Sök i Ratio Lex

Utlåtande, öfver väckt motion om utfärdande af en lag till inskränkande af s. k. vivisektioner.

1881-03-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1881:33, Utlåtande, öfver väckt motion om utfärdande af en lag till inskränkande af s. k. vivisektioner.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 33.

N:0 33.

Ank. till Riksd. Kansli den 15 Mars 1881, kl. 1 e. in.

Lag- Utskottets Utlåtande, öfver väckt motion om utfärdande af

en lag till inskränkande af s. k. vivisektioner.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven och till Lag-Utskottet

remitterad motion, N:o 100, anför Herr IL Arfwedson, att, då vår lag

med straff belagt grymhet mot djur samt dermed ock utan undantaguttalat

den grundsats, att nyttan ej finge betraktas såsom det högsta

af alla syften och icke Unge köpas med alltför stora lidanden för de

värnlösa djuren, så borde vivisektioner (pinsamma experiment å djur

i vetenskapligt syfte), om hvilkas nödvändighet och nytta dessutom

meningarne, äfven bland fackmännen, vore mycket delade, och som,

sådana de nu, enligt åtskilliga af motionären anförda exempel från

utlandet, faktiskt gestaltat sig, måste betraktas såsom sjukliga utväxter

på den vetenskapliga forskningen, antingen rent af förbjudas eller

åtminstone genom lagstiftning i ämnet underkastas behörig inskränkning

och kontroll. Enär emellertid ett allmännare bifall till den förra

åtgärden i motionärens tanke icke torde kunna förväntas, föreslår han,

“det Riksdagen må för sin del besluta, att en lag till vivisektionens

inskränkning skall utfärdas af ungefär följande lydelse:

l:o) Vivisektioner (pinsamma experiment på djur i vetenskapligt

syfte) få icke ega rum någonstädes utom i de dertill afsedda laboratorier

vid högskolorna, samt endast under omedelbar ledning och tillsyn

af vederbörande professor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.

2:o) Vivisektion får ej anställas på andra, än fullständigt bedöfvade

djur. Bedöfningen skall vidmakthållas oafbruten under hela den

tid vivisektionen varar, och djuret skall dödas, innan det vaknar ur

bedöfningen, så framt ej smärtan kan med visshet antagas hafva upphört

omedelbart efter operationen.

3:o) Curare eller sådana medel, som endast medföra förlust af

rörelseförmågan, men icke framkalla okänslighet, få under inga vilkor

användas.

4:o) Vivisektion må ej företagas, utan att underrättelse derom i

behörig tid meddelats vederbörande polismyndighet, som det åligger

att utse en eller två personer att vivisektionen öfvervara.

I stad, der djurskyddsförening finnes, ege djurskyddsföreningens

styrelse likaledes att utse en eller två personer att vid vivisektionen

vara tillstädes.

5:o) Den, som öfverträder denna lag, skall första gången bota

från 100 till 500 kronor, andra gången från 500 till 1,000 kronor,

samt, om brottet ytterligare upprepas, för hvarje gång 1,000 kronor.»

Gällande strafflag innehåller i 18 kap. 16 §:

»Visar någon i behandling af egna eller andras kreatur uppenbar

grymhet; straffes med böter, högst ett hundra riksdaler.»

Då nu motionärens förslag hvarken afser att vinna förhöjning

i det sålunda för grymhet vid en del djurs behandling redan stadgade

straff, eller att för grymhet mot djur, som icke inbegripas under den

i lagen använda beteckning, få likartad straffpåföljd utsatt, utan egentligen

innehåller särskilda vilkor för medgifvande att, uteslutande vid

rikets högskolor, för vetenskapliga syftemål få anställa vivisektioner,

äfvensom högre straffbestämmelser för åsidosättande af dessa vilkor,

än den för grym behandling af eu del djur redan stadgade, men en

dylik lagstiftning icke bör förordas, innan åtminstone någon utredning

vunnits om tillvaron äfven i vårt land af sådana förhållanden, som

göra densamma påkallad, samt de vetenskapliga institutioner, hvilkas

gagnande verksamhet skulle af en sådan lag omedelbarligen beröras,

fått tillfälle att i ämnet sig yttra; så och då i ärendets nuvarande skick

ingendera af dessa förutsättningar är uppfyld, men å andra sidan den

tillförsigt bör kunna hysas, att, derest verkligt behof förefinnes antingen

af särskilda ordningsföreskrifter till förekommande af missbruk

Bih. till Riksd. Prot. 1881. 7 Sami. 17 Käft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-UtsJcottets Utlåtande N:o 33.

vid anställande af vivisektioner eller möjligen utaf särskild lagstiftning

af beskaffenhet, att Riksdagen deri bör taga del, Kongl. Maj:t, som

eger utväg att inhemta alla nödiga upplysningar i ämnet, då ock vidtager

den åtgärd, som af dessa må finnas föranledd, utan någon från

Riksdagens sida gjord hemställan, hvilken för närvarande skulle, be

träffande förhållandena i vårt eget land, kunna grundas endast på obestämda

förutsättningar, tillstyrker Utskottet,

att motionen ej må föranleda till någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 15 Mars 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. LAGERSTRÅLE.

Reservation:

af Herr Smedberg, som ansett, att s. k. vivisektioner, hvilka utgöra

den gröfsta art af djurplågeri, böra vid högt ansvar alldeles förbjudas,

helst som inom vetenskapen delade meningar om behofvet och

nyttan deraf, uppstått, och flera framstående vetenskapsmän på senare

tider uttalat sin förkastelsedom öfver dylika experiment.

Tryckfel:

Denna Sami. 5 hatt. s. 7, rad. 19 uppifrån står: “15 eller 13 §“, läs: “12 eller 13 §il.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1881:32 Skrifvelse, angående ifrågasatta lagbestämmelser rörande s. k. vivisektion. a1 i texten