Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om föreskrift, att kostnad för folkskoleväsendet inom kommun skall i visst fall bestridas genom amortering slån.

1881-02-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1881:8, Utlåtande, i anledning af väckt motion om föreskrift, att kostnad för folkskoleväsendet inom kommun skall i visst fall bestridas genom amortering slån.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 8.

5

af ordföranden så bestämmas, att flertalet ledamöter utan svårighet

eller tidspillan kunna iakttaga inställelse, får Utskottet hemställa,

att motionen icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 22 Februari 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. Lagerstråle.

1:0 8.

Ank. till Rlksd. Kansli den 22 Febr. 1881, kl. 5 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om föreskrift,

att kostnad för folkskoleväsendet inom kommun

skall i visst fall bestridas genom amortering slån.

Uti § 4 mom. 5 af Kongl. stadgan angående folkundervisningen i

riket den 18 Juni 1842, sådant nämnda moment lyder enligt Kongl.

kungörelsen den 30 November 1876, stadgas, att om de bidrag och

afgifter, hvilka i momentet närmare omförmälas, icke uppgå till det för

skolväsendet erforderliga belopp, skall det åligga församlingarna att det,

som brister, sammanskjuta efter de grunder, som gälla för kommunalutskylders

utgörande.

Lag-Utskottet har nu från Andra Kammaren fått till sig öfverlemnad

en af Herr J. N. Biesert väckt motion, N:o 36, deri hemställes,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 8.

»att Riksdagen behagade för sin de] besluta, att i de fall, der kostnaden

för något för folkskoleväsendet erforderligt ändamål uppgår till

minst fem gånger så mycket som kommunens hela bevillningssumma,

kostnaden skall, derest någon inom kommunen skattskyldig sådant begär,

bestridas genom lån, att amorteras på minst 10 och högst 25 år.))

Till stöd för sitt förslag anför motionären följande:

Tillämpningen af ofvan omförmälda stadgande i 1876 års kungörelse

hade, efter hvad erfarenheten redan visat, i många fall ledt till

betänkliga oegentligheter, hvilkas upprepande för framtiden det torde

vara af stor vigt att förekomma. Detta vore i synnerhet fallet, då fråga

vore om utgörande af någon betydligare kostnad för skolväsendet, till

exempel uppförande inom socknen af skolhusbyggnader, som alltid

måste betinga rätt betydliga utgifter. Inträffade nu ett sådant fall inom

en socken, der till följd af åtskilliga förhållanden flere tjenstemän samt

handlande och industriidkare äfvensom enskilda löntagare vore bosatta

med ett bevillningsbelopp, utgörande kanske ända till hälften eller mera

af socknens hela bevillningssumma, samt till följd af nu gällande föreskrift

hela den erforderliga kostnaden skulle på en gång uttaxeras, så

blefve följden, dels att de som så kunde, om de visste att en sådan utgift

förestode dem, hade den utvägen att inom annan kommun inköpa

en obetydlig hemmanslott och der låta mantalsskrifva sig för att dymedelst

undandraga sig den befarade utgiften, hvilken fullt lagliga utväg

dock ledde till obehag och missförhållanden, dels ock att de, som

ej kunde eller ville vidtaga förenämnda utväg, på eu gång drabbades

af en oskälig och ofta högst betungande utgift, hvarförutom det till

följd af deras tjensters beskaffenhet, hvilka af dem mången gång årligen

måste ombytas, för dem lätt kunde inträffa, att de, efter att ena

året hafva deltagit i kostnaden för uppförande af skolhus eller dylikt

i en församling, nästa år i en annan församling, dit de nödgats inflytta,

ånyo måste deltaga i dylika kostnader. Det lämpligaste sättet att förekomma

sådana oegentligheter hade synts motionären bestå deri, att, om

en dylik betydligare kostnad för folkskoleväsendet skulle utgöras, densamma

anskaffades genom lån, att på vissa år betalas, hvarigenom för

hvarje år allenast ett belopp motsvarande årsafbetalningen å lånet behöfde

uttaxeras.

Det torde vara oförnekligt, att genom ett beslut af en kommun

om något större företag och om uttaxerande på en gång af kostnaden

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 8.

derför särskilt de kommunalmedlemmar, hvilka icke inom kommunen

hafva ett stadigvarande intresse, kunna komma att öfver höfvan hårdt

betungas. Detta gäller nu om alla dylika kommunalbeslut, de må vara

fattade på kommunalstämma eller på kyrkostämma och de må vara afsedda

till hvilket kommunalt ändamål som helst. Då emellertid, beträffande

dylika beslut i allmänhet, de blifvit stälda i vederbörande kommuns

fria bestämmanderätt, synes det mindre följdrigtigt och lämpligt

att nu, med afsteg från denna princip, särskildt beträffande kostnad för

»något för folkskoleväsendet erforderligt ändamål» t. ex. skolhusbyggnad,

en gång för alla föreskrifva, att då denna kostnad uppgår till

visst belopp i förhållande till kommunens hela bevillningssumma, kostnaden

ovilkorligen skall, derest en enda skattskyldig sådant yrkar, bestridas

medelst upptagande af amorteringslån,'' och sålunda, för detta

enda fall, beröfva kommun den beslutanderätt, man annars trott sig

böra åt kommunerna lemna.

På dessa grunder får Utskottet vördsamt hemställa,

att förevarande motion icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 22 Februari 1881.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. Lagerstråle.

Herr Asplund, har begärt få här antecknadt, att han icke inom

Utekottet deltagit i afgörandet af detta ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.