fortgång af lånerörelsen låter sig förena,

har Utskottet funnit sig böra hemställa,

att motionen icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 1 Mars 1881.

På Utskottets vägnar:

J. J. Ekman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.