Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till förändrade bestämmelser rörande klockares aflöning.
1881-03-28 · 2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
LU 1881:47, Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till förändrade bestämmelser rörande klockares aflöning.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 47.
ST:o 47.
Ank. till Rikscl. Kansli den 28 Mars 1881, kl. 3 e. m.
Lag- Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag
till förändrade bestämmelser rörande klockares aflöning.
Uti eu inom Andra Kammaren afgifven, till handläggning af Lagutskottet
öfverlemnad motion, N:o 54, har Herr A. Bäckström, med hvilken
sig förenat Herrar P. A. Hellgrén, N. Boström, J. Mörtsell och H.
F. Bergström, på anförda skäl hemstält, »det Riksdagen för sin del ville,
med upphäfvande af Kongl. Förordningen den 8 Februari 1681 och öfriga
lagstadganden, som beröra aflöningar till klockare, besluta,
att, då klockaresyssla varder ledig, eger kyrkoförsamlingen uti lagligen
utlyst kyrkostämma besluta den aflöning klockaretjensten åtföljer med
inberäkning af boställen der de finnas samt, om organisttjenst dermed är
eller varder förenad, lönebeloppet derefter lämpas, hvarefter, sedan sadant
beslut vunnit laga kraft, tjensten i enlighet med Kongl. Förordningen den
6 December 1878 tillsättes;
att denna aflöning skall utgöras efter den för rösträtt i kyrkostämma
stadgade grund, med rättighet för församling medelst beslut i kyrkostämma
låta högst V3-del af lönen utgå med viss utgift, ej öfverstigande 20 öre
för man och 10 öre för qvinna af hvarje person, som erlägger mantalspenningar,
eller, der mantalspenningar ej utgå (såsom i Lappmarken), al
hvarje person som betalar sjukvårdsafgift;
att denna utgift handhafves, debiteras, uppbäres och redovisas enligt
§§ 36, 37 och 38 Kyrkostämmoförordningen den 21 Mars 1862; samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 47.
7
att, om detta eller ett annat i denna syftning af Lag-Utskottet formuleradt
och förordadt förslag vinner Riksdagens bifall, Riksdagen då
ville i underdånig skrifvelse, med tillkännagifvandet af sitt beslut, anhålla
det lagförslaget får hvila till nästinstundande Kyrkomöte för att detsamma
föreläggas i enlighet med Hd § Regeringsformen, om frågan anses höra
till detta forum.»
Då emellertid, enligt af Utskottet inhemtad upplysning, den för närvarande
arbetande skatteregleringskomité, hvilken fått sig ålagdt »att, efter
fullständig utredning af alla skatteförhållanden i riket, uppgöra förslag
till en på denna utredning grundad rättvis fördelning af skattebördorna»,
infordrat uppgifter å beloppet, särskild! i råg, korn, hafre samt penningar,
af utskylderna till kyrkobetjeningens aflöning år 1878, äfvensom å
de härvid tillämpade särskilda skattegrunder, och det icke synes lämpligt
att nu, medan bearbetning af det sålunda erhållna materialet pågår, Riksdagen
skulle företaga denna fråga till hufvudsaklig pröfning, samt i alla
händelser, då frågan i viss mån har egenskap af privilegiifråga, något
slutligt resultat icke skulle kunna vinnas utan sammankallande, innan
nästa riksdag, af urtima Kyrkomöte, hvartill frågans vigt eller omfattning
icke torde gifva anledning, får Utskottet vördsamt hemställa,
att föreliggande motion icke måtte vinna Riksdagens
bifall.
Stockholm den 28 Mars 1881.
På Lag-Utskottets vägnar:
E. THOMASSON.
Reservationer:
af Herrar Anders Persson, Johannes Jonson och Smedberg;
af Herr Magnus Jonsson, hvilken ansett de tre första punkterna af
motionärens förslag hafva bort af Utskottet tillstyrkas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.