Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 30 kap. 1 § Rättegångsbalken.

1881-03-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1881:29, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 30 kap. 1 § Rättegångsbalken.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29,

K:o 29

Auk. till Kikscl. Kansli den 10 Mars 1881, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

i 30 kap. 1 § Rättegångsbalken.

Uti en från Andra Kammaren till Lag-Utskottet öfverlemnad motion,

N:o 50,- afgifven utaf Herr E. P. Jonsson, anföres, att af det uti 30 kap.

1 § Rättegångsbalken innehållna stadgandet, att,

»hvar som vill, att Konungen må pröfva hofrätts dom och utslag,

som i hufvudsak fallit; gifve det skriftligen tillkänna i hofrätten, innan

klockan tolf å tjugonde dagen, den oräknad, då utslaget föll; och sätte

der tillika in tvåhundrade daler, eller så mycket i guld och silfver som

deremot svarar,»

tvenne olägenheter uppstode, hvilka borde undanrödjas, nemligen

att, då tiden för tillkännagifvande i hofrätt, att part ämnade söka

pröfning hos Konungen, vore för kort, synnerligast för de i Norrlands

aflägsna trakter långt ifrån poststationer, der äfven telegrafinrättning

saknades, boende, det flerfaldiga gånger händt, att ombudets underrättelse

till hufvudmannen, huru mål utfallit i hofrätten, oaktadt den afgått

samma dag som utslag eller dom meddelades, icke kommit denne

tillhanda så tidigt, att han inom fatalietidens utgång kunnat bevara sin

talan mot utslaget; samt

att mindre bemedlade, som ej kunnat erhålla och förete behörigt

fattigdomsbevis, i brist på penningar, guld och silfver, blefve utestängda

att få sin sak pröfvad af Högsta Domstolen, då de vore urståndsatte

att nedsätta den föreskrifna revisionsskillingen. Motionären

föreslår derföre, »att Riksdagen, med borttagande af nu gällande föreskrift

om revisionsskillings nedsättande, ville besluta följ ande.förändrade

lydelse af 1 § uti 30 kap. Rättegångsbalken:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

»Hvar, som söka vill, att Konungen må pröfva hofrätts dom och

utslag, som i hufvudsak fallit; gifve det skriftligen tillkänna i hofrätten

innan klockan tolf å trettionde (30:de) dagen, den dag oräknad, då utslaget

föll; sedan vederdeloman är deröfver hörd, gifve hofrätten dem

svar, om och huru det tillåtas kan. Ej må det vägras, der ej annorlunda

uttryckligen i denna balk stadgadt finnes.»

Hvad först angår utsträckande af den tid, inom hvilken den, som

uti hofrätts dom vill söka ändring, skall sådant i hofrätten skriftligen

tillkännagifva, så är denna tid visserligen för närvarande, åtminstone

för rikets nordligaste delar, knappt tilltagen; men, beträffande särskilt

dessa, skulle icke heller den af motionären föreslagna tid af trettio

dagar vara för dem tillfyllestgörande. Vanligen torde väl ock partens

ombud i hofrätten vara försedd med så vidsträckt fullmakt, att deri

innefattas äfven berättigande att ä hufvudmannens vägnar företaga

ifrågavarande åtgärd för bevakande af hans rätt.

Hvad derefter vidkommer andra delen af motionärens förslag eller

upphäfvande af stadgandet om nedsättande af revisionsskilling såsom

vilkor för måls fullföljande till Kong! Maj:t, så kan Utskottet icke

heller uti denna del biträda motionärens förslag.

Hå samma förslag förekom till behandling vid 1872 års riksdag,

yttrade Utskottet, att föreskriften om revisionsskilling syntes hafva haft

till ändamål och hade otvifvelaktigt haft till följd att förekomma, det mål,

vare sig af mera obetydlig vigt eller sådana, om hvilka den tappande parten

borde kunna inse, att ändring i hofrättens dom icke stode att vinna, skulle

dragas under Kongl. Maj:ts pröfning, på samma gång man dock velat,

att ingen skulle betagas möjligheten att erhålla en sådan pröfning.

Endast den behöfde nemligen nedsätta revisionsskilling, som egde eu

viss förmögenhet, som för gäld ej häftade, eller viss årlig inkomst i

lön eller pension och således vore i tillfälle att anskaffa det för nedöättningen

erforderliga beloppet. Alla andra finge utan afgift söka

Konungen, så vida de i behörig ordning styrkte sin fattigdom, hvilket

för dem, som verkligen afsåges att af denna frihet från afgift komma

i åtnjutande, icke borde vara med någon svårighet förenadt. Men det

vore att befara att, om den föreslagna förändringen antoges, Högsta

Domstolens arbete skulle ökas i högre grad, än som med göromålens

jemna gång derstädes kunde sammanstå, ty att obehörig fullföljd skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

kunna hämmas derigenom, att den, som slutligen tappade, förpligtades

att till fullo gälda vederpartens rättegångskostnad och, om uppenbart

vore att han utan skäl dragit saken under Konungen, derför dömdes

till ansvar, syntes Utskottet tvifvelaktigt. Ersättning för rättegångskostnad

komme nemligen, äfven om den icke understege den verkliga

kostnaden, dock i allmänhet svårligen att bestämmas till så högt belopp

att den icke, om saken ej vore af alltför ringa vigt, uppvägdes af den

tidsutdrägt, som vunnes genom fullföljden af målet, och erfarenheten

hade visat, att stadgandet i 30 kap. 16 § Rättegångsbalken om ansvar

å den, som emot bättre vett och klara skäl dragit någon sak under

Konungen, dittills högst sällan ansetts kunna tillämpas, och det vore

icke anledning antaga, att sådant mera dädanefter kunde ske,

Dessutom synes någon obillighet icke ligga i ifrågavarande stadgande,

enär part, som hos Kongl. Maj:t vunne äfven den obetydligaste ändring

i hofrättens beslut, återfinge nedsatt revisionsskilling, men han deremot,

om hofrättens beslut blefve i allo faststäldt, kunde antagas hafva utan

fog fullföljt saken.

Då Utskottet anser dessa skäl för bibehållande af föreskriften om

revisionsskilling fortfarande kunna åberopas, får Utskottet vördsamt

hemställa,

att motionen icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 10 Mars 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

(x. Lagerstråle.

Herr Magnus Jonsson har begärt få här antecknadt att han icke

deltagit i ärendets behandling inom Utskottet,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.