Sök i Ratio Lex

Utlåtande öfver en inom Andra Kammaren af Herr Ola Andersson väckt motion, N:o 110, angående dels ordnande af kommunalrepresentation för härad eller tingslag, dels ock redovisning af kronouppbördsman för de inom härad eller tingslag utdebiterade medel och revision af sådan redovisning. Motionären erinrar, hurusom å landsbygden förefunnes emellan den vanliga sockenkommunen och landstingsområdet ett tredje slag af kommun, häradet

1881-03-15 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1881:32, Utlåtande öfver en inom Andra Kammaren af Herr Ola Andersson väckt motion, N:o 110, angående dels ordnande af kommunalrepresentation för härad eller tingslag, dels ock redovisning af kronouppbördsman för de inom härad eller tingslag utdebiterade medel och revision af sådan redovisning. Motionären erinrar, hurusom å landsbygden förefunnes emellan den vanliga sockenkommunen och landstingsområdet ett tredje slag af kommun, häradet

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

5

N:0 32.

Ank. till Riksd. Kansli den 15 Mars 1881, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion dels

om ordnande af kommunalrepresentation för härad eller

tingslag, dels ock om kronouppbördsmans redovisning för

de inom härad eller tingslag utdebiterade medel och revision

af sådan redovisning.

Lag-Utskottet afgifver härmed, på grund af erhållen remiss, utlåtande

öfver en inom Andra Kammaren af Herr Ola Andersson väckt

motion, N:o 110, angående dels ordnande af kommunalrepresentation

för härad eller tingslag, dels ock redovisning af kronouppbördsman

för de inom härad eller tingslag utdebiterade medel och revision af

sådan redovisning.

Motionären erinrar, hurusom å landsbygden förefunnes emellan

den vanliga sockenkommunen och landstingsområdet ett tredje slag af

kommun, häradet (tingslaget), inom hvilket åtskilliga både kontanta utgifter

och allmänna besvär utgjordes, af hvilka de senare aldrig till

något bestämdt värde taxerades, eftersom de utginge in natura, och de

förra måhända i de flesta delar af landet på ett ofullständigt sätt redovisades.

Då dessa utgifter och besvär, åtminstone i en del orter, aldrig

kunde komma att fördelas på de särskilda sockenkommunerna utan

fortfarande borde bibehållas på ett större gemensamhetsområde, hvilket

mera jemnade större bördor, så komme väl häradet (tingslaget) att alltid

bestå såsom i vissa hänseenden en sådan större kommunalenhet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Ur de nuvarande förhållandena i förevarande afseende framskymtade

på flera håll en tillstymmelse till kommunalväsen, dock utan

något lagstadgande, men önskvärdt vore, att någon ledning gåfves för

att kunna, åtminstone der man så ville, införa reda och ordning samt

redovisning, och dymedelst bana väg för en fullständigare ordning

och likhet utan att dermed betaga menigheterna den frihet i detta fall,

som alltid verkade lifvande. Motionären föreslår med anledning häraf:

“att Riksdagen beslutar anhålla, det Kongl. Maj:t

täcktes till Riksdagen framlägga förslag till sådana

bestämmelser, hvarigenom ett ordnadt kommunalväsen,

så med afseende på beslut som uppbörd och redovisning

inom häradet eller tingslaget, må kunna

åstadkommas; samt

att Kongl. Maj:t täcktes, så fort ske kan, utfärda

föreskrifter med afseende på redovisning och

revision, der kronans uppbördsmän ombesörja uppbörden

af brobyggnads-, tings- och fånghus- samt

snöskottnings- med flera medel i häradet eller tingslaget.

“

Som bekant var införandet af särskild kommunalrepresentation

för härad eller tingslag ifrågasatt inom den komité, som afgaf förslagtill

nu gällande kommunallagar, likasom ock under ärendets behandling

hos Rikets Ständer, ehuru på båda ställena utan framgång.

Äfven sedermera hafva inom Riksdagen röster höjts för en sådan

anordning. Vid 1870 års riksdag framlade Utskottet, med anledning

af uti ämnet väckta motioner, ett utförligt förslag till “författning angående

häradsfullmäktige“, hvilket emellertid blef af båda Kamrarne

afslaget, af Första Kammaren med 71 röster mot 20, hvilka voro för

återremiss, och af Andra Kammaren utan votering. Vid 1874 års riksdag

återupptogs frågan uti en afgifven motion med påyrkande af “en

författning, hvarigenom stadgas, att, der härad vill åt fullmäktige öfverlemna

att inför häradsrätt handlägga och besluta om häradets gemensamma

angelägenheter, sådant skall vara tillåtet, och att ett sådant

beslut skall gälla för eu tid af fem år.“ Motionen afstyrktes af Utskottet,

och utlåtandet, som af Första Kammaren återförvisades med 35

röster mot 33, hvilka afgåfvos för bifall, blef af Andra Kammaren utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

votering godkändt. Saken synes följaktligen icke inom representationen

ega några större sympatier.

Nu begäres visserligen ej mera än aflåtande af en underdånig

skrifvelse i ämnet, men i alla händelser synes det Utskottet, som, innan

någon dylik bör aflåta^, Riksdagen borde hafva enats om några hufvudgrunder,

på hvilka ärendets ordnande önskades bygdt, men några sådana

grunder äro icke ens antydda af motionären.

För sin del anser emellertid Utskottet särskild kommunalrepresentation

för häradet (tingslaget) fortfarande obehöflig, ja till och med

skadlig.

Obehöflig synes saken, om man närmare betraktar de administrativa

och ekonomiska åligganden, till hvilka härad är förbundet.

De vigtigaste af de häradena ålagda besvär torde vara: dels byggande

och underhåll af tingshus och häradsfängelse (B. B. 26. 4) samt af

gästgifvaregård (B. B. 28. 2.) — hvilket senare stadgandes tillämpning

dock enligt § 60 i Kong!, stadgan angående skjutsväsendet den 31 Maj

1878 tills vidare hvilar — dels ock anläggande af lands-och häradsvägar,

der sådana finnas erforderliga, och deras underhåll sommar- och vintertiden,

med ty åtföljande skyldighet att bygga och underhålla broar,

upprätta och underhålla milstenar och visare samt verkställa snöplogning

(B. B. 25.)

Till ärenden, som i (ifrigt höra till häradsmenighets handläggning

och utförande torde kunna räknas: vården och tillsynen öfver härads

skogsallmänningar och hushållningen med dem, begagnande af allmänningsfisken,

anstalter för rofdjurs dödande, öfverenskommelse rörande

snöploglag, användningen af häradets saköresmedel, lönande af häradstjenare

samt understundom föreningar om brandstods utgörande.

Till hjelp vid sina ekonomiska angelägenheters ombesörjande hafva

häradena att använda vissa inkomster, hufvudsakligen bestående af

häradsallmänningarnes afkastning, af väg-, bro- och färjpenningar i

vissa fall samt af ersättning för mistade andelar i böter.

Beträffande dessa häradenas administrativa och ekonomiska åligganden

bör det ej undgå uppmärksamheten, att besvären äro grundade

på allmän lag och häradena förpligtade att dem fullgöra till det mått

och i den ordning, som uti lagen bestämmes. I fråga om dessa synes

följaktligen en häradsrepresentation vara obehöflig. Hvad angår häradenas

öfriga angelägenheter, så skall för häradsallmänningarne enligt

förordningen den 29 Juni 1866 särskild allmänningsstyrelse utses, och

för dem af återstående angelägenheter, hvilka fordra mera oafbruten tillsyn,

torde, såsom ock vanligen är förhållandet, ombesörjandet lämpligast

ske af särskilda styrelser eller för ändamålet utsedde komiterade. De

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 32.

beslut eller yttranden af häradsborna, som i öfrigt kunna erfordras,

äro merendels af tillfällig natur och synas hädanefter som hittills

kunna med minsta omgång och olägenhet fattas eller gifvas inför

häradsrätten eller Kong!. Maj:ts Befallningshafvande medelst särskilt

för hvarje tillfälle valde sockneombud, hvilka hafva närmare kännedom

om det ärende, de skola behandla, och af sina komittenter kunna erhålla

efter förhållandena lämpade instruktioner.

Införandet af en särskild häradsrepresentation skulle dessutom i

flera afseenden kunna verka skadligt.

Många om icke de flesta af de ärenden, som skulle af denna

representation handläggas, äro af den beskaffenhet, att de endast röra

egare eller innehafvare af i mantal satt jord; och att en representation,

utsedd jemväl af andra, än sådane egare eller innehafvare, skulle besluta

om kostnader, som drabbade desse allena, samt sköta angelägenheter,

som ensamt rörde dem, kan icke tillstyrkas. Flere af de ofvan såsom

ofta för häradet gemensamma uppräknade bestyr röra ock på flera

orter endast delar af häradet (tingslaget) eller andra af härads- eller

tingslagsindelningen oberoende samfälligheter. Så är till exempel ofta

fallet med indelning till brounderhåll, snöploglag o. s. v. I så fall

kunde det icke vara lämpligt, att beträffande dessa, häradets (tingslagets)

representation i sin helhet skulle besluta.

Slutligen skulle den skadliga följd kunna uppstå af en särskild

häradsrepresentation, att dels denna lätteligen kunde råka i flerehanda

svårlösta kollisioner med vederbörande landsting, dels ock blotta tillvaron

af en sådan kunde förlamande inverka å landstingets omsorger

för landstingsområdets olika delar, enär dessa hvar för sig ju egde

sina egna målsmän med fristående beslutanderätt.

På dessa grunder finner Utskottet sig icke kunna tillstyrka

motionärens förslag i denna del, utan hemställer,

1) att Herr Ola Anderssons förevarande motion,

i hvad den angår frågan om åstadkommande af särskild

kommunalrepresentation för härad eller tingslag,

icke måtte föranleda till någon Riksdagens åtgärd.

Hvad deremot beträffar senare delen af motionärens förslag, eller

frågan ensamt om föreskrifter angående redovisning och revision med

afseende å vissa inom härad eller tingslag utdebiterade medel, finner

Utskottet motionen i denna del förtjent af hufvudsakligt bifall.

I underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874 har ock Riksdagen redan

erinrat, att allt fortfarande kontroll saknades å den uppbörd, som krono
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utskottets Utlåtande N;o 32.

fogdarne, hvar inom sitt fögderi, ombesörjde medelst utdebitering och

uttagande af åtskilliga inom häradena utgående afgifter, såsom bidragtill

hyra för tingshus, till broars byggande och underhållande, till

vägförbättringar, till bestridande af snöplogningskostnader, o. s. v.,

samt i följd häraf anhållit om utfärdande af närmare angifna föreskrifter

om redovisning och revision beträffande dylika medel. Denna

Riksdagens skrifvelse blef, jemte infordrade yttranden från Kongl.

Maj:ts samtliga Befallningshafvande, öfverlemuad till den komité, som

den 22 Februari 1873 blifvit nedsatt för afgifvande af betänkande och

förslag i afseende å slutlig lönereglering för landsstaten. Uti den

13 Oktober 1875 afgifvet betänkande, hvilket förordade väsentliga

förändringar i hela landsstatens organisation äfvensom i kronouppbördsverket,

blef Riksdagens förut omförmälda förslag i allt hufvudsakligt

afstyrkt af komiterade, som föreslogo, att statens uppbördsman

borde för framtiden befrias från all befattning med debiterande

och redovisning af kommunernas medel, och således äfven af häradsmedlen,

bland livilka snöplogningsafgiften af komiterade ansåges vara

den enda, som kronofogdarne vore lagligen skyldige att uppbära.

Emellertid föranledde komiterades afgifna förslag i dess hufvudsakliga

delar icke till någon å detsamma grundad åtgärd, och i följd deraf

torde ock Riksdagens ofvan omförmälda skrifvelse hafva kommit att

utan vidare pröfning anses såsom i sammanhang med komiterades betänkande

afgjord.

Då Utskottet emellertid fortfarande anser nödig kontroll i förevarande

hänseende lämpligen kunna tillvägabringas hufvudsakligen på

det sätt, som angifves uti nämnda skrifvelse, får Utskottet, med föranledande

af senare delen utaf Herr Ola Anderssons motion, vördsamt

hemställa,

2) att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i

nåder förordna, att kronobetjent, som uppbörd af ifrågavarande

beskaffenhet besörjer, skall å första rättegångsdagen

af höstetinget hvarje år, eller i de orter, der

hösteting icke hållas, å annan af Kongl. Maj:t

bestämd lämplig tid, till häradsrätten ingifva redogörelse

för de af dem inom häradet eller tingslaget

för dess gemensamma behof utdebiterade och uttagna

medel, för hvilka handlingars granskning häradsrätten

då utser tre revisorer, samt att revisionsbeBih.

till Riksd. Prof.. 1881. 7 Samt. 17 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.

rättelsen, jemte handlingarne, bör i allmänhet inom årets

slut, men i de orter, der hösteting icke hållas, å annan

af Kongl. Maj:t bestämd lämplig tid, genom revisorernes

försorg aflemnas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

för kungörande i hufvudsakliga delar af

revisionsberättelsens innehåll, äfvensom för vidtagande

af de åtgärder i öfrigt, hvartill berättelsen möjligen

kan gifva anledning.

Stockholm den 15 Mars 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Reservation:

af Herr Anders Persson, med hvilken Herr Smedberg instämt:

»Emot Utskottets beslut att afstyrka bifall till motionärens förslag i

förra delen får jag härmed anmäla min reservation.

Det vill synas mig som motionären anfört ganska goda skäl för

sitt förslag. Att utjemna skiljaktigheter mellan stad och landsbygd, i

afseende å kommunala angelägenheter och deras förhållande till staten,

synes mig vara ett godt och eftersträfvansvärdt mål, och för vinnande af

detta mål är obestridligen statistiken nödvändig. — Som det nu är bestäldt

äro de sifferuppgifter, som lemnas i afseende å landtkommunernas

finansiella förhållanden, jemförda med städernas, mycket ofullständiga.

För att nu icke tala om en del af de allmänna besvär som utgöras

in natura, förefinnes en del utgifter som utgå för landsbygden,

hvilka äro af beskaffenhet att icke vara synliga i statistiken, medan de

utgifter som af städernas befolkning erläggas kunna till verkliga siffertalet

uppgifvas, beroende denna olikhet derpå att. på landsb}?gden finnes

ett slags kommun, emellan den vanliga sockenkommucen och landstings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 32.

området, som benämnes härad eller tingslag, ocdi inom hvilken åtskilliga

ärenden torde fortfarande komma att betraktas som gemensamhetsbestyr

för detta större kommunområde. — Såväl härutinnan som angående

sättet för beslutens fattande, med hänsyn till de der hafva att

skyldigheterna utgöra, saknas oftast nödiga föreskrifter, och ensamt

den omständigheten att gällande bestämmelser innehålla att kommunerna

skola endast inför vederbörande myndigheter höras i sådana ärenden,

hvilka på deras bekostnad skola utföras, torde berättiga till förändring.

— Äfven om man icke vill gå så långt, att man vill besluta

inrättandet af eu fullständig häradsrepresentation, emot hvilken anordning

måhända giltiga skäl kunna anföras, och hvilken icke heller af

motionären påyrkats, synes det mig dock som framställningen om anhållan

att Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag till sådana

bestämmelser, hvarigenom ett ordnadt kommunalväsen så med afseende

på beslut som uppbörd och redovisning inom häradet eller tingslaget

må åstadkommas, bort af Utskottet förordas.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1881:31 Skrifvelse, om redovisning af kronobetjent för de inom härad eller tingslag utdebiterade medel Och om revision af sådan redovisning. s. 17 i texten