Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22
1881-03-07 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
LU 1881:22, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22
Dokumentets text
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.
1
N:o 22.
Ant. till Riksd. Kansli den 7 Mars 1881, kl, 1 e. m.
Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om förändrade
grunder för den kommunala rösträtten och dermed
i sammanhang stående frågor.
Frågan om den kommunala rösträtten har vid denna riksdag upptagits
af Herr Ola Andersson uti en inom Andra Kammaren afgifven och
till handläggning af Lag-Utskottet öfverlemnad motion, N:o 111.
Motionären anför hufvudsakligen: att grundsatsen, det hvarje röstberättigad
skall utan modifikation och utan någon bredvid verkande
faktor rösta i förhållande till beloppet af sitt skattebidrag, ledde till att
i många fall ingen kommunalfrihet funnes; att förhållandena emellertid
uti olika kommuner vore så olika, att, äfven med anlitande af både relativt
och absolut röstmaximum — till Vio af kommunens hela fyrktal och
1,000 röster, såsom förut föreslagits — alla missförhållanden icke afhjelptes,
enär den egentliga vinsten af en sådan förändring, som visserligen vore
en stor förbättring, dock nästan blott tillgodokomme de röstegande,
hvilkas röstetal stode närmast de röstetal, som blefve reducerade, men
kommunalmedlemmar med lägre röstetal derigenom icke vunne stort mera,
än att makten utsträcktes till några flere än förut; att derföre röstvärdet
borde bestämmas genom en samverkan af både förmögenhets- och personlighetsprinciperna
sålunda, att hvarje röstberättigad, jemte sin rösträtt
efter skattebidrag, jemväl hade en personlig rösträtt, eller, om detta
ej kunde på rationella grunder utföras, att med tillämpning af dessa
grundsatser en graderad skala antoges; samt att hvad motionären nu
föreslagit endast vore en tillämpning af den uti kommunallagarne neduti.
till Rilesd. Prot. 1881. 7 Sami. 13 Haft.
2
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.
lagda grundsats, att genom bidrag till kommunens utgifter rättighet förvärfvades
att deltaga i besluten, enär till kommunerna, såväl lands- som
stadskommunerna, utginge personliga bidrag af deras medlemmar till betydande
belopp, hvarpå motionären framlagt åtskilliga exempel, hemtade
ur 1877 års statistik angående kommunernas fattigvård och finanser.
Motionären, som anser att den ifrågasatta förändringen bör omfatta
såväl stad som land, föreslår,
»att Riksdagen för sin del antager de förändringar i kommunallagarne,
som med tillämpning af ofvannämnda grunder äro erforderliga
och som i sådant fall torde af Lag-Utskottet närmare formuleras;
eller ock, derest mera utredning erfordras, än hvad af Lag-Utskottet
kan under riksdagen åstadkommas, att Riksdagen må besluta,
att hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kong!. Maj:t täcktes för nästa
Riksdag framlägga förslag till förändring i de delar af kommunallagarne,
som angå rösträtten och röstvärdet, bygdt på sådana grunder, att rösträtt
betingas och berättigas utaf erläggande af bidrag, och att röstvärdet bestämmes
medelst samverkan af både förmögenhets- och personlighetsprinciperna,
så att en hvar skattskyldig må erhålla skäligt inflytande i
kommunens gemensamma angelägenheter».
Kommunallagarnes ändamål är, enligt deras eget uttalande, att kommuns
medlemmar må ega att sjelfve efter de uti dessa lagar lemnade närmare
bestämmelser vårda sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter.
På det att denna till grund för hela kommunallagstiftningen liggande
tanke måtte i alla landskommuner också blifva en verklighet, torde
emellertid något förändrade bestämmelser rörande röstvärdet blifva erforderliga.
Beträffande röstvärdet innehåller förordningen om kommunalstyrelse
på landet för det närvarande endast den regel, att röstvärdet beräknas
efter det en hvar åsätta fyrktal. Hur enkel och naturlig den sålunda
gifna regeln än synes, verkar den dock på olika orter efter olika förhållanden
helt olika och icke alltid på det mest nöjaktiga sätt. Så innehade
enligt Statistiska centralbyråns berättelser rörande den kommunala
rösträtten år 1871 uti 54 af rikets 2,354 landskommuner en röstegande
öfver hälften af hela fyrktalet, högsta fyrktalet på eu person utgjorde
uti 360 öfver V4—’/2, uti 1,026 öfver Vio—V», allt af hela fyrktalet; och,
hvad beträffar antalet personer, som innehade visst fyrktal öfver Vio af
hela kommunens, innehade 54 öfver hälften, 378 öfver lU—l!i, 1,697 öfver
3
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.
Vin—V4, om hvilka förhållanden närmare upplysningar kunna inhemtas af
den tabell, som finnes bifogad Lag-Utskottets utlåtande N:o 35 vid 1878
års riksdag. Förhållandena torde under tiden sedan dess icke, åtminstone
proportionsvis mellan olika grupper af röstägande, hafva undergått
någon hufvudsaklig förändring.
Det lärer nu vara uppenbart, att någon kommunal sjelfstyrelse icke
alls förefinnes inom de 54 kommuner, hvarest en enda person ensam kan
utöfva kommunens beslutanderätt, d. v. s. efter behag, blott laga former
iakttagas, beskatta öfrige kommunalmedlemmar och utse desse att såsom
kommunala förtroendemän vårda angelägenheter, som hufvudsakligen äro
hans egna, under det han sjelf kan undandraga sig hvarje personligt
kommunalt uppdrag. Att uti en stor mängd andra kommuner sjelfstyrelsen
är i större eller mindre grad kringskuren, visa ofvan anförda statistiska
uppgifter.
Man borde ock kunna antaga, att, derest, vid utarbetandet af 1862
års kommunalförordning för landet, de statistiska uppgifter rörande förhållandena
i landskommunerna, en senare tid lemnat, funnits att tillgå,
någon begränsning uppåt uti rösträtten ock blifvit stadgad. Att upphäfva
en kommunalmedlems obegränsade rätt att för alla öfrige medlemmar af
kommunen ensam besluta är endast en gärd af rättvisa samt ett vilkor
för tillämpningen af begreppet kommunal sjelfstyrelse; och för en lindrig
begränsning af de högsta röstetalen äfven i öfrigt torde billighetsskäl
tala. Inom Utskottet har i sådant afseende ifrågasatts relativt röstmaximum
af Vä eller Vio af kommunens hela fyrktal antingen med eller utan
tillägget af ett ytterligare relativt maximum af det röstetal, som enligt
röstlängden sammanräknad! tillkommer öfrige röstägande, samt antingen
med eller utan undantag beträffande landstingsmannaval. Vid ärendets
handläggning har Utskottet haft tillgång till de tre, af särskilde ledamöter
inom Utskottet utarbetade tabeller, hvilka finnas bifogade detta
utlåtande; och då af dessa tabeller framgår, att ett relativt maximum
af Va af kommunens hela fyrktal icke skulle å nuvarande öfverklagade
förhållanden inverka i någon mån, som kunde verkligen afhjelpa klagomålen,
men detta synes Utskottet ske genom bestämmandet af maximum
till V10 af hela fyrktalet, föreslår Utskottet ett sådant maximum.
För de kommuner, hvarest detta maximum icke skulle upphäfva en
enda röstegandes samtlige öfrige röstegandes samfälda röstetal öfvervägande
rösträtt, har Utskottet ansett nödigt föreslå det tillägg, att
ingen får i något fall utöfva rösträtt för högre röstetal än det, som enligt
röstlängden sammanräknadt tillkommer öfrige röstägande. Utskottet
har deremot icke funnit tillräckliga skäl förekomma att göra något un
-
4
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.
dantag från begränsningens tillämpning beträffande landstingsmannaval.
Det egentliga skälet för ett dylikt undantag skulle vara landstingens politiska
betydelse såsom valkorporationer för utseende af ledamöter i
Riksdagens Första Kammare. Utskottet är emellertid af den öfvertygelse,
att den röstbegränsning, Utskottet föreslår, icke skulle komma att i någon
afsevärd mån utöfva inflytande å landstingens sammansättning och dermed
å valen till Första Kammaren. Då man byggt valen till denna
Kammare å kommunal grund, synes ock konseqvensen fordra, att vid en
lindrig begränsning uti den kommunala rösträtten undantag icke måtte
ske för nämnda val, så mycket mera, som de mest betryggande garantierna
för en lämplig sammansättning af Första Kammaren torde vara
att söka uti andra för dessa val gällande bestämmelser.
Hvad städerna vidkommer, så är för dem, hvarest röstvärdet är
bestämdt till en röst för bevillning efter art. II Bevillningsstadgan till
och med en krona, samt vidare en röst för hvarje derutöfver efter
nämnda artikel påförd hel kronas bevillning till staten, genom Kongl.
kungörelsen den 9 November 1869 stadgade dels ett relativt röstmaximum
af en femtiondedel af hela röstetalet, dels ock ett absolut, så att
ingen må rösta för högre röstetal än det, som motsvarar bevillningen
för tio tusen kronors inkomst af kapital eller arbete, och några befogade
klagomål öfver det nuvarande sålunda begränsade röstvärdet uti
städerna äro icke Utskottet kända, hvadan Utskottet antager, att någon
rubbning uti gällande bestämmelser angående röstvärdet uti stad icke
är erforderlig.
På sådan grund och då Utskottet anser den begränsning af röstvärdet
uti landskommuner, Utskottet föreslår, komma att derstädes afhjelpa
de egentligen öfverklagade missförhållandena, finner Utskottet, i
olikhet med motionären, att någon personlig rösträtt utöfver den på
skattegrund icke bör hvarken i stad eller å landet införas. De personella
kommunala bidragen utgå i allmänhet efter grunder och i de flesta
fall jemväl till belopp, som blifvit af Konung och Riksdag bestämda.
De bidrag åter, som af kommunerna sjelfva beslutas, fördelas i allmänhet
efter en hvar kommunalmedlems allmänna bevillning till staten efter
art. II i Bevillningsstadgan, utan att dervid på beloppet i någon mån
verkar de personella utskyldernas storlek. Skulle nu rösträtt tilldelas
äfven dem, som icke erlägga andra bidrag till kommunen än personella
utskylder, komme dessa kommunalmedlemmar att besluta om utgifter,
som endast drabbade andra, men icke i någon mån dem sjelfva,
och ett sådant inflytande på besluten har icke synts Utskottet vara berättigadt.
5
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.
På grund af hvad Utskottet nu anfört, får Utskottet, med anledning
af Herr Ola Anderssons motion, vördsamt hemställa,
1) att Riksdagen ville för sin del besluta följande
förändrade lydelse af § 11 i Förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 Mars 1862, sådan nämnda
paragraf lyder i Kongl. kungörelsen den 8 September
1868:
Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande
åsätta fyrk tal; dock må ej någon utöfva rösträtt
för större antal röster än som svarar mot en tiondedel
af kommunens hela röstetal efter röstlängden, eller i
något fall för högre röstetal än det, som enligt röstlängden
sammanräknadt tillkommer öfrige röstegande. Uppkommer
vid sådan beräkning af rösträtt bråktal, skall
det bortfalla.
Skulle detta förslag af Riksdagen bifallas, torde mom. 2 af § 59 i
samma förordning, sådant detta mom. lyder i Kongl. kungörelsen den 8
September 1868, böra beträffande deri förekommande hänvisningar ändras;
och får Utskottet alltså under denna förutsättning föreslå,
2) att Riksdagen måtte för sin del antaga följande
förändrade lydelse af mom. 2 utaf § 59 i Förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862,
sådant nämnda moment lyder i Kongl. kungörelsen
den 8 September 1868:
Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas
debitering, utgör, med iakttagande af de
bestämmelser och undantag, 8, 9 och 11 §§ innehålla,
tillika kommunens röstlängd. I den---förvaras.
Uti en inom Andra Kammaren afgifven och till Lag-Utskottet hänvisad
motion, N:o 76, har Herr P. IJubinette, »i anledning af det berättigade
missnöjet med den nuvarande, i kommunallagen bestämda röstgrunden»
påyrkat »en förändring, hvarigenom missnöjet efter hans tanke
kunde stillas och ropen om en utsträckt kommunal rösträtt kanske
tystna», samt »då rättvisan fordrade, det alla kommuner i samhället med
lika folkmängd borde ställas lika, oafsedt om det vore fråga om stad
eller landsbygd, med undantag af de större städer, der fullmäktigskap
6 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.
enligt nu gällande lag vore bestämdt», för sin del föreslagit, »det Riksdagen
ville besluta,
dels att 27 § 1 mom. i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse
på landet af den 21 Mars 1862 måtte få följande förändrade lydelse:
Vill kommunen åt fullmäktige öfverlåta att med kommunalstämmans
rätt handlägga och afgöra de till stämmans behandling hörande ärenden,
då må, med de vilkor och undantag här nedan sägs, sådant vara tillåtet,
derest kommunalstämman, med mer än halfva antalet af de närvarande
röstberättigade, sig derom förenar;
dels ett tillägg vid slutet af 28 § med dessa ord: »dock ej understigande
tjugu»; och
dels en förändring i 7 § 2 mom. af Kongl. förordningen om kommunalstyrelse
i stad af den 21 Mars 1862 till följande förändrade lydelse:
I stad med 3,000 invånare eller derunder må det. på de vid allmän rådstuga
röstberättigade ankomma, huruvida de vilja åt stadsfullmäktige
sin beslutanderätt öfverlåta. Till beslut i ty fall erfordras, att mer än
halfva antalet af de närvarande röstberättigade sig derom förena, och
skall beslutet hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ofördröjligen anmälas.
Då emellertid Utskottet här ofvan föreslagit en direkt begränsning
uti den kommunala rösträtten å landet, hvilket synes vara ''hvad motionären
hufvudsakligen vill åstadkomma med sitt förslag — som dock, om
det antoges utan någon begränsning af rösträtten, enligt Utskottets mening
skulle i sin tillämpning leda till en alldeles motsatt följd än den
åsyftade, eller till att inom kommunerna ännu mera öka de kommunalmedlemmars
inflytande, som ega de högsta röstetalen — får Utskottet
hemställa,
3) att Herr Hiibinettes motion icke måtte af Riksdagen
bifallas.
Stockholm den 7 Mars 1881.
På Lag-Utskottets vägnar:
G. LAGERSTRÅLE.
Reservationer:
af Herr Lagerstråle: »I ett afseende har jag en skiljaktig mening
från den i Lag-Utskottets förevarande utlåtande uttalade, nemligen be
-
7
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.
träffande måttet af den begränsning i rösträtten, som af Utskottet föreslås.
Då något särskildt siffertal i detta hänseende icke lärer kunna
såsom det. absolut råtta framhållas, har jag — som uppfattat det väsentligaste
i denna fråga vara ernåendet af sådan inskränkning i den
nuvarande^ rösträtten efter skattegrund, att icke någonsin en enda röstegande
ma ega stadgad rätt att för samtlige medlemmar af en kommun
ensam besluta — ansett att en visserligen af billighet jemväl påkallad,
men utöfver nyssnämnda mal gående, rösträttens begränsning icke bort
sättas större än som läte sig förenas med utsigt till framgång för förslaget
i sin helhet hos Riksdagens båda Kamrar; och då, med afseende
å de under föregående riksdagar, när denna fråga varit under behandling,
af Kamrarne fattade stridiga beslut, det vill för mig synas antagligt,
att den största inskränkning i rösträtten, som nu skulle kunna vinna
sådan framgång, vore den vid 1877 års riksdag af Lag-Utskottet föreslagna
och af Andra Kammaren då godkända, med ett maximum af en
femtedel utaf kommunens hela röstetal efter röstlängden, får jao- för
min del vördsamt tillstyrka Riksdagen
att, med godkännande af lista punkten i Utskottets
förslag för öfrigt, deruti vidtaga den förändring,
att orden »en tiondedel» utbytas mot »en femtedel»;»
af Herr Grefve Mövnev: »Vidhållande de åsigter jag i förevarande
ämne förut uttalat, får jag vördsamt afstyrka bifall till det nu af Utskottet
framlagda ändringsförslag»;
af Herrar Asplund, Friherre Hamilton och Friherre von Essen;
af Herr Sarnzelius: »Vidhållande de åsigter, jag i denna fråga vid
neie föregående riksdagar uttalat, instämmer jag uti Herr Ordförandens
i Lag-Utskottet afgifna reservation».
Herrar Lothigius och Magnus Jonsson hafva begärt få här antecknadt,
att de icke deltagit i motionernas slutliga behandling inom Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell N:o 1,
grundad å Statistiska Centralbyråns berättelse rörande kommunala rösträtten år 1871.
L ii n.
Antal kommuner.
Antal röstberättigade
år 1871.
E ö s t in a x i m u in */, verkar:
Böstmaximum */io verkar:
Öfvervägande för jord-
bruksfastighet.
Öfvervägande för andra
beskattningsföremål.
inom antal kommuner.
direkt minskning
i rösträtt för
indirekt ökning
i rösträtt för
ingen förändring
inom antal kommuner.
direkt minskning
i rösträtt för
indirekt ökning
i rösträtt för
ingen förändring
antal röstberätti-
gade öfvervägande
för jordbruks-
fastighet.
antal röstberätti-
gade öfvervägande
för andra beskatt-
ningsföremål.
antal röstberätti-
gade öfvervägande
för jordbruks-
fastighet.
antal röstberätti-
gade öfvervägande
för andra beskatt-
ningsföremål.
inom antal
kommuner.
antal röstberätti-
gade öfvervägande
för jordbruks-
fastighet.
antal röstberätti-
gade öfvervägande
för andra beskatt-
ningsföremål.
antal röstberätti-
gade öfvervägande
för jordbruks-
fastighet.
antal röstberätti-
gade öfvervägande
för andra beskatt-
ningsföremål.
antal röstberätti-
gade öfvervägande
för jordbruks-
fastighet.
antal röstberätti-
gade öfvervägande
för andra beskatt-
ningsföremål.
inom antal
kommuner.
antal röstberätti- gade öfvervägande
för jordbruks- fastighet.
antal röstberätti- gade öfvervägande
för andra beskatt- ningsföremål.
Stockholms .....................
in
6,942
4,273
37
31
13
1,596
886
74
5,315
3,374
84
107
25
4,032
2,633
27
2,803
1,615
Upsala ..............................
85
5,381
1,948
41
29
20
1,911
1,842
44
3,441
886
71
82
39
3,648
1,526
14
1,651
383
Södermanlands..............
92
6,112
2,104
50
53
19
2,464
930
42
3,595
1,155
81
131
25
4,555
1,524
11
1,426
555
Östergötlands.................
148
11,640
4,222
35
26
10
1,904
1,761
113
9,710
2,451
95
134
31
5,478
2,674
53
6,028
1,517
Jönköpings .....................
126
14,623
1,552
21
12
10
1,587
474
105
13,024
1,068
57
52
27
5,153
791
69
9,418
734
Kronobergs ....................
85
12,467
1,643
18
14
4
1,334
268
67
11,119
1,371
42
36
19
3,904
619
43
8,527
1,005
Kalmar..............................
100
13,571
2,752
21
15
6
1,632
504
79
11,924
2,242
53
41
28
5,668
1,260
47
7,862
1,464
Gotlands...........................
93
6,255
1,611
15
4
13
807
218
78
5,444
1,380
64
39
56
4,205
1,114
29
2,011
441
Blekinge ...........................
33
6,610
1,253
5
4
1
256
49
28
6,350
1,203
9
7
5
1,161
283
24
5,442
965
Kristianstads .................
144
18,255
3,878
37
37
1
2,997
796
107
15,221
3,081
75
75
12
7,215
1,479
69
10,965
2,387
Malmöhus ......................
240
27,719
5,848
55
57
O
0
4,188
1,061
185
23,474
4,784
162
202
30
16,862
3,323
78
10,655
2,495
Hallands .........................
86
10,910
1,793
11
12
i
1,018
126
75
9,880
1,666
51
47
27
5,874
616
35
4,989
1,150
Göteborgs ........................
84
13,666
4,929
8
3
6
778
614
76
12,885
4,309
23
12
19
2,504
1,288
61
11,150
3,622
Elfsborgs ......................
220
22,649
2,797
51
24
31
2,901
852
169
19,724
1,914
123
74
86
9,814
1,815
97
12,761
896
Skaraborgs......................
260
19,715
2,117
85
81
14
3,806
589
175
1 5,828
1,514
204
246
68
13,530
1,384
56
5,939
665
Vermlands........................
86
19,525
3,517
23
9
18
2,395
1,726
63
17,121
1,773
50
28
40
9,048
2,617
36
10,449
860
Örebro .............................
57
9,936
2,950
17
11
9
1,661
666
40
8,264
2,275
38
34
16
4,786
1,613
19
5,116
1,321
Vestmanlands .................
68
5,962
2,109
24
15
10
1,348
705
44
4,599
1,394
51
48
32
3,297
1,454
17
2,617
623
Kopparbergs ..................
45
22,373
3,506
13
3
10
4,265
1,362
32
18,105
2,134
25
7
26
10,118
2,146
20
12,248
1,334
Gefleborgs........................
47
9,533
4,550
18
2
16
3,204
2,300
29
6,327
2,234
32
7
32
6,050
3,563
15
3,476
955
Vesternorrlands ............
63
13,987
4,092
16
1
17
3,129
1,842
47
10,857
2,233
31
5
37
6,343
2,806
32
7,639
1,249
Jemtlands ........................
56
8,085
1,412
4
1
3
429
59
52
7,655
1,350
18
3
21
2,513
304
38
5,569
1,087
Vesterbottens................
13
7,563
1,353
2
—
2
869
147
11
6,694
1,204
4
—
7
•2,638
675
9
4,925
671
Norrbottens..................
12
4,720
1,126
2
—
2
709
143
10
4,011
981
4
1
3
1,455
224
8
3,264
899
Summa
2,354
298,199
67,335
609
444
239
47,188
19,120
1,745
250,567
47,976
1,447
1,418
711
139,851
37,731
907
156.930
28,893
683
66,308
298,543
2,129
177,582
185,893
Procent af hela kommunantalet
—
—
—
26%
74 %
—
61 %
—
39 %
—
» » röstegareantalet
—
—
—
—
0,2 %
18 %
—
81,s
%
0,6 %
48,6
%
—
50,8
%
365,534
365,534
365,534
Hör till Lag-Utskottets Utlåtande, 1881, N:o 22.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell N:o 2,
upprättad med ledning af 1871 års statistik rörande den kommunala rösträtten, utvisande huru föreslagen reduktion verkar på dem, som inom rikets
särskilda län då innehade de högsta röstetalen.
L ä n.
Korn in u n.
Fyrktal 18 7 1.
Rösträtt nedsatt till
Va af hela kommunens
fyrktal.
Rösträtt nedsatt till
7,o af hela kommunens
fyrktal.
Anmärkningar.
Hela kommunens.
För kommunalmedlem
med högsta fyrktal.
Det reducerade
fyrktalet för hela
kommunen.
Rösträtt tillkom-
mande innehafva- ren af högsta
fyrktalet.
Det reducerade
fyrktalet för hela
kommunen.
Rösträtt tillkom-
mande innehafva- ren af högsta
fyrktalet.
Öfvervägande
för jordbruks-
fastighet.
Öfvervägande
för andra
beskattnings-
föremål.
Stockholms ............
Forsmark ...........................
8,375
__
6,197
3,853
1,675
3,015
837
Solna ....................................
30,129
3,780
—
—
—
29,362
3,013
Upsala .....................
Elfkarleby...........................
32,423
—
11,125
27,783
6,485
24,540
3,242
Veckholm ...........................
6,356
2,160
—
5,467
1,271
4,832
636
Södermanlands......
Stora Malm........................
16,789
6,204
—
13,943
3,358
12,264
1,679
Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och endast för jordbruksfastighet.
Östergötlands........
Motala .................................
86,727
—
36,203
67,869
17,345
59,197
8,673
Åt vid....................................
35,208
—
17,122
25,128
7,042
21,607
3,521
Jönköpings ............
Alseda ................................
18,354
—
4,478
11,548
2,672
10,211
1,335
Säbv ....................................
18,431
2,417
—
—
17,857
1,843
Kronobergs ............
Hofmantorp........................
9,259
4,030
7,080
1,851
6,155
926
Bergunda ...........................
5,610
1,925
—
4,807
1,122
4,246
561
Kalmar.....................
Hjorted.................................
13,085
4,140
11,562
2,617
10,253
] ,308
Samma person bär högsta röstetalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.
Gotlands..................
K linte....................................
10,214
—
1,573
—
—
8,780
157
Siffran 8,780 approximativ, då nedsättningen berör mer än en röstegande.
Roma....................................
3,559
828
3,443
712
3,049
356
» 8,049 » » » » » » » »
Blekinge..................
As arum.................................
33,931
—
3,385
Hiortsberga ........................
6,379
3,064
—
4,591
1,276
3,953
638
Kristianstads .........
Bollerup ..............................
4,551
4,431
—
1,030
910
575
455
Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.
Malmöhus ...............
Höganäs bruksförsamling
20,974
—
5,317
19,852
4,195
17,754
2,097
S:t Peters kloster............
4,643
3,890
--
1,681
928
1,081
464
1,081 approximativ siffra, då nedsättningen berör mer än en röstegande.''
Hallands ..................
Vapnö .................................
4,740
2,208
—
3,480
948
3,006
474
Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.
Göteborgs...............
Fässberg..............................
55,847
—■—
20,129
46,887
11,169
41.303
5,585
Ytterby.................................
6,817
1,505
—
6,675
1,363
5,994
682
Elfsborgs..................
Trollhättan .......................
46.692
—
15,424
40,606
9,338
35,930
4,669
Erska....................................
4.691
1,658
—
3,971
938
3,502
469
Skaraborgs ............
Fägre....................................
23,471
—
13,956
14,209
4,694
11,862
2,347
Edåsa....................................
3,615
3,331
—
1,007
723
646
362
Yermlands...............
Fernebo ..............................
57,328
—
12,731
56,063
11,466
50,330
5,733
Kroppa.................................
17,162
8,752
11,842
3,432
9,242
1,716
9,242 approximativ siffra, då nedsättningen berör mer än en röstegande.
Örebro .....................
Hellefors..............................
21,548
10,539
15,319
4,310
13,164
2,155
Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.
Vestmanlands.........
Skultuna..............................
11,639
—
5,894
8,073
2,328
6,909
1,164
Kolbäck ..............................
19,385
3,730
—
—
—
17,594
1,939
Kopparbergs .........
Falu landsförsamling......
57.355
19,979
48,847
11,471
40,000
5,735
Siffran 40,000 approximativ, då nedsättningen berör mer än en röstegande.
Grangärde...........................
34,893
4,226
—
—
—
34,156
3,489
Gefleborgs...............
Ofvansjö ..............................
39*295
—
14,218
32,936
7,859
29,007
3,930
Samma person har högsta fyrktalet både för jordbruksfastighet och i allmänhet.
Yesternorrlands ...
Timrå....................................
43,838
—
25,000
27,606
8,768
23,222
4,384
Gudmundrå........................
23,691
8,698
19,731
4,738
15,000
2,369
Siffran 15,000 approximativ, då nedsättningen berör mer än en röstegande.
Jemtlands ...............
Kall.......................................
7443
—
1,723
- 6,849
1,429
5,725
714
)) .......................................
7,143
1,123
---
6,849
1,123
5,725
714
Vesterbottens.........
Umeå landsförsamling ...
49,311
—
7,512
—
46,731
4,931
Norrbottens............
Neder Kalix........................
26,144
5,643
25,730
5,229
23,115
2,614
Öfver Luleå........................
20,447
3,670
—
—
—
18,822
2,045
Hor till Lag-Utskottets Utlåtande, 1881, N:o 22.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tal). N:o 3,
upprättad med ledning af 1871 års statistik rörande den kommunala rösträtten och utvisande för de kommuner, i hvilka
en enda person då innehade öfvervägande fyrktalet, den inverkan, en'' begränsning i dennes rösträtt till Vs eller Vio af
hela kommunens fyrktal skulle hafva haft.
Län.
Kommun.
Fyrktal 1871.
Rösträtt nedsatt
till y5 af hela
kommunens
fyrktal.
Rösträtt nedsatt
till Vin
kommunens
fyrktal.
Antal röstegande 1871.
Medeltal fyrk på hvar och en af
öfrige röstegande.
Anmärkningar.
Hela kommunens
K ommun*
inedlemmens
Det reducerade fyrktalet
för hela kommunen.
Rösträtt tillkommande inne-
hafvaren af högsta fyrktalet.
Det reducerade fyrktalet
för hela kommunen.
Rösträtt tillkommande inne-
hafvaren af högsta fyrktalet.
öfvervägande för
jordbruksfastighet.
öfvervägande för andra
beskattningsföremål.
1. 2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
ii.
12.
Stockholms......
Forsmark
8,375
6,197
3,853
1,675
3,015
837
75
29
Ununge .....
9,836
—
5,048
6,755
1,967
5,772
984
141
34
Nämdö ...
645
354
—
420
129
355
64
25
12
Utö .
2,529
1,754
—
1,281
506
1,028
253
15
55
Nacka ..
790
—
522
426
158
347
79
9
33
Upsala ...
Svinnegarn......
4,470
2,791
2.573
894
1,823’
447
32
54
Som 2:ne röstegande beröras af begränsningen till Vin,
Holm
1,644
1,274
—
699
329
534
164
11
37
blir approximativa medeltalet för öfrige röst-
Söderfors...
7.495
—
5,624
3,370
1,499
2,621
750
56
34
egande 31.
Tolfta .
8,853
—
5,043
5,581
1,771
4,695
885
127
30
Skefthammar
6.292
—
3.956
3,593
1,257
2,965
629
62
38
Dannemora...
5,356
—
2,959
3.468
1,071
2,933
536
68
36
Tegelsmora...
9,244
—
5,825
5,268
1,849
4,343
924
in
31
Södermanlands..
Tunaberg
8,949
4,718
—
6,021
1,790
5,126
895
149
28
Hyltinge ..
5.061
2,610
—
3.463
1,012
2,957
506
69
36
Taxinge .
2,726
1,973
—
1.298
545
1,026
273
26
30
Jönköpings ...
Öreryd ...........
2,132
—
1,414
1,144
426
931
213
34
21
Gotlands ..
Bäl
1,247
—
673
823
249
699
125
28
21
-
Norrlanda
2,649
—
1,380
1,799
530
1,534
265
69
18
Wisby södra
landsförsamling
519
408
—
215
104
163
52
4
37
Blekinge ..
Förkärla ..
3,539
1,996
—
2,251
708
1,897
354
49
32
Kristianstads
Sönnarslöf ..
5.941
3,708
—
3.421
1,188
2,827
594
83
27
Bollerup
4,551
4,431
——
1,030
910
575
455
5
30
Östra Herrestad
6.917
4,280
—
4.020
1,383
3,329
692
53
50
Malmöhus
Säby ...
4.212
2,485
—
2,569
842
2,148
421
35
50
:
S:tPeters kloster
4,643
3,890
—
1,681
928
1,081*
464
19
41
Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 17 röstegandes
Bara ...
6.400
3,439
—
4.241
1.280
3,601
640
50
60
fyrktal 9.
Skarhult ..
6.008
3,099
—
4,110
1,201
3,510
601
42
71
Stora Herrestad
7,360
4,762
—
4,070
1,472
3,334
736
34
78
Högestad .......
3,897
2,186
—
2,490
779
2,040''
390
17
107
Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 15 röstegandes
Hallands
öfraby
2.401
1,479
—
1.402
480
1,162
240
31
30
fyrktal 84.
Elfsborgs ...
Bergstena......
925
509
—
601
185
509
93
44
9
Fullestad......
1,285
677
—
865
257
737
129
48
12
Rödene...
1,208
656
—
794
242
593*
121
17
34
Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 15 röstegandes
Säm
1,642
—
1,216
754
328
590
164
10
47
fyrktal 23.
Asklanda ...
1,055
—
591
675
211
570
106
31
15
Seglora
10,276
—
5,353
6,978
2,055
5,951
1,028
107
46
Skaraborgs ...
Fägre......
23.471
—
13,956
14.209
4,694
11,862
2,347
228
41
Svenneby.........
1.897
954
—
1.322
379
973*
190
13
79
Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 11 röstegandes
Hagelberg .....
1.989
1,015
—
1,372
398
1,173
199
32
31
fyrktal 71.
Bjurum
1,540
1,210
—
638
308
484
154
34
10
Edåsa .
3.615
3,331
—
1.007
723
646
362
11
28
Tidaholm........
4,908
3,012
—
2.878
982
2,128''
491
27
73
3:ne röstegande beröras af V10 begränsningen. Approxi-
Nykyrka
7.418
—
4,703
4,199
1,484
3,457
742
63
43
mativa fyrktalet för öfrige 24 röstegande 27.
Vättak
1,594
802
—
1,111
319
951
159
20
41
Öfva .........
2,060
1,395
—
1,077
412
87 L
206
21
33
Slädene.....
1,205
780
—
666
241
545
120
23
19
Tådene...
2,586
1,414
—
1,689
517
1,431
259
34
35
Vermlands ......
Kroppa...
17.162
•—
8,752
11,842
3,432
9,242*
1,716
107
79
Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af öfrige 105 röst-
Borgviks kapell
13,104
—
7,130
8,595
2,621
7,284
1,310
127
47
egandes fyrktal 55.
Bogens kapell ..
1,221
901
—
564
244
442
122
26
13
Vestmanlands...
Skultuna .
11.639
—
5,894
8,073
2.328
6,909
1,164
80
72
Kopparbergs ..
Silf berg.......
6,479
3,379
—
4,396
1,296
3,748
648
189
16
Gefleborgs ......
Högbo
25,548
—
14,128
16530
5,110
13,975
2,555
304
37
Vesternorrlands
Timrå ...........
43.838
—
25,000
27,606
8,768
23,222
4,384
412
45
.* Approximativ siffra, uppkommen derigenom, att äfven annan eller andra af kommunens medlemmar beröras af begränsningen, hvilkens fyrktal dock i den
statistik, som förelegat, icke är till siffran uppgifvet och ur hvilken statistik endast den upplysning erhållits, att detta fyrktal ligger inom vissa gränser.
Hör till Lag-Utskottets Utlåtande, 1881, N:o 22.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.