Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel.

1881-02-18 · 39 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 39 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:10a, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Siats- Utskott da Utlåtande N:o 10 a.

1

N:o 10 a.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 Febr. 1881, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Sjette hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

I afseende å sjette hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civildepartementet,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,

hvilka här nedan omförmäla^.

Statsministern, lönefyllnad.

Ang. höj
l:o.

Med bifall till derom gjord nådig framställning, anvisad q ning af stats1876

års Riksdag under sjette hufvudtiteln ett förslagsanslag af högst ''aflöning!*

6,500 kronor, hvaraf statsministern skulle, utöfver den lön, honom såsom

ledamot af Statsrådet eljest tillkomme, uppbära fyllnad till det

belopp, som dittills utgått till justitiestatsminister!!, eller 18,500 kronor.

Uti en inom Första Kammaren väckt, till Ståts-Utskottet remitterad

motion (N:o 28) har Herr A. O. Wallen!) er g, under anförande

hurusom statsministern vore Konungens främste rådgifvare samt innehade

det högsta förtroende och det mest maktpåliggande bland alla

offentliga värf, på grund hvaraf och då statsministerns upphöjda ställning

förbjöde honom att på annat sätt, äfven om arbetskrafterna kunde

räcka till, skaffa sig särskilda inkomster, Riksdagen borde låta sig

Bill. till Bilcsd. Prof. 1881. 4 Samt. 1 Afd. 8 Iläft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

angeläget vara att undanrödja det missförhållande, som inträdt derigenom

att en annan Konungens rådgifvare åtnjöte högre aflöning än

statsministern, föreslagit, att Riksdagen behagade besluta, att statsministerns

aflöning skulle bestämmas till minst 24,000 kronor årligen,

och att detta belopp finge utgå från innevarande års början.

Hvad motionären sålunda anfört kan visserligen anses beaktansvärdt;

men då Riksdagen så nyligen bestämt anslagets belopp i enlighet

med Kongl. Maj:ts då framstälda förslag, bar Utskottet ansett sig

icke kunna tillstyrka, att Riksdagen nu skulle på enskild motionärs

förslag vidtaga förböjning i anslaget, utan hemställer,

att Herr A. O. Wallenbergs förevarande förslag

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Eoinmerskollegium.

Ang. amma- 2:o. Då, enligt hvad ett den nådiga propositionen angående

^skildt utll- statsverkets tillstånd och behof bilagdt statsrådsprotokoll öfver civiltancle.

ärenden för den 5 nästlidne Januari (Bil. sjette liufvudtiteln sid. 2 och

[1 o. 2] •'') 3) gifver vid handen, till innevarande Riksdag lärer vara att förvänta

nådig framställning rörande åtskilliga, af vissa ärendens förestående

öfverflyttning från Kommerskollegium till Statistiska centralbyrån sannolikt

följande nedsättningar i Kommerskollegiets och höjningar i Statistiska

centralbyråns stater, har Utskottet ansett sig böra, under afvaktan

härå, tills vidare uppskjuta afgifvande af yttrande beträffande

de af Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under förestående anslagstitel

äskade medgifvanden i fråga om ej mindre dispositionsrätt öfver

vissa i kollegiets stat anvisade lönebelopp än äfven beviljande på extra

stat för år 1882 af 11,1G0 kronor för tillfällig löneförbättring åt

kollegiet äfvensom bergsstaten; kommande Utskottet alltså att häröfver

framdeles afgifva särskildt utlåtande, hvilket bär skolat

anmälas.

Rikets ekonomiska kartverk.

Ang. anslag 3:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Makt föreslagit Riks
slca

kart- dagen att utöfver det å sjette liufvudtiteln för närvarande för rikets

verket. -

[3.1 *) Denna nummer hänvisar till motsvarande, i statsverkspropositionen befintliga nummer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10 a.

3

ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under

samma hufvudtitel på extra stat för år 1882 anvisa, dels till fortsättande

af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län

31,000 kronor, dels ock för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar

af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor.

Af omförmälda statsrådsprotokoll (sid. 5 och 6) inhemtas, bland annat,

att Kongl. Maj:t den 3 December 1880 faststält utgiftsstater för innevarande

års ekonomiska kartarbeten, slutande för båda kartverken å tillsammans

96,600 kronor. Då till dessa utgifter vore att påräkna tillgångar

till sammanräknadt belopp af 102,200 kronor, skulle för innevarande

år uppkomma en behållning af 5,600 kronor, livilka medel, jemlikt Kongl.

Maj:ts nyssnämnda dag fattade beslut, skulle ställas till förfogande af

den kommission för de allmänna kartarbetena, som Kongl. Maj:t, med

bifall till senast församlade Riksdags derom gjorda underdåniga anhållan,

under den 28 Maj 1880 tillsatt med hufvudsakligt uppdrag att

genom praktiska försöks anordnande verkställa de undersökningar, som

erfordrades för bedömande af kostnaderna för ordnande af ett kartverk

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af den s. k. kartverkskomitén

uppgjordt förslag.

Vidare är i statsrådsprotokollet antydt, att kostnaderna för de

båda kartverken under år 1882 sannolikt icke komme att fullt uppgå

till det belopp, hvartill kartverkens inkomster för år 1881 blifvit beräknade.

Då emellertid de af kommissionen för de allmänna kartarbetena

redan anordnade praktiska försök antagligen komme att äfven

under år 1882 fortsättas, och kostnaderna för dessa försöks anställande,

jemlikt 1880 års Riksdags beslut, borde gäldas af de för kartverken anvisade

medel, samt, enligt meddelade upplysningar, några besparingar

å anslagen till de öfriga kartverken icke kunde emotses, syntes den

behållning, som, med beräkning af samma inkomst- och utgiftsstat under

år 1882 som under innevarande år, skulle uppstå å anslaget till

ekonomiska kartverken, komma att till fullo behöfva tagas i anspråk

för gäldande af kostnaderna för kartverkskommissionens verksamhet, och

för sådant ändamål jemväl blifva behöflig den behållning å 1,800 kronor,

hvilken, under förutsättning att de båda ännu med innehafvare

försedda andre landtmätare-tjenster under år 1882 blefve lediga, komme

att tillfalla kartverken.

Då hvad sålunda blifvit anfördt synts Utskottet ådagalägga, att

de äskade anslagsbeloppen äro erforderliga ej mindre på det att bearbetandet

af ifrågavarande kartverk må kunna, såsom önskligt torde

vara, utan rubbning fortgå intill dess ofvan berörda, af nästlidna års

Riksdag begärda utredning kunnat verkställas, än äfven för bestridande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10 a.

af kostnaderna för de för samma utrednings åstadkommande nödvändiga

praktiska försök, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad

Kongl. Maj:t, föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må, utöfver det å sjette hufvudtiteln

för närvarande för rikets ekonomiska kartverk

uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma

hufvudtitel på extra stat för år 1882 anvisa, dels till

fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena

i Norrbottens län 31,000 kronor, dels ock för de

ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000

kronor, eller tillsammans 76,000 kronor.

Skiften och afvittringar.

Ang. förhöj- 4:o, På sätt Kongl. Maj:t föreslagit, och under erinran att ena
arfvoäet

pir banda medgifvanden lemnats af de sju senaste Riksdagarne, hemställer

storskiftes- Utskottet:

landtmätare

m. m.

C4-]

a) att Riksdagen må för år 1882 bevilja förhöjning

i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstalt)e

17 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvar

samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode

likaledes med 400 kronor;

b) att Riksdagen må medgifva det de belopp,

hvarmed afvittringslandtmätarnes i Yesterbottens och

Norrbottens län inkomster af fjensten under år 1882

kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre

afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,

som på grund af ålder i tjensten

enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må

afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till

storskiftes- och afvittringsverken utgå;

c) att för år 1882 åt föredragandena af afvittringsärendena

i Vesterbottens och Norrbottens län samt

till skrifbiträde åt dem må beviljas en tillökning af

400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp;

samt

d) att tillfällig tillökning i styresmannens för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10 a.

5

afvittringsverket i Vesterbottens län årsafvode för år

1882 må med ett belopp af 200 kronor utaf Riksdagen

beviljas.

5:o. Kongl. Maj:t bär under denna anslagstitel jemväl föreslagit Ang. anslag

Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvitt- hloch''afmtt-''

ringsverken under år 1882, för samma år utöfver ordinarie anslaget, ringsverhsn.

63,000 kronor, på extra stat anvisa 229,300 kronor. [ b.]

Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 9 och följande) gifver vid

handen, slutade ett af Landtmäteristyrelsen uppgjordt och med underdånigt

utlåtande den 22 November 1880 öfverlemnadt förslag till utgiftsstat

för storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 på en

summa af .......................................................................... kronor 321,010: —

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp funnes

på riksstatens sjette hufvudtitel ett ordinarie anslag

å ....................................... kronor 63,000: —

och ett extra anslag å ............ „ 200,000: — M 263,000: —

understege detta belopp förstnämnda summa med kronor 58,010: —,

men emedan, enligt en i Statskontorets utgiftsbyrå den 16 sistlidne

November uppgjord kalkyl öfver tillgångarne å anslagen till skiften

och afvittringar, sedan utgifterna under år 1880 blifvit bestridda, behållningen

derefter skulle utgöra 66,201 kronor 65 öre, så vore, under

förutsättning att denna behållning användes till betäckande af ofvannämnda

brist å 58,010 kronor, ändock ett öfverskott å 8,191 kronor

65 öre påräkneligt till bestridande af utgifter för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1882.

Efter det Landtmäteristyrelsens berörda förslag till utgiftsstat för

storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 blifvit afgifvet, hade

emellertid Kongl. Maj:t under den 3 sistlidne December behagat utfärda

förnyad taxa på arfvode för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och

Norrbottens län. Uti berörda taxa hade, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län

samt Landtmäteristyrelsen hemstält, arfvodet för mätning och uträkning

af skogsmark i skalan 1 : 16,000 och 1 : 20,000 blifvit ej obetydligt

nedsatt, så att detsamma numera utginge med 11 öre per hektar, motsvarande

0,9 7 öre per qvadratref, i stället för att det hittills utgjort

1,2 öre per qvadratref, hvarjemte arfvodet för uppgående af linienät,

hvilket hittills utgått med 2 kronor för 1,000 fot, bestämts till 50 öre

för 100 meter, motsvarande 1 krona 50 öre för 1,000 fot.

När derefter ärendet angående fastställande af stat för år 1881

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

blifvit den 10 i nyssberörda Blånad inför Kongl. Maj:t anmäldt, både

Kong], Maj:t, med hänsyn till de nedsättningar i arfvodestaxan, som

sålunda egt rum, funnit skäligt föreskrifva, att de beräknade kostnaderna

för arfvoden enligt §§ 1—8 samt 12 i taxan — deri inberäknadt

de särskilda tilläggsarfvodena till landtmätare, som under sommartiden

varit sysselsatta med förberedande arbeten för skattläggning och områdestilldelning

— finge minskas för Vesterbottens län med 10,000

kronor och för Norrbottens län med 5,000 kronor, hvarjemte Kongl.

Maj:t, som samma dag bifallit en hemställan från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i Kopparbergs län att en nyss förut ledigblifven storskifteslandtmätarebefattning

inom länet icke vidare skulle återbesättas,

i följd hvaraf storskifteslandtmätarnes antal i nämnda län hädanefter

komme att utgöra endast 17, nedsatt staten för Dalarnes storskiftesverk

med 3,200 kronor; och hade, med godkännande i öfrigt af förslaget,

utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 blifvit

af Kongl. Maj:t faststäld, deri samtliga utgifterna voro upptagna

till ett sammanlagdt belopp af 302,810 kronor, hvaraf belöpte

på Kopparbergs län............................................... kronor 77,050: —

„ Vesterbottens län............................................. ,, 124,660: —

„ Norrbottens län ......... „ 101,100: —.

Uti ofvan omförmälda utlåtande af den 22 November 1880 hade

Landtmäteristyrelsen anfört, att om styrelsens förslag till utgiftsstat

för storskiftes- och afvittringsverken blefve i nåder gilladt, samt styresmännen,

föredragandena och landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken

finge under år 1882 komma i åtnjutande af enahanda förmåner,

som blifvit för innevarande och flera föregående år särskildt

beviljade, hvarom Landtmäteristyrelsen hemstälde, så skulle, enär styrelsen

saknade skäl att göra någon anmärkning emot Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

beräkningar, erfordras till fortsättning under år 1882 af

storskiftesarbetena i

Kopparbergs län.............

.......... kronor

80,250: —

afvittringsarbetena i

Vesterbottens län ..........

......... 11

134,660: —

dito i

Norrbottens län................

........... V

106,100: —

eller tillsammans .....

......... kronor

321,010: —,

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp skulle,

på sätt ofvan upplyst vore, finnas dels en behållning

från föregående år å...... kronor 8,191: 65

och dels ett på riksstatens sjette

hufvudtitel uppfördt ordinarie

anslag till skiften och afvittringar

å...................................... „ 63,000: —

kronor 71,191: 65,

63,000:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

så skulle ett fyllnadsanslag å extra stat erfordras

till ett belopp af............................................................ kronor 249,818: 35,

eller i jemnadt tal 250,000 kronor.

Den af Landtmäteristyrelsen, under förutsättning af bifall till dess

förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år

1881, beräknade behållning till år 1882 från föregående år borde väl,

enär sagda förslag blifvit af Kong]. Maj:t nedsatt med 18,200 kronor,

höjas med ett motsvarande belopp och således utgöra 26,391 kronor

65 öre; men då Kong!. Majrts Befallningshafvande i Kopparbergs län

under den 26 November 1880 till godtgörelse anmält ett belopp af

15,863 kronor 25 öre, som bemälde Befallningshafvande förskjutit för

handtlangningskostnader i Sårna under år 1880, och detta förskott

syntes böra ersättas från besparingarne å anslagen till storskiftes- och

afvittringsverken, kunde behållningen till år 1882 icke upptagas till

högre belopp än 10,528 kronor 40 öre. Då Kongl. Maj:t redan vid

bestämmande af storskiftes- och afvittringsverkens stat för innevarande

år vidtagit alla nedsättningar, som af den nya arfvodestaxan kunde

blifva en följd, och anledning icke förekomme att af någon annan orsak

utgifterna för år 1882 skulle understiga det för år 1881 faststälda belopp,

skulle alltså för storskiften och afvittringar under år 1882 erfordras

till storskiftesverket i Kopparbergs län..................... kronor 77,050

„ afvittringsverket i Vesterbottens län .................. „ 124,660

„ dito i Norrbottens län .................... „ 101,100

Summa kronor 302,810

till betäckande hvaraf funnes dels ett

ordinarie anslag å.................. kronor 63,000: —,

dels ofvannämnda behållning „ 10,528: 40, kronor 73,528: 40,

hvadan ett fyllnadsanslag erfordrades till belopp af kronor 229,281: 60,

eller i jemnadt tal 229,300 kronor.

Vid hvad sålunda förekommit har Utskottet icke funnit anledning

till någon särskild erinran; men då höjningen af det till skiften och

afvittringar erforderliga extra anslagsbeloppet, enligt hvad statsrådsprotokollet

(sid. 8 och 11) utvisar, till ej oväsentlig del är betingad deraf

att, jemlikt Kongl. Maj:ts den 27 Juni 1879 meddelade beslut, handtlangningskostnaderna

vid det redan under år 1880 påbörjade storskiftet

inom Sårna och Idre socknar af Kopparbergs län skulle gäldas

af allmänna medel och icke, såsom inom öfriga socknar, af jordegarne,

har Utskottet ansett sig böra bringa till Riksdagens kännedom att,-en
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Ang. ifrågasatt

nedsättning

af ett

anslag m.m.

ligt hvad af handlingar, som varit för Utskottet tillgängliga, inhemtats,

den ifrågavarande socknar sålunda förunnade förmån synes hufvudsakligen

hafva varit grundad derpå att, då dessa socknars invånare

enligt de för afvittringen och storskiftet faststälda grunderna icke tillerkänts

vidsträcktare dispositionsrätt öfver skogen än den, som tillkommit

invånarne i Yesterbottens och Norrbottens läns lappmarker,

billigheten ansetts fordra, att likställighet jemväl komme att ega rum i

afseende på de för förrättningen nödiga handtlangningsdagsverkcn,

från hvilkas utgörande lappmarkens invånare äro befriade; hvarjemte

afseende torde hafva fästats derå att, då befolkningen i Sårna på en

ytvidd af omkring 38 svenska qvadratmil utgjorde, oberäknadt några

lappfamiljer, ej mer än omkring 1,300 personer samt af detta antal

endast högst 300 vore arbetsföre män, redan denna omständighet gjorde

det för socknemännen omöjligt att utgöra alla de dagsverken, som

tidtals på en gång blefve af nöden, derest storskiftesarbetet skulle med

erforderlig raskhet pågå.

I enlighet med hvad Kongl. Magt föreslagit hemställer Utskottet

alltså,

att, till bestridande af kostnaderna för storskiftesoch

afvittringsverken under år 1882, för samma år

må, utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra

stat anvisas 229,300 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

G:o. Under denna anslagstitel finnes för närvarande å sjette

hufvudtiteln uppfördt ett reservationsanslag å 95,850 kronor (deraf särskilt,

reservationsanslag'' 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar).

Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 2) har Herr Friherre R. Klinckowström, under förmälan,

bland annat, att enligt rikshufvudboken för år 1878 reservationen

å förevarande anslag för nämnda år utgjort 672,883 kronor, hvaraf

framginge huru de s. k. reservationsanslagen onödigt hopade högst betydliga

summor för jemförelsevis mindre vigtiga ändamål, föreslagit att

anslaget till hästafvelns förbättrande (deruti inbegripet särskilda anslaget

till prisbelöningar för hästar) måtte nedsättas till 60,000 kronor

årligen och upphöra att räknas bland reservationsanslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

9

Motionärens berörda uppfattning torde vara grundad derpå, att

uti kapitalkontot till rikshufvudboken behållningen å förevarande anslag

icke är specificerad utan endast slutsumman upptagen, i följd

hvaraf lätt kan uppstå den föreställning, att hela det reserverade beloppet

är för blifvande utgifter tillgängligt; men Utskottet har af uppgift,

som blifvit från Statskontorets riksbokslutsbyrå meddelad, inhötatat,

att uti derstädes upprättadt omslut af Stuteriöfverstyrelsens hufvudbok

för år 1879 reservationen till år 1880 å anslaget till “Hästafvelns för
-

bättrande“ redovisades sålunda:

Kontant behållning....................................

.......... kronor

10,570:

25.

Inventariers värden....................................

.......... 11

559,572:

88.

Behållning af spanmål och proviant ....

.......... 11

24,126:

16.

Utlånta medel ............................................

.......... 11

49,403:

53.

Fordringar, efter afdrag af skulder.......

.......... n

28,636:

43.

summa kronor 672,309: 25.

På sätt förestående uppgift angifver, utgöres ifrågavarande reservation

till ojemförligt största delen af värdet utaf inventarier, hvaruti

ingår värdet af hästbesättningen vid stuterierna. Då dessa poster,

likasom behållningen af spanmål och proviant, naturligen icke böra

tagas i beräkning vid bedömande af det nuvarande anslagets behöflighet,

samt summan af den kontanta behållningen, utlånta medel och

fordringar, efter afdrag af skulder, vid nästlidna års ingång icke uppgick

till mer än 88,610 kronor 21 öre, hvaruti till någon del ingå

natura-fordringar af hö m. m., lärer icke tillräcklig anledning förefinnas

att nu vidtaga vare sig någon nedsättning i förevarande anslag eller

någon förändring af dess natur, helst hästafvelns förbättrande icke

torde kunna anses vara något mindre vigtigt ändamål, utan tvärtom

är af stor betydelse ej minst för landets jordbrukande befolkning.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr Friherre R. Klinckowströms ifrågavarande

förslag icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Utflyttningshjelp efter skiften.

7:o. Å riksstatens sjette hufvudtitel finnes för närvarande under

förestående anslagsrubrik uppfördt ett förslagsanslag till belopp af

50,000 kronor.

Bill. till liiksd. Prot. 1881. é Sami. 1 Afd. 8 Höft.

Ang. ifrågasatt

nedsättning

af ett

anslag.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående

öfriga ordinarie

anslag.

[6.]

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling

öfverlemnad motion (N:o 160) har Herr A. P. Lind föreslagit

att, då de laga skiftena inom riket nu mera syntes vara i det närmaste

afslutade, förevarande anslag måtte nedsättas till 25,000 kronor.

Då emellertid, enligt hvad en vid Statskontorets den 10 December

1880. till Kongl. Maj:t afgifna berättelse angående statsverkets tillstånd

och förvaltning fogad förslagsberäkning å öfverskott och brister i statsregleringen

för år 1879 utvisar, utgifterna för nu ifrågavarande ändamål

under sist nämnda år uppgått till 127,393 kronor, samt alltså för

samma år å förevarande anslag, hvilket vid 1877 års riksdag nedsattes

från 110,000 kronor till nuvarande beloppet 50,000 kronor, uppstått brist

af ej mindre än 77,393 kronor, synes den närvarande tidpunkten mindre

lämplig för vidtagande af ytterligare nedsättning i anslagets beräkning,

ehuru Utskottet å andra sidan icke heller funnit sig föranlåtet föreslå

någon höjning deraf, enär, vid det förhållande att bristen å anslaget

under år 1878 utgjort allenast 7,898 kronor, ofvan berörda för år 1879

beräknade högst betydliga brist torde kunna anses hafva varit af tillfälliga

omständigheter beroende. Utskottet hemställer alltså,

att Herr A. P. Linds ifrågavarande förslag må

af Riksdagen lemnas utan afseende.

Öfriga ordinarie anslag.

8:o. Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har Kongl. Maj:t

icke för närvarande och innan sig visat, huruvida ofvan omnämnda,

ifrågasatta öfverflyttning från Kommerskollegium till Statistiska

centralbyrån af vissa göromål borde föranleda framställning till Riksdagen

om ändring i ordinarie anslagen för ifrågavarande båda embetsverk,

ansett annan ändring för år 1882 böra ega rum, än att förslagsanslaget

»Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.» för jemnande

af hufvudtitelns slutsumma borde höjas med 10 kronor, eller från

117,758 kronor till 117,768 kronor.

Deremot har uti ofvan omförmälda motion (N:o 2 i Första Kammaren)

Herr Friherre R. Klinckowström föreslagit, att alla å sjette hufvudtiteln

för närvarande uppförda reservations- och förslagsanslag utom

förslagsanslaget »Bidrag till skjutsentreprenader» måtte förändras till

s. k. bestämda anslag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

11

På grund af de skäl mot vidtagande af en dylik åtgärd, som

Utskottet uti afgifvet utlåtande angående regleringen af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel anfört, har Utskottet emellertid

icke kunnat biträda motionärens ifrågavarande förslag; hemställande

alltså Utskottet:

a) att Herr Friherre R. Klinckowströms omförmälda

framställning må af Riksdagen lemnas utan afseende;

och

b) att, under förbehåll af den ändring i anslagen

till Kommerskollegium och Statistiska centralbyrån,

som kan blifva en följd af derom under riksdagens

lopp inträffande nådig framställning, samtliga

sjette hufvudtitelns ordinarie anslag, hvilka icke blifvit

här ofvan särskildt omförmälda, må uppföras till enahanda

belopp, som i nu gällande riksstat äro upptagna;

dock att uti anslaget till »Skrifmaterialier och expenser,

ved m. m.» må få göras den jemkning, som för

jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan blifva erforderlig.

Med afseende å tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln,

äro, förutom hvad under punkterna 2—5 här ofvan omförmälts, följande

framställningar gjorda:

Justeringsstyrelsen.

9:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och

under erinran att enahanda belopp, som det nu äskade, blifvit för innevarande

och de två senast förflutna åren till ändamålet anvisade, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 anvisa

till arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen anstälda

personal ett belopp af 9,300 kronor.

Öfverståtliållare-embetet.

10:o. Enär det för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser»

beviljade anslag 10,000 kronor vore anvisadt endast för år 1881, men

det borde anses otvifvelaktigt att tidningens utgifvande jemväl efter

Angående

arfvoden åt

personalen

vid Justeringsstyrelsen.

[U]

Angående

fortsätt utgifvande

af

“Polisunderrättelser“.

[8.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående

bidrag till

aflöning åt

exekutionsbetjeningen

\

Stockholm.

[9.]

nämnda år vore af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning

i anslaget ej kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda

ändamål skulle vinnas, har Kongl. Majd för ifrågavarande tidnings

utgifvande under år 1882 äskat enahanda anslag, som blifvit för innevarande

år beviljadt; och får Utskottet, som härvid ej funnit anledning

till erinran, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 bevilja

till fortsatt utgifvande under samma år af »Polisunderrättelser»,

i enlighet med de af Kongl. Maj:t

meddelade föreskrifter, ett anslag af 10,000 kronor.

ll:o. Uti det af Kongl. Maj:t till nästlidna års Riksdag framlagda

förslag till stat för underståthållaren och Öfverståthållare-embetets

kansli var upptaget ett belopp å 12,200 kronor, att användas såsom

bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm. Då Riksdagen

emellertid, enligt hvad uti underdånig skrifvelse den 14 Maj 1880 anmäldes,

beviljade berörda belopp endast såsom extra anslag för innevarande

år, men enahanda anslag vore äfven för år 1882 erforderligt,

har Kongl. Majd föreslagit Riksdagen att för ifrågavarande ändamål

på extra stat för sistnämnda år anvisa till Öfverståthållare-embetets

förfogande 12,200 kronor.

Orsaken, hvarför senast församlade Riksdag endast på extra stat

för innevarande år anvisade förevarande anslag, var, enligt hvad nyss

omförmälda underdåniga skrifvelse gifver vid handen, att det syntes

ovisst, huruvida icke utgifterna för aflöning åt exekutionsbetjeningen

i Stockholm rätteligen borde bestridas uteslutande af Stockholms stad,

i hvilket hänseende utredning borde kunna förväntas blifva förebragt

af den utaf Kongl. Maj:t år 1879 tillsatta skatteregleringskomitén. Då

denna komité emellertid ännu icke afslutat sina arbeten, samt någon

utredning beträffande Stockholms stads skyldigheter i fråga om exekutionsbetjeningens

aflöning alltså icke för närvarande föreligger, har

Utskottet funnit sig ega giltig anledning att Kongl. Maj ds förevarande

framställning till bifall förorda; hemställande på grund häraf Utskottet,

att på extra stat för år 1882 må till Öfverståthållare-embetets

förfogande anvisas såsom bidrag till

aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp

af 12,200 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

13

Landsstaterna i länen.

12:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under erinran att det

äskade anslagsbeloppet är lika med hvad för innevarande och flera

föregående år till ändamålet beviljats, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må för år 1882 ställa till Kongl.

Maj:ts förfogande ett extra anslag af 40,000 kronor,

att användas till aflöning och underhåll åt särskild

polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena

påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts

upptäckande samt förbrytares efterspanande eller

gripande.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

13:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i anledning af

Landtbruksakadeiniens derom gjorda framställning föreslagit, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 anvisa

följande för innevarande år beviljade anslag, nemligen

:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna

för allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur,

redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag och andra jordbruksalster 10,000 kronor; och

c) till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska

undersökningar vidLandtbruksakademiens

agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt af akademiens

förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor.

14:o. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att såsom bidrag

till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes

behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbunde sig att

upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller

Angående

särskild

polisstyrka

på landet.

[10.]

Ang. allmänna

landtbruksmöten,

prisbelöningar,

m. in.

[11-13.]

Ang. agrikulturkemiska

stationer.

[14.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Uts^ottets Utlåtande N:o 10 a.

hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa

och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna till laboratoriets

underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof

— anvisa 3,000 kronor för hvarje station, beviljade 1876 års Riksdag

på extra stat för år 1877 tillsammans 12,000 kronor, hvilket belopp

alltsedan årligen till enahanda ändamål anvisats.

För tilldelande af statsbidrag till belopp af 3,000 kronor åt hvar

af fem dylika stationer har Kongl. Maj:t nu äskat extra anslag för år

1882 af tillhopa 15,000 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 16 och 17) inhemta^, är denna

nådiga framställning, i hvad densamma afser beredande af tillgång till

bidrag åt ytterligare en kemisk station, föranledd af en utaf Örebro

läns hushållningssällskap gjord underdånig ansökning, att Kongl. Maj:t

ville för tiden från och med år 1882 och framgent, såsom bidrag till

underhåll af en för Örebro län i staden Örebro inrättad kemisk station

för jordbrukets och näringarnes behof i förening med en byrå för

kontrollundersökning af säd och frö, anvisa ett årligt belopp af 3,000

kronor, under förutsättning af bifall till hvilken ansökning hushållningssällskapet

så väl förbundit sig att i allo fullgöra ofvan nämnda, för

åtnjutande af statsbidrag till underhåll af dylik station föreskrifna vilkor

och fordringar, som ock för sådant ändamål beviljat icke allenast

för en gång ett förslagsanslag å högst 5,000 kronor till inlösen af laboratorieinventarier

och persedlar, utan äfven för tiden från och med

år 1882 och tills vidare framgent ett årligt förslagsanslag af högst

3,000 kronor för bestridande af de årliga utgifterna vid stationen.

Afsigten härmed vore, enligt hvad statsrådsprotokollet jemväl

gifver vid handen, att Örebro läns hushållningssällskap skulle öfvertaga

en i Örebro redan befintlig enskild kemisk station och byrå för

kontrollundersökning af säd och frö, vid hvilken under de åtta första

månaderna af år 1880, enligt af vedei-börande meddelad redogörelse,

verkstälts ej mindre än 834 kemiska och 554 botaniska undersökningar;

och då, på sätt departementschefen till statsrådsprotokollet anfört,

denna i och för sig omfattande verksamhet otvifvelaktigt skulle

komma att, till gagn för ej allenast Örebro utan äfven angränsande

läns jordbrukande och näringsidkande befolkning, än vidare utvecklas,

derest åt stationen bereddes den tryggade ställning och de ökade

krafter, som blefve en följd af densammas öfvertagande af hushållningssällskapet,

samt billigheten fordrar att sällskapet, hvilket redan för

nästlidna år lemnade stationen ett understöd af 1,500 kronor, för dess

underhållande får åtnjuta samma förmån, som kommit andra hushåll
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10 a.

15

ningssällskap till godo, har Utekottet icke tvekat att tillstyrka Riksdagen

att bevilja de derför erforderliga medlen.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 anvisa

såsom bidrag till underhåll af fem kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnes behof — inom

de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att

upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte

bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt

bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren

äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll

samt till inköjj af böcker och inventarier för stationens

behof — ett anslag af 3,000 kronor för hvarje

station eller tillsammans 15,000 kronor.

15:o. För fortsättande under år 1882 af de geologiska undersökningarne

och utgifvande af derpå grundade kartor har Kongl. Maj:t

äskat ett extra anslag för samma år till belopp af 85,500 kronor,

hvilken summa med 2.500 kronor öfverskjuter det för innevarande år

till förevarande ändamål anvisade anslag.

Uti statsrådsprotokollet (sid. 17—2o) äro upplysningar meddelade

rörande fortgången åt ifrågavarande undersökningar äfvensom beträffande

de för desammas fortsättande under nästkommande år erforderliga

medel, till hvilka upplysningar Utskottet för undvikande af

vidlyftighet tillåter sig att här endast hänvisa. Vid den upprättade

förslagsberäkningen öfver kostnaden för den geologiska undersökningen

för år 1882 har Utskottet ej funnit anledning till anmärkning och får

alltså, under erinran att, på sätt i statsrådsprotokollet jemväl blifvit

framhållet, den ifrågasatta anslagsförliöjningen uteslutande är betingad

af den tjenstemännen vid geologiska undersökningen af Riksdagen

medgifna rätt att efter viss tids tjenstgöring varda i högre lönegrad

uppflyttade, hemställa,

att för fortsättande under år 1882 af de geologiska

undersökningarne och utgifvande af derpå grundade

kartor må beviljas ett extra anslag för samma

år till belopp af 85,500 kronor.

Ang. geologiska

undersökningarne.

[15-] I

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Ut skott ets Utlåtande N:o 10 a.

Ang. aflöningen

af betjeningen

vid

Blyinge stuteri

m. m.

[16.]

Ang. en andre

undervisare

i husslöjd

m. m.

[17 — 18.]

Ang. statsbidrag

till

väfslcolan i

Borås.

[19.]

Hästafvel^ förbättrande.

16:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagstitel i anledning

af Stuteriöfverstyrelsens derom gjorda hemställan föreslagit och under

erinran att anslag för ifrågavarande ändamål blifvit för innevarande

och flera föregående år, eller allt sedan år 1874, anvisade till lika belopp

med det nu äskade, hemställer Utskottet,

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig

betjening samt förbättrande af betjeningens vid

alla tre stuterierna lönevilkor må för år 1882 på extra

stat beviljas 5,937 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

17:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i anledning

af Landtbruksakademiens derom gjorda framställning föreslagit, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 bevilja

följande för innevarande och föregående år anvisade

anslag, nemligen:

a) för anställande af en andre undervisare i husslöjd

och en elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne

i husslöjd för att af denne handledas och utbildas

till att kunna användas såsom lärare i husslöjd,

ett anslag af 3,000 kronor; och

b) till befrämjande af husslöjden, utöfver derför

på ordinarie stat anvisade medel, ett till Kongl. Maj:ts

förfogande stäldt anslag å 10,000 kronor.

18:o. Sedan 1868 års Riksdag för anordnande af en väfskola i

Borås anvisat, jemte 4,500 r:dr till skolans första uppsättning, ett belopp

af 3,000 r:dr för skolans underhåll, mot vilkor att af länets landsting

eller eljest inom orten tillskötes ett derutöfver för ändamålet behöfligt

belopp af 1,500 r:dr, har enahanda belopp af 3,000 r:dr årligen

intill och med år 1872 samt derefter ett till 3,800 r:dr eller kronor

ökadt belopp årligen för skolans underhåll af statsmedel beviljats mot

vilkor att af länets landsting eller eljest inom orten för ändamålet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a. 17

lemnades ett likaledes årligt tillskott, motsvarande minst hälften af

statsanslaget.

Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att på extra stat för

nästkommande år anvisa ej mindre omförmälda anslagsbelopp, 3,800

kronor, under förut stadgade vilkor, än äfven, såsom bidrag till aflönande

af en andre lärare vid ifrågavarande väfskola, 1,000 kronor,

under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet från Elfsborgs

läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet.

Af den utredning, som i statsrådsprotokollet (sid. 22 och 23)

blifvit i detta ärende meddelad, inhemtas, bland annat, att lärjungeantalet

vid väfskolan i Borås, hvilket under hvardera af de två första

åren efter skolans öppnande utgjorde allenast 12, under hvardera af

åren 1878 och 1879 ökats till 40, samt att skolan för meddelande åt

dessa af undervisning i allt hvad till väfnadskonsten hörer eger blott

en lärare, hvilken enligt hvad skolstyrelsen upplyst, huru nitisk och

skicklig han än vore, icke utan öfveransträngning och med eu tjenstgöringstid

af öfver hufvud 9 timmar dagligen under 10 månader af året

förmådde så som önskligt vore handhafva undervisningen.

Då anställandet af ytterligare en lärare vid ifrågavarande väfskola

alltså synes vara af verkligt behof påkalladt, samt den ifrågasatta

aflöningen för en dylik lärare, utgörande med inberäkning af det

bidrag, som borde af länets landsting eller eljest inom orten tillskjutas,

2,000 kronor för år räknadt, lärer kunna anses stå i skäligt förhållande

till den nuvarande lärarens till 2,500 kronor uppgående löneförmåner,

har Utskottet funnit sig ega giltiga skäl att förevarande nådiga framställning

till bifall förorda, dervid Utskottet velat särskilt framhålla,

att i fråga om aflöningen till den föreslagne nye läraren proportionsvis

vida större anspråk komma att ställas på landstingets eller ortens

i öfrigt beredvillighet att dertill bidraga, än hvad förhållandet är i afseende

å de för skolans upprätthållande i öfrigt erforderliga medel.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882

anvisa:

a) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan

i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting

eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp,

motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800

kronor; och

Bill. till Riksd. Prot. 1881. 4 Sand. 1 Afd. 8 Eåft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Ang. hyresoch

inköjisbidrag

åt

svenska

slöjdföreningens

museum.

[20.]

Ang. bidrag

till bergsskolorna

i

Filipstad

och Falun.

[21.]

Ang. aflöningar

till

Styrelsen för

allmänna

väg- och

vattenbyggnader

in. m.

[22-24.]

b) såsom bidrag till aflönande af en andre lärare

vid samma skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda

belopp varder för ändamålet från Elfsborgs

läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet.

19:o. Under denna anslagstitel får Utskottet slutligen, i öfverensstämmelse

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må, på sätt för innevarande och

flera föregående år blifvit beviljadt, på extra stat för

år 1882 anvisa ett belopp af 4,000 kronor såsom

hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens

museum.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

20:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och i enlighet med hvad

för innevarande och flera föregående år egt rum, hemställer Utskottet,

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad

och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare

komma att jemväl under år 1882 fortsätta sin verksamhet

i enahanda omfång och utsträckning som hittig,

hvarom Kongl. Maj:t lärer genom inspektion

af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för

samma år må anvisas ett belopp af 14,000 kronor,

att till brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret

utbetalas.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenste
biträden

in. in.

21:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1882 anvisa till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden

43,870 kronor; under vilkor att af chefens arfvode finge, så länge befattningen

vore förenad med chefskapet i Styrelsen öfver statens

jernvägsbyggnader, utgå blott det belopp, som utgjorde skilnaden

emellan den aflöning, som i sistnämnda egenskap uppbures, och 14,000

kronor;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

19

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000 kronor;

samt

till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera andra länders arbeten 3,000

kronor,

eller tillsammans 91,870 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 26 och 27) framgår, att det till aflöning

åt styrelsen och dess tjenstebiträden äskade beloppet, 43,870

kronor, är afsedt att fördelas på följande sätt, nemligen:

Chefen ..............................

Aflöning.

............. 6,000

Dyrtidstillägg

1,000

Summa.

7,000.

Byråchefen .........................

............. 4,500

900

5,400.

Kamreraren .........................

........... 3,000

1,200

4,200.

Förste adjutanten .............

............. 3,000

600

3,600.

Andre adjutanten .............

............. 2,000

400

2,400.

Registrator!!.........................

............. 1,800

1,320

3,120.

Kanslisten............................

............. 1,000

200

1,200.

Vaktmästaren ...................

............. 600

150

750.

En distriktchef .............

............. 1,800

360

2,160.

Fyra distriktschefer .......

............. 7,200

1,440

8,640.

En distriktsadjutant ........

............. 750

150

900.

Fem distriktsadjutanter .

.............. 3,750

750

4,500.

tillsammans

kronor 35,400

8,470

43,870.

Då slutlig lönereglering för Styrelsen för allmänna väg- och

vattenbyggnader icke lämpligen kan ega rum utan i samband med afgörande!

af frågan derom, åt hvilken myndighet bör uppdragas tillsynen

öfver de jern vägsbyggnader, bvilka för statens räkning framdeles

möjligen kunna komma att företagas — vare sig denna tillsyn lämpligast

bör, på sätt 1868 års Riksdag uti underdånig skrifvelse den 13 Maj

samma år angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette

bufvudtitel förutsatt, utöfvas af Styrelsen för statens jernvägstrafik,

eller densamma, i öfverensstämmelse med en af nästlidna års Riksdag

uti underdånig skrifvelse den 14 Maj 1880 angående regleringen af utgifterna

under samma bufvudtitel gjord antydan, må kunna öfverlemnas

åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader — torde tillfällig

löneförbättring för år 1882 böra, i likhet med hvad för innevarande år

egt rum, beviljas sistnämnda styrelse och dess tjenstebiträden, samt

alltså ofvannämnda belopp, 43,870 kronor, på extra stat för samma år

anvisas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottet# Utlåtande N:o 10 a.

Ang. godtgörande

af

förskott.

[33.]

Vidkommande Kongl. Maj:ts under denna rubrik i öfrigt gjorda

framställningar har Utskottet endast velat bringa till Riksdagens kännedom

att, enligt af vederbörande lemnad upplysning, behållningen från

år 1880 å anslaget till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten visserligen utgjort ............................................ kronor 13,556: 75;

men att från denna behållning likväl, på grund af Kongl.

Bref den 30 December 1880, under innevarande år redan

utbetalts till åtskilliga länsstyrelser för vägundersök
ningar

................................i."....................... kronor 11,000: —

samt att dessutom återstode oguldna

åtskilliga, ännu ej inkomna räkningar

för år 1880 å tillhopa omkring ........ „ 1,500: — 12 500'' _

hvadan alltså behållningen från år 1880 i verkligheten

endast kan uppskattas till omkring........................... kronor 1,056: 75.

Utskottet hemställer alltså, i öfverensstämmelse med hvad Kongl.

Maj:t äskat,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882

anvisa:

a) till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt

Styrelsen för allmäuna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden 43,870 kronor; under vilkor

att af chefens arfvode må, så länge befattningen är

förenad med chefskapet i Styrelsen öfver statens

jernvägsbyggnader, utgå blott det belopp, som utgör

skilnaden emellan den aflöning, som i sistnämnda

egenskap uppbäres, och 14,000 kronor;

b) till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten 45,000 kronor; samt

c) till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen

för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders arbeten 3,000 kronor.

Ersättning för af Statskontoret och Armeförvaltningeu gjorda förskott.

22:o. På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 33 och 34) inhemtas,

hade enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd

och behof fogade förteckning öfver förskott, hvilka borde till ersättande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

21

hos Riksdagen anmälas, Statskontoret under åren 1879 och 1880

förskjutit:

ersättningar till landsstatstjenstemän för frånträdda boställen

.......................................................................................... 527: 92

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning

i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på

landet ..................................................................................... 1,634: 65

ersättning för tryckning och häftning af Statskontorets,

Kammarkollegiets och Kammarrättens utlåtande angående

uppbörds- och redovisniugsväsendet för länen ...... 966: 15

till Kongl. Norska Regeringens Departement för det Inre

Sveriges oguldna andel uti de från norsk sida bestridda

utgifter för den under år 1879 verkstälda uppröjningen

af riksgränsen............................................................................ 7,011: 84.

kronor 10,140: 56.

.Vidare hade, på sätt uti bilagan N:o 5 b vid Kongl. Maj:ts till

nästlidna års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof blifvit omförmäldt, Arméförvaltningen, som på grund

af nådiga bref den 30 Maj och 13 Juni 1879 förskottsvis bestridt

kostnaderna för de truppkommendering ar, hvilka under nämnda månader

utgått till Sundsvall och dess omgifningar samt till åtskilliga orter

inom Gefleborgs län i anledning af yppade oroligheter bland sågverksarbetare,

enligt meddelade uppgifter sålunda förskjutit dels omedelbarligen

och dels genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs

och Vesternorrlands län ett sammanräknadt belopp af omkring 100,000

kronor, men, alldenstund någon redovisning för de sålunda förskjutna

medlen då ännu ej inkommit och slutlig uppgift å kostnaderna för

dessa kommenderingar, af hvilka en mindre styrka om 75 man fortfarande

var förlagd i Sundsvall, icke kunde lemnas förr än äfven

denna truppkommendering indragits, anmälde då varande chefen för

Civildepartementet-, att frågan om beredande af ersättning för de af

berörda anledning uppkomna kostnader skulle framdeles underställas

Kongl. Maj:ts pröfning.

Sistnämnda truppkommendering i Sundsvall blef genom nådigt

bref den 27 Januari 1880 hemförlofvad, och Arméförvaltningen hade

derefter uti särskilda underdåniga skrivelser den 14 September och

12 November samma år anhållit om ersättning för samtliga af förvaltningen

förskottsvis utbetalda kostnader för ifrågavarande kommenderingar,

uppgående enligt nu meddelade uppgifter till sammanlagdt

belopp af 104,280 kronor 2 3 öre.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10 a.

Ang. anslag

till åtskilliga

nya byggnader

m. m.

[34.]

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen

om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, föreslagit

Riksdagen att till ersättande af ifrågavarande dels af Statskontoret

och dels af Arméförvaltningen förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett

extra anslag af 114,421 kronor.

I öfverensstämmelse härmed hemställer Utskottet,

att Riksdagen må, till godtgörande af ofvan angifna

förskott, på extra stat för år 1882 bevilja ett

belopp af 114,421 kronor.

Statens jernYägstrafik.

23:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att dels till utförande

af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar bevilja ett särskildt anslag för år 1882 af 350,000

kronor och dels till bestridande af kostnaderna för uppförande ä statens

jemn äg strafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad,

innehållande expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter

för innehafvare af befattningar vid statens jernvägstrafik, ställa

till Kongl. Maj:ts förfogande likaledes ett särskildt anslagsbelopp af

400,000 kronor samt deraf anvisa 200,000 kronor, att utgå under år

1882.

Hvad först angår det till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid de redan trafikerade jernvägarne äskade anslaget, inhemtas

af statsrådsprotokollet (sid. 34—39), att Styrelsen för statens

jernvägstrafik uti underdånig skrifvelse den 13 December 1880 ifråga

om fördelningen och användandet af dessa medel anfört, att till fullbordandet

af en mindre reparationsverkstad vid Östersunds station, för

hvilkens påbörjande ett anslag af 25,000 kronor redan blifvit af Riksdagen

beviljadt, beräknades ......................................................kronor 15,000.

Under år 1880 hade å bandelen Torpshammar—Östersund

en betydlig timmerforsling förekommit från Bräcke

station, der timret, som ditkommit sjöledes från de med

Refsundssjön sammanhängande vattendragen, medelst ett särskildt

med ångmaskin drifvet uppfordringsverk lastades å

jernvägsvagnar, som fördes till den straxt vester om Torpshammar

belägna hållplatsen Tirsta, hvarest timret afstjelptes

i Ljungans vattendrag för att derå flottas till sin bestäm
Transport

15,000.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Transport

melseort. Då denna tirnmerforsling antagligen komme att

fortsättas i än större skala, blefve nödigt att tillöka ifrågavarande

uppfordringsverk, så att ett större antal vagnar

kunde på en gång lastas, hvarför styrelsen

för tillökning af uppfordringsverket vid Bräcke beräknat

ett belopp, af.................................................................................

För beredandet af stallrum åt de lokomotiv, som med

anvisadt extra statsanslag komme att under år 1881 inköpas

för att vara tillgängliga, när norra stambanan i hela hennes

utsträckning öppnades för trafik, erfordrades:

dels för tillbyggnad af lokomotivstallen

vid Bollnäs station för ytterligare 4 lokomotiv...........................

» Storviks d:o )) 2 ))

)) Upsala d:o » 2 »

dels för uppförandet af ett lokomotivstall för 4 maskiner

med tillhörande vändskifva och vattenstationsbyggnad vid den

blifvande stationen vid Tomteboda, i närheten af Karlberg ...

Då behof uppstått af den rörliga materielens förstärkning

å de närmast Göteborg belägna delarne af vestra och

södra banorna, och då dertill erforderliga lokomotiv lämpligast

borde förläggas i Falköping, der dessa båda banor sammanträffa,

upptoges

för tillbyggnad af lokomotivstallen i Falköping för ytterligare

4 lokomotiv ...................................................................................

Esomoftast hade det visat sig vara med svårighet förenad!

att anordna tågmöten vid de å norra banan belägna

stationerna By valla och Vånge, der förutom hufvudspåret

endast funnes ett spår med tillhörande stickspår, å hvilka

senare stationernas hela lokaltrafik måste besörjas, då de

begge öfriga spåren togos i anspråk vid tågmötena. För

afhjelpande af dessa olägenheter upptoges

för ett tredje spår vid Byvalla station .................................

för d:o d:o vid Vånge station ....................................

Likaledes vore det nödigt att vid Ockelbo station,

jemväl å norra banan, vid hvilken station en ansenlig trafik

med träkol utvecklat sig, för denna trafiks behöriga besörjande

i någon mån utvidga spårsystemet, hvadan

till utvidgning af spårsystemet vid Ockelbo station beräknades

ett belopp af..............................................................................

Transport

23

15,000.

12,000.

23.000.

12.000.

16,000.

40,000.

28,000.

6,000.

6,000.

2,000.

160,000.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Transport 160,000.

Vid Hessleholms station, utgörande föreningsstation med

såväl Kristianstad—Hessleholms som Helsingborg—Hessleholms

jernväg, vore liksom å öfriga föreningsstationer en stor

personal behöflig, för hvilkens inqvartering tillräckligt antal

statens jern vägstrafik tillhöriga boställslägenheter saknades.

Då hyrorna för bostäder dersammastädes voro ganska uppdrifna

och då billigheten fordrade, att dervarande stationsbetjente

erhölle samma förmåner i fråga om inqvartering,

som deras kamrater vid andra dylika stationer, hade styrelsen,

särskildt med hänsyn dertill att åtskilliga materialier, som

erhållits vid nedtagningen af ett större provisoriskt lokomotivstall

i Elmhult, med fördel kunde användas till ett

betjeningshus i Hessleholm och sålunda på lämpligaste sätt

realiseras,

för uppförandet af ett för 8 hushåll afsedt boställshus för

betjente vid Hessleholms station upptagit ett belopp af ............ 12,000.

Vid Vårgårda station, der boställslägenheter jemväl saknades

för stationsbetjeningen, behöfdes äfven en bostadsbyggnad,

hvartill de materialier kunde användas, som funnes

uti ett häststall vid Göteborgs station, hvilket numera vore

obehöflig!, då rangering af vagnar merendels försigginge

med lokomotiv, och dessutom måste borttagas, då det stode

i vägen för en gatureglering, hvadan

för uppförandet af ett för tvenne hushåll afsedt boställshus

för betjente vid Vårgårda station beräknades........................ 5,000.

Vid Flöda och Södertelje öfre stationer vore de vid

banans första anläggning uppförda små stationshusen otillräckliga

för den numera ej obetydliga persontrafiken, och

hade Styrelsen ansett, att de ofta återkommande klagomålen

rörande bristande utrymme i trafik- och expeditionslokalerna

vid dessa stationer borde afhjelpas på sådant sätt, att stationshuset

i Flöda tillbyggdes, men att vid Södertelje öfre

station en särskild boställsbyggnad uppfördes för stationsföreståndaren,

hvarigenom den boställslägenhet i stationshuset,

denne nu begagnar, blefve disponibel till tjensteloka
-

ler, och beräknades härvid

för tillbyggnad af Flöda stationshus ett belopp af............ 5,000.

och för uppförande af ett boställshus för stationsföreståndaren

vid Södertelje öfre station ett belopp af........................... 4,000.

Transport 186,000.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Transport

Vid Nässjö station, der 4 banor sammanstöta och der

åtskilliga tåg göra längre uppehåll för att gifva resande tillfälle

att intaga måltider, voro lokalerna i stationshuset otillräckliga,

synnerligast som särskild restaurationsbyggnad derstädes

saknades, hvarigenom en stor del af husets utrymme

toges i anspråk för restaurationsrörelsen. För att kunna företaga

en länge påtänkt utvidgning af väntsalar samt expeditions-

och restaurationslokaler upptoges

för tillbyggnad af Nässjö stationshus ett belopp af.........

Å de större föreningsstationer, der flera tåg samtidigt

inträffa, sedan mörker inbrutit, uppginge kostnaderna för

belysning med fotogén eller lampolja till ej obetydliga belopp,

hvilka kostnader borde kunna i afsevärd mån minskas

genom inrättande af mindre gasverk, hvarmedelst jemväl en

önskvärd bättre belysning kunde vinnas. För verkställande

af försök med sådana gasverks användbarhet på föreningsstationer

syntes Nässjö station vara särdeles lämplig, då för

belysning af väntsalar, expeditions- och restaurationslokaler,

platformar m. m. hvarje afton öfver 100 lågor derstädes voro

tända, hvarför

till uppförande af ett mindre gasverk vid Nässjö station

beräknades ........................................................................................

Under den tid, som förflutit sedan Jönköpings station

anlades, hade derstädes utvecklat sig en ansenlig godstrafik,

och hade för lämpligt bedrifvande af den ökade rörelsen

spårsystemet vid flera särskilda tillfällen blifvit utvidgadt,

hvarjemte vester om stationen på ett afstånd af omkring

1,500 fot från yttersta vexeln sidospår utlagts och eu särskild

lastplats, benämnd Talavid, anordnats. Trafikerandet

af denna lastplast vore emellertid förenadt med åtskilliga

svårigheter, derigenom att vid vagnars förande emellan lastplatsen

och stationen södra banans hufvudspår måste begagnas,

hvadan all förbindelse med lastplatsen vore afbruten,

så snart tåg väntades till staden vesterifrån eller skulle afgå

från staden vesterut, hvilka olägenheter blefve känbarare, ju

mera rörelsen i Jönköping tillväxte, synnerligast som den

egentliga stationen, belägen emellan staden och Vettern, ej

Transport

Bill. till Biksd. Prof. 1881. 4 Sand. 1 Afä. 8 Höft.

25

186,000.

10,000.

14,000.

210,000.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Transport

vidare kunde utvidgas, hvadan det blefve nödigt att efter

hand öfverflytta trafiken med tyngre gods till Talavid, och

upptoges för afhjelpande af ofvannämnda olägenheter

för utläggning af ett dubbelspår emellan Jönköpings station

och lastplatsen Talavid....................................................................

Under år 1881 borde den under arbete varande jernvägen

emellan Karlberg och Lilla Värtan blifva färdig till

begagnande. Anordnandet af trafiken å denna handel vore

visserligen beroende af den rörelses beskaffenhet, som kunde

komma att uppstå, då hamnanläggningen vid sistnämnda

fjärd blefve fullbordad. Redan nu kunde emellertid förutses,

att ifrågavarande trafik, liksom i allmänhet lokaltrafiken i

närheten af större städer, lämpligast borde besörjas med

många små s. k. omnibuståg, hvilka ankomme och afginge

med vissa regelbundna tidsmellanrum, t. ex. hvar annan

timme, hvarje timme etc., beroende på trafikens liflighet.

Å en bansträcka, der dylik regelbunden lokaltrafik

skulle ega rum, på samma gång som den sedvanliga trafiken

med tyngre tåg, gående till och från aflägsnare orter, vore

det i allmänhet nödigt att använda ett särskildt spår för

lokaltrafiken, enär eljest nästan oöfvervinneliga svårigheter

uppstode för upprättandet af lämpliga tidtabeller, hvarförutom

tågrubbningar, trots de förträffligaste signalsystem och det

sorgfälligaste iakttagande af föreskrifna försigtighetsmått,

kunde medföra beklagliga följder.

Emellan Stockholm och Karlberg, der banan till Värtan

utgrenar sig från hufvudbanan, funnes visserligen två spår,

men det ena tillhörde Stockholm—Vesterås—Bergslagens

jernväg och vore väl behöfligt för denna jernvägs trafik,

som numera närmast Stockholm ej vore lättskött, sedan lokaltåg

anordnats emellan Stockholm och Sundbyberg, hvarför

detta spår ej kunde medtagas i räkningen.

A statsbanans spår gånge nu dagligen 6 ordinarie tåg

i hvardera rigtningen, hvarjemte å samma spår de ensamma

lokomotiv måste framgå, hvilka, förlagda i ofvannämnda

nya lokomotivstall vid Tomteboda, användes för tåg, som

ankomme till eller afginge från Stockholm eller till stationstjenst

derstädes, hvadan, oberäknadt lokaltrafiken till Värtan,

Transport

210,000.

15,000.

225,000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

27

Transport 225,000.

det dagliga antalet tåg eller ensamma lokomotiv å detta

spår snart syntes blifva större än på något annat ställe å

statens banor. Utläggningen af ett tredje spår emellan

Stockholm och Karlberg kunde dessutom verkställas för en

jemförelsevis ringa kostnad, enär åtskilliga förarbeten, såsom

inlösning af erforderlig mark, redan till större delen vore

verkstälda, hvarförutom det vore antagligt att den entreprenör,

som utför banbyggnaden emellan Karlberg och Värtan,

skulle vara beredvillig att för billigt pris åtaga sig spårets

byggnad, så framt arbetena utfördes, innan det vid Värtabanan

använda arbetsmanskapet entledigades och byggnadsmaterielen

realiserats.

På grund af hvad sålunda anförts upptoges

för utläggningen af ett tredje spår emellan Stockholms norra

station och Karlbergs hållplats.......................................................... 55,000.

I likhet med hvad under föregående år egt rum borde

derjemte

för oförutsedda nya byggnader och anläggningar under är

1882 anvisas ett visst belopp, hvilket Styrelsen nu ansåge

böra utgöra ........................................................................................ 70,000.

Summa kronor 350,000.

Då hvad sålunda blifvit anfördt synts Utskottet ådagalägga, att

de ifrågasatta nya byggnaderna och anläggningarna äro af behofvet

påkallade och böra kunna förväntas lända jernvägstrafiken till gagn,

samt den för oförutsedda dylika ändamål afsedda summan, 70,000

kronor, icke lärer kunna anses vara för högt beräknad, har Utskottet

ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bifalla Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande

nådiga framställning; dervid Utskottet, hvad särskildt beträffar

det väckta förslaget om uppförande af ett mindre gasverk vid

Nässjö station, velat bringa till Riksdagens kännedom, att, enligt hvad

vederbörande upplyst, detta gasverk är afsedt för beredande af så kallad

fettoljegas för belysning så väl af sjelfva stationen som äfven af

jernvägsvagnar samt att detsamma, sådant det föreslagits, bör kunna

utöfver stationens behof lemna gas till ungefär 50 vagnar om dygnet;

varande tillika meddeladt att belysning af jernvägsvagnar med dylik

gas sedan flera år tillbaka i stor skala användts i Tyskland, England

och Ryssland samt att erfarenheten ådagalagt både dess lämplighet

och prisbillighet i förhållande till belysning med stearinljus.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Vidkommande frågan om anvisande af ett särskildt anslag till

uppförande å de för statens jernvägstrafiks räkning i qvarteret Svanen

inköpta tomterna af en stenhusbyggnad, innehållande dels tjenste- och

expeditionslokaler, dels ock vissa boställslägenheter, hade, på sätt statsrådsprotokollet

(sid. 39 och 40) utvisar, Trafikstyrelsen, under åberopande

af sin underdåniga skrifvelse i ämnet den 7 Januari 1879, nu

erinrat derom att ett byggnadsföretag af så omfattande beskaffenhet,

som det ifrågavarande, ej kunde fullbordas på kortare tid än tvenne

år, hvadan, om byggnaden påbörjades under år 1882, dess begagnande

för afsedda ändamål ej kunde taga sin början förr än i slutet af år

1883, vid hvilken tidpunkt ej allenast den nu under arbete varande

norra stambanan borde vara i sin helhet öppnad för trafik, utan äfven

arbetena för hamnanläggningen vid Värtan så långt framskridna, att

ofvan omnämnda lokaltrafik emellan Stockholm och den nya hamnen

borde vara i full gång, af hvilka båda anledningar ökadt utrymme i

centralstationshuset erfordrades. Under sådana förhållanden vore det

för Styrelsen af stor vigt att för tillfredsställande af de mångahanda

anspråk på förbättrade anordningar i centralstationshusets lokaler, som

redan nu framstälts och som vid berörda tidpunkt icke syntes kunna

med fog tillbakavisas, under år 1882 låta påbörja ofta nämnda byggnad,

för hvilken, på sätt i underdåniga skrifvelsen af den 7 Januari

1879 omförmäldes, hela kostnaden vore beräknad till 400,000 kronor;

och hemstälde Styrelsen på grund häraf att till påbörjande af uppförandet

af ett annex till centralstationshuset å statens jernvägstrafiks

ofvannämnda tomter måtte för år 1882 anvisas halfva den beräknade

kostnaden för hela byggnaden eller 200,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 40—43) inhemtas vidare, att Departementschefen

vid anmälan af denna Trafikstyrelsens hemställan

dels erinrat, bland annat, att, sedan Kongl. Maj:t till 1879 års

Riksdag gjort likartad framställning med den nu förevarande, Riksdagen

i underdånig skrifvelse den 13 Maj nämnda år, angående reglering af

utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, härom yttrat hufvudsakligen:
“att.

af den i statsrådsprotokollet förebragta utredning framgått,

att ifrågavarande nya byggnad vore afsedd att, förutom åtskilliga

tjenstelokaler samt smärre lägenheter för portvakter, vaktmästare och

stationsbetjening, inrymma tolf särskilda bostadsvåningar för jernvägstjenstemän,

hvarigenom bostäder kunde beredas ej mindre för flere

uppgifne tjenstemän, för hvilka dylika nu förhyrdes i centralstationens

granskap mot ett årligt hyresbelopp af 15,000 kronor, än äfven för

Generaldirektören och chefen för statens jernvägstrafik samt Öfver
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

29

direktören för maskinafdelningen, af hvilka ingendera ännu vore med

boställe inom centralstationen försedd; att med anledning häraf erinrats,

hurusom Riksdagen i underdånig skrifvelse den 28 April 1877 anhållit,

att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning

tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik borde vara med

fördelen af fri bostad i statens egna eller förhyrda lokaler förenade,

samt derefter såväl i berörda hänseende, som i de med denna fråga

sammanhängande öfriga omständigheter, meddela de föreskrifter, som

Kongl. Maj:t kunde finna för ändamålet tjenlig^; att, ehuru Trafikstyrelsen

den 17 December 1877 afgifvit utlåtande i anledning af Riksdagens

nyssnämnda skrifvelse, Departementschefen likväl, enligt hvad

statsrådsprotokollet upplyste, icke dittills ansett sig böra till slutlig

pröfning anmäla den sålunda väckta frågan; att vid sådant förhållande

Riksdagen varit i saknad af ledning för bedömandet af det utrymme,

som för det nämnda ändamålet kunde i staten tillhöriga byggnader

erfordras, och således icke heller kunnat pröfva lämpligheten af det

föreliggande förslaget till bebyggande af de då nyinköpta tomterna;

samt att, på grund häraf och då kostnaden för den tillämnade byggnadens

uppförande vore i väsentlig mån beroende af det utrymme, som

der behöfde afses till nämnda slag af lägenheter, Riksdagen funne sig

för det då närvarande icke böra bevilja några medel för berörda nybyggnad»;
dels

ock ytterligare anfört, att sedan Kongl. Maj:t emellertid numera

under den 23 December 1880 till slutlig pröfning förehaft Riksdagens

ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 28 April 1877 och

Trafikstyrelsens deraf föranledda underdåniga förslag i fråga om och

till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik

borde vara med fri bostad förenade och dervid bestämt, bland annat,

att ej mindre Generaldirektören och chefen, än äfven samtlige öfverdirektörer

i Styrelsen för statens jernvägstrafik, hädanefter skulle med

bostad förses, samt tillika faststält de grunder, efter hvilka de tjensteman

vid statens jernvägstrafik, som tillerkänts förmånen af fri bostad,

borde med sådan tillgodoses, det hinder för pröfning af den föreliggande

byggnadsfrågan syntes vara undanröjdt, som 1879 års Riksdag

ansett förefinnas i den omständighet, att frågan om och till hvilken

utsträckning tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik borde

vara med fri bostad förenade ej förut blifvit af Kongl. Maj:t afgjord;

samt att Departementschefen, under åberopande af den fullständiga

utredning utaf ärendet, som Trafikstyrelsen lemnat i sin den 7

Januari 1879 afgifna och i statsrådsprotokollet den 8 i samma månad

och år i hufvudsakliga delar intagna underdåniga skrifvelse, och med

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

hänvisande till hvad af dåvarande chefen för Civildepartementet till

samma protokoll yttrats angående nödvändigheten att, så fort ske

kunde, afhjelpa det trängande behofvet för statens jernväg strafik af

ytterligare expeditions- och tjenstelokaler samt bostadslägenheter i närheten

af Stockholms centralbangård, ansett sig böra biträda Trafikstyrelsens

nu ånyo gjorda på andragna ytterligare skäl stödda framställning

om angelägenheten af det ifrågavarande byggnadsföretagets påbörjande

så snart som möjligt och äskande af dertill nödiga medel.

Utskottet vill till en början erinra, att anledningen dertill, att

utrymmet i centralstationshuset i Stockholm nu mera befinnes otillräckligt,

i viss mån torde vara att söka i den omständighet, att, till följd

af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 23 Maj 1866, vissa inskränkningar

vidtogos i den förut uppgjorda planen för samma stationshus,

hvarigenom kostnaderna för byggnaden nedbragtes.

Sådant som förhållandet nu är och med särskild!, fäst afseende

på ej mindre den ökning af trafiken, som kan påräknas blifva, en följd

af norra stambanans snart inträffande öppnande för trafik i hela dess

utsträckning, än äfven den blifvande lokaltrafiken å banan till Värtan,

lärer det ej kunna förnekas att ökadt utrymme för expeditionslokaler

i Stockholms centralstationshus är af högsta behof påkalladt.

Beträffande den nu föreslagna nybyggnaden synas ej förefinnas några

anledningar till särskilda anmärkningar. Sjelfva arten af den expedition,

som ombesörjes vid en jernvägsstation, fordrar oafvisligt att de

derför afsedda lokalerna äro belägna i bottenvåningen, hvilket naturligen

föranleder, att byggnaden måste hafva en jemförelsevis stor utsträckning,

hvarigenom dess uppförande betingar större kostnad än

eljest vore erforderlig. Också skulle enligt hvad statsrådsprotokollet

(sid. 41) gifver vid handen, kostnaden för uppförande af en byggnad,

uteslutande afsedd för behöfliga expeditions- och tjenstelokaler, uppgå

till 300,000 kronor, vid hvilket förhållande det synes välbetänkt att,

på sätt föreslagits, med uppoffrande af ytterligare 100,000 kronor åt

den nya byggnaden gifva det omfång, att deruti må kunna inrymmas

äfven en del boställslägenheter, helst, enligt hvad Utskottet genom

från vederbörande inhemtade upptysningar erfarit, i årliga hyresersättningar

åt de tjensteman, hvilka skulle kunna inrymmas i den nya

byggnaden, numera, sedan bestämmelserna i Kongl. Maj:ts nådiga bref

den 23 December 1880 vunnit tillämpning, utgår ett belopp af 20,100

kronor, hvaremot de å ifrågavarande tomter nu befintliga byggnader i

årshyra lemna allenast 11,246 kronor, deruti Oberäknad! hyresvärdet

2,268 kronor för en af Trafikstyrelsen sjelf för närvarande disponerad

lägenhet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stata- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

31

Då tomternas inköpspris utgör ......................... kronor 240,000

och den nya byggnaden är beräknad att kosta...... »

400,000

skulle alltså hela egendomens värde blifva ............ kronor 640,000: _

a hvilket belopp årliga räntan efter fem procent utgör 32,000 kronor.

Om från sistnämnda summa afdrages det belopp af 20,100 kronor,

hvilket, på sätt nyss är nämndt, skulle komma jern vägstrafiken tillgodo

genom besparade årshyror, blifver återstoden 11,900 kronor den kostnad

staten får årligen vidkännas för anskaffande af den för tillfredsställande

af trafikens behof numera oundgängligen nödvändiga utvidgningen

af expeditions- och tjenstelokalerna (allt med ^beräkning af

räntan å tomternas inköpspris).

Under framhållande slutligen att, på sätt ofvan är omförmäldt,

det skäl, hvilket 1879 års Riksdag åberopade såsom bestämmande för

dess afslag å då begärdt anvisande af medel för ofta nämnda byggnadsföretag,

nu mera förfallit, får Utskottet förevarande nådiga framställning

till Riksdagens bifall förorda.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet,

a) att Riksdagen må till utförande af nya byggnader

och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar bevilja ett särskilt anslag för år 1882 af

350,000 kronor; och

b) att Riksdagen må till bestridande af kostnaderna

för uppförande å statens jernvägstrafiks

tomter i qvarteret. Svanen i Stockholm af en byggnad

innehållande expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga

boställslägenheter för innehafvare af befattningar

vid statens jernvägstrafik, allt i öfverensstämmelse

med Trafikstyrelsens förslag, ställa till Kongl.

Maj:ts förfogande likaledes ett särskild! anslagsbelopp

af 400,000 kronor samt deraf anvisa 200,000 kronor

att utgå under år 1882;

kommande frågan angående sättet för anskaffande af härför erforderliga

medel att framdeles underställas Riksdagens pröfning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Diverse anslag.

Ang. vädd

fråga om understöd

till en

tidning i

Haparanda.

Ang. särskilda

utlåtanden.

24:o. Uti eu inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 26) Far Herr J. E. Nyström, under anförande,

bland annat, att inom Sverige icke någon tidning utgåfves på finska

språket, undantagandes den i Haparanda utkommande högst obetydliga

tidningen »Riksgränsen», hvilken till följd af den fåtaliga befolkningen

och prenumeranternas ringa antal knappast kunde i sitt nuvarande

omfång fortsättas, än mindre utvidgas, föreslagit, att Riksdagen

för hvarje af kommande 5 år måtte bevilja och ställa till vederbörande

Kongh Maj:ts Befallningshafvandes förfogande ett anslag af

2,000 kronor, för att, i mån af behof, användas för utgifvande och

spridning på svenska och finska språken af nämnda eller annan tidning

i Haparanda, dock med rättighet att indraga understödet, derest

icke tidningen på värdigt och för orten gagneligt sätt utgåfves.

Då, på sätt motionären sjelf uppgifvit, en tidning, om än af ringa

omfång, redan utgåfves på finska språket, samt Kongl. Maj:t icke lärer

sakna medel att, der så af beliofvet påkallas, på nämnda språk sprida

kungörelser och andra meddelanden, om hvilka det kan vara af vigt

för den fåtaliga finsktalande befolkningen i riket att erhålla kännedom,

bär Utskottet icke kunnat biträda förenämnda framställning, helst derigenom

ett slags officiel tidning skulle uppkomma, hvilket icke torde

vara behöfligt eller ens önskvärdt; hemställande alltså Utskottet,

att Herr J. E. Nyströms ifrågavarande förslag

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

25:o. Med anledning af de uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition

om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om

statens jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten af beskaffenhet, att

deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader, afgifver Utskottet särskilda Utlåtanden,

hvilket här endast skolat

anmälas.

Stockholm den 18 Februari 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. KEY.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

33

Reservationer:

vid 21:a punkten mom. a. (angående aflöningar till Styrelsen för

allmänna väg- och vattenbyggnader), af Herr Ola Andersson i Burlöf,

som ansåg, att detta ärende bort uppskjutas till dess Riksdagen fattat

beslut i vissa jernvägsfrågor;

vid 23:de punkten mom b) (angående upphäfvande af byggnaden

för statens jern vägstrafik) af Herrar Liss Olof Larsson och Nils Petersson

i Runtorp.

Dessutom skulle här antecknas, att Herr Sven Nilsson i Efveröd

icke hos Utskottet deltagit i handläggningen af förevarande hufvudtitel.

Bill. titt TUJcsd. Prof. 1881. 4 Sami 1 Afd. 8 Haft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 10 a.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen

1881 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i

anvisning,

på förslag.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

6,500

_

36,000

—

36,000

—

17,000

—

— —

—

— —

—

17,000

—

76,700

—

— —

—

— —

—

76,700

—

76,400

— —

—

— —

—

76,400

—

58,900

58,900

108,800

108,800

6,000

—

6,000

—

75,222

—

— —

—

— —

—

75,222

—

2,290,195

—

8,500

—

150,900

—•

2,449,595

—

202,500

—

202,500

_

1,040

—

6,635

—

11,900

_

19,575

_

250,000

—

250,000

—

150

—

25

—

210

—

385

ri

ö°r

3,205,407

—

15,160

—

163,010

—

3,383,577

—

Tpt 3,205,407

—

15,160

—

163,010

—

3,383,577 —

Civil
Statsministern,

lönefyllnad, förslagsanslag, högst..........

Statsråden utan departement. 3 å 12,000 kronor.........

Departementschefen...................................................

Departementets expedition ...........................................

Kommerskollegium ......................................................

Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån ...............

.Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande.................................

Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariats
Till

officiella statistiska trycket .............................

Till en statistisk tidskrift ......................................

Till utarbetande af en aflönings- och pensions
Landtmäteristaten.

........................................................

Rikets ekonomiska karteverk, reservationsanslag...........

Öfverståthållare-embetet...................................................

Landsstaterna i länen (deraf 95,000 kronor reservations
Ålderstillägg,

förslagsanslag ...........................................

Gästgifvares friheter ......................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag..............

Färjor och färjekarlar .................................................

'') Rörande dessa anslag kommer Utskottet att

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcotlets Utlåtande N;o 10 a.

35

Litt. A.

under riksstatcns

departementet.

ersättningar

statistik......

anslag) ......

Sjette lmfvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, pa förslag.

Summa.

Friheter. Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

6,500

36,000

—

— —

—

— —

,—

36,000

—

17,000

17,000

—

76,700

—

— —

—

— _1_

—

76,700

—

* 76,400

—

—

—

—

—

76,400

—

.................. 28,400: —

1,500: —

12,000: —

15,000: —

1,000: —

1,000: — 30,500: —

* 58,900

_

— —

_

_ _

_

58,900

_

....................................

108,800

—

108,800

—

.....................................

6,000

—

6,000

—

75,222

—

75,222

—

2,290,195

—

8,500

—

150,900

—

2,449,595

—

202,500

—

202,500

—

1,040

—

6,635

—

11,900

—

19,575

-1

250,000

—

- -

—

- -

—

250,000

—

....................................

150

—

25

—

210

—

385

—

Säger

3,205,407

—

15,160

—

163,010

—

3,383,577

—

Transport 3,205,407

-

15,160

—

163,010

-

3,383,577

—

framdeles afgifva särskildt utlåtande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

1881 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och c

anvisning,

Friheter.

ermed jemförlig

på förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

3,205,407

"

15,160

“

163,010

3,383,577

"

63,000

63,000

12,000

—

- -

—

_ _

—

12,000

—

172,900

—

- -

—

- -

—

172,900

—

52,500

—-

- -

—

_ _

—

52,500

—

45,950

—

- -

—

_ _

—

45,950

—

48,500

—

- -

—

- -

—

48,500

—

93,550

—

2,300

—

---

—

95,850

—

38,000

—

- -

—

---

—

88,000

—

21,500

—

---

—

- -

—

21,500

—

8,700

—

- -

—

15

—

8,715

—

18,600

—

—

—

—

—

18,600

—

Sgr

575,200

—

2,300

—

15

—

577,515

—

50,000

50,000

— —

—

62

—

6,320

—

6,382

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

30,000

—

30,000

—

15,850

—

—

15,850

—

26,500

—

26,500

—

43,000

—

—

43,000

—

117,758

—

—'' —

—

---

-

117,758

—

15,000

—

- -

—

- -

—

15,000

—

Sgr

305,308

—

1,622

|—

12,320 —

319,250

—

S:a

4,085,915 —

19,082 —

i 175,345

|—

4,280,342

—

Jordbruket, handeln

Reservations
Skiften

och afvittringar................................................

Vägar och kommunikationer .........................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
Landtbruksingeniörer

och deras biträden ....................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
Länsveterinärer.

..............................................................

Hästafvelns förbättrande (deraf särskildt reservations
Befrämjande

i allmänhet af slöjderna ...........................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ...........

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket......................

Fiskerinäringens understöd..........................................

Diverse

Utfiyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag..................

Sala bergslag.................................................... .........

Odlingsbjelp för krononybyggare, förslagsanslag...........

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förTill

förekommande och hämmande af smittosamma sjukKarantänsinrättningen

på Känsö, förslagsanslag, högst

Aflösning af scheldetullen, förslagsanslag .....................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

Tillkommer för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter, reservationsanslag ................................

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande ,S:o 10 a.

37

Förslag till blifvande riksstat:

1

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i

anvisning, på förslag.

kontant.

Friheter. •

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

<5.

3,205,407

15,160

163,010

""

3,383,577

63,000

63,000

12,000

—

- -

—

- -

—

12,000

—

172,900

—

- -

—

- -

—

172,900

—

52,500

—

- -

—

---

—

52,500

—

45,950

—

---

—

- -

—

45,950

—

48,500

—

- -

—

- -

—

48,500

—

för hästar) ...

93,550

—

2,300

—

— _

—

95,850

—

38,000

—

---

—

- -

—

38,000

—

21,500

-

21,500

—

8,700

—

- —

—

15

—

8,715

—

......................

18,600

—

—

—

—

—

18,600

—

Säger

575,200

—

2,300

—

15

—

577,515

—

50,000

50,000

- -

—

62

—

6,320

—

6,382

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

30,000

—

—

30,000

—

15,850

—

- -

—

- -

—

15,850

—

26,500

—

- -

—

- -

—

26,500

—

.......................

43,000

—

- -

—

- -

—

43,000

—

. 117,758: —

10: —

117,768

—

- -

—

---

—

117,768

—

.......................

15,000

—

—

—

— —

—

15,000

Säger

305,318

—! 1,622

—

12,320

319,260

—

Summa 4,085,925

19,082

175,345

4,280,352

—

och näringarna.

anslag.

näringar.......................

näringar.....................

anslag.

slagsanslag .........................................

domar bland husdjuren, förslagsanslag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette hufvudtitcl.

Kronor.

Ö.

Tillfällig löneförbättring:

För Kommerskollegium med bergsstaten ..............

* 11,160

Justeringsstyrelsen:

Till arfvoden åt den dervid anstälda personal ............

9,300

1

—

Rikets ekonomiska karteverk:

För de ekonomiskt-geogratiska kartearbetena i Norrbottens

län ..................................................

„ de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af riket ...

31.000 —

45''000 —

76,000

Öfver st åthållareembetet:

Till fortsatt utgifvande af “polisunderrättelser“............

Bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm...

10,000 —

12,200 -

22,200

Landsstaterna i länen:

Till aflöning m. in. åt särskild polisstyrka på landet ...

40,000

_

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena......

229,300

—

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt mannanäring av:

Bidrag till bestridande af kostnaden för allmänna landt-

bruksmöten .......................................... 5,000 —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus- djur, redskap, maskiner m. m......................... 10,000 —

„ arfvode åt en botanist vid landtbruksakademiens agri-

kulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt ......... 1,000 —

Bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbru- ket och näringarnes behof ......................... 15,000 —

Transport 31,000 —

387,960

1

* Angående detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

39

Kronor.

Ö.

387,960

—

116,500

—

5,937

—

21,800

_

14,000

—

91,870

—

114,421

752,488

550,000

Transport 31,000

För fortsättande af de geologiska undersökningarne ock utgifvande

af derpå grundade kartor...... ......... ...... 85,500

Hästafvel^ befrämjande:

Till aflönande af betjening vid Flyinge stuteri m. m.......

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en

elev..................................................

Till befrämjande af husslöjden ...........................

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande

af en andre lärare vid samma skola .........

Ilyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens museum

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun m. m.............

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader m. m.

Aflöning åt styrelsen samt dess tjenstebiträden . . .........

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten ...

„ resestipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen

..........................................

Statskontoret och Arméförvaltningen:

Ersättning för af dem förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande

denna hufvudtitel..............................

3.000 —

10,000 —

4,800 —

4.000 —

43,870 —

45,000 —

3,000 —

Summa

Anslag af Kongl. Maj:t föreslagna, att utgå från Itiksgälds
kontoret.

Till nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar ......*.............................. 350,000 —

uppförande af byggnader i Stockholm för statens jern
-

vägstrafik

200,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.