Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2

1881-02-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1881:2, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

1

X:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 8 Febr. 1881, kl. 5 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga proposition

'' om antagande af en författning angående offentlighet

vid under domstolar ne.

Kongl. Maj:t har den 22 sistlidne Januari till Riksdagen aflåtit en

nådig proposition af följande lydelse:

»Urgammal häfd har stadgat bruket af offentlighet vid underdomstolarnes

förhandlingar. Vidmakthållandet af detta bruk har påbjudits genom

Kongl. Cirkuläret den 28 Mars 1835, men, på sätt vid flera tillfällen blifvit

erinradt, saknas i lag något uttryckligt stadgande härom. Enär det synts

vara af vigt, att ifrågavarande brist i gällande lag varder afhjelpt, har

Kongl. Maj:t låtit upprätta ett förslag till författning i sådant syfte och vill

alltså, med öfverlemnande af de i Högsta Domstolen och Statsrådet angående

denna fråga förda protokoll, jemlikt 87 § Regeringsformen, föreslå Riksdagen

att antaga följande:

Förordning om offentlighet vid underdomstolarne.

Vid allmän Underrätt, så ock vid poliskammare, när sådana mål der

förehafva^, i hvilka poliskammare utöfvar domsrätt, skall rättegång hållas

• offentligen; och vare förty, så länge det kan ske utan trängsel för dem, som

till Rätten höra eller hafva med sakerna att skaffa , ej någon förment att vara

inne, medan Rätten sitter, der ej öfverläggning till beslut skall inom lyckta

dörrar hållas, eller Rätten flnner förekommande mål vara för anständigheten

och sedligheten stötande, i hvilka händelser åhörarne skola på ordförandens

tillsägelse afträda.

Bill. till Likså. Prot. 1881. 7 Sami. 2 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

Hvar som rättegång åhöra vill skall skicka sig tyst och anständigt,

(dör någon annorlunda, må han från rummet afvisas.

Den, som i Rätten förer ordet, ege till ordningens bibehållande gifva

nödiga föreskrifter. Hvad han i ty fall förordnar gånge genast i verkställighet.

G-enorn hvad här blifvit stadgadt göres icke någon ändring i 21 och

22 §§ 17 Kap. Rättegångsbalken.»

Frågan om införande i allmän lag af stadgande om offentlighet vid underdomstolarne

har vid flera föregående tillfällen utgjort föremål för behandling

af representationen.

I underdåniga skrivelser den 22 Augusti 1823 och den 30 November

1829 anhöllo Rikets Ständer om införande i lagen af bestämmelser om offentlighet

vid underrätter samt vid poliskamrar i städerna, då sådana mål der

förehades, i hvilka poliskammaren utöfvade domsrätt. Sedan emellertid Kongl.

Maj:t funnit, sig icke kunna bifalla dessa förslag på grund af förekomna

betänkligheter, särskildt beträffande den föreslagna offentligheten vid poliskamrar,

så förnyade Ständerna sin anhållan uti underdånig skrifvelse den

25 Augusti 1834. Med anledning häraf utfärdade Kongl. Maj:t den 28

Mars 1835 ett cirkulär till Hof- och Öfverrätter, hvaruti Kongl. Maj:t förklarade

sig funnit nödigt, »att låta vederbörande erinras att det urgamla

bruket af offentlighet vid underrätter vidmakthålla.» Det af Rikets Ständer

äfven nu framstälda yrkandet om offentlighet vid poliskamrar blef icke af

Kongl. Maj:t bifallet.

Då 1835 års cirkulär tillkommit på administrativ väg, saknas fortfarande

i allmänna lagen uttryckligt stadgande om offentlighet vid underdomstolarne,

ehuru ej mindre Lagkomitén än, efter cirkulärets tillkomst, Lagberedningen

i sina afgifna förslag till Rättegångsbalk inrymt stadganden i detta ämne.

Denna brist är det nu föreliggande Kongl. förslaget afsedt att afhjelpa.

Derjemte vinnes, i fall förslaget antages, fördelen af en ny bestämmelse

derom, att offentlighet skall iakttagas vid förhandlingarna inför poliskammare

i sådana mål, der denna myndighet utöfvar domsrätt, hvilken bestämmelse

Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 11 November 1840 särskildt payrkat.

Utskottet vill i detta hänseende erinra, hurusom, beträffande poliskamrarne

i de städer, hvarest sådana finnas inrättade, bestämmelse om offentlighet

vid förhandlingarna förekommer endast i Kongl. Maj:ts nådiga instruktion

för polisdomaren i Stockholm af den 20 Maj 1868, hvilken instruktion

i § 3 innehåller, att »rättegången vid polisdomstolen är muntlig och

offentlig; dock att, om särskilda förhållanden dertill föranleda, polisdomaren

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

3

eger genom beslut bestämma, att målet skall handläggas inför slutna dörrar»;

hvaremot stadgandena för poliskamrarne i Göteborg af den 19 Augusti 1807,

i Norrköping af den 18 Mars 1825, i Karlskrona af den 29 Oktober 1828

samt i Eskilstuna af den 28 Mars 1879 icke innehålla någon föreskrift uti

ifrågavarande afseende.

Med anledning af hvad Utskottet nu anfört, får Utskottet vördsamt

hemställa,

att Kongl. Maj:ts nu föreliggande nådiga proposition

om antagande af en författning angående offentlighet vid

underdomstolarne måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 8 Februari 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

Gr. LAGERSTRÅLE.

Reservationer:

af Herr Lagerstråle, med hvilken Herrar Grefve Mörner, Friherre

Hamilton och H. A. Widmark instämt: »Då offentlighet vid underdomstolarne

enligt urgammal häfd allmänneligen egt rum, och derutöfver blifvit

genom Kongl. Cirkuläret den 28 Mars 1835 ytterligare anbefald, samt uti

Rikets Ständers den 11 November 1840 till Kongl. Maj:t i underdånighet

aflåtna skrifvelse angående offentlighets iakttagande vid poliskammare i

vissa mål jemväl antages vara gällande, anser jag för min del ny, särskild,

lagstiftning i detta ämne både obehöflig och vilseledande, i ty att en ny lags

utfärdande måste framkalla den föreställning, att domstolsförhandlingars undandragande

från offentlighet derförinnan icke varit lagstridigt.

Hvad åter angår enahanda offentlighet vid poliskammare, när sådana

mål der förehafvas, i hvilka poliskammare utöfvar domsrätt, så är, beträffande

polisdomstolen i Stockholm i Kongl. Maj:t instruktion för densamma af den

20 Maj 1868 offentlighet redan såsom allmän regel anbefald; och då beträffande

öfriga städer — till antalet endast 4 — der poliskammare med domsrätt

finnes, någon anledning icke förekommit dertill att vid dessa myndigheter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2.

annan ordning i detta hänseende nu följes än den för underrätt gällande,

synes mig, enär Nya Lagberedningen, efter hvad som blifvit Riksdagen rneddeladt,

för närvarande är sysselsatt med utarbetandet af ny rättegångsordning,

i hvilken så det ena som det andra stadgandet får sin naturliga plats,

särskild lagstiftning i ämnet icke heller i denna del för närvarande erforderlig.

På dessa grunder finner jag mig icke höra tillstyrka antagandet af

förevarande Kong! proposition»;

af Herr Lotliigius, med hvilken Herr Thomasson instämt, som ansett

utlåtandet hafva bort erhålla följande lydelse: »Offentlighet i rättegång vid

underdomstolarne i riket har väl genom urgammal sed, och den erinran om

vidmakthållande deraf, som meddelats genom Kong!, brefvet den 28 Mars

1835, kraft af lag. Då emellertid stadgande härom hittills icke finnes uti

allmän af Konung och Riksdag stiftad lag inrymdt, ehuru det otvifvelaktigt

har sin rätta plats i rättegångsordningen, hvarest äfven både Lagkomitén och

den äldre Lagberedningen i sina förslag infört sådant; då lagförslag i ämnet

nu, utan afvaktan af den omarbetning af Rättegångsbalken, som i Nya Lagberedningen

pågår blifvit till Riksdagens pröfning öfverlemnadt och Utskottet

mot förslagets innehåll icke har något att erinra; och då hittills saknats föreskrift

om offentlighet vid poliskammare under handläggning af vissa mål är

önskvärd, finner Utskottet sig höra tillstyrka bifall till den nådiga propositionen»

;

af Herr Magnus Jmsson, som för sin del funnit lagförslagets tredje

mom. hafva bort lyda sålunda:

»Rätten ege till ordningens bibehållande gifva nödiga föreskrifter.

Hvad rätten i ty fall förordnar gånge genast i verkställighet.»

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1881:4 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maf.ts nådiga proposition om antagande af en författning angående offentlighet vid underdomstolarne. a1 i texten