Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7

1881-03-21 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1881:7, Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7.

1

W:o 7.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1881, kl. 2 e. in.

Konstitutions- Utskottets Utlåtande, i anledning af motion om ändring

af § 109 Regeringsformen samt §§ 5 och 23 Riksdagsordningen.

. Utl en inom Första Kammaren vackt, till Utskottet öfverlemna!!

motion, N:o 41, har Herr Wallenberg föreslagit:

»att Riksdagen behagade för sin del besluta sådan ändring i § 109

Regeringsformen och § 5 Riksdagsordningen, att tiden för lagtima Riksdags

sammanvaro bestämmes till tre månader i stället för nu stadgade

fyra månader; samt att § 23 Riksdagsordningen underkastas den granskning,

som af den föreslagna förändringen påkallas.»

Utter att hafva förmält, att med motionen icke afsåges någon förändring

'' det arfvode af tolfhundra kronor, som för ledamot af Andra

Kammaren enligt §28 Riksdagsordningen vore bestämdt för hvarje lagtnna

riksdag, framhåller motionären, hurusom den årliga riksdagens förkortande

skulle medföra flere ögonskenliga fördelar, i det Regeringen er.

1 le en månad om året mer än förut till förberedande af sina framställningar

. till Riksdagen, samt dennas samtliga ledamöter besparade en månads

tid uti frånvaron från sina hem och sina öfriga sysselsättningar, en

omständighet, som, enligt motionärens förmenande, skulle leda dertill, att

Bill. till Riksd. Prof.. 1881. :i Sami. 7 Haft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-ZJtskottets Utlåtande N:o 7.

ett större antal kunnige och duglige

välja sig till riksdagsmän. Med den

män skulle finnas benägne att låta

antagna

progressiva tillökningen

utan gräns uti riksdagsmännens antal, som Riksdagsordningen medgåfver

vore det derför af ej ringa vigt att införa en förändring i den årliga

riksdagens längd.

På sätt motionären erinrar, väcktes af honom vid 1873 års riksdag

enahanda förslag som det nu föreliggande. Konstitntions-Utskottet, som förmälde

sig ej kunna förneka, att riksdagstidens förkortande från fyra till

tre månader skulle innebära en önskvärd tidsvinst för Regeringen och för Riksdagens

ledamöter, och ej heller vilja bestrida, att någon tidsbesparing skulle

kunna åstadkommas genom borttagande eller förminskning af en eller annan

formalitet, som för närvarande inkräktade på det egentliga riksdagsarbetets

tid, ansåg sig likväl böra anmärka, att, i fall genom sådane utvägar

ärendenas behandling blefve fortskyndad och underlättad derhän, att såväl

statsregleringens uppgörande som lagstiftningsärendenas slutbehandling

kunde medhinnas på eu tid af tre månader, riksdagens afslutande da icke

skulle möta något hinder af grundlagen, hvilken blott tillförsäkrade Kiksdao-en

att icke utan egen begäran blifva upplöst förr, än den varit fyra

månader tillsammans, och antagligen ej heller vare sig af Riksdagens ledamöter

eller af Regeringen, hviska ej kunde antagas vara benägna att

utan sysselsättning bortslösa en dyrbar tid. Men att vid det af erfarenheten

bestyrkta förhållande, att den sedvanliga tiden af fyra månader,

knappt vore tillräcklig för ärendenas behandling, och innan genom formernas

förenklande utsigt blifvit öppnad till ett snabbare arbetssätt inom

Riksdagen, utan vidare förkorta tiden för Representationens sammanvaro

med en månad, syntes Utskottet icke vara förenligt med intresset för

riksdagsarbetets ordnade fortgång och omsorgsfulla utförande. Med anledning

häraf och då förslaget innebure en verklig minskning i Riksdagens

rätt, hvilken vore utsträckt derhän, att Riksdagen ej utan egen begäran

kunde upplösas förr, än den varit fyra manader tillsammans, fann Utskottet

sig förhindrad t.''att förorda bifall till förslaget.

Under den tid, som derefter förflutit, förmenar nu motionären den

erfarenhet hafva vunnits, att genom riksdagsarbetets bättre ordnande och

till följd af de förarbeten, som i allt fall måste på Regeringens föranstaltande

åstadkommas, den årliga riksdagens längd skulle kunna afkortas

med en månad, helst Konung och Riksdag vore berättigade att, derest

någon ovanlig organisationsfråga skulle förekomma, besluta Riksdagens

fortfarande sammanvaro utöfver tre månader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7.

3

I detta hänseende hyser emellertid Utskottet en motsatt åsigt. Ty

ehuru till följd af mångårig tillämpning af de för ärendenas behandling

gifna föreskrifter Riksdagen nu torde kunna anses arbeta med all den

skyndsamhet, som med gällande former är möjlig samt med ärendenas

utredande och handläggande låter sig förena, och fastän under de senare

åren Riksdagen ej kan sägas hafva varit öfver höfvan betungad med organisa

tion sförslag af beskaffenhet, att deras behandling hvart för sig kraft

någon anmärkningsvärd! lång tid, har dock, såvidt Utskottet kunnat finna,

erfarenheten från de senare riksdagarne ingalunda jäfvat det vittnesbörd,

de första riksdagarne under nuvarande statsskick lemnat derom, att den

för riksdagsarbetet bestämda tid af fyra månader snarare är för knappt

tillmätt än motsatsen, ett förhållande, som visat sig i den ansträngda och

för en eller annan frågas tillfredsställande behandling icke gynsamma

verksamhet, Riksdagen under de sista veckorna af sin sammanvaro i allmänhet

nödgats utveckla.

Nämnda omständighet anser Utskottet tillräckligt ådagalägga det

olämpliga i motionärens förslag. Om härjemte tages i betraktande, att, på

sätt ofvan blifvit framhållet, grundlagen för närvarande icke lägger hinder

i vägen för riksdagens afsilande, när helst före fyra månader dess

sammanvaro till följd af ärendenas slutbehandling icke längre är af nöden,

har Utskottet, som ej heller i öfrig! funnit anledning att förorda en

förändring, hvarigenom eu Riksdagen af grundlagen medgifven rätt skulle

inskränkas, ansett sig böra hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 Mars 1881.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.