Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om kungörande för hvarje gång af tiden för allmänna tingssammanträden.

1881-03-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1881:18, Utlåtande, i anledning af väckt motion om kungörande för hvarje gång af tiden för allmänna tingssammanträden.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 18.

ar:o 18.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Mars 1881, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om kungörande

för hvarje gång af tiden för allmänna tingssammanträden.

Uti 2 kap. 1 § Rättegångsbalken jemte dithörande författningar

bestämmes, huru ofta och inom h vilka tider häradshöfding skall hålla

lagtima ting, och enligt 2 § af samma kap. är häradshöfding skyldig att

kungöra Konungens Befallningshafvande, å hvad dag han ting hälla vill,

och skall låta det sedan lysa å predikstolarna i häradet, tio veckor förut.

Genom förordningen, angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser

om häradsting den 17 Maj 1872, är emellertid, med ändring af

hvad 2 kap. 1 och 2 §§ Rättegångsbalken innehålla mot förordningen

stridande, stadgadt: att i tingslag, som ensamt utgör en domsaga, så

ock der två tingslag äro till en domsaga förenade, årligen skola hållas

två lagtima ting, det ena vårtinget, mellan tjugondedag jul och midsommar,

samt det andra, höstetinget, mellan September månads början

och Thomedag; att, om tingslag ensamt utgör en domsaga, häradsrätten

der skall hålla allmänna sammanträden, under vårtinget, sex

gånger och under höstetinget fyra gånger, nemligen, under förra tinget:

tjugondedag jul då han på måndag infaller, men eljest nästa måndag

derefter och sedan hvar fjerde måndag, som före tingstidens slut inträffar,

så räknadt att alltid fyra veckor blifva mellan hvarje måndag,

å hvilken allmänt sammanträde börjas; samt under senare tinget: första

måndagen i September månad och sedan hvar fjerde måndag, likasom

under vårtinget; att, der helgedag infaller på måndag, som för

sammanträde blifvit föreskrifven, Rätten skall träda samman nästa söcknedag

derefter, dock att tiden till nästa allmänna sammanträde räknas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 18.

5

från måndagen; att, om två tingslag äro till en domsaga förenade, häradsrätten

i hvardera tingslaget skall hålla allmänna sammanträden, under

vårtinget tre gånger, och under höstetinget två gånger, nemligen: i ena

tingslaget, under vårtinget : tjugondedag jul, då han på måndag infaller,

men eljest nästa måndag derefter och sedan hvar åttonde måndag, som

före tingstidens slut inträffar; och under höstetinget första måndagen i

September och sedan måndagen åtta veckor derefter; samt i andra

tingslaget under hvartdera tinget de måndagar, som infalla fyra veckor

från början af hvarje allmänt sammanträde i förra tingslaget; dock att,

om helgedag inträffar på måndag, hvarom här är sagdt, derom skall

vara lag som för dylikt fall förut är nämndt; att för domsagor med två

tingslag, hofrätten, på häradshöfdingens förslag, skall bestämma, i

hvilketdera tingslaget tingen först skola börjas, hvarvid sedermera bör

förblifva, der ej hofrätten, på särskild framställning, eller ock Konungen

pröfvar lämpligt ändring göra; skolande, hvad i ty fall bestämmes,

kungöras, som om andra påbud till allmän efterrättelse är stadgadt;

att, om mål, som blifvit till slut fördt å sista allmänna sammanträdet,

ej kunnat då afgöras, med doms afkunnande och tingets afsilande må

anstå till särskild! sammanträde, hvilket dock ej må hållas senare än

medlet af Juli månad för vårtinget och December månads slut för höstetinget;

samt att, då dom ej genast afkunnas, vid målets handläggning

skall tillkännagifvas, när sådant skall ske.

Uti afgifven och från Andra Kammaren till Lag-Utskottet öfverlemnad

motion, N:o 21, anför nu Herr Olaus Olofsson, med hvilken Herr

J. M. Svensson instämt, att den svenska allmänheten af ålder varit

van att genom allmän kungörelse i häradets kyrkor få veta ej mindre

när de ordinarie tingen toge sin början, än äfven då desamma afslutades

och handlingarne finge lösas; inen att uti Förordningen den 17

Maj 1872 icke förekomme något stadgande i detta afseende, hvilket

vore till stor olägenhet för rättsökande parter, ja, till och med för

sjelfva nämnden inom häradet och de valmän, som inom kommunerna

blefve utsedde att välja landstingsmän för länet. Väl hette det att,

när hofrätten bestämt i hvilketdera tingslaget tingen först skulle börjas,

hvad i ty fall förordnats skulle kungöras som om andra påbud

till allmän efterrättelse stadgadt vore; men denna bestämmelse, som

sedermera komme att fortfara till dess ändring skedde, folie efter ett

och annat tiotal af år i glömska hos den stora allmänheten, som sällan

lade en dylik kungörelse på minnet för hela sin framtid. Motionären

föreslår derföre, »att Riksdagen ville för sin del besluta en sådan ändring

i Kongl. Förordningen den 17 Maj 1872, att domare i de dom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 18.

sagor, som bestå af ett eller två tingslag, skall vara skyldig att årligen

kungöra de dagar, då tingsterminer hållas inom domsagan, på samma

sätt som i 2 kap. 2 § Rättegångsbalken stadgas för öfrige domare i

riket, äfvensom att kungöra i häradets kyrkor då expeditionslösen för

hvarje tingstermin hålles.))

Enligt Utskottets åsigt är det emellertid en stor skilnad uti nu

ifrågavarande afseende mellan de domsagor, hvarest den gamla tingsordningen

fortfarande är gällande, och dem, der den nya är införd.

Uti de förra är det vederbörande domhafvande, som, inom vissa uti

lagen angifna gränser, bestämmer tiden för tingens hållande; uti de

senare har lagen sjelf på det tydligaste bestämt denna tid, med undantag

för det fall, att särskildt sammanträde för tingets afslutande erfordras,

då emellertid alla interesserade derom erhålla underrättelse

vare sig vid handläggningen af sina mål eller, der tiden för slutsammanträdet

då ej angifves, genom utfärdade kungörelser om den utsatta tiden.

Det allmänna kungörande, som inom de förra domsagorna följaktligen

blifver en nödvändighet, skulle såsom allmän regel, inom de senare vara

öfverflödigt; och, i olikhet med motionären, måste Utskottet anse, att,

om ock, i början af tillämpningen utaf 1872 års förordning någon ovisshet

hos den mindre kunniga delen af allmänheten — hvartill Utskottet

dock icke vill med honom räkna nämndemän och valmän för utseende

af landstingsmän — kunnat uppstå angående de rätta tingstiderna särskildt

uti de domsagor, som hafva två tingslag, denna allmänhet dock,

i samma mån förordningen längre varit i tillämpning, skall allt

mera vänja sig vid den derigenom införda anordning af tingssal!!inanträdena.

Skulle härutinnan ännu på en eller annan ort någon ovisshet visa

sig rådande, torde man kunna vänta af vederbörandes omtanke, att de

på verksamt sätt söka att skingra eu sådan, men att. för ändamålet i

lag stadga särskildt kungörande för hvarje gång af hvarje särskildt

tingssammanträde, för hvilket tiden tinnes i lagen samt uti kungörelse

i författningssamlingen och länskungörelserna en gång för alla på det

noggrannaste beskrifven, kan Utskottet icke tillstyrka, utan hemställer,

att motionen icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 4 Mars 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

Gl. Lagerstråle.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 18.

Reservation:

7

af Herr Johannes Jonsson: »Ehuru jag lika med Utskottet ej finner

nödigt föreslå Riksdagen besluta en förändring uti Kongl. Förordningen

den 17 Maj 1872, angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser

om häradsting, så anser jag dock att Utskottet bort föreslå Riksdagen

att besluta en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan

om utfärdande af ett cirkulär af innehåll, att i de'' domsagor,

som bestå af ett eller två tingslag, häradshöfding vare skyldig att

till Konungens Befallningshafvande anmäla, för att i länskungörelserna

införas, de dagar å hvarje ting, då de allmänna tingssammanträdena

taga sin början, samt särskilt, i häradets kyrkor låta kungöra de

dagar, då hvarje ting afslutas och expeditionslösen hålles.

För den stora allmänheten, som icke eger hvarken lag- eller författningssamling,

kan detta förfaringssätt vara behöfligt, ej mindre för

de rättsökande inom än utom tingslaget.

Rättelse:

I 7 Sami. 5 hatt. sid. 8 rad. 1 uppifrån står; “skall,“ läs: “skola/

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.