Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22

1881-03-07 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1881:22, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

1

N:o 22.

Ant. till Riksd. Kansli den 7 Mars 1881, kl, 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om förändrade

grunder för den kommunala rösträtten och dermed

i sammanhang stående frågor.

Frågan om den kommunala rösträtten har vid denna riksdag upptagits

af Herr Ola Andersson uti en inom Andra Kammaren afgifven och

till handläggning af Lag-Utskottet öfverlemnad motion, N:o 111.

Motionären anför hufvudsakligen: att grundsatsen, det hvarje röstberättigad

skall utan modifikation och utan någon bredvid verkande

faktor rösta i förhållande till beloppet af sitt skattebidrag, ledde till att

i många fall ingen kommunalfrihet funnes; att förhållandena emellertid

uti olika kommuner vore så olika, att, äfven med anlitande af både relativt

och absolut röstmaximum — till Vio af kommunens hela fyrktal och

1,000 röster, såsom förut föreslagits — alla missförhållanden icke afhjelptes,

enär den egentliga vinsten af en sådan förändring, som visserligen vore

en stor förbättring, dock nästan blott tillgodokomme de röstegande,

hvilkas röstetal stode närmast de röstetal, som blefve reducerade, men

kommunalmedlemmar med lägre röstetal derigenom icke vunne stort mera,

än att makten utsträcktes till några flere än förut; att derföre röstvärdet

borde bestämmas genom en samverkan af både förmögenhets- och personlighetsprinciperna

sålunda, att hvarje röstberättigad, jemte sin rösträtt

efter skattebidrag, jemväl hade en personlig rösträtt, eller, om detta

ej kunde på rationella grunder utföras, att med tillämpning af dessa

grundsatser en graderad skala antoges; samt att hvad motionären nu

föreslagit endast vore en tillämpning af den uti kommunallagarne neduti.

till Rilesd. Prot. 1881. 7 Sami. 13 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

lagda grundsats, att genom bidrag till kommunens utgifter rättighet förvärfvades

att deltaga i besluten, enär till kommunerna, såväl lands- som

stadskommunerna, utginge personliga bidrag af deras medlemmar till betydande

belopp, hvarpå motionären framlagt åtskilliga exempel, hemtade

ur 1877 års statistik angående kommunernas fattigvård och finanser.

Motionären, som anser att den ifrågasatta förändringen bör omfatta

såväl stad som land, föreslår,

»att Riksdagen för sin del antager de förändringar i kommunallagarne,

som med tillämpning af ofvannämnda grunder äro erforderliga

och som i sådant fall torde af Lag-Utskottet närmare formuleras;

eller ock, derest mera utredning erfordras, än hvad af Lag-Utskottet

kan under riksdagen åstadkommas, att Riksdagen må besluta,

att hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kong!. Maj:t täcktes för nästa

Riksdag framlägga förslag till förändring i de delar af kommunallagarne,

som angå rösträtten och röstvärdet, bygdt på sådana grunder, att rösträtt

betingas och berättigas utaf erläggande af bidrag, och att röstvärdet bestämmes

medelst samverkan af både förmögenhets- och personlighetsprinciperna,

så att en hvar skattskyldig må erhålla skäligt inflytande i

kommunens gemensamma angelägenheter».

Kommunallagarnes ändamål är, enligt deras eget uttalande, att kommuns

medlemmar må ega att sjelfve efter de uti dessa lagar lemnade närmare

bestämmelser vårda sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter.

På det att denna till grund för hela kommunallagstiftningen liggande

tanke måtte i alla landskommuner också blifva en verklighet, torde

emellertid något förändrade bestämmelser rörande röstvärdet blifva erforderliga.

Beträffande röstvärdet innehåller förordningen om kommunalstyrelse

på landet för det närvarande endast den regel, att röstvärdet beräknas

efter det en hvar åsätta fyrktal. Hur enkel och naturlig den sålunda

gifna regeln än synes, verkar den dock på olika orter efter olika förhållanden

helt olika och icke alltid på det mest nöjaktiga sätt. Så innehade

enligt Statistiska centralbyråns berättelser rörande den kommunala

rösträtten år 1871 uti 54 af rikets 2,354 landskommuner en röstegande

öfver hälften af hela fyrktalet, högsta fyrktalet på eu person utgjorde

uti 360 öfver V4—’/2, uti 1,026 öfver Vio—V», allt af hela fyrktalet; och,

hvad beträffar antalet personer, som innehade visst fyrktal öfver Vio af

hela kommunens, innehade 54 öfver hälften, 378 öfver lU—l!i, 1,697 öfver

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

Vin—V4, om hvilka förhållanden närmare upplysningar kunna inhemtas af

den tabell, som finnes bifogad Lag-Utskottets utlåtande N:o 35 vid 1878

års riksdag. Förhållandena torde under tiden sedan dess icke, åtminstone

proportionsvis mellan olika grupper af röstägande, hafva undergått

någon hufvudsaklig förändring.

Det lärer nu vara uppenbart, att någon kommunal sjelfstyrelse icke

alls förefinnes inom de 54 kommuner, hvarest en enda person ensam kan

utöfva kommunens beslutanderätt, d. v. s. efter behag, blott laga former

iakttagas, beskatta öfrige kommunalmedlemmar och utse desse att såsom

kommunala förtroendemän vårda angelägenheter, som hufvudsakligen äro

hans egna, under det han sjelf kan undandraga sig hvarje personligt

kommunalt uppdrag. Att uti en stor mängd andra kommuner sjelfstyrelsen

är i större eller mindre grad kringskuren, visa ofvan anförda statistiska

uppgifter.

Man borde ock kunna antaga, att, derest, vid utarbetandet af 1862

års kommunalförordning för landet, de statistiska uppgifter rörande förhållandena

i landskommunerna, en senare tid lemnat, funnits att tillgå,

någon begränsning uppåt uti rösträtten ock blifvit stadgad. Att upphäfva

en kommunalmedlems obegränsade rätt att för alla öfrige medlemmar af

kommunen ensam besluta är endast en gärd af rättvisa samt ett vilkor

för tillämpningen af begreppet kommunal sjelfstyrelse; och för en lindrig

begränsning af de högsta röstetalen äfven i öfrigt torde billighetsskäl

tala. Inom Utskottet har i sådant afseende ifrågasatts relativt röstmaximum

af Vä eller Vio af kommunens hela fyrktal antingen med eller utan

tillägget af ett ytterligare relativt maximum af det röstetal, som enligt

röstlängden sammanräknad! tillkommer öfrige röstägande, samt antingen

med eller utan undantag beträffande landstingsmannaval. Vid ärendets

handläggning har Utskottet haft tillgång till de tre, af särskilde ledamöter

inom Utskottet utarbetade tabeller, hvilka finnas bifogade detta

utlåtande; och då af dessa tabeller framgår, att ett relativt maximum

af Va af kommunens hela fyrktal icke skulle å nuvarande öfverklagade

förhållanden inverka i någon mån, som kunde verkligen afhjelpa klagomålen,

men detta synes Utskottet ske genom bestämmandet af maximum

till V10 af hela fyrktalet, föreslår Utskottet ett sådant maximum.

För de kommuner, hvarest detta maximum icke skulle upphäfva en

enda röstegandes samtlige öfrige röstegandes samfälda röstetal öfvervägande

rösträtt, har Utskottet ansett nödigt föreslå det tillägg, att

ingen får i något fall utöfva rösträtt för högre röstetal än det, som enligt

röstlängden sammanräknadt tillkommer öfrige röstägande. Utskottet

har deremot icke funnit tillräckliga skäl förekomma att göra något un
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

dantag från begränsningens tillämpning beträffande landstingsmannaval.

Det egentliga skälet för ett dylikt undantag skulle vara landstingens politiska

betydelse såsom valkorporationer för utseende af ledamöter i

Riksdagens Första Kammare. Utskottet är emellertid af den öfvertygelse,

att den röstbegränsning, Utskottet föreslår, icke skulle komma att i någon

afsevärd mån utöfva inflytande å landstingens sammansättning och dermed

å valen till Första Kammaren. Då man byggt valen till denna

Kammare å kommunal grund, synes ock konseqvensen fordra, att vid en

lindrig begränsning uti den kommunala rösträtten undantag icke måtte

ske för nämnda val, så mycket mera, som de mest betryggande garantierna

för en lämplig sammansättning af Första Kammaren torde vara

att söka uti andra för dessa val gällande bestämmelser.

Hvad städerna vidkommer, så är för dem, hvarest röstvärdet är

bestämdt till en röst för bevillning efter art. II Bevillningsstadgan till

och med en krona, samt vidare en röst för hvarje derutöfver efter

nämnda artikel påförd hel kronas bevillning till staten, genom Kongl.

kungörelsen den 9 November 1869 stadgade dels ett relativt röstmaximum

af en femtiondedel af hela röstetalet, dels ock ett absolut, så att

ingen må rösta för högre röstetal än det, som motsvarar bevillningen

för tio tusen kronors inkomst af kapital eller arbete, och några befogade

klagomål öfver det nuvarande sålunda begränsade röstvärdet uti

städerna äro icke Utskottet kända, hvadan Utskottet antager, att någon

rubbning uti gällande bestämmelser angående röstvärdet uti stad icke

är erforderlig.

På sådan grund och då Utskottet anser den begränsning af röstvärdet

uti landskommuner, Utskottet föreslår, komma att derstädes afhjelpa

de egentligen öfverklagade missförhållandena, finner Utskottet, i

olikhet med motionären, att någon personlig rösträtt utöfver den på

skattegrund icke bör hvarken i stad eller å landet införas. De personella

kommunala bidragen utgå i allmänhet efter grunder och i de flesta

fall jemväl till belopp, som blifvit af Konung och Riksdag bestämda.

De bidrag åter, som af kommunerna sjelfva beslutas, fördelas i allmänhet

efter en hvar kommunalmedlems allmänna bevillning till staten efter

art. II i Bevillningsstadgan, utan att dervid på beloppet i någon mån

verkar de personella utskyldernas storlek. Skulle nu rösträtt tilldelas

äfven dem, som icke erlägga andra bidrag till kommunen än personella

utskylder, komme dessa kommunalmedlemmar att besluta om utgifter,

som endast drabbade andra, men icke i någon mån dem sjelfva,

och ett sådant inflytande på besluten har icke synts Utskottet vara berättigadt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

På grund af hvad Utskottet nu anfört, får Utskottet, med anledning

af Herr Ola Anderssons motion, vördsamt hemställa,

1) att Riksdagen ville för sin del besluta följande

förändrade lydelse af § 11 i Förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 Mars 1862, sådan nämnda

paragraf lyder i Kongl. kungörelsen den 8 September

1868:

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande

åsätta fyrk tal; dock må ej någon utöfva rösträtt

för större antal röster än som svarar mot en tiondedel

af kommunens hela röstetal efter röstlängden, eller i

något fall för högre röstetal än det, som enligt röstlängden

sammanräknadt tillkommer öfrige röstegande. Uppkommer

vid sådan beräkning af rösträtt bråktal, skall

det bortfalla.

Skulle detta förslag af Riksdagen bifallas, torde mom. 2 af § 59 i

samma förordning, sådant detta mom. lyder i Kongl. kungörelsen den 8

September 1868, böra beträffande deri förekommande hänvisningar ändras;

och får Utskottet alltså under denna förutsättning föreslå,

2) att Riksdagen måtte för sin del antaga följande

förändrade lydelse af mom. 2 utaf § 59 i Förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862,

sådant nämnda moment lyder i Kongl. kungörelsen

den 8 September 1868:

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas

debitering, utgör, med iakttagande af de

bestämmelser och undantag, 8, 9 och 11 §§ innehålla,

tillika kommunens röstlängd. I den---förvaras.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven och till Lag-Utskottet hänvisad

motion, N:o 76, har Herr P. IJubinette, »i anledning af det berättigade

missnöjet med den nuvarande, i kommunallagen bestämda röstgrunden»

påyrkat »en förändring, hvarigenom missnöjet efter hans tanke

kunde stillas och ropen om en utsträckt kommunal rösträtt kanske

tystna», samt »då rättvisan fordrade, det alla kommuner i samhället med

lika folkmängd borde ställas lika, oafsedt om det vore fråga om stad

eller landsbygd, med undantag af de större städer, der fullmäktigskap

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

enligt nu gällande lag vore bestämdt», för sin del föreslagit, »det Riksdagen

ville besluta,

dels att 27 § 1 mom. i Kongl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet af den 21 Mars 1862 måtte få följande förändrade lydelse:

Vill kommunen åt fullmäktige öfverlåta att med kommunalstämmans

rätt handlägga och afgöra de till stämmans behandling hörande ärenden,

då må, med de vilkor och undantag här nedan sägs, sådant vara tillåtet,

derest kommunalstämman, med mer än halfva antalet af de närvarande

röstberättigade, sig derom förenar;

dels ett tillägg vid slutet af 28 § med dessa ord: »dock ej understigande

tjugu»; och

dels en förändring i 7 § 2 mom. af Kongl. förordningen om kommunalstyrelse

i stad af den 21 Mars 1862 till följande förändrade lydelse:

I stad med 3,000 invånare eller derunder må det. på de vid allmän rådstuga

röstberättigade ankomma, huruvida de vilja åt stadsfullmäktige

sin beslutanderätt öfverlåta. Till beslut i ty fall erfordras, att mer än

halfva antalet af de närvarande röstberättigade sig derom förena, och

skall beslutet hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ofördröjligen anmälas.

Då emellertid Utskottet här ofvan föreslagit en direkt begränsning

uti den kommunala rösträtten å landet, hvilket synes vara ''hvad motionären

hufvudsakligen vill åstadkomma med sitt förslag — som dock, om

det antoges utan någon begränsning af rösträtten, enligt Utskottets mening

skulle i sin tillämpning leda till en alldeles motsatt följd än den

åsyftade, eller till att inom kommunerna ännu mera öka de kommunalmedlemmars

inflytande, som ega de högsta röstetalen — får Utskottet

hemställa,

3) att Herr Hiibinettes motion icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 7 Mars 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Reservationer:

af Herr Lagerstråle: »I ett afseende har jag en skiljaktig mening

från den i Lag-Utskottets förevarande utlåtande uttalade, nemligen be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

träffande måttet af den begränsning i rösträtten, som af Utskottet föreslås.

Då något särskildt siffertal i detta hänseende icke lärer kunna

såsom det. absolut råtta framhållas, har jag — som uppfattat det väsentligaste

i denna fråga vara ernåendet af sådan inskränkning i den

nuvarande^ rösträtten efter skattegrund, att icke någonsin en enda röstegande

ma ega stadgad rätt att för samtlige medlemmar af en kommun

ensam besluta — ansett att en visserligen af billighet jemväl påkallad,

men utöfver nyssnämnda mal gående, rösträttens begränsning icke bort

sättas större än som läte sig förenas med utsigt till framgång för förslaget

i sin helhet hos Riksdagens båda Kamrar; och då, med afseende

å de under föregående riksdagar, när denna fråga varit under behandling,

af Kamrarne fattade stridiga beslut, det vill för mig synas antagligt,

att den största inskränkning i rösträtten, som nu skulle kunna vinna

sådan framgång, vore den vid 1877 års riksdag af Lag-Utskottet föreslagna

och af Andra Kammaren då godkända, med ett maximum af en

femtedel utaf kommunens hela röstetal efter röstlängden, får jao- för

min del vördsamt tillstyrka Riksdagen

att, med godkännande af lista punkten i Utskottets

förslag för öfrigt, deruti vidtaga den förändring,

att orden »en tiondedel» utbytas mot »en femtedel»;»

af Herr Grefve Mövnev: »Vidhållande de åsigter jag i förevarande

ämne förut uttalat, får jag vördsamt afstyrka bifall till det nu af Utskottet

framlagda ändringsförslag»;

af Herrar Asplund, Friherre Hamilton och Friherre von Essen;

af Herr Sarnzelius: »Vidhållande de åsigter, jag i denna fråga vid

neie föregående riksdagar uttalat, instämmer jag uti Herr Ordförandens

i Lag-Utskottet afgifna reservation».

Herrar Lothigius och Magnus Jonsson hafva begärt få här antecknadt,

att de icke deltagit i motionernas slutliga behandling inom Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell N:o 1,

grundad å Statistiska Centralbyråns berättelse rörande kommunala rösträtten år 1871.

L ii n.

Antal kommuner.

Antal röstberättigade

år 1871.

E ö s t in a x i m u in */, verkar:

Böstmaximum */io verkar:

Öfvervägande för jord-

bruksfastighet.

Öfvervägande för andra

beskattningsföremål.

inom antal kommuner.

direkt minskning

i rösträtt för

indirekt ökning

i rösträtt för

ingen förändring

inom antal kommuner.

direkt minskning

i rösträtt för

indirekt ökning

i rösträtt för

ingen förändring

antal röstberätti-

gade öfvervägande

för jordbruks-

fastighet.

antal röstberätti-

gade öfvervägande

för andra beskatt-

ningsföremål.

antal röstberätti-

gade öfvervägande

för jordbruks-

fastighet.

antal röstberätti-

gade öfvervägande

för andra beskatt-

ningsföremål.

inom antal

kommuner.

antal röstberätti-

gade öfvervägande

för jordbruks-

fastighet.

antal röstberätti-

gade öfvervägande

för andra beskatt-

ningsföremål.

antal röstberätti-

gade öfvervägande

för jordbruks-

fastighet.

antal röstberätti-

gade öfvervägande

för andra beskatt-

ningsföremål.

antal röstberätti-

gade öfvervägande

för jordbruks-

fastighet.

antal röstberätti-

gade öfvervägande

för andra beskatt-

ningsföremål.

inom antal

kommuner.

antal röstberätti- gade öfvervägande

för jordbruks- fastighet.

antal röstberätti- gade öfvervägande

för andra beskatt- ningsföremål.

Stockholms .....................

in

6,942

4,273

37

31

13

1,596

886

74

5,315

3,374

84

107

25

4,032

2,633

27

2,803

1,615

Upsala ..............................

85

5,381

1,948

41

29

20

1,911

1,842

44

3,441

886

71

82

39

3,648

1,526

14

1,651

383

Södermanlands..............

92

6,112

2,104

50

53

19

2,464

930

42

3,595

1,155

81

131

25

4,555

1,524

11

1,426

555

Östergötlands.................

148

11,640

4,222

35

26

10

1,904

1,761

113

9,710

2,451

95

134

31

5,478

2,674

53

6,028

1,517

Jönköpings .....................

126

14,623

1,552

21

12

10

1,587

474

105

13,024

1,068

57

52

27

5,153

791

69

9,418

734

Kronobergs ....................

85

12,467

1,643

18

14

4

1,334

268

67

11,119

1,371

42

36

19

3,904

619

43

8,527

1,005

Kalmar..............................

100

13,571

2,752

21

15

6

1,632

504

79

11,924

2,242

53

41

28

5,668

1,260

47

7,862

1,464

Gotlands...........................

93

6,255

1,611

15

4

13

807

218

78

5,444

1,380

64

39

56

4,205

1,114

29

2,011

441

Blekinge ...........................

33

6,610

1,253

5

4

1

256

49

28

6,350

1,203

9

7

5

1,161

283

24

5,442

965

Kristianstads .................

144

18,255

3,878

37

37

1

2,997

796

107

15,221

3,081

75

75

12

7,215

1,479

69

10,965

2,387

Malmöhus ......................

240

27,719

5,848

55

57

O

0

4,188

1,061

185

23,474

4,784

162

202

30

16,862

3,323

78

10,655

2,495

Hallands .........................

86

10,910

1,793

11

12

i

1,018

126

75

9,880

1,666

51

47

27

5,874

616

35

4,989

1,150

Göteborgs ........................

84

13,666

4,929

8

3

6

778

614

76

12,885

4,309

23

12

19

2,504

1,288

61

11,150

3,622

Elfsborgs ......................

220

22,649

2,797

51

24

31

2,901

852

169

19,724

1,914

123

74

86

9,814

1,815

97

12,761

896

Skaraborgs......................

260

19,715

2,117

85

81

14

3,806

589

175

1 5,828

1,514

204

246

68

13,530

1,384

56

5,939

665

Vermlands........................

86

19,525

3,517

23

9

18

2,395

1,726

63

17,121

1,773

50

28

40

9,048

2,617

36

10,449

860

Örebro .............................

57

9,936

2,950

17

11

9

1,661

666

40

8,264

2,275

38

34

16

4,786

1,613

19

5,116

1,321

Vestmanlands .................

68

5,962

2,109

24

15

10

1,348

705

44

4,599

1,394

51

48

32

3,297

1,454

17

2,617

623

Kopparbergs ..................

45

22,373

3,506

13

3

10

4,265

1,362

32

18,105

2,134

25

7

26

10,118

2,146

20

12,248

1,334

Gefleborgs........................

47

9,533

4,550

18

2

16

3,204

2,300

29

6,327

2,234

32

7

32

6,050

3,563

15

3,476

955

Vesternorrlands ............

63

13,987

4,092

16

1

17

3,129

1,842

47

10,857

2,233

31

5

37

6,343

2,806

32

7,639

1,249

Jemtlands ........................

56

8,085

1,412

4

1

3

429

59

52

7,655

1,350

18

3

21

2,513

304

38

5,569

1,087

Vesterbottens................

13

7,563

1,353

2

—

2

869

147

11

6,694

1,204

4

—

7

•2,638

675

9

4,925

671

Norrbottens..................

12

4,720

1,126

2

—

2

709

143

10

4,011

981

4

1

3

1,455

224

8

3,264

899

Summa

2,354

298,199

67,335

609

444

239

47,188

19,120

1,745

250,567

47,976

1,447

1,418

711

139,851

37,731

907

156.930

28,893

683

66,308

298,543

2,129

177,582

185,893

Procent af hela kommunantalet

—

—

—

26%

74 %

—

61 %

—

39 %

—

» » röstegareantalet

—

—

—

—

0,2 %

18 %

—

81,s

%

0,6 %

48,6

%

—

50,8

%

365,534

365,534

365,534

Hör till Lag-Utskottets Utlåtande, 1881, N:o 22.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell N:o 2,

upprättad med ledning af 1871 års statistik rörande den kommunala rösträtten, utvisande huru föreslagen reduktion verkar på dem, som inom rikets

särskilda län då innehade de högsta röstetalen.

L ä n.

Korn in u n.

Fyrktal 18 7 1.

Rösträtt nedsatt till

Va af hela kommunens

fyrktal.

Rösträtt nedsatt till

7,o af hela kommunens

fyrktal.

Anmärkningar.

Hela kommunens.

För kommunalmedlem

med högsta fyrktal.

Det reducerade

fyrktalet för hela

kommunen.

Rösträtt tillkom-

mande innehafva- ren af högsta

fyrktalet.

Det reducerade

fyrktalet för hela

kommunen.

Rösträtt tillkom-

mande innehafva- ren af högsta

fyrktalet.

Öfvervägande

för jordbruks-

fastighet.

Öfvervägande

för andra

beskattnings-

föremål.

Stockholms ............

Forsmark ...........................

8,375

__

6,197

3,853

1,675

3,015

837

Solna ....................................

30,129

3,780

—

—

—

29,362

3,013

Upsala .....................

Elfkarleby...........................

32,423

—

11,125

27,783

6,485

24,540

3,242

Veckholm ...........................

6,356

2,160

—

5,467

1,271

4,832

636

Södermanlands......

Stora Malm........................

16,789

6,204

—

13,943

3,358

12,264

1,679

Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och endast för jordbruksfastighet.

Östergötlands........

Motala .................................

86,727

—

36,203

67,869

17,345

59,197

8,673

Åt vid....................................

35,208

—

17,122

25,128

7,042

21,607

3,521

Jönköpings ............

Alseda ................................

18,354

—

4,478

11,548

2,672

10,211

1,335

Säbv ....................................

18,431

2,417

—

—

17,857

1,843

Kronobergs ............

Hofmantorp........................

9,259

4,030

7,080

1,851

6,155

926

Bergunda ...........................

5,610

1,925

—

4,807

1,122

4,246

561

Kalmar.....................

Hjorted.................................

13,085

4,140

11,562

2,617

10,253

] ,308

Samma person bär högsta röstetalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.

Gotlands..................

K linte....................................

10,214

—

1,573

—

—

8,780

157

Siffran 8,780 approximativ, då nedsättningen berör mer än en röstegande.

Roma....................................

3,559

828

3,443

712

3,049

356

» 8,049 » » » » » » » »

Blekinge..................

As arum.................................

33,931

—

3,385

Hiortsberga ........................

6,379

3,064

—

4,591

1,276

3,953

638

Kristianstads .........

Bollerup ..............................

4,551

4,431

—

1,030

910

575

455

Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.

Malmöhus ...............

Höganäs bruksförsamling

20,974

—

5,317

19,852

4,195

17,754

2,097

S:t Peters kloster............

4,643

3,890

--

1,681

928

1,081

464

1,081 approximativ siffra, då nedsättningen berör mer än en röstegande.''

Hallands ..................

Vapnö .................................

4,740

2,208

—

3,480

948

3,006

474

Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.

Göteborgs...............

Fässberg..............................

55,847

—■—

20,129

46,887

11,169

41.303

5,585

Ytterby.................................

6,817

1,505

—

6,675

1,363

5,994

682

Elfsborgs..................

Trollhättan .......................

46.692

—

15,424

40,606

9,338

35,930

4,669

Erska....................................

4.691

1,658

—

3,971

938

3,502

469

Skaraborgs ............

Fägre....................................

23,471

—

13,956

14,209

4,694

11,862

2,347

Edåsa....................................

3,615

3,331

—

1,007

723

646

362

Yermlands...............

Fernebo ..............................

57,328

—

12,731

56,063

11,466

50,330

5,733

Kroppa.................................

17,162

8,752

11,842

3,432

9,242

1,716

9,242 approximativ siffra, då nedsättningen berör mer än en röstegande.

Örebro .....................

Hellefors..............................

21,548

10,539

15,319

4,310

13,164

2,155

Samma person har högsta fyrktalet både i allmänhet och för jordbruksfastighet.

Vestmanlands.........

Skultuna..............................

11,639

—

5,894

8,073

2,328

6,909

1,164

Kolbäck ..............................

19,385

3,730

—

—

—

17,594

1,939

Kopparbergs .........

Falu landsförsamling......

57.355

19,979

48,847

11,471

40,000

5,735

Siffran 40,000 approximativ, då nedsättningen berör mer än en röstegande.

Grangärde...........................

34,893

4,226

—

—

—

34,156

3,489

Gefleborgs...............

Ofvansjö ..............................

39*295

—

14,218

32,936

7,859

29,007

3,930

Samma person har högsta fyrktalet både för jordbruksfastighet och i allmänhet.

Yesternorrlands ...

Timrå....................................

43,838

—

25,000

27,606

8,768

23,222

4,384

Gudmundrå........................

23,691

8,698

19,731

4,738

15,000

2,369

Siffran 15,000 approximativ, då nedsättningen berör mer än en röstegande.

Jemtlands ...............

Kall.......................................

7443

—

1,723

- 6,849

1,429

5,725

714

)) .......................................

7,143

1,123

---

6,849

1,123

5,725

714

Vesterbottens.........

Umeå landsförsamling ...

49,311

—

7,512

—

46,731

4,931

Norrbottens............

Neder Kalix........................

26,144

5,643

25,730

5,229

23,115

2,614

Öfver Luleå........................

20,447

3,670

—

—

—

18,822

2,045

Hor till Lag-Utskottets Utlåtande, 1881, N:o 22.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tal). N:o 3,

upprättad med ledning af 1871 års statistik rörande den kommunala rösträtten och utvisande för de kommuner, i hvilka

en enda person då innehade öfvervägande fyrktalet, den inverkan, en'' begränsning i dennes rösträtt till Vs eller Vio af

hela kommunens fyrktal skulle hafva haft.

Län.

Kommun.

Fyrktal 1871.

Rösträtt nedsatt

till y5 af hela

kommunens

fyrktal.

Rösträtt nedsatt

till Vin

kommunens

fyrktal.

Antal röstegande 1871.

Medeltal fyrk på hvar och en af

öfrige röstegande.

Anmärkningar.

Hela kommunens

K ommun*

inedlemmens

Det reducerade fyrktalet

för hela kommunen.

Rösträtt tillkommande inne-

hafvaren af högsta fyrktalet.

Det reducerade fyrktalet

för hela kommunen.

Rösträtt tillkommande inne-

hafvaren af högsta fyrktalet.

öfvervägande för

jordbruksfastighet.

öfvervägande för andra

beskattningsföremål.

1. 2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

ii.

12.

Stockholms......

Forsmark

8,375

6,197

3,853

1,675

3,015

837

75

29

Ununge .....

9,836

—

5,048

6,755

1,967

5,772

984

141

34

Nämdö ...

645

354

—

420

129

355

64

25

12

Utö .

2,529

1,754

—

1,281

506

1,028

253

15

55

Nacka ..

790

—

522

426

158

347

79

9

33

Upsala ...

Svinnegarn......

4,470

2,791

2.573

894

1,823’

447

32

54

Som 2:ne röstegande beröras af begränsningen till Vin,

Holm

1,644

1,274

—

699

329

534

164

11

37

blir approximativa medeltalet för öfrige röst-

Söderfors...

7.495

—

5,624

3,370

1,499

2,621

750

56

34

egande 31.

Tolfta .

8,853

—

5,043

5,581

1,771

4,695

885

127

30

Skefthammar

6.292

—

3.956

3,593

1,257

2,965

629

62

38

Dannemora...

5,356

—

2,959

3.468

1,071

2,933

536

68

36

Tegelsmora...

9,244

—

5,825

5,268

1,849

4,343

924

in

31

Södermanlands..

Tunaberg

8,949

4,718

—

6,021

1,790

5,126

895

149

28

Hyltinge ..

5.061

2,610

—

3.463

1,012

2,957

506

69

36

Taxinge .

2,726

1,973

—

1.298

545

1,026

273

26

30

Jönköpings ...

Öreryd ...........

2,132

—

1,414

1,144

426

931

213

34

21

Gotlands ..

Bäl

1,247

—

673

823

249

699

125

28

21

-

Norrlanda

2,649

—

1,380

1,799

530

1,534

265

69

18

Wisby södra

landsförsamling

519

408

—

215

104

163

52

4

37

Blekinge ..

Förkärla ..

3,539

1,996

—

2,251

708

1,897

354

49

32

Kristianstads

Sönnarslöf ..

5.941

3,708

—

3.421

1,188

2,827

594

83

27

Bollerup

4,551

4,431

——

1,030

910

575

455

5

30

Östra Herrestad

6.917

4,280

—

4.020

1,383

3,329

692

53

50

Malmöhus

Säby ...

4.212

2,485

—

2,569

842

2,148

421

35

50

:

S:tPeters kloster

4,643

3,890

—

1,681

928

1,081*

464

19

41

Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 17 röstegandes

Bara ...

6.400

3,439

—

4.241

1.280

3,601

640

50

60

fyrktal 9.

Skarhult ..

6.008

3,099

—

4,110

1,201

3,510

601

42

71

Stora Herrestad

7,360

4,762

—

4,070

1,472

3,334

736

34

78

Högestad .......

3,897

2,186

—

2,490

779

2,040''

390

17

107

Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 15 röstegandes

Hallands

öfraby

2.401

1,479

—

1.402

480

1,162

240

31

30

fyrktal 84.

Elfsborgs ...

Bergstena......

925

509

—

601

185

509

93

44

9

Fullestad......

1,285

677

—

865

257

737

129

48

12

Rödene...

1,208

656

—

794

242

593*

121

17

34

Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 15 röstegandes

Säm

1,642

—

1,216

754

328

590

164

10

47

fyrktal 23.

Asklanda ...

1,055

—

591

675

211

570

106

31

15

Seglora

10,276

—

5,353

6,978

2,055

5,951

1,028

107

46

Skaraborgs ...

Fägre......

23.471

—

13,956

14.209

4,694

11,862

2,347

228

41

Svenneby.........

1.897

954

—

1.322

379

973*

190

13

79

Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af 11 röstegandes

Hagelberg .....

1.989

1,015

—

1,372

398

1,173

199

32

31

fyrktal 71.

Bjurum

1,540

1,210

—

638

308

484

154

34

10

Edåsa .

3.615

3,331

—

1.007

723

646

362

11

28

Tidaholm........

4,908

3,012

—

2.878

982

2,128''

491

27

73

3:ne röstegande beröras af V10 begränsningen. Approxi-

Nykyrka

7.418

—

4,703

4,199

1,484

3,457

742

63

43

mativa fyrktalet för öfrige 24 röstegande 27.

Vättak

1,594

802

—

1,111

319

951

159

20

41

Öfva .........

2,060

1,395

—

1,077

412

87 L

206

21

33

Slädene.....

1,205

780

—

666

241

545

120

23

19

Tådene...

2,586

1,414

—

1,689

517

1,431

259

34

35

Vermlands ......

Kroppa...

17.162

•—

8,752

11,842

3,432

9,242*

1,716

107

79

Se anm. för Svinnegarn. Medeltalet af öfrige 105 röst-

Borgviks kapell

13,104

—

7,130

8,595

2,621

7,284

1,310

127

47

egandes fyrktal 55.

Bogens kapell ..

1,221

901

—

564

244

442

122

26

13

Vestmanlands...

Skultuna .

11.639

—

5,894

8,073

2.328

6,909

1,164

80

72

Kopparbergs ..

Silf berg.......

6,479

3,379

—

4,396

1,296

3,748

648

189

16

Gefleborgs ......

Högbo

25,548

—

14,128

16530

5,110

13,975

2,555

304

37

Vesternorrlands

Timrå ...........

43.838

—

25,000

27,606

8,768

23,222

4,384

412

45

.* Approximativ siffra, uppkommen derigenom, att äfven annan eller andra af kommunens medlemmar beröras af begränsningen, hvilkens fyrktal dock i den

statistik, som förelegat, icke är till siffran uppgifvet och ur hvilken statistik endast den upplysning erhållits, att detta fyrktal ligger inom vissa gränser.

Hör till Lag-Utskottets Utlåtande, 1881, N:o 22.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.