Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrade bestämmelser rörande förlust af medborgerligt förtroende.

1881-03-10 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1881:30, Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrade bestämmelser rörande förlust af medborgerligt förtroende.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o SO.

7

Ä'':« m.

Ank. till Blksd. Kansli den 10 Mars 1881, kl. 1 e in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrade

bestämmelser rörande förlust af medborgerligt förtroende.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven och till Lag-Utskottet remitterad

motion, N:o 122, hemställer Herr P. Larsson, Datt Riksdagen

vdle ! underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t begära, det Kong], Mai-t

taektes lata utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana

förändringar i Strafflagen, att då någon första gången sakfälles för

brott, som medför förlust af medborgerligt förtroende, det må, utom då

fråga ar om de grofsta arter af dessa brott, bero på domarens pröfning

huruvida nämnda straffpåföljd bör ådömas eller icke.)''

Da vid sistlidna års riksdag samme motionär påyrkade underdånig

s nfvelso om "sådana andringar i gällande lagbestämmelse, att straffpåföljden

förlust af medborgerligt förtroende måtte för ringare brott, som första

gången begås, upphöra», yttrade sig Utskottet häröfver på följande sätt ■

Det behjertansvärda i motionens syfte kan Utskottet icke annat än

erkänna, men Utskottet betviflar, att tidpunkten ännu är kommen för

a i an ytterligare, än hvad redan skett genom förordningen den 31

Oktober 1873, inskränka tillämpningen af medborgerligt förtroendes förust

såsom påföljd a vissa i den allmänna uppfattningen vanfrejdande

lii ° T i ragf 80111 denna måste la8’en mera än någonsin, derest, den

skall något betyda, växa fram ur folkuppfattningen. Rå länge uti denna

eu person, som begått vissa, om ock änryoro Kt.^++ i fem iv-i—i-i

o— -----1 ringare brott, i följd af förbrytel
b,

!tr“''kt™ såsom vanfrejdad, skulle ^stadgande», som omajUS)oide

all kontroll, huruvida någon vore för sådant brott straffad, antagligen

mottagas med ovilja och åstadkomma en allmän misstro mot okända

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Laq-Utskottets Utlåtande N:o 30.

personer. Då motionärens förslag synes förnämligast afse ringare tjufnadsbrott,

som första gången begås, torde de skal, Utskottet vid 1877 ars riks ag

anförde för sitt afstyrkande af då väckt förslag, att förlust af medborgen

lie:t förtroende ej vidare skulle ådömas för första resan begången, icke

qvalificerad stöld, äfven nu vara tillämpliga. Lika vigtig!, säde Utskottet

som det för samhället vore att underlätta en frigifven brottslings

sträfvan att erhålla ärligt förvärf och dymedelst ej blott minska faran

för ett upprepande af hans förbrytelse, utan äfven till nyttigt arbete åter

vinna en på afvägar kommen samhällsmedlem, måste det också vara, att

ei samhällets öfriga medlemmar och i främsta rummet arbetsgivare utsattes

för olägenheten att, under okunnighet om förhållandet, i sina hem

och i sitt arbete mottaga personer, som nyss begått vanfrejdande blott,

utan att ens någon tid hafva visat prof på sin förbättring; och vore en

stöld begången under synnerligt förmildrande omständigheter, toi de ide

flesta fall ingå svårigheter möta för den, som dertill gjort sig skylc ig,

att i sin hemort erhålla arbetsförtjenst, äfven om han pa någon kortare

11 _ . t , p.. i ^ It rvf vnrP Ci6t

tid vore ioriusng uiBuuuigcxugi —0~ “g. 1

äfven att medgifva eu från fängelset nyss utkommen^ för stöld straflad

brottsling alla medborgerliga rättigheter. Vore han ej adomd förlust a

medborgerligt förtroende, kunde deltagande i t. ex. nksdagsmannava

och alla kommunala angelägenheter honom ej förvägras, om han eljest

vore dertill berättigad. I sådant fall skulle ej heller kunna honom foi

menas att med laga verkan aflägga vittnesmål, men att tillerkänna tjufvens

intyg egenskap af laga bevis, innan han genom någon tids oklanderligt

uppförande kunde" anses hafva återvunnit det förtroende, han

förverkat, syntes ingalunda välbetänkt, särdeles vid det förhållande, att

vår lag gåfve två vittnens sammanstämmande intyg egenskap åt fullt

bevis, utan att åt domaren inrymma den omfattande profning af vittnesmålens

verkan, som andra länders lagstiftning medgåfve.

Sin Hemort cuuum eu uo* ---- - j;

vore förlustig medborgerligt förtroende. Högst olämpligt vore

Den sålunda uttalade uppfattningen har äfven af Riksdagen delats.

Såväl vid 1877 års riksdag som då ofvan omförmalda motion 1878 lornyadesiform

af förslag derom, att påföljden af medborgerligt förtroendes

förlust skulle afskaffa* beträffande de äfven qvalificerade tjufnad sbrott, som

första gången begingos, dock med undantag för svårare fall, godkändes

Utskottets afstyrkande utlåtanden af begge Kamrarne, vid bada tilltal

lena utan votering i någondera Kammaren Utskottets afstyrkande utlåtande

vid 1880 års riksdag godkändes af I orsta^ Kammaren med

röster mot 10, hvilka senare afgåfvos för en utlåtandet bilogad re
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o

30.

sensation, som ock blef af Andra Kammaren bifallen med 83 röster

mot 54. . ... , ■.

Det är denna reservation, motionären nu upptagit. „

Det egentligen nya i förslaget är, att det skulle, utom da fråga

vore om de gröfsta arter af brott, bero på domarens pröfning, huruvida

då någon första gången sakfäldes för brott, som medförde förlust a

medborgerligt förtroende, sådan påföljd skulle ådömas eller icke.

Ett dylikt stadgande kan Utskottet icke tillstyrka. Enligt Utskottets

mening skulle härigenom uti domarens hand läggas en benådningsrätt

som icke bör tillkomma honom. En så fri pröfning hos domstolarne

skulle lätteligen kunna leda till godtycklighet i lagtillämpningen, visserligen

icke så fattadt, att man hos den särskilde domaren skulle förutsätta

något godtycke, men så, att, till följd af olika uppfattning t ex.

i fråo-a om två särskilda fall af samma brott under i det allra

närmaste samma omständigheter, den ene domaren kanske skulle ådöma

påföljder!, under det att den andre icke skulle tillämpa densamma, ellei

till och med påföljden blifva ådömd för ett brott under jemförelsevis

förmildrande omständigheter, men icke i ett annat fall af samma brot

under jemförelsevis försvårande; och sådant skulle säkerligen icke bidraga

att i allmänhetens uppfattning ingifva förtroende för lagskipmngen.

Utskottet måste följaktligen tillstyrka,

att ifrågavarande motion icke måtte föranleda till

någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 Mars 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

Gr. Lagerstråle.

Reservation:

af Herrar Johannes Jonson, Magnus Jonsson och Smedberg, som ansett

att Utskottet bort, i enlighet med Andra Kammarens beslut vid

sistlidne riksdag, tillstyrka bifall till motionen.

Bih. till Riksd. Prof. 1881. 7 Sami. 16 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.