Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af tillägg till gällande föreskrifter om bröstarf.

1881-02-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1881:11, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af tillägg till gällande föreskrifter om bröstarf.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

N:o 11.

Ank. till Kiksd. Kansli den 28 Febr. 1881, kl. 6 e. m.

Lag- Utskottets

eller

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af

tillägg till gällande föreskrifter om bröstarf.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt och till Lag-Utskottet hänvisad

motion, Ko 143, har Herr A. Svensson i Edum erinrat, huru som, i afseende

å bröstarf, i gällande lag ej funnes stadgadt, att, om vid arfskifte en del af

barnen uppnått den ålder, att de redan vore uppfostrade, men andra deremot

vore minderåriga, å denna omständighet vid skiftet något afseende skulle fästas.

Detta förhållande medförde, enligt motionärens åsigt, tydliga orättvisor vid

fördelningen af ett bo, dels till skada och dels till fördel för de minderåriga,

Vore nemligen boet mindre bemedladt, åtginge de minderårigas lott till större

eller mindre del till deras uppfostran, under det att deras äldre syskon icke

behöfde härför utgifva något, hvarigenom de minderåriga i verkligheten erhölle

så mycket mindre i arf än sina äldre syskon, som dessas uppfostran

kostat. Vore deremot boet förmöget, finge de minderåriga fördelen på sin

sida, i fall nemligen arfsmedlen vore så stora, att endast en del af den årliga

afkomsten deraf åtginge till uppfostran. För att afhjelpa eller minska

de antydda olägenheterna anser motionären någon förändring eller tillägg i

nu gällande stadganden rörande bröstarf vara önskvärda, och lian föreslår, att

vederbörande Utskott ville afgifva förslag till en författning i ämnet. Såsom

författningens hufvudsakliga innehåll anger motionären, att minderårigheten,

som tillika skulle anses såsom uppfostringstid, borde hafva eu bestämd

gräns, t. ex. femton år, samt att arfskiftesmännen skulle ega rätt att efter

förevarande omständigheter på grund af arftagarnes ålder och boets förmögenhet

bestämma det värde, hvartill uppfostringen kunde anses uppgå, beräknadt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utshoitets Utlåtande N:o 11.

så, att när de minderåriga uppnått femton års ålder, de då skulle ega lika

med livad de syskon erhölle, som vid arfskiftesförrättningen vore öfver

nämnda ålder.

Det af motionären omförmälda förhållande beaktades redan vid stiftandet

af 1734 års lag. Denna lag stadgar nemligen i 12 kap. 10 § Ärfdabalken,

att hvad föräldrar kostat på sina barn till deras nödtorftiga föda,

kläder, upptuktelse och bröllopskost väl ej må räknas vid skifte af arf, men

att det dock står föräldrarne fritt, om de vilja, deremot lägga de andra sina

barn något till, som mindre njutit hafva. Då vidare genom förordningen

den 21 December 1857 medgifves föräldrar rätt att, äfven der bröstarfvinge

lefver efter, genom testamente fritt förfoga öfver hälften af sin qvarlåtenskap,

synes det Utskottet, att redan på grund af nu gällande lag föräldrar icke

äro i saknad af tillfälle att, om de finna sådant nödigt, tillgodose dem af

barnen, hvilkas uppfostran ännu icke kan hafva blifvit fullbordad vid föräldrarnes

död. Att åt arfskiftesmännen öfverlemna afgörandet af en sak af

så grannlaga art som den ifrågavarande, måste Utskottet bestämdt afstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon

Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 Februari 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

Gl. LAGIERSTRALE.

Reservation:

af Herr Magnus Jonsson, hvilken ansett Utskottet hafva bort tillstyrka

ett stadgande, enligt hvithet åt arfskiftesmän lemnades rätt att, med bifall af

vederbörlig domstol, vid arfsdelningen vidtaga åtgärder i det af motionären

afsedda syfte.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.