Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12
1881-03-17 · 59 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 55 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1881:12, Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12
Dokumentets text
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
1
M:o 12.
Ank. till Riksd. Kansli den 17 Mars 1881, kl. 3 e. m.
Utlåtande,
A
angående regleringen af utgifterna under riksstatens
ttonde hufvudtitel.
(2:a U. A).
1 afseende å Åttonde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de
förändringar, hvilka här nedan omförmälas.
Riksarkivet.
l:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att till fortsatt utgifvande i tryck af sådana, i Riksarkivet och
andra samlingar befintliga skrifter och andra handlingar, som voro af
vigt för fäderneslandets historia, måtte såsom reservationsanslag under
Riksarkivets stat uppföras 3,000 kronor.
Då hvad i statsrådsprotokollet (Bil. Åttonde hufvudtiteln sid. 1
—3) blifvit till stöd för denna nådiga framställning anfördt synts Utskottet
innebära giltiga skäl för beviljande af medel till ifrågavarande
ändamål, har Utskottet icke tvekat att tillstyrka det äskade beloppets
anvisande; men enär den förebragta utredningen gifver vid handen,
att de anslag, hvilka under föregående statsregleringsperioder varit för
enahanda ändamål beviljade, understundom af uppgifven anledning icke
kunnat under den afsedda tiden användas, samt liknande förhållanden
väl kunna tänkas för framtiden inträffa, har Utskottet ansett beloppet
*) Denna nummer hänvisar till motsvarande, i statsverkspropositionen befintliga nummer.
Bill. till Riksd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 10 Käft. 1
Ang. utgifvande
af
historiska
handlingar.
[!■]*)
2
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12-
böra åtminstone tills vidare endast på extra stat uppföras, helst någon
olägenhet derigenom icke torde uppstå, då Riksdagen icke lärer komma
att undandraga sig att fortfarande bevilja de medel, som finnas för
behofvets tillgodoseende erforderliga.
På grund häraf hemställer Utskottet,
att förevarande nådiga framställning må på det
sätt af Riksdagen bifallas, att till fortsatt utgifvande
i tryck af sådana i Riksarkivet och andra samlingar
befintliga skrifter och handlingai-, som äro af vigt
för fäderneslandets historia, på extra stat för år 1882
beviljas ett belopp af 3,000 kronor.
Kleresistaten.
Ang. proste- 2:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och
Borgholms med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 3) i ämnet finnes
pastorat, meddeladt, hemställer Utskottet,
[2.]
att, för den kontraktsprosten i Ölands norra
kontrakt tillkommande årliga ersättning till belopp
af 12 kronor 79 öre för prostetunna för Borgholms
pastorat, anslaget till kleresistaten må med 13 kronor
förhöjas.
Ang. aflöning 3:o. Sedan 1875 års Riksdag, med bifall till derom gjord nådig
predikant i framställning, anvisat ett extra anslag af 20,000 kronor, att användas
Tärendö. till uppförande af kyrka och anläggning af begrafningsplats samt in[3.
] köp af predikantboställe för en kapellförsamling i nordvestra delen af
Pajala pastorat, samt Kongl. Maj:t den 23 Mars 1877 förordnat, bland
annat, att inom berörda del af ifrågavarande pastorat skulle bildas ett
kapellag, benämndt Tärendö kapellförsamling, som komme att utgöras
af åtta namngifna byar jemte de hemman, som kunde komma att inrättas
och vore så belägna, att de lämpligen kunde till kapellaget förläggas,
hade, på sätt statsrådsprotokollet (sid. 4) gifver vid handen,
domkapitlet i Hernösand i skrifvelse den 21 April 1880, med förmälan
att kyrka dåmera vore uppförd i Tärendö by, hos Kong]. Maj:ti underdånighet
anhållit, bland annat, att, då Pajala församlings kyrkoherde
icke kunde medhinna att bestrida någon tjenstgöring i Tärendö, ett
Stats-Utsicottets Utlåtande N:o 12.
3
årligt belopp af 1,500 kronor måtte beviljas såsom bidrag af allmänna
medel till aflöning åt särskild predikant i nämnda kapellförsamling.
I anledning häraf hade, efter nådig remiss, Kammarkollegium och
Statskontoret afgifvit underdånigt utlåtande och dervid, med tillkännagifvande
att de till kapellaget hörande byar enligt jordeboken uppginge
till 63 särskild! skattlagda hemmansdelar om tillsammans 3fff mantal
med eu folkmängd, som enligt 1878 års mantalslängd utgjorde 821
personer, samt under erinran att inbyggare i berörda byar åtagit sig
att jemte deltagande i pastoratets gemensamma utskylder bidraga till
kapellpredikantens aflöning med en kubikfot korn af hvarje hemmansdel,
i underdånighet tillstyrkt, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen
göra nådig framställning om anvisande på kleresistatens anslag af 1,500
kronor för att, intill dess kapellborna förmådde sjelfva bestå erforderlig
aflöning, under vilkor af förberörda bidrags utgörande, utgå till lön åt en
kapellpredikant i Tärendö kapell af Pajala socken, äfvensom att detta
belopp måtte, så länge befattningen icke kunde med ordinarie innehafvare
besättas, i mån af behof användas till aflönande af vikarie eller till arfvode
åt den prestman inom orten, som af domkapitlet blefve förordnad
att jemte egen syssla uppehålla tjenstgöringen inom kapellaget; och
har Kongl. Maj:t, på grund af hvad sålunda förekommit, äskat att å
anslaget till kleresistaten måtte uppföras ett belopp af 1,500 kronor,
att för en kapellpredikantstjenst i Tärendö användas på sätt och under
vilkor, som, enligt hvad nyss är nämndt, Kammarkollegium och Statskontoret
föreslagit,
För Utskottet vill det visserligen synas som om förevarande utgift
skulle kunna bestridas af presterskapets löneregleringsfond, hvilken
dertill torde lemna god tillgång; men då erforderlig utredning för
denna frågas bedömande nu icke föreligger, samt angeläget torde vara
att intilldess sådan utredning kan åstadkommas medel icke må saknas
för aflönande af kapellpredikant i Tärendö, har Utskottet ansett det
äskade beloppet böra för nästkommande år på extra stat anvisas.
På grund häraf hemställer Utskottet,
att förevarande nådiga framställning må på det
sätt bifallas, att Riksdagen — under anhållan, det
Kongl. Maj:t täcktes efter behörig utredning taga i
nådigt öfvervägande, huruvida icke för nu ifrågavarande
och liknande ändamål erforderliga medel för
framtiden må kunna utgå från presterskapets löneregleringsfond
— på extra stat för år 1882 anvisar
och ställer till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12-
1,500 kronor, att under samma år på föreslaget sätt
och under uppgifna vilkor användas för en kapellpredikantstjenst
i Tärendö.
Universiteten.
Ang. höjning 4:o. Under denna anslagsrubrik tiar Kongl. Maj:t föreslagit Riks
t%
ToUnkö c^ag''en att bevilja förhöjning i anslagen till bokinköp för universitetsför
universel- biblioteket i Upsala med 4,800 kronor och för universitetsbiblioteket i Lund
tetsbibliote- me(j 5^000 kronor.
och Lund U Då den i statsrådsprotokollet (sid. 5—7) förebragta utredning
[4 och 5.] rörande behofvet af de sålunda äskade anslagshöjningarne synts tillfyllestgörande,
har Utskottet icke tvekat att till Riksdagens bifall förorda
nu ifrågavarande nådiga förslag, dervid Utskottet, jemte erinran
att hufvudsakligen enahanda nådiga framställning blef af 1878 års
Riksdag afslagen allenast af det skäl, att statsverkets dåvarande ställning
gjorde det nödvändigt att uppskjuta anvisandet af alla de anslag,
som kunde undvaras, velat omförmäla, att anslagen till bokinköp för
universitetsbiblioteken genom beviljande af de nu äskade höjningarne
skulle komma att utgöra för Upsala 15,000 kronor och för Lund 14,475
kronor, under det att Kongl. biblioteket i Stockholm för enahanda
ändamål åtnjuter ett årligt anslag af 18,000 kronor, universitetsbiblioteket
i Kristiania 24,000 kronor och det i Köpenhamn 14,500
kronor, ehuru i sistnämnda stad finnes det stora Kongl. biblioteket,
hvilket för samma ändamål åtnjuter ett anslag af 27,000 kronor om året.
Utskottet hemställer alltså,
att, med bifall till förevarande nådiga framställning,
Riksdagen må bevilja:
a) såsom förhöjning i anslaget till bokinköp för
universitetsbiblioteket i Upsala 4,800 kronor; och
b) såsom förhöjning i anslaget till bokinköp för
universitetsbiblioteket i Lund 5,000 kronor.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Ang. appara- 5:o. Under åberopande af den i statsrådsprotokollet (sid. 7) före
^KarolinsTca
bragta utredning rörande behofvet af anvisandet utaf ett särskildt aninstitutets
slag för anskaffande af materiel för den kemiska institutionen vid Karo^mtorium.
0'' Ruska mediko-kirurgiska institutet, får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t
[6.] föreslagit, hemställa,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
5
att till anskaffande och underhåll af apparater
och reagentier för nämnda instituts kemiska laboratorium
må beviljas ett årligt anslag af 1,500 kronor.
ämnet finnes anfördt, hemställer Utskottet.,
6:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Magt före- Ang.materiel
slagit och under hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 8) i nln^iklinisk
medicin vid
Karolinska
.... . institutet.
att till anskaffande åt materiel för undervisnin- [7.]
gen i klinisk medicin vid Karolinska institutet må beviljas
ett årligt anslag af 500 kronor.
Allmänna läroverken.
7:o. Enär af en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord beräk- Ang. lärares
ning öfver de belopp, som för de å stat uppförda lärarebeställningar
vid allmänna läroverk, hvilkas innehafvare vore till uppflyttning i högre uppflyttning
lönegrad berättigade, borde enligt de för sådan uppflyttning faststälda 1 h°g™Jone''
grunder från och med år 1882 utgå utöfver de för innevarande år an- [8.]
. visade lönemedel, framginge att för ifrågavarande behof erfordrades
en tillökning i det nuvarande läroverksanslaget med 45,000 kronor,
har Kongl. Maj:t äskat höjning med nämnda belopp af ifrågavarande
anslag; och då härvid'' ej varit något att erinra, hemställer Utskottet,
att, för lärares vid de allmänna läroverken uppflyttning
i högre lönegrad enligt gällande grunder,
anslaget till dessa läroverk må höjas med 45,000
kronor.
8:o. I framställning till Riksdagen år 1879 föreslog Kongl. Maj:t, Ang. fortsatt
att för utvidgning af det treklassiga läroverket i Göteborg till fullständigt utVaöteiorgf
realläroverk, med undervisning endast i de till reallinien hörande läro- realläroverk.
ämnen, samt i sammanhang härmed inskränkning af det å båda linierna [9-]
fullständiga läroverket derstädes till fullständigt å latinlinien, med undervisning
endast i de till denna linie hörande läroämnen, Riksdagen
måtte, på det utvidgningen af det förra och inskränkningen af det senare
läroverket skulle kunna ega rum, till en början beträffande läroverkens
fjerde och femte klasser, dels medgifva att, i den mån ledighet
inträffade eller sådant eljest lagligen kunde ske, tre adjunktsbefattningar
öfverflyttades från det dåvarande högre läroverkets stat till det
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
treklassiga läroverkets, dels ock bevilja ett anslag af 1,250 kronor till
höjande af de för rektors- och öfningsläraretjensterna vid sistnämnda
läroverk bestämda aflöningsbelopp till likhet med lönerna för motsvarande
tjenster vid femklassiga läroverk, allt under vilkor att vederbörande
kommun förbunde sig att anskaffa och underhålla ändamålsenliga
och lämpligt belägna lokaler för ett fullständigt realläroverk
samt försåge dess rektor med bostad eller deremot svarande hyresersättning.
Sedan Riksdagen bifallit denna framställning och Göteborgs
stad åtagit sig uppfyllandet af de föreskrifna vilkoren, samt Kongl.
Maj:t dels vidtagit nödiga åtgärder för succesiv utvidgning af det treklassiga
läroverket, som numera benämnes Göteborgs realläroverk,
tills vidare endast med en fjerde och en femte klass, dels ock anbefalt
kommunen att, enligt åtagande, gå i författning om uppförande af erforderliga
byggnader för det tillämnade fullständiga realläroverket, har
Kongl. Maj:t nu, enär af i statsrådsprotokollet (sid. 9) angifna skäl till
höstterminen år 1882 en fortsatt utvidgning af realläroverket måste
hafva genomförts, föreslagit Riksdagen att dels till fortsatt utvidgning
af Göteborgs realläroverk bevilja en förhöjning af anslaget till de allmänna
läroverken med 8,050 kronor och dels medgifva, att ytterligare
en adjunktslön finge, då Kongl. Maj:t pröfvade sådant lämpligt, öfverflyttas
från det å båda linierna fullständiga läroverkets i Göteborg
stat till staten för realläroverket.
Under erinran, att för ifrågavarande läroverks fullständiga utvidgning
till högre realläroverk skulle, i öfverensstämmelse med den beräkning,
som var intagen i bilagan till Kongl. Maj:ts år 1879 i ämnet
aflåtna proposition, erfordras utöfver de 1,250 kronor, som då beviljades,
sammanlagdt 16,600 kronor, samt med omförmälande, att det nu
äskade beloppet är afsedt att användas på följande sätt, nemligen:
till höjning af rektorslönen ............................................... kronor 1,000 —
„ „ „ öfningslärarnes aflöning tills vidare med
hälften af det för den fullständiga
utvidgningen erforderliga belopp.
...................................................... „ 550: —
,, löner åt två lektorer ..................................................... ,, 5,000: —
,, lön åt en adjunkt"........................................................... ,, 1,500: —
tillhopa kronor 8,050: —,
hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
må vinna Riksdagens bifall och alltså anslaget
till de allmänna läroverken höjas med 8,050 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
7
9:o. Sedan 1874 års Riksdag till Kongl. Maj:ts disposition, för
att användas till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare, anvisat
ett extra anslag af 15,000 kronor, blef samma belopp hvarje följande
år på enahanda sätt beviljadt, tills det vid 1878 års Riksdag uppfördes
på ordinarie stat under anslaget till elementarläroverken.
Jemte erinran, att nu gällande skolstadga föreskrifver nöjaktigt
genomgången profårskurs enligt bestämmelserna i ett af Kongl. Maj:t
år 1875 faststäldt reglemente såsom ett vilkor för behörighet att vinna
anställning i egenskap af ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk,
är i statsrådsprotokollet (sid. 10 och 11) meddeladt, att under senare
åren antalet lärarekandidater, som anmält sig till genomgående af profår,
betydligt ökats och uppgått år 1880 till 51. Profårskurs hade under
hvart och ett af de senaste fem läsåren varit anordnad vid fyra
högre läroverk; men, enär erfarenheten synts visa, att önskligt vore
såväl för lärarekandidaternes som läroverkens skull att antalet kandidater,
som ett läroverk finge sig ålagdt att på en gång emottaga till
handledning, i allmänhet inskränktes till åtta, och det ej vore antagligt,
att det antal lärarekandidater, som på sista tiden anmält sig till
profårskurs, snart komme att minskas, vore en fördelning af profårskursen
på minst fem läroverk väl behöflig.
Då kostnaderna för lärarekandidaters handledning under läsåren
1875 —1880 i medeltal årligen uppgått till 16,510 kronor eller något
mer än 4,100 kronor för hvart och ett af de fyra läroverk, vid hvilka
under denna tid profårskurs varit anordnad, samt det icke vore sannolikt,
att kostnaderna för hvarje läroverk, der dylik lärokurs anordnades,
framdeles blefve mindre än hittills, skulle alltså för praktisk utbildning
af blifvande lärare vid fem särskilda läroverk erfordras tillsammans
20,500 kronor eller 5,500 kronor mer än nuvarande anslaget.
På grund häraf har Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort framställning
om förhöjning af de till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare
beviljade medel med 5,500 kronor, att, i likhet med förut för
detta ändamål anvisade belopp, uppföras å anslaget till de allmänna
läroverken.
Då profårsinsti tu tionens uppehållande och ändamålsenliga utveckling
otvifvelaktigt är för undervisningens fortskridande förbättring vid
de allmänna läroverken af högsta vigt, lärer förevarande nådiga framställning
böra vinna Riksdagens bifall, och hemställer alltså Utskottet,
att, till förhöjning af de till praktisk utbildning
af blifvande elementarlärare anslagna medel, må på
anslaget till allmänna läroverken uppföras ytterligare
5,500 kronor.
Ang. praktisk
utbildning
af blifvande
lärare
vid de allmänna
läroverken.
[10.]
8
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. extra
arfvoden åt
teckningslårare
vid de
allmänna
läroverken.
[11.]
10:o. I nådig proposition till Riksdagen 1878 föreslog Kongl.
Maj:t att, för beredande af löneförbättring samt extra arfvoden åt teckningslärare
vid de allmänna läroverken, anslaget till dessa läroverk måtte
ökas med 17,600 kronor. Häraf voro 11,600 kronor afsedda till löneförbättring
och återstoden, 6,000 kronor, till extra arfvoden. _ Sistnämnda
belopp var beräknadt att betäcka kostnaderna för sådan tjenstgöring,
som ålades teckningslärare utöfver den normala tjenstgöringstiden
af 15 timmar i veckan vid högre läroverk, 8 vid femklassigt
och 5 vid treklassigt läroverk. Utöfver nämnda antal timmar skulle
nemligen läraren vara pligtig att mot särskilt arfvode åtaga sig så
många timmars tjenstgöring, som undervisningen kräfde, dock att sådan
tjenstgöring, för hvilken särskild! arfvode skulle utgå, icke utan
Kongl. Maj:ts tillstånd skulle få åläggas eller medgifvas teckningslärare
utöfver 5 timmar i veckan vid högre läroverk, 3 timmar vid femklassigt
och 2 timmar vid treklassigt läroverk. Arfvodet för extra tjenstgöringen
skulle så beräknas, att för hvarje timme i veckan under helt
läsår lärare vid tre- och femklassiga läroverk äfvensom lärare i första
och andra lönegraderna vid högre läroverk skulle erhålla 75 kronor
samt lärare i högsta lönegraden vid sistnämnda läroverk 100 kronor,
hvarigenom extra arfvodet skulle i det närmaste komma att motsvara
aflöningen för den normala tjenstgöringstiden. Riksdagen, som fann
detta förslag vara af billighet och rättvisa påkalladt samt stå i närmaste
öfverensstämmelse med de i underdånig skrifvelse den 23 Maj
1877 af Riksdagen uttalade åsigter, anvisade för ifrågavarande ändamål
de föreslagna beloppen.
Till följd af i statsrådsprotokollet (sid. 12) angifna förändrade
förhållanden hade emellertid det för extra arfvoden beräknade beloppet
6,000 kronor befunnits alldeles otillräckligt och, då aflöningen ingalunda
öfverstege skäliga anspråk samt en inskränkning af undervisningstimmarne
i teckning skulle vara till stor skada för detta undervisningsämne,
vore derföre en förhöjning af det hittillsvarande anslaget
af vigt.
Det erforderliga beloppet af förhöjningen skulle, enligt en i statsrådsprotokollet
(sid. 12 och 13) meddelad beräkning, hvilken grundats på
förhållandena under nästförflutna läsår, uppgå till 12,450 kronor; men
då denna summa, vid det förhållande att åtskilliga läroverk ännu icke
hade hela det antal undervisningstimmar i teckning, som för teckningsundervisningens
ordnande enligt gällande bestämmelser synts komma
att erfordras, sannolikt icke blefve tillräcklig för år 1882 och framgent,
vore rådligast att, på det anslaget måtte kunna motsvara det verkliga
behofvet, den ifrågasatta förhöjningen upptoges till något högre
Stats-Utskottets Utlutande N:o 12.
9
belopp;. och har Kongl. Maj:t, på grund af hvad sålunda förekommit,
föreslagit Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för extra arfvoden
åt teckningslärare enligt faststälda grunder, höja anslaget till
de allmänna läroverken med 15,000 kronor.
Enär den sålunda äskade anslagstillökningen synes vara behöflig
för tillämpning af Riksdagens redan gjorda medgifvande i fråga om
teckningslärares aflöning, hemställer Utskottet,
att, till bestridande af kostnaderna för extra
arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken,
anslaget till dessa läroverk må ökas med 15,000
kronor.
11 ro. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet
hänvisad motion (N:o 162) har Herr Aug. Wengberg af anförda skäl
föreslagit, att Riksdagen ville för utvidgande af staden Trelleborgs
treklassiga elementarläroverk till femklassigt lemna ett årligt anslag
af 5,600 kronor, deraf till löneförhöjning åt rektor 500 kronor, till
löner åt tre nya kolleger 4,500 kronor och till förhöjning i öfningslärarnes
arfvoden 600 kronor, med vilkor att staden åt skolan uppläte
nödiga hus.
Till stöd för detta förslag har motionären särskildt framhållit, att
ett bifall dertill skulle bidraga till minskande af den nu rådande öfverbefolkningen
vid de allmänna läroverken i Lund och Malmö, afhvilka
enligt motionärens uppgift under 1880 års hösttermin det förra hade
ett lärjungeantal af öfver 600 och det senare af mer än 500. Då emellertid,
enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 27 och 28) gifver vid handen,
frågan om vidtagande af åtgärder för begränsning af lärjungeantalet
vid de allmänna läroverken för närvarande är under utredning, lärer
det icke kunna anses lämpligt att Riksdagen nu skulle besluta utvidgning
af ett läroverk, hufvudsakligen i afsigt att derigenom minska lärjungeantalet
vid andra.
På grund häraf och då dertill kommer att, om än läroverken i
Lund och Malmö må lida af öfverbefolkning, detta icke är förhållandet
med det femklassiga läroverket i den genom några få mils jernväg
med Trelleborg förenade staden Ystad, der lärjungeantalet 1879 års
hösttermin utgjorde 105, har Utskottet icke kunnat motionärens yrkande
understödja; hemställande alltså Utskottet,
att Herr Aug. Wengbergs ifrågavarande förslag
icke må vinna Riksdagens bifall.
Bill. till Eilcsd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.
Äng. ifrågasatt
utvidgning
af allmänna
läroverket
i Trelleborg.
9
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. lärares
och lärarinnors
vid det
högre lärarinneseminariet
uppflyttning
i högre
lönegrad.
[12.]
Angående
lönefyllnad åt
rektor vid
pedagogien i
Köping.
[13.]
Seminariet för bildande af lärarinnor.
12:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och
med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (sid. 13 och 14) meddelade
utredning rörande behofvet af den äskade anslagshöjningen,
hemställer Utskottet,
att, för de vid det högre lärarinneseminariet
anstälde lärares och lärarinnors uppflyttning i högre
lönegrad enligt gällande grunder, anslaget till detta
läroverk må höjas med 5,000 kronor.
Pedagogier och folkskolor’.
13:o. Med anmälan, att Köpings stads invånare å allmän rådstuga
den 22 December 1879 beslutit, att det anslag af 56 kronor
25 öre, som dittills årligen utgått af stadskassan såsom lönebidrag åt
rektor vid stadens pedagogi, skulle med nämnda års utgång upphöra
att af stadens medel utbetalas, hade, på sätt i statsrådsprotokollet
(sid. 14) är meddeladt, domkapitlet i Vesterås uti underdånig skrifvelse
den 5 April 1880 hemstält, att åt bemälde rektor måtte beredas erforderlig
lönefyllnad af statsmedel.
I detta ärende hade Statskontoret afgifvit utlåtande och dervid
dels meddelat att, på sätt ett domkapitlets skrifvelse bilagdt transsumt
af gällande stat för nämnda pedagogi äfven utvisade, för rektor derstädes
vore under rubrik »inom kolumn specificerade inkomster» upptagna,
bland annat, omförmälda nu indragna 56 kronor 25 öre från
stadens kassa, hvilket belopp, enligt eu af magistraten lemnad utredning
angående uppkomsten af denna aflöningsförmån, utgjort ersättning för
upphörda så kallade socknegångspenningar, dels vidare anfört, hurusom
ifrågavarande lönebidrag af staden blifvit för pedagogien anvisadt
under eu tid, då andra bestämmelser rörande lärares aflöning voro
gällande än de, som på senare tider vunnit tillämpning, samt att statsverket
numera i allmänhet bestrede lärarnes hela aflöning så väl vid
pedagogierna som de allmänna läroverken, under det att kommunerna
sjelfva bekostade lokaler för läroverken jemte boställsrum för rektor,
och att något skäl ej förefunnes, hvarför staden Köping fortfarande
skulle böra vidkännas särskild! bidrag för rektors aflönande.
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.
11
I öfverensstämmelse med hvad Statskontoret tillika hemstält, och
då äfven tillförene i likartade fall ersättning’ af statsmedel tillagts
vederbörande, bland andra kollegan vid Nora stads pedagogi, enligt
Riksdagens skrifvelse den 19 Maj 1875, har Kong], Magt föreslagit
Riksdagen att, för beredande af lönefyllnad till belopp af 56 kronor
25 öre åt rektor vid pedagogien i Köping, i stället för omförmälda,
numera af staden indragna lönebidrag, ett motsvarande belopp, jemnadt
till 57 kronor, måtte uppföras å anslaget till pedagogier och folkskolor.
Ehuru väl icke genom förestående utredning synes vara fullt
ådagalagdt, att Köpings stads invånare haft laglig rätt att indraga
omförmälda, från äldre tider af stadskassan utgående lönebidrag till
rektor vid dervarande pedagogi, har Utskottet likväl, i betraktande
af beloppets obetydlighet och då pedagogierna äro ifrågasatta att i
en snar framtid helt och hållet upphöra, funnit sig kunna förevarande
framställning biträda; hemställande alltså Utskottet,
att för ifrågavarande ändamål må på anslaget
till pedagogier och folkskolor uppföras ett belopp af
57 kronor.
14:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 71) har Herr S. Wieselgren af anförda skäl föreslagit,
att Riksdagen måtte för sin del besluta och genom underdånig
skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes med afseende på lärarne
vid de enklassiga pedagogierna förordna, att filosofie kandidat eller
filosofie doktor, hvilken fullgjort stadgade vilkor för att kunna till
lektor, adjunkt eller kollega vid statens läroverk utnämnas, måtte vid
skeende befordran med afseende på lönetur räkna sig till godo den
tid, han från och med året näst efter berörda vilkors fullgörande tjenstgjort
såsom lärare vid någon af statens enklassiga pedagogier.
Då, på sätt motionären sjelf anfört, frågan om pedagogiernas
indragning kan sägas stå på dagordningen samt det alltså är tvifvelaktigt,
om och huru länge dessa läroanstalter komma att bibehållas,
synes redan detta förhållande innebära tillräckligt skäl att nu ej vidtaga
en så beskaffad åtgärd, som af motionären blifvit ifrågasatt;
och då derjemte tages i betraktande, att kompetensfordringarne för
erhållande af anställning såsom lärare vid de enklassiga pedagogierna
äro vida ringare än de för lärarebefattning vid de allmänna läroverken
stadgade, hvadan tienstgöringen såsom lärare vid dylik pedagogi
måste anses vara mindre meriterande än den vid allmänt läroverk, samt
Angående
väckt fråga
om rätt för
vissa lärare
vid enklassiga
pedagogier
att i afseende
å lönetur vid
skeende befordran
tillgodoräkna
sig den tid
de i förstnämnda
egenskap
tjenstgjort.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
det ej torde böra komma i fråga, att någon skulle för erhållande af
högre lönegrad få räkna sig till godo den tid, han bestridt tjenstgöring
af i viss mån lägre natur än den, för hvilken de särskilda lönegraderna
äro beräknade, har Utskottet icke kunnat motionärens yrkande biträda;
hemställande alltså Utskottet,
att Herr S. Wieselgrens förevarande förslag icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Folkundervisningen.
Ang. lärares 15:o. Med anledning deraf att, enligt en inom Ecklesiastik
vid
foUcskoie- departementets afdelning för folkskoleärenden uppgjord beräkning, för
läyiarierna'' den uppflyttning i högre lönegrad, som tillkomme vid folkskolelärareuppflyttning
seminarierna anstälde rektorer och adjunkter, erfordrades från och med
1 h0grad0ne~ år 1882 ett belopp af 4,500 kronor utöfver hvad förut blifvit fördetta
[14.] ändamål anvisadt, har Kongl. Maj:t föreslagit, att för lärares vid
nämnda seminarier uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder
anslaget till samma seminarier måtte ökas med omförmälda belopp;
hemställande Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till förevarande nådiga
framställning, må höja ordinarie anslaget till seminarier
för folkskolelärares bildande med 4,500 kronor.
. , . 16:o. Under titel “Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och små
af
ett för- skolor11 är i nu gällande riksstat uppfördt ett förslagsanslag å 2,282,000
slagsanslag, kronor
Vid den undersökning af förslagsanslagen under förevarande
hufvudtitel, som blifvit företagen i enlighet med hvad Utskottet uti
punkten 2 af utlåtandet angående regleringen af utgifterna under Andra
hufvudtiteln i sådant hänseende yttrat, har Utskottets uppmärksamhet
fästats derpå, att utgifterna å nu ifrågavarande anslag, hvilka
redan år 1878 uppgingo till 2,343,347 kronor 61 öre, år 1879 ökats
till 2,418,681 kronor 6 öre, allt enligt Kongl. Maj:ts till nästlidna och
innevarande års riksdagar aflåtna nådiga berättelser angående hvad i
rikets styrelse sig tilldragit. Huru förhållandet under år 1880 gestaltat
sig, är ännu icke kändt, men då visserligen icke någon minskning
uti denna utgift kan med oförändrade bestämmelser rörande löne
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
13
tillskottens belopp och vilkoren för deras åtnjutande påräknas, har
Utskottet ansett sig böra föreslå en höjning i anslagets beräknande,
helst detta anslag kommer att ytterligare tagas i anspråk i anledning
af senaste Riksdags beslut i fråga om lönetillskott åt biträdande lärare
och lärarinnor vid folkskolor, för hvilket ändamål anslaget då endast
höjdes med 22,000 kronor.
Med hänsyn till hvad sålunda anförts lärer förevarande anslag
nu böra beräknas till 2,450,000 kronor; och hemställer alltså Utskottet,
att förslagsanslaget till “lönetillskott åt lärare
vid folkskolor och småskolor41 må i 1882 års riksstat
uppföras med 2,450,000 kronor och alltså höjas med
168,000 kronor.
17:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning om bi- Ang. under - drag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna anvisade 1877 års stöd för
Riksdag å ordinarie stat ett anslag af 15,000 kronor att användas till S«/st^T
understöd, med 75 kronor till hvarje skola, åt sådana församlingar, folkskolorna.
som på lämpligt sätt beredde i skolåldern varande barn undervisning [15.]
i slöjd.
Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 15) finnes meddeladt, hade
emellertid- under år 1880, då antalet skolor, för hvilka församlingarne
ansetts berättigade till dylikt understöd, uppgått till 234, understöd ej
kunnat beviljas till högre belopp än 64 kronor för hvarje skola. En
tillökning i anslaget vore sålunda behöflig för att bereda fullt understöd
för redan inrättade slöjdskolor; och då under tre år redan 234
slöjdskolor bildats, eller i medeltal omkring 80 skolor för hvarje år,
samt efter denna beräkning hela antalet under år 1882 komme att
uppgå till omkring 400, skulle, för att bereda dem understöd efter
faststälda grunder, erfordras ett anslag af 30,000 kronor. Enär likväl
någon säker beräkning i detta hänseende ej kunde uppgöras, har
Kongl. Maj:t ansett anslaget för närvarande ej böra höjas till mer än
25,000 kronor, hvilket belopp likväl borde anvisas såsom förslagsanslag,
så att visshet måtte förefinnas derom, att understöd till bestämda
belopp kunde beredas församlingarne.
På grund af hvad sålunda förekommit får Utskottet, i enlighet
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under framhållande att, på sätt
till statsrådsprotokollet jemväl blifvit yttradt, undervisningen i slöjd
med ständigt stigande intresse omfattas, hemställa,
14
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. ifrågasatt
tillerkännande
åt
skolväsendet
å Visingsö
af vissa inkomster
utöfver
statsanslaget.
Ang. ifrågasatt
löneförhöjning
för provincialläkarne.
att det såsom bidrag till aflönande af lärare i
slöjd vid folkskolorna beviljade ordinarie anslag af
15,000 kronor må varda förhöjdt med 10,000 kronor,
samt detta anslag till sammanlagdt belopp af 25,000
kronor uppföras såsom förslagsanslag.''
18:o. Till Stats-Utskottets behandling bar hänvisats en af Herr
J. Anderson i Tenhult inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 102),
deruti af anförda skäl föreslagits, att Riksdagen för sin del ville besluta,
att, derest Kongl. Maj:t ansåge, att Visingsö skolegods-inspektorstjensten
skulle indragas, den lön, som hittills af inspektören uppburits.
nemligen arrende för Vettersmålen och Stenkilstorp jemte kontanta
penningar, måtte få, utan minskning af det vanliga statsanslaget, tillfalla
Visingsö folk-, slöjd- och småskolor; men att, derest denna tjenstebefattning
för närvarande ej kunde indragas, Visingsö skolväsende tills
vidare årligen, utan minskning af det vanliga statsanslaget, måtte få
komma i åtnjutande af den ränta, som uppkommit för skatteköpta
hemman från år 1871, då skatteköp af skolegodshemman blef tillåtet,
så vidt räntan öfverstege hvad förut till skolverket i Jönköping ingått.
Uti underdånig skrifvelse den 11 Maj 1880 (N:o 41) anhöll senast
församlade Riksdag, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
huruvida icke, till besparing för skolefonden, inspektorsbefattningen vid
Visingsö skolegods måtte kunna indragas och de med denna befattning
förenade göromål på vederbörande kronobetjening öfverflyttas.
Då förevarande fråga alltså blifvit understäld Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, samt Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att i sammanhang
dermed taga i öfvervägande, huruvida och i hvad mån uppkommande
ökade tillgångar å skolefonden böra och kunna användas för Visingsö
skolväsende, har Utskottet funnit någon åtgärd från Riksdagens sida i
det af motionären angifna syfte icke nu vara erforderlig; hemställande
alltså Utskottet,
att Herr J. Andersons förevarande förslag för
närvarande må af Riksdagen lemnas utan afseende.
Medicinalstyrelsen och dit hörande stater.
19:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet
hänvisad motion (N:o 105) har Herr A. Hedin af anförda skäl föreslagit,
att Riksdagen behagade besluta, att provincialläkarnes lön skulle
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
15
höjas till 3,000 kronor med fyra ålderstillägg af 500 kronor efter 5,
10, 15 och 20 års tjenstgöring, samt att pensionsåldern för dem skulle
sänkas till 55 lefnads- och 25 tjensteår.
Utskottet tillåter sig. härvid erinra derom, att 1878 års Riksdag,
i anledning af i ämnet gjorda nådiga framställningar, dels höjt provincialläkarnes
löner från 1,500 kronor till 2,000 kronor och ytterligare
ökat dem med ett ålderstillägg å 500 kronor efter 10 års tjenstgöring,
hvilket innebar en större förmån än Kongl. Maj:t äskat, i det nemligen
Kongl. Maj:t föreslagit, att ålderstillägget skulle utgå först efter
15 års tjenstgöring, dels sänkt pensionsåldern för dessa läkare från
65 lefnads- och 40 tjensteår till 60 lefnads- och 30 tjensteår, dels ock
slutligen beviljat höjning med 7,500 kronor i det anslag å 9,800 kronor,
som förut var anvisadt att under namn af tjenstgöringspenningar
användas till förbättring af lönevilkoren för provincialläkare i sådana
distrikt, hvarest, till följd af befolkningens gleshet eller fattigdom och
distriktens vidd eller deras besvärlighet i afseende å sjukvårdens handhafvande,
svårighet vid inträffande ledigheter uppstått att finna sökande
till tjensterna, eller hvarest läkarnes inkomster befunnits allt för knappa
i förhållande till deras lefnadsbehof. Denna anslagshöjning har, på
sätt motionären äfven sjelf uppgifvit, föranledt, att ifrågavarande för
vissa distrikt anvisade tjenstgöringspenningar, hvilka förut med några
få undantag utgingo med allenast 500 kronor, numera kunnat i flera
distrikt höjas till 1,000 kronor.
Genom berörda af 1878 års Riksdag gjorda medgifvanden, hafva
således provincialläkarnes vilkor blifvit i ej oväsentlig mån förbättrade;
men emellertid lärer det icke kunna bestridas, att i åtskilliga orter de
inkomster, dessa läkare kunna bereda sig, fortfarande äro väl knappa
och att alltså en reglering af deras aflöning kunde vara önskvärd; men,
då förhållandena i förevarande hänseenden gestalta sig mycket olika i
skilda distrikt och i en provins emot i en annan, synes de''n förbättring
i provincialläkarnes ekonomiska ställning, som må vara af behof
påkallad, icke så mycket böra åstadkommas genom någon allmän förhöjning
af de fasta äflöningsbeloppen, utan snarare genom beredande
af ökade tillgångar för höjande af tjenstgöringspenningarne inom de
distrikt, der provincialläkarne icke kunna anses under nuvarande förhållanden
åtnjuta tillräcklig godtgörelse för sitt mödosamma arbete,
eller kunna påräkna någon större inkomst genom enskild praktik.
Jemte antydan om det sätt, på hvilket en ytterligare förbättring
i provincialläkarnes aflöuingsförhållanden sålunda skulle kunna anordnas,
har Utskottet dessutom ansett sig böra, på sätt ofta förr egt rum,
här särskildt framhålla, att en reglering af tjenstemäns löner och
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Angående
väckt fråga
om lön åt ei
provinciallåhare
i
Unnaryd.
Ang. stat
för farmaceutiska
institutet.
[16.]
i synnerhet en så genomgripande, som den nu ifrågasatta, icke bör af
Riksdagen vidtagas på grund af enskild motionärs yrkande, utan att
dylika frågor först böra underkastas den grundliga utredning och pröfning,
som vid behandling hos Kongl. Maj:t kan komma dem till del.
Utskottet, som alltså funnit sig icke böra understödja den förevarande
motionen, hemställer,
att Herr Å. Hedins omförmälda förslag icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
20:o. Till Stats-Utskottet har jemväl remitterats en af Herr L.
J. Larsson i Tranhult inom Andra Kammaren väckt motion (Nio 128),
deruti hemstälts, att Riksdagen ville bevilja 2,000 kronor, att årligen
utgå såsom lön till en provincialläkare med station i Unnaryds kyrkoby
af Vestbo härad och Jönköpings län.
Visserligen synes behofvet af upprättandet utaf det sålunda föreslagna
nya provincialläkaredistriktet vara nöjaktigt ådagalagdt, enär
så väl länets landsting som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och
Medicinalstyrelsen hvar för sig, på sätt äfven motionären anfört, vitsordat
detsamma; men, huru trängande detta behof än må synas, bör
dock icke förbises att förhållandet kan gestalta sig annorlunda inför
Kongl. Maj:t, som är i tillfälle att bedöma detsamma, jemfördt med
enahanda behof i andra orter. På grund häraf har Utskottet, ansett
sig icke ega tillräcklig anledning att nu frångå den åsigt, som, så vidt
Utskottet kunnat finna, alltsedan 1867 års riksdag blifvit af StatsUtskottet
vidhållen, eller att ärenden af förevarande beskaffenhet böra
af Riksdagen afgöras endast efter af Kong], Maj:t gjord framställning.
Utskottet hemställer alltså,
att Herr L. J. Larssons omförmälda förslag icke
må af Riksdagen bifallas.
21:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande
af den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den
5 sistlidne Januari upptagna aflöning^- och utgiftsstat för farmaceutiska
institutet, måtte för tillämpning deraf bevilja en höjning af institutets
ordinarie anslag med 10,975 kronor äfvensom medgifva, att vilkoren
för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarna
till vikarie finge af Kongl. Maj:t bestämmas.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.
17
Den för farmaceutiska institutet sedan år 1878
giftsstat upptager:
arfvode åt inspektor .................................................................
aflöning åt en lärare i kemi och farmaci..........................
,, „ en assistent vid laboratorium........................
ii i, en lärare i naturalhistoria och farmakognosi
ii „ en lärare i fysik och matematik ..................
ii i, en lärare i författningskunskap......................
i, i, en vaktmästare.................................................
hushyra .........................................................................................
instrument, böcker, laborationsmaterialier..........................
ved, kol, lysgas, vatten ............................................................
tillämpade ut
-
500 kronor.
3.500
1.500
3.000
1.000
300
800
2,600
1,000
1,000
11
71
77
11
>7
77
77
77
11
Summa
hvaraf erhålles på ordinarie stat .............. 7,025 kronor,
„ ii på extra stat..................... 7,575 „
i, ii genom elevers termins
afgifter
................................. 600 „
15,200 kronor,
15,200 kronor.
Den föreslagna nya staten åter är af följande lydelse:
Tjenst-
Lön.
görings-
Summa
pennin-
gar.
kronor.
Eu lärare i kemi och farmaci...............................
3,500
1,000
4,500
Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas
lönen med 1,000 kronor.
Eu lärare i naturalhistoria och farmakognosi ...
3,000
1,000
4,000
Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas
lönen med 1,000 kronor.
Arfvode åt eu lärare i fysik..................................
—
1,200
ii ii ii ii i författningskunskap.........
—
_
300
,, ii assistenter ..............................................
—
—
1,500
,, ii föreståndaren ...........................*............
—
—
500
Lön åt eu vaktmästare .......................... 800: —
Hyresmedel åt d:o ......................... 400: —
1,200
Laboratorium, instrument, samlingar, böcker ...
—
—
1,800
Ved, kol, gas, vatten och diverse ........................
—
2,000
Hyra till Apotekaresocieteten .................................
—
—
2,600
Summa
__
—
19,600
Blh, till Biksd. Frot. 1881. 4 Sami, 1 Afd. 10 Häft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Då 600 kronor af nämnda slutsumma voro beräknade att utgöras
genom elevernas terminsafgifter, återstode 19,000 kronor, hvaraf redan
7,025 kronor funnes på ordinarie stat för institutet uppförda. Således
skulle till den föreslagna nya statens fyllande erfordras ett ordinarie
anslag af högst 11,975 kronor, men, så länge läraren i naturalhistoria
och farmakognosi, såsom nu vore händelsen, tillika innehade annan
befattning, allenast 10,975 kronor. Enär det extra anslag, som institutet
för närvarande åtnjuter, uppgår till 7,575 kronor, komme den
verkliga utgiftstillökningen för närvarande att utgöra 3,400 kronor.
Uti statsrådsprotokollet (sid. 16—22) är beträffande nu föreliggande
ärende en fullständig utredning meddelad, till hvilken Utskottet
tillåter sig hänvisa; viljande Utskottet allenast framhålla, att, enligt
hvad samma utredning gifver vid handen, ett ordnande af den farmaceutiska
undervisningen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts föreliggande förslag synes medföra mindre kostnad för statsverket
än som skulle kunna blifva en följd af denna undervisnings förläggande,
på sätt jemväl varit ifrågasatt, till tekniska högskolan. Vid
sådant förhållande, och då med anledning af i statsrådsprotokollet angifna
skäl ett beslut om farmaceutiska institutets blifvande ställning
nu måste fattas, har Utskottet icke tvekat att i hufvudsak tillstyrka
bifall till den nådiga framställningen.
I följande hänseenden har likväl den föreslagna staten gifvit anledning
till erinranden. Till en början synas tjenstgöringspenningarne
för de båda lärarne, i hvilkas aflöning sådana ingå, vara upptagna till
allt för ringa belopp i förhållande till lönerna. Den här föreslagna
proportionen är nemligen, enligt hvad Utskottet kunnat finna, förtjensteinnehafvarne
fördelaktigare, än som vid senare årens löneregleringar i
allmänhet iakttagits, och lämpligheten af en sådan anordning har synts
Utskottet tvifvel underkastad, då ifrågavarande lärare skulle ega eu
rättighet, som öfrige tjenstemän, hvilka fått sina löner reglerade, i allmänhet
sakna, nemligen att innehafva annan tjenst mot afdrag å lönen
af blott 1,000 kronor, huru hög aflöning för annan befattning än må
åtnjutas.
Vid flertalet under senare åren faststälda löneregleringar hafva
tjenstgöringspenningarne upptagits till vid pass en tredjedel af aflöningens
hela belopp; och får Utskottet i närmaste öfverensstämmelse härmed
föreslå, att i förevarande stat aflöningen må bestämmas för läraren
i kemi och farmaci till lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar
1,500 kronor, samt för läraren i naturalhistoria och farmakognosi till
lön 2,700 kronor och tjenstgöringspenningar 1,300 kronor. På sådant
sätt vinnes den fördel, att tjenstgöringspenningarne lemna bättre till
-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
19
gång till godtgörande af vikarie under ordinarie tjensteinnehafvares
tjenstledighet.
Vidare har Utskottet icke kunnat biträda förslaget derom, att
vaktmästaren skulle erhålla i lön 800 kronor och hyresmedel 400 kronor.
Anledningen till detta förslag är, enligt hvad statsrådsprotokollet
gifver vid handen, att vaktmästarens nuvarande bostad vid institutet
vore lör uppgifvet ändamål behöflig, hvarföre han borde i ersättning
erhålla nyssnämtlda belopp af 400 kronor till hyra af annan lägenhet,
helst i samma gård, hvartill utväg förmälts skola finnas.
Denna omständighet har emellertid icke synts Utskottet innebära
giltig anledning att i förevarande fall fastställa vaktmästareaflöningen
så olika mot hvad vid andra regleringar egt rum. Vid dessa har nemligen
i allmänhet aflöningen bestämts för förste vaktmästare till lön
800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor samt för öfrige
vaktmästare till lön 500 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor,
jemte ett ålderstillägg å 100 kronor, allt med afdrag å lönen af 150
kronor, så vida fri bostad är med anställningen förenad. Då vid farmaceutiska
institutet blott skulle finnas en vaktmästare, har Utskottet
ansott aflöningen för denne böra bestämmas till lön 650 kronor och tjenstgöringspenningar
300 kronor, med föreskrift tillika att, om vaktmästaren
i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån
qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.
I händelse af bifall härtill skulle den föreslagna statens slutsumma
komma att utgöra 19,350 kronor eller 250 kronor mindre än Kongl.
Maj:t beräknat, hvadan den af Kongl. Maj:t med 10,975 kronor äskade
höjningen af institutets ordinarie anslag bör med motsvarande belopp
nedsättas och alltså upptagas till 10,725 kronor.
Slutligen har Utskottet ansett att, i likhet med hvad vid flertalet
löneregleringar egt rum, föreskrift bör meddelas derom, att tjenstgöringspenningarna
för de båda lärare, Indika skulle med dylika förses,
skola vid tjenstledighet afstås till vikarie.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet,
afl Riksdagen må, med godkännande af härhos
bilagda förslag till stat för farmaceutiska institutet
(Bil. Ditt. A.), för dess tillämpning bevilja eu höjning
af institutets ordinarie anslag med 10,725 kronor
samt förklara, att tjenstgöringspenningarna för de båda
lärare, i hvilkas aflöning sådana ingå, skola vid tjenstledighet
afstås till vikarie.
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. ifrågasatt
lön för
en ny intendent
vid
naturhistoriska
riksmuseum.
Ang. öfriga
ordinarie
anslag.
[17.]
Naturhistoriska riksmuseum.
22:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet
lian visad motion (N:o 73) tiar friherre A. E. Nordenskiöld af anförda
skäl föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja nödigt anslag för aflönande
af en ny botanisk intendent för vården af vissa delar af de palaeontologiska
och botaniska samlingarna, med samma lönebelopp för den nye
intendenten som för öfrige intendenter vid riksmuseum, nemligen 4,000
kronor fast lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar om året jemte
två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, på sätt Kongl. Maj:ts nådiga
bref af den 12 Maj 1876 närmare bestämde.
Ehuruväl sannolikt ett tillräckligt verksamhetsområde skulle kunna
förefinnas för ytterligare en botanisk intendent vid naturhistoriska
riksmuseum, har Utskottet likväl, i betraktande af frågans närvarande
skick, icke kunnat biträda motionärens föreliggande framställning. Dessutom
lärer Kongl. Maj:t, hos hvilken Vetenskapsakademien, på sätt
motionären anfört, gjort underdånig hemställan i ämnet, icke underlåta
att, om och när det i förevarande hänseende befintliga behofvet
finnes böra företrädesvis tillgodoses samt omständigheterna i öfrigt sådant
medgifva, hvilket allt Kongl. Maj:t är bäst i tillfälle att bedöma,
hos Riksdagen göra den framställning, som kan vara erforderlig; hemställande
alltså Utskottet,
att Friherre A. E. Nordenskiölds omförmälda
förslag icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Öfriga ordinarie anslag.
23:o. I afseende å öfriga under åttonde hufvudtiteln i nu gällande
riksstat uppförda ordinarie anslag hafva icke andra ändringar
blifvit satta i fråga än att:
dels Kongl. Maj:t föreslagit att, för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,
för närvarande uppgående till 21,497 kronor, måtte höjas med 138
kronor eller till 21,635 kronor;
dels ock Friherre It. Klinckowström uti en inom Första Kammaren
väckt motion (N:o 2) yrkat, att vissa i motionen uppgifna, för närvarande
i riksstaten såsom reservations- eller förslagsanslag uppförda
anslag måtte ändras till allmänna bestämda anslag.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12. 21
Under åberopande af de skäl, liviika Utskottet i afgifvet utlåtande
angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel
anfört mot vidtagande af åtgärder i det af bemälde motionär
föreslagna syfte, hemställer Utskottet:
a) att Friherre R. Klinckowströms omförmälda
förslag må af Riksdagens lemnas utan afseende; och
b) att samtliga under åttonde hufvudtiteln för
närvarande uppförda ordinarie anslag, uti hvilka någon
ändring icke blifvit här ofvan tillstyrkt, må bestämmas
till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat
äro upptagna; dock att i förslagsanslaget till
skrifmaterialier och expenser, ved in. in. må få vidtagas
den jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma kan blifva erforderlig.
1 afseende å tillfälliga behof, hänförliga till åttonde hufvudtiteln,
äro följande framställningar gjorda:
Domkapitlens expeditioner.
24:o. Enär för att bereda tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner,
i afseende å hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på
fullständig utredning, ännu ej kunnat framläggas, tillfällig löneförbättring
under nästkommande år i likhet med föregående år, erfordrades
anslag till oförändradt belopp, har Kongl. Maj:t för berörda ändamål
på extra stat för år 1882 äskat 3,716 kronor; och får Utskottet, som
icke funnit något skäl angifvet af Herr A. P. Lind för af honom
i motion N:o 160 inom Andra Kammaren gjordt yrkande derom, att
»anslaget till domkapitlens expeditioner måtte tillsvidare och intill dess
det hos dessa myndigheter använda sportelsystem blefve ordnadt eller
borttaget, indragas», hemställa,
att Riksdagen, utan afseende å Herr A. P. Linds
berörda yrkande, må på extra stat för år 1882 anvisa
för tillfällig löneförbättring åt domkapitlens expeditioner
3,716 kronor.
Ang. tillfällig
löneförbättring
åt domkapitlens
expeditioner.
[18.]
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Universiteten.
Ang. semina- 25:o. Då de vid universiteten inrättade seminarier för språkveten
språkveten-
skap, för hvilka under flera år beviljats understöd af statsmedel, fortslcap
vid farande visat sig utöfva en gagnande verksamhet, bär Kongl. Maj:t
TlToct*'' föreslagit Riksdagen att till dessa anstalter äfven för år 1882 bevilja
2() i extra anslag till samma belopp som hittills årligen utgått, nemligen
till det språkliga seminariet i Upsala 3,000 kronor och till det i Lund
2,950 kronor; hemställande i Öfverensstämmelse härmed Utskottet,
att på extra stat för år 1882 må anvisas:
a) till det språkliga seminariet vid universitetet
i Upsala 3,000 kronor; och
b) till det språkliga seminariet vid universitetet
i Lund 2,950 kronor.
Ang. univer- 26:o. Jemte erinran, att hittills anvisats 500,000 kronor af det
naderna i vid 1877 års riksdag beviljade anslag å 740,000 kronor till universitets^Lund^1
byggnad i Upsala och 400,000 kronor af det vid samma riksdag till
[21" och dylik byggnad i Lund beviljade belopp å 450,000 kronor, får Utskottet,
22.] i enlighet med hvad Kongl. Maj:t begärt, hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1882
anvisa:
a) till universitetsbyggnaden i Upsala 120,000
kronor; och
b) till universitetsbyggnaden i Lund 50,000
kronor.
Ang. sär- 27:o. Vid de två senaste riksdagarna hafva beviljats extra anslag å
mmiska^ob- 1,500 kronor för anställande vid den astronomiska institutionen i Lund
serva,tioner af särskilda observationer, afsedda att främja ett vetenskapligt före*r23^
tag, hvartill åtskilliga observatorier i Europa och Amerika bidroge.
Under erinran, att för utförande af omförmälda undersökningar
beräknats en tid af fem år och en kostnad af 7,500 kronor, får Utskottet,
i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit,
hemställa,
att till omförmälda särskilda observationers fortsättande
må för år 1882 anvisas ett extra anslag af
1,500 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
28
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
28:o. I likhet med hvad för innevarande år egt ruin får Utskottet,
på sätt Kong!. Magt vidare föreslagit, hemställa,
att till arfvode åt en amanuens vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik må
på extra stat för år 1882 anvisas ett belopp af 900
kronor.
29:o. Uti särskilda inom Riksdagen väckta, till Stats-Utskottet
hänvisade motioner hafva Herrar C. Ekström (motion N:o 21 i Första
Kammaren) och Friherre A. E. Nordenskiöld (motion N:o 75 i Andra
Kammaren) föreslagit, att till uppförande vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med endera af de
utaf Arkitekten F. G. A. Dahl uppgjorda, uti Ecklesiastikdepartementet
förvarade alternativa ritningar, af en ny byggnad, afsedd att innehålla
tjenliga lokaler för institutets anatomiska, histologiska, fysiologiska,
hygieniska samt farmakologiska institutioner och samlingar,
måtte beviljas ett anslag af 315,000 kronor samt deraf anvisas 100,000
kronor att utgå under år 1882.
På sätt motionärerne anfört, har denna byggnadsfråga redan förr
varit understäld Riksdagens pröfning. Kongl. Magt äskade nemligen
af 1878 års Riksdag, för uppförande af en dylik byggnad, ett anslag
å 355,000 kronor, men Riksdagen fann sig, hufvudsakligen i befraktande
af då för handen varande ekonomiska förhållanden, icke böra det
begärda anslaget bevilja.
Behofvet af den nya byggnaden blef emellertid icke af Riksdagen
underkändt, ehuru Riksdagen ansåg att med densammas uppförande
skulle kunna för det dåvarande anstå. Den ytterligare utredning af
frågan, som nu blifvit af motionärerne förebragt, har också synts Utskottet
ådagalägga, att i förevarande hänseende finnes ett stort och
oafvisligt. behof, väl förtjent att i den närmaste framtiden tillgodoses
en åsigt, som Utskottet ej völat underlåta att framhålla, på det
att icke den omständighet, att Utskottet för närvarande funnit sig förhindradt
att tillstyrka anvisandet af det begärda statsanslaget, må gifva
anledning till det antagande, att Utskottet skulle hafva hyst en annan
uppfattning i berörda hänseende.
Orsaken, hvarför Utskottet icke kunnat biträda motionärernes
Ang. arfvode
åt en amanuens
vid Karolmska
institutet.
[24.]
Ang. väckt
fråga om uppförande
af enbyggnad
för
Karolinska
institutet.
24
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. resestipendier
åt
lärare i lefvande
språte.
[25.]
Ang. arfvoden
åt extra lärare
vid de
allmänna
läroverken.
[26.]
yrkande, är nemligen uteslutande den, att då Kong!. Maj:t, som är bäst
i tillfälle att pröfva angelägenheten af de särskilda statsbehofvens tillgodoseende
och möjligheten att bereda derför erforderliga medel, nu
icke gjort någon framställning i förevarande ämne, detta måste anses
vara föranledt antingen deraf att med uppförandet af ifrågavarande
nybyggnad synts Kongl. Magt ännu kunna anstå i afvaktan på fyllandet
af andra behof, hvilka Kongl. Maj:t pröfvat vara af ännu mer trängande
beskaffenhet, eller ock deraf, att Kongl. Maj:t funnit ärendet i
ett eller annat hänseende tarfva ytterligare utredning; och är det af
detta skäl Utskottet funnit sig böra hemställa,
att Herrar C, Ekströms och Friherre A. E. Nordenskiölds
omförmälda förslag icke må för närvarande
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Allmänna läroverken.
30:o. På sätt under derå föregående år egt rum och i enlighet
med hvad Kongl. Maj:t jemväl för nästkommande år äskat, hemställer
Utskottet,
att Riksdagen må för år 1882 bevilja ett extra
anslag af 6,000 kronor, att af Kongl. Maj:t disponeras
till stipendier åt lärare i främmande lefvande
språk vid de allmänna läroverken för att i utlandet
studera tyska, franska och engelska språken.
31:o. Med bifall till i ämnet gjord nådig framställning, anvisade
senast församlade Riksdag för innevarande år ett extra anslag af
50,000 kronor till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken.
Af i statsrådsprotokollet (sid. 27 och 28) angifna skäl har Kongl.
Magt emellertid ansett, att det belopp, som alltså för år 1881 beräknats
vara behöfligt utöfver det å ordinarie stat uppförda anslaget till
extra lärare, skulle kunna för år 1882 utan väsentlig skada för undervisningen
minskas med 10,000 kronor; hemställande, i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:t på grund häraf föreslagit, Utskottet,
att till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna
läroverken må på extra stat för år 1882 anvisas
40,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
2 5
Folkundervisningen.
32:o. Till uppförande af en byggnad, innehållande gymnastiksal,
m. m. för folkskolelärarinneseminariet i Skara har Kongl. Maj:t för nästkommande
år äskat ett extra anslag af 12,000 kronor.
Af den i statsrådsprotokollet (sid. 29 och 30) rörande denna fråga
meddelade utredning inhemtas, bland annat, att den ifrågasatta nybyggnaden
är afsedd att å den seminariet tillhöriga tomt uppföras af trä
samt ämnad att innehålla en sal för seminarieelevernas gymnastiska
öfningar och ett lärorum för den vid seminariet upprättade fjerde klassen,
båda med tillhörande afklädningsrum, samt möjligen ett reservrum
för framtida behof.
Vidkommande det bristande utrymmet i det för seminariet nu
upplåtna lärohuset är meddeladt,
att seminariet, då lärohuset uppfördes, omfattade tre klasser, och
att lärohuset med hänseende dertill anordnades så, att derstädes endast
funnes tre lärosalar för seminariets elever, jemte en hönsa], ett rum
för seminariets folkskola samt några mindre rum för småskolan, materielens
förvarande m. in.;
att de gymnastiska öfningarna, inskränkta till fristående gymnastik,
intill slutet af sistlidna läsår försiggått i bönsalen, hvars bänkar,
då dessa öfningar anstäldes, måst undanflytta;
att, sedan seminariet blifvit utvidgadt med en fjerde klass, ett
af de mindre rummen blifvit upplåtet för denna klass, i hvilken 25
elever varit intagna, ehuru utrymme i detta rum, efter nutidens sanitära
fordringar, ej funnes för mer än 16;
att vid början af innevarande läsår vidtagits en annan nödfallsutväg,
nemligen att såsom lärorum för en klass använda bönsalen,
men att detta medförde stora olägenheter, då dagligen omflyttning af
bänkar och bord i bönsalen måste ske och den i öfrigt vore till lärorum
mindre lämplig; samt
att till följd af denna anordning elevernas gymnastiska öfningar
ej kunde försiggå inom seminariets egen lokal, utan anstäldes i högre
allmänna läroverkets gymnastiklokal, som tills vidare blifvit under vissa
timmar i veckan för seminariets elever upplåten mot en årlig hyra af
300 kronor, men att det vore ovisst, huru länge denna utväg, soin
medförde flera olägenheter, kunde få begagnas.
Då af hvad sålunda blifvit anfördt synes framgå, att den föreslagna
Bill. till liiksd. Prof. 1881. å Sand. 1 Afd. 10 Häft. 4
Ang. byggnad
för gymnastiksal
m.
m. för folkskolelårarinneseminariet
i Skara.
[27-]
Ang. väckt
fråga om
uppförande
af byggnader
för folkskolelärarinneseminariet
i
Falun.
26 Stats-Utskottets Utlåtande N:o lä.
nybyggnaden är af behofvet påkallad samt kostnaden derför är jemförelsevis
mindre betydlig, har Utskottet funnit sig böra Kongl. Maj:ts i
ämnet gjorda nådiga framställning till bifall förorda; och hemställer
på grund häraf Utskottet,
att till uppförande af föreslagen nybyggnad för
folkskolelärarinneseminariet i Skara må för år 1882
anvisas ett extra anslag af 12,000 kronor.
33:o. Till Stats-Utskottets behandling hafva remitterats särskilda
inom Riksdagen väckta motioner, deruti på anförda skäl föreslagits:
af Herr IT. Falk (motion N:o 15 i Första Kammaren), att Riksdagen
måtte bevilja ett anslag af 62,000 kronor till uppförande i Falu
stad af nödiga byggnader för det derstädes upprättade folkskolelärarinneseminariet;
och
af Herr C. F. Toll (motion N:o 132 i Andra Kammaren) att Riksdagen
behagade bevilja enahanda summa till uppförande åt ifrågavarande
folkskolelärarinneseminarium af egen lokal med lärohus af sten.
För uppförande afen dylik byggnad af trä samt. bekostande af
tillhörande arbeten och anläggningar äskade Kongl. Maj:t af 1878 års
Riksdag ett belopp af 72,000 kronor, men Riksdagen, som ansåg denna
summa vid jemförelse med de till andra seminariibyggnader anvisade
anslag nog hög-, fann sig icke böra ifrågavarande framställning bifalla,
hufvudsakligen dock på grund deraf, att statsverkets tillgångar då
lemnade ringa tillfälle att uppfylla de många anspråk, som på desamma
stäldes.
Behofvet af den ifrågasatta nybyggnaden blef emellertid på intet
sätt underskattadt; och Utskottet Imf, af hvad motionäreme till stöd för
sina i ämnet gjorda yrkanden andragit, funnit detsamma vara ytterligare
och till fullo ådagalagdt.
På grund häraf och då de nu föreliggande förslagen afse en
kostnadssumma, som med 10,000 kronor understiger 1878 års^föislag,
vore det otvifvelaktigt önskvärd!, om förhållandena nu medgåfve det
begärda anslagsbeloppets beviljande; men Utskottet har likväl a.f anledning,
som här ofvan i fråga om föreslagen nybyggnad för Karolinska
institutet närmare angifvits, funnit sig för sin del förhindradt att derom
hos Riksdagen gorå hemställan; och tillstyrker alltså Utskottet,
att Herrar W. Falks och C. F. Tolls omförmälda
förslag för närvarande icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 1.2
27
34:o. Under åberopande deraf att, på sätt i punkten 17 bär Angående.
ofvan blifvit omförmäldt, anslaget å 15,000 kronor till aflönande om anvisande
lärare i slöjd vid folkskolorna för år 1880 befunnits otillräckligt, så af ytterligare
att åt hvarje af de 234 skolor, för hvilka församlingarne ansetts be- innevarande
rättigade att erhålla bidrag af statsmedel, kunnat beviljas endast 64 år till slöjdkronor,
ehuru understödsbeloppet enligt Kongl. kungörelsen den 11
September 1877 faststälts till 75 kronor, samt med framhållande, att loma.
eu ytterligare minskning i understödsbeloppen för innevarande år vore
att befara, enär det ej vore osannolikt att antalet slöjdskolor under
året komme att stiga till 300, har Herr A. Rundbäck uti en inom
Andra Kammaren väckt motion (N:o 38) föreslagit att, enär utöfver nu
varande ordinarie anslaget erfordrades ytterligare 7,500 kronor för att
under nyss nämnda förutsättning understöd af 75 kronor för hvarje
skola skulle kunna beredas, Riksdagen måtte för år 1881 såsom bidrag
till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna utöfver det ordinarie
anslaget 15,000 kronor bevilja ytterligare 7,500 kronor.
Härvid bör emellertid erinras att, då det nuvarande anslaget till
bidrag för aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna beviljades, Riksdagen
visserligen afsåg att understödet skulle utgå med 75 kronor för
hvarje skola, men att, då anslaget uppfördes såsom bestämdt anslag
och icke såsom förslagsanslag, understödsbeloppets storlek alltid måste
blifva beroende af det antal skolor, som komme att finnas dertill berättigade.
Församlingarne hafva alltså icke kunnat hafva någon vidsträcktare
rättighet än att i den mån tillgångar^ sådant medgäjve komma
i åtnjutande af understöd till belopp af högst 75 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts och då, i händelse af bifall
till Utskottets i punkten 17 här ofvan gjorda hemställan, olägenheterna
i förevarande hänseende för framtiden blifva undanröjda, får Utskottet,
med vidhållande dessutom af den ofta uttalade åsigten, att rubbning i
den faststälda statsregleriugen endast bör ega rum, då sådant är af
behofvet oafvisligen påkalladt, hemställa,
att Herr A. Rundbäcks omförmälda förslag icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Angående
lägre tek.
niska yrkesskolor.
r->8.]
De tekniska läroverken.
35:o. Kongl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att för beredande af
tillgång till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor, i stället för det tillförene
anvisade anslaget å 20,000 kronor till understöd åt tekniska
afton- och söndagsskolor, å extra stat för år 1882 anslå ett belopp af
25,000 kronor, i sammanhang med hvilken nådiga framställning Utskottet
till pröfning förehaft en af Friherre A. II. Fock inom Andra
Kammaren väckt motion (N:o 62), deruti af anförda skäl yrkats att
det äskade beloppet måtte höjas till 30,000 kronor och användas äfven
till nämnda skolors inspektion.
Af den rörande förevarande fråga i statsrådsprotokollet (sid. 30
—34) meddelade utredning inhemtas, bland annat, att af det till understöd
åt tekniska afton- och söndagsskolor afsedda extra anslag, som
till belopp af 20,000 kronor årligen från och med år 1878 utgått, under
år 1880 statsbidrag tilldelats sexton dylika skolor, vid hvilka
undervisning i hithörande ämnen, ehuru af olika omfattning, meddelats
under 10 till 97 timmar i veckan åt ett antal lärjungar, icke understigande
2,175. Till dessa skolor hade under samma år af kommunerna
utgått bidrag å tillhopa 25,521 kronor 90 öre, hvarjemte räntor
å de till vissa bland skolorna donerade medel beräknats uppgå till
9,405 kronor och lärjungarnes afgifter till 3,633 kronor. I anseende
till statsanslagets otillräcklighet hade emellertid vid fördelning af detsamma
för år 1880 de begärda, ganska måttliga understödsbeloppen
till flera bland skolorna måst nedsättas; och hade komiterade för den
tekniska undervisningens ordnande också gjort framställning om ökade
statsanslag för nu ifrågavarande ändamål samt till stöd derför anfört
dels nyss antydda förhållande om hittills varande statsanslagets otillräcklighet,
dels önskvärdheten af att kunna åstadkomma någon utvidgning
i planen för de till arbetares undervisning afsedda anstalterna,
så att särskilda yrkes- eller fackskolor kunde upprättas, och dels beliofvet
af de tekniska afton- och söndagsskolornas inspektion; hemställande
komiterade, att anslaget måtte höjas med 10,000 kronor och
användas till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor.
Vidare är meddeladt att stadsfullmäktige i Eskilstuna uti en af
stadens magistrat förordad underdånig ansökning anhållit om beredande
af ett årligt anslag till inrättande af en fackskola för den finare smidesmanufakturen
i nämnda stad, för hvilken omkostnaderna enligt uppgjord
Stats-Utskottets Utlåtande N:a 12.
29
beräkning skulle uppgå till 6,000 kronor, deraf 500 kronor till hyra
skulle af staden bekostas.
Hvad sålunda och i öfrigt blifvit anfördt om behofvet af ökadt
anslagsbelopp för befrämjande af den undervisning, som med de tekniska
afton- och söndagsskolorna afses, äfvensom af medel till statsbidrag
åt sådana i samband med dem stående läroanstalter, hvilkas särskilda
ändamål skulle vara att befordra arbetsskickligheten i vissa industrigrenar,
har synts Utskottet väl förtjent af afseende; men då Kongl.
Maj:t efter ärendets pröfning funnit anslagshöjningen böra, med hänsyn
till andra vigtiga kraf, för närvarande inskränkas till ett lägre
belopp än det af komiterade föreslagna, har Utskottet ansett sig sakna
giltig anledning att, på sätt motionären yrkat, tillstyrka Riksdagen att
för ändamålet anvisa rikligare medel än Kongl. Maj:t pröfvat oundgängligen
erforderliga.
På grund häraf och med framhållande derjemte att full utredning
icke är lemnad hvarken i afseende å lämpligaste sättet för anordnande
af den inspektion öfver ifrågavarande skolor, för bekostande
hvaraf den af motionären påyrkade ytterligare anslagstillökningen delvis
skulle vara afsedd, eller beträffande de utgifter, som af en dylik
inspektion skulle föranledas, hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med afslag å Friherre A. H. Focks
omförmälda framställning, må, på sätt Kongl. Maj:t
äskat, för år 1882 anvisa ett extra anslag af 25,000
kronor att användas till understöd åt lägre tekniska
yrkesskolor.
Farmnceutiska institutet.
36:o. Enär behofvet af anskaffande utaf ny ångpanna och värmeledning
för Farmaceutiska institutets behof blifvit af vederbörande
vitsordadt (se statsrådsprotokollet sid. 21), får Utskottet, i öfverensstämmelse
med hvad Kong!. Maj:t i sådant hänseende föreslagit, hemställa,
att Riksdagen må för ifrågavarande ändamål på
extra stat för år 1882 anvisa 1,956 kronor.
Ang. ny
ångpanna
och värmeledning
för
Farmaceutiska
institutets
behof.
[29.]
30
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.
Ang. Veterinärinråttningen
i
Skara.
[30.]
Ang. Zoologiska
stationen
vid
Kristinéberq.
[31.]
Ang. affvoden
för vård
af Vitterhets-,
historie-
och antiqvitetsakademiens
samlingar
in. m.
[32.]
Veterinärundervisningen.
37:o. Då för uppehållande af undervisningen vid Veterinär inrättningen
i Skara erfordrades, på sätt inrättningens direktion anmält, anslag
till samma belopp, som förut dertill utgått, bär Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att jemväl för år 1882 ett extra anslag af 12,900
kronor måtte för berörda ändamål anvisas; hemställande Utskottet,
att Riksdagen må till undervisningens uppehållande
vid Veterinärinrättningen i Skara på extra
stat för år 1882 anvisa ett anslag af 12,900 kronor.
Vetenskapsakademien,
38:o. Under åberopande af föregående Riksdagars beslut i fråga
om anvisande af medel för underhåll af den Zoologiska stationen vid
Kristineberg i Göteborgs och Bohus län samt för främjandet af arbetena
vid densamma, lår Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,
att för ifrågavarande ändamål må jemväl för år
1882 å extra stat beviljas ett belopp af 2,000 kronor,
att ställas till Vetenskapsakademiens förfogande.
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.
39:o. Enär de extra anslag, tillsammans 9,200 kronor, som för
ändamål, tillhörande Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens verksamhet.
, blifvit för innevarande och närmast föregående år beviljade, synts
Utskottet vara för samma ändamål behöfliga jemväl för nästkommande
år, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1882
anvisa:
a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 12.
31
vid ordnandet och vården af de under nämnda akademis
inseende stälda samlingar samt till aflöning åt
vaktbetjening vid samliugarnes offentliga förevisning
4,000 kronor;
b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar m. m. 3,200 kronor; och
c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker
och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. va. 2,000 kronor.
Musikaliska akademien.
40:o. På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 36) inhemtas, hade Ang. godtgöÖfverintendentsembetet
i underdånigt memorial den 4 December 1877
anhållit att, sedan Musikaliska akademiens nya byggnad dåmera blifvit, na kostnader
i hvad på embetets åtgärd ankomme, afslutad och af Akademien mot- ^.^akcide-''
mi eris nya
byggnad.
tagen, godtgörelse måtte i nåder beredas för medel, som embetet utöfver
för ändamålet anvisade belopp till bestridande af kostnader för
byggnadens uppförande och inmurning af värmeapparat derstädes förskjutit,
med 26,566 kronor 54 öre.
Till upplysning i denna fråga är i statsrådsprotokollet erinradt
att, efter det på Kongl. Maj:ts framställning Riksdagen beviljat 190,000
riksdaler r:mt till uppförande af byggnad för Musikaliska akademien
och dess läroverk på Kronans tomt n:r 8 i qvarteret Blasiebolmen i
hufvudstaden, Kongl. Maj:t, efter pröfning af upprättade byggnadsritningar
jemte kostnadsförslag, som upptog för sjelfva byggnaden 162,585
r:dr, för värme- och ventilationsapparat 24,000 r:dr samt för gas- och
vattenledning 4,106 r:dr, eller tillhopa 190,691 r:dr, medelst nådigt
bref den 30 Maj 1873 till efterrättelse faststält berörda ritningar samt
meddelat Ofverintendentsembetet, till hvars disposition byggnadsanslaget
stäldes för att till dermed afsedda ändamål användas, bemyndigande
att, efter samråd med Akademien, vidtaga de jemkningar i afseende
på byggnadsplanen, som utan att öka förslagskostnaden kunde vid arbetets
utförande finnas lämpliga;
att vidare och sedan Akademien, der åtskilliga anmärkningar gjorts
mot de faststälda ritningarna, låtit upprätta och till Ofverintendentsembetet
öfverlemna nya ritningar tillika med två kostnadsförslag, af
hvilka det ena upptog de kostnader, som för byggnadens uppförande
jemte värmeapparat m. m. enligt de faststälda ritningarna skulle åtgå,
efter då mera gällande pris till 221,281 r:dr, och det andra upptog
[33.]
32
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
samma kostnader enligt de nya ritningarna till 208,928 r:dr, Öfverintendentsembetet
i skrifvelse den 28 April 1874 hos Kongl. Maj:t
gjort anmälan härom äfvensom meddelat, att till betäckande af kostnaderna
enligt det senare, af embetet nu förordade förslaget, funnes
att tillgå dels det beviljade statsanslaget å 190,000 r:dr och dels influtna
medel för sålda uthus å byggnadstomten 3,500 r:dr, eller tillhopa
193,500 r:dr, hvadan en brist uppkomme till belopp af 15,428 r:dr;
att, i enlighet med Öfverintendentsembetets hemställan, Kongl.
Maj:t genom nådigt bref den 12 Juni 1874 gillat de nya byggnadsritningarna
och bemyndigat Öfverintendentsembetet att verkställa byggnaden
efter sistnämnda ritningar med de jemkningar, som utan byggnadskostnadens
ökande kunde af omständigheterna påkallas, samt tilllika
föreskrifvit att, derest vid anstäld entreprenadauktion sig visade,
att lägsta antagliga anbudet öfverstege det af Riksdagen beviljade anslag
tillsamman med de medel, som eljest kunde vara att för byggnadens
uppförande disponera, frågan om anbudets antagande borde underställas
Kongl. Maj ds pröfning;
att Kongl. Maj:t, på Öfverintendentsembetets underdåniga hemställan
rörande ett vid entreprenadauktion å byggnadens uppförande
gjordt anbud, som med 14,206 r:dr öfversteg för arbetet tillgängliga
medel, uti nådigt bref den 21 Augusti 1874 bemyndigat Öfverintendentsembetet
att antaga detta anbud;
att nämnda embete, som i underdånigt memorial den 30 November
1875 hemstält dels om beredande af erforderligt fyllnadsanslag till
den då pågående nybyggnaden med nyssberörda belopp 14,206 r:dr,
och dels om tillökning i den beräknade kostnaden för byggnadens
värmeapparat m. m., ytterligare i underdånigt memorial den 30 Maj
1876 anfört, hurusom för den till 16,095 kronor då beräknade, i kostnadsförslaget
icke upptagna, kostnaden för värme- och ventilationsapparatens
inmurande, tillgång icke, på sätt vid förslagets uppgörande
antagits, kunde beredas vare sig af den i samma förslag befintliga utgiftsposten
å 7,000 kronor till »diverse oförutsedda utgifter» eller genom
uteslutande af något annat i samma förslag beräknadt arbete; i
anseende hvartill och då kontrakt redan uppgjorts om en dylik apparat
i enlighet med Akademiens förslag, salut åtskilliga i förbindelse dermed
stående arbeten blifvit verkställa, Öfverintendentsembetet anhållit
om nådigt bemyndigande att, intill dess frågan om betäckande af ofvan
omförmälda brist i anslaget för byggnaden kunde varda af Kongl.
Maj:t pröfvad och afgjord, få af under händer varande medel bestrida
erforderlig inmurningskostnad för ifrågavarande värmeapparat; samt
att denna framställning angående förskjutande af medel till värme
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
33
ledningens inmurande blifvit af Kongl. Maj:t genom nådigt bref den
16 Juni 1876 bifallen; i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t anbefalt
Musikaliska akademien att afgifva underdånigt utlåtande, om och i hvad
mån Akademien skulle kunna bereda sig tillgång att det beviljade
förskottet genom årliga afbetalningar återgälda; och hade Akademien
med anledning häraf i underdånig skrifvelse den 14 September 1876
förklarat sig icke kunna uppgifva några för ändamålet användbara tillgångar.
Uti Ofverintendentsembetets förut omförmälda memorial af den
4 December 1877 hade anförts, att kostnaden för värmeapparatens inmurning
slutligen uppgått till 18,301 kronor 86 öre, men att den genom
detta belopps sammanläggning med förut nämnda 14,206 kronor uppkommande
summa af 32,507 kronor 86 öre, som skulle utvisa bristen
i anslaget till ifrågavarande byggnad, kunnat genom besparade medel
för diverse omkostnader minskas till det belopp, 26,566 kronor 54 öre,
om hvars ersättande Ofverintendentsembetet anhöll; och har Kongl.
Maj:t, på grund af hvad sålunda förekommit, hos Riksdagen gjort framställning
derom att, till ersättande af de medel, öfverintendentsembetet
sålunda fått förskjuta för Musikaliska akademiens nybyggnad och inmurning
af värmeapparat derstädes, ett deremot svarande, till fullt krontal
jemnadt belopp af 26,567 kronor måtte varda å extra stat för år
1882 anvisadt.
Å denna nådiga framställning har Herr A. P. Lind uti ofvan
nämnda motion (N:o 160 i Andra Kammaren) yrkat afslag.
Vid afgifvande af yttrande öfver denna fråga har Utskottet, under
erkännande deraf att en utredning af äldre missförhållanden nu
blifvit i hela sin omfattning Riksdagen delgifven, icke kunnat underlåta
att fästa Riksdagens uppmärksamhet på det förfarande, som i
detta ärende förut blifvit af vederbörande iakttaget.
l)å nemligen Riksdagen till äskadt belopp anvisat medel till utförande
af en nybyggnad för statens räkning, borde man kunnat förvänta,
att icke, utan Riksdagens medgifvande, i afseende å dylik nybyggnad
vidtoges ändringar, föranledande så betydligt ökade kostnader,
som här varit fallet. Hvad angår sjelfva den nu föreliggande ersättningsfrågan,
motsvarar, enligt hvad ofvan meddelade utredning gifver vid
handen, eu del af det äskade beloppet, eller 14,206 kronor, den summa,
hvarmed ett vid entreprenadauktion å byggnadens uppförande gjordt
anbud öfversteg för arbetet tillgängliga medel; och då Kongl. Maj: t
redan under den 21 Augusti 1874 bemyndigat Ofverintendentsembetet
att antaga nämnda anbud, samt denna regeringshandling lemnats utan
anmärkning, lärer godtgörande af ifrågavarande belopp numera icke
Bih. till Riksd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afä. 10 Käft. 5
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
kunna förvägras, hvadan Utskottet funnit sig nödgadt att tillstyrka
beviljande af derför erforderliga medel.
Återstoden af den äskade summan, eller i jemnt krontal 12,361
kronor, utgöres af den del af kostnaden för värme- och ventilationsapparatens
inmurande, som icke kunnat genom andra besparade inedel
betäckas. I afseende härå förekommer, att Kongl. Maj:t. visserligen
den 16 Juni 1876 bemyndigat Öfverintendentsembetet att förskjuta de
för ändamålet erforderliga medlen, men i sammanhang dermed anbefalt
Musikaliska akademien att afgifva utlåtande, om och i hvad män
Akademien skulle kunna genom årliga afbetalningar återgälda förskottet.
Den omständighet, att Akademien år 1876 förklarat sig icke kunna
uppgifva några för sådant ändamål användbara tillgångar, synes icke
Utskottet innebära tillräcklig anledning för staten att nu påtaga sig
äfven denna utgift, I afseende å Akademiens förmåga att genom afbetalningar
återgälda ifrågavarande förskott kunna till äfventyra
andra förhållanden nu ega rum än år 1876, i livilket hänseende utredning
synes böra åstadkommas, innan Akademien frikallas från dylik
skyldighet, Akademien har i underdånig skrifvelse den 28 Maj
1869 i anledning af då väckt fråga om upptagande af ett lån för anskaffande
af egen byggnad åt akademien uppgifva att tiden för lånets
återbetalande skulle kunna förkortas, bland annat, derigenom att Akademien
genom uppförande af egna konserter beredde sig inkomster till
fortskyndande af amorteringen; och vill det synas som om genom anlitande
af en dylik utväg medel för gäldande af nu ifrågavarande, jemförelsevis
mindre betydliga belopp skulle kunna af akademien anskaffas.
Med anledning häraf, och då hinder icke lärer möta att under afvaktan
af dylik utredning tills vidare fortfarande såsom förskott balansera
nämnda belopp, har Utskottet ansett några medel till godtgörande
deraf icke böra för närvarande af Riksdagen beviljas.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
endast i den mån af Riksdagen bifallas, att till gäldande
af det belopp, hvarmed entreprenadsumman
för Musikaliska akademiens nybyggnad öfverstigit de
för arbetet tillgängliga medel, på extra stat för år
1882 anvisas ett belopp af 14,206 kronor;
lärande genom denna hemställan Herr A. P. Linds omförmälda yrkande
få anses besvaradt.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12-
Undervisningsanstalter för döfstnmma och blinda.
35
41:o. På Kong!. Maj:ts framställning beviljade senast församlade
Riksdag för innevarande år ett extra anslag af 21,000 kronor till fortsättande
af institutets för blinda verksamhet; och då, enligt hvad statsrådsprotokollet
(sid. 38) gifver vid handen, enahanda belopp torde vara
jemväl för nästkommande år erforderligt för institutets oafbrutna verksamhet
och ytterligare utveckling, hemställer, på sätt Kongl. Maj:t
äskat, Utskottet,
att Riksdagen må till institutet för blinda, på
extra stat för år 1882 anvisa ett belopp af 21,000
kronor.
42:o. För uppehållande under innevarande år af undervisningen
vid tre under åren 1878, 1879 och 1880 i Vadstena, i Skara och i
Bollnäs församling af Gefleborgs län upprättade tillfälliga läroanstalter
för öfoerariga döfstumma, har Riksdagen, i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, anslagit behöfliga medel,
enligt förut uppgjord och framlagd beräkning.
För att dessa läroanstalter under nästkommande år måtte kunna
fortsätta sin verksamhet erfordrades enligt nämnda beräkning för hvarje
af de tre anstalterna ett belopp af 16,400 kronor, utgörande tillsamman
49,200 kronor; och har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att sistnämnda
belopp, 49,200 kronor, måtte för år 1882 på extra stat anvisas
till undervisningens uppehållande vid ifrågavarande tre anstalter.
Under erinran, att förevarande framställning är en följd af 1877
års Riksdags beslut, hemställer Utskottet,
att för upprätthållande under år 1882 af undervisningen
vid tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma
må beviljas ett extra anslag för samma år till belopp
af 49,200 kronor.
Lasarettsbyggnader.
43:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 74) har Friherre A. E. Nordenskiöld af anförda
skäl föreslagit, att Riksdagen måtte för Serafimerlasarettets till- och
ombyggnad enligt ritningar och kostnadsförslag, som blifvit af Öfverintendentsembetet
gillade och till Kongl. Maj:t ingifna, bevilja ett anslag
af 700,000 kronor, deraf under år 1882 borde utgå 100,000 kro
-
Ang. institutet
för blinda.
[34.]
Ang. läroanstalter
för
öfveråriga
döfstumma.
[35.]
Ana. väckt
fråga om
Serafimerlasarettets
om- och tillbyggnad.
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
nor, och det öfriga successivt under de följande 5 åren, under det vilkor,
att lasarettsdirektionen och Stockholms kommun hvardera till samma
byggnadsföretag bidroge med 300,000 kronor.
Uti underdånig skrifvelse den 20 September 1880 har Serafimerlasarettets
direktion anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes till innevarande
Riksdag göra nådig framställning om anvisande för nu ifrågavarande
ändamål af enahanda anslagsbelopp, som det åt motionären begärda.
Ehuru behofvet af den ifrågasatta till- och ombyggnaden af nämnda
lasarett, enligt Utskottets förmenande, är särdeles känbar! och förtjent
af att i en snar framtid blifva tillgodosedt, på det att ej mindre den
kliniska undervisningen för de medicine studerande, hvilken till hufvudsakligaste
delen är hit förlagd, än äfven sjukvården må kunna på ett
tillfredsställande sätt anordnas, har Utskottet likväl af skäl, som förut
i detta utlåtande vid likartad! fall angifvits, icke kunnat motionärens
yrkande understödja. I denna fråga tillåter sig Utskottet dessutom att
till stöd för sin hemställan åberopa dels den omständigheten att, så
vidt Utskottet kunnat finna, förevarande byggnadsfråga, hvilken, enligt
hvad motionären anfört, »innefattar en total omstöpning efter nutidens
fordringar af hela den kliniska undervisnings- och sjukvårdsanstalten»,
ännu icke varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, utan för
närvarande är på sådan pröfning beroende, dels ock angelägenheten
deraf att, innan statsanslag för ändamålet anvisas, utredning må ega
rum, huruvida icke, förutom de medel, hvilka motionären förutsatt skola
tillsläppas af lasarettsdirektionen och Stockholms kommun, bidrag jemväl
kunde vara att påräkna af Stockholms läns landsting. För nämnda
län är nemligen Serafimerlasarettet af stor och maktpåliggande betydelse,
hvilket bäst ådagalägges deraf att, enligt hvad vederbörande
upplyst, under de 21 åren från och med 1860 till och med 1880 å
ifrågavarande lasarett varit intagne 9,445 sjuka från Stockholms län,
under det att inom samma tidrymd der vårdats allenast 7,174 sjuka
från öfriga län inom riket. Också tillhandahållas å Serafimerlasarettet
för sjuka från Stockholms län, förutom 2 med afkastningen af enskilda
donationsmedel underhållna sängar, 30 sjuksängar, hvarför lasarettet
såsom ersättning årligen undfår 12,000 kronor, dock att så länge lasarettet
af statsverket uppbär det belopp 2,400 kronor, hvilket tillförene
utgått från det numera upplösta Serafimerordensgillet såsom bidrag till
nämnda läns sjukvård, afdrag derför å ersättningssumman eger rum.
Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet innebära giltig anledning
för den förväntan, att bidrag till detta lasaretts sättande i tidsenligt
skick må blifva af Stockholms läns landsting beviljadt, derest
framställning i sådant syfte till landstinget göres. Det synes nemligen
Utskottet att lika vigtigt det från statens synpunkt är att ifrågavarande
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
37
lasarett försättes i sådant skick, att den medicinska undervisningen må
kunna nöjaktigt uppehållas, lika angeläget måste det vara ej mindre
för Stockholms kommun än äfven för länet att denna sjukvårdsanstalt
må kunna motsvara de anspråk, som från allmänhetens sida billigtvis
derå ställas.
Utskottet har alltså funnit sig böra hemställa,
att Friherre A. E. Nordenskiölds omförmälda
förslag för närvarande icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
44:o. Till Stats-Utskottets behandling har jemväl hänvisats en An9- ifrågor
inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 92), deruti Herr Nils Nils- larnböfdsson
i Stäfvie, med hvilken Herr E. Thomasson instämt, af anförda skäl äm* vid länsföreslagit,
att till uppförande af ett nytt barnbördshus vid länslasaret- lasCLund. *
tet i Lund måtte anslås ett belopp af 22,000 kronor, att utgå under
år 1882,
Då emellertid denna fråga, oaktadt Malmöhus läns landsting, enligt
hvad i motionen uppgifvits, vägrat att anvisa de för ändamålet erforderliga
medlen, väl rätteligen torde vara att betrakta såsom en länsangelägenhet,
lärer något statsanslag icke böra dertill beviljas; hemställande
på grund häraf Utskottet,
att förevarande yrkande må af Riksdagen lemnas
utan afseende.
Hospitalsvården.
45:o. Till byggnadsarbeten vid Upsala hospital har Kongl. Maj:t AwJ- hospital''
år 1882 äskat ett extra anslag af 160,000 kronor. dent Upsala
På sätt den i statsrådsprotokollet (sid. 39) meddelade utredning [36.]
gifver vid handen, är af det äskade anslaget ett belopp af 120,200
kronor afsedt för inredning med golf och snickeriarbete, putsning,
målning samt anordnande af vatten- och värmeledningar inom afdelningarne
IV och V med angränsande stormcellafdelning, så att dessa
må kunna vid 1882 års slut till hospitalsstyrelsen öfverlemnas för
möblering in. m., samt återstoden, 39,800 kronor, erforderlig för fullbordande
af vattenledning utomhus med tillhörande vattencistern och
pumphus, hvarför kostnaden beräknats till 46,000 kronor, deraf dock
6,200 kronor redan vid sist förflutna riksdag beviljades.
Då härvid ej varit anledning till erinran, hemställer Utskottet,
att på extra stat för år 1882 må anvisas ett
anslag af 160,000 kronor, att användas till omförmälda
byggnadsarbeten vid Upsala hospital.
38
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.
Ang. ett nytt
hospital för
mellersta
Sverige.
[37.]
46:o. På sätt i statsrådsprotokollet (sid. 39—41) är meddeladt,
hade Medicinalstyrelsen uti skrifvelse till Kongd. Maj:t den 27 September
1880 förnyat sin under den 30 September 1878 gjorda underdåniga
framställning om åtgärders vidtagande till uppförande af det nya
hospital för mellersta Sverige, hufvudsakligen afsedt för sinnessjuka
från Vermlands, Örebro och Skaraborgs län, hvilket hospital, enligt
den på Riksdagens begäran år 1874 framlagda fullständiga plan till
ordnande af hospitalsväsendet i riket, borde ifrågakomma näst efter
nybyggnaden vid Upsala hospital. Till de skäl, som redan förut blifva
andragna rörande behofvet af denna nya sjukvårdsanstalt, hade
Medicinalstyrelsen nu vidare anfört att -— sedan utöfver de vid slutet
af år 1875 befintliga 1,513 sjukvårdsplatser för sinnessjuka blifvit, dels
genom förändringar eller tillbyggnader af förut varande hospital och
dels genom nybyggnader, intill utgången af år 1880 beredda 528 nya
sjukplatser, hvartill under loppet af år 1883, eller efter fullbordandet
af den pågående stora nybyggnaden vid Upsala, lomme ytterligare
påräknade 220 platser — hela det sålunda tillgängliga antalet sjukplatser
skulle uppbringas till 2,261, eller omkring 25 procent af de
9,000 sinnessjuka, hvilka funnos i riket enligt den år 1870 gjorda beräkning;
men att emellertid berörda antal sjukplatser nu mera vore
för behofvet alldeles otillräckligt, enär icke blott antalet sinnessjuka
måste beräknas vida högre på grund så väl af befolkningens tillväxt
under de senaste tio åren som af den absoluta tillökningen af sinnessjuka,
utan äfven den anförda procentberäkningen af dem, hvilka behöfde
å allmän vårdanstalt intagas, måste anses allt för låg och otillfredsställande.
Då tillika bristen på utrymme å hospitalen i mellersta
Sverige fortfarande vållat stor svårighet att lemna der intagna patienter
nödig uppsigt och vård, och då under det sistförflutna året ett
stort antal sinnessjuka från Dalarne, Vermland, Vestmanland och Stockholm
måst hänvisas att söka inträde vid hospitalen i Hernösand och
Lund, utan att platser vid dem kunnat beredas eller att den anvisade
utvägen i flera fall ens kunnat begagnas i anseende till de af våglängden
orsakade kostnader och öfriga svårigheter vid sinnessjukas
transport, så vore ett särskildt hospital för Vermlands, Örebro och
Skaraborgs län högeligen behöflig^ och det så mycket mer, som Vermlands
län, enligt 1870 års beräkning, bland rikets alla län hade att
uppvisa det relativt största antalet sinnessjuka.
Det stora behofvet af ett hospital i mellersta Sverige, särskildt
för Vermland, hade äfven föranledt Vermlands läns landsting att förnya
en redan åren 1867, 1872 och 1873 gjord underdånig anhållan om
aflåtande af nådig framställning till Riksdagen rörande anslag till eu
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
39
hospitalsanläggning inom länet; och hade landstinget till stöd för sin
framställning dels åberopat väsentligen samma sakförhållanden, som af
Medicinalstyrelsen blifvit anförda, dels ock erinrat, att angelägenheten
af en sådan anstalt flere gånger blifvit af Kongl. Maj:t genom regeringshandlingar
och af Riksdagen genom uttryckliga uttalanden erkänd.
Beträffande platsen för det ifrågastälda nya hospitalet, hvilken
borde vara någorlunda centralt belägen inom det angifna sjukvårdsdistriktet,
nära stad och jernvägsstation, med ymnig vattentillgång och
afskildt läge samt i öfrigt lemnande nödigt utrymme för de sjukas
sysselsättning med landtmannaarbeten, hade förekommit: att särskildt
anmodade sakkunnige personer, efter besök på flera föreslagna platser
för det blifvande hospitalet, i sitt utlåtande gifvit afgjordt företräde
åt egendomen Marieberg å Kristinehamns stads grund; att såväl Medicinalstyrelsen,
efter förnyadt öfvervägande och i flera utlåtanden, som
ock Öfverintendentsembetet tillstyrkt, att denna egendom borde för ändamålet
väljas; att egendomens egare, Häradsliöfdingen S. Löwenhielm,
erbjudit sig att till staten försälja samma egendom, som vore väl bebyggd
och bestode af omkring 330 tunnland jord, hvaraf öfver 63
tunnland vore tomter, åker, äng och planteringsland samt återstoden
skog, för en köpeskilling af 85,000 kronor och under vilkor i öfrigt
jemlikt förslag till köpekontrakt, bilagdt Medicinalstyrelsens underdåniga
skrifvelse i ärendet den 30 September 1878; att Häradshöfding
Löwenhielm uti eu till Öfverintendentsembetet ingifven skrift af den
26 November 1878 förbundit sig att, derest egendomen för det afsedda
ändamålet och på förut angifna vilkor inköptes af staten,
tillhandahålla kronan jemväl all den till samma egendom gränsande
mark, som egdes af Kristinehamns stad, utan någon ersättning, och
af det till Mariebergs ego-område angränsande hemmanet Alskärr i
Olme socken och härad för hospitalsanläggningens ändamålsenliga anordnande
behöfliga högst femton tunnland, vare sig åker eller skogsmark,
utan annan ersättning än lika stor areal af den närmast intill
Kristinehamns jernvägsstation belägna del af Mariebergs skogsmark
eller annan till Marieberg hörande mark, som kunde anses för hospitalsanläggningen
minst behöflig; att Löwenhielm ytterligare afgifvit
tvenne särskilda skriftliga förbindelser af den 16 September och den
1 December 1880, den förra af innehåll, bland annat, att han vidhölle
sina förut uppstälda köpevilkor samt ytterligare gjorda erbjudanden
för underlättande af egendomsköpet, derest slutligt aftal derom träffades
inom utgången af instundande Juli månad, samt den senare innehållande,
att säljaren, derest berörda köpeaftal komme till stånd förr
40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
än den till 9 tunnland 73/28 kappland uppskattade skogstrakt, som å
alla sidor omgåfves af Mariebergs egor och af sådan anledning jemväl
syntes böra för hospitalsanläggningen inköpas, kunde varda bebyggd,
vore villig medgifva att från köpeskillingen för egendomen Marieberg
finge afdragas det belopp, hvarmed kostnaden för inköp af nu omförmälda
skogstrakt kunde komma att öfverstiga 2,200 kronor.
På grund häraf och med åberopande af förut i ärendet anförda
skäl, hade Medicinalstyrelsen nu i underdånighet hemstält, det Kongl.
Maj:t täcktes af Riksdagen äska såsom extra anslag för år 1882 dels
ett’ belopp af 85,000 kronor till inköp af egendomen Marieberg och
dels eu summa af 100,000 kronor för påbörjande af en hospitalsbyggnad
derstädes.
Då det fullständigt utredda och flere gånger erkända behofvet
af en hospitalsanläggning i mellersta Sverige otvifvelaktigt fordrade
ett snart afhjelpande samt bestämmande af plats för den blifvande anläggningen
naturligen måste föregå uppgörande af ritningar och kostnadsförslag
för hospitalets uppförande; och då de undersökningar,
som från olika synpunkter verkstälts af sakkunniga personer, syntes
sätta det utom allt tvifvel, att landeriet Marieberg icke blott vore
den jemförelsevis lämpligaste af alla hittills föreslagna platser för det
blifvande hospitalet, utan ock uppfylde de skäliga fordringar, man
borde hafva på en lokal för en sådan anstalt, har Kongl. Maj:t,
som ansett det vara mindre angeläget att till innevarande Riksdag
göra framställning om anslag till byggnadens uppförande, då antagligen,
äfven sedan platsen blifvit bestämd, icke ringa tid komme att
fordras för de åtgärder, som måste föregå sjelfva byggnadsarbetet, nu
endast föreslagit Riksdagen att för inköp enligt ofvan angifna vilkor
af ifrågavarande egendom Marieberg till plats för ett hospital, hufvudsakligen
afse dt för sinnessjuka från Vermlands, Örebro och Skaraborgs
län, anvisa på extra stat för år 1882 ett belopp af 10,000 kronor, att
användas till handpenning å köpeskillingen för nämnda egendom.
I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet
till pröfning förehaft en af Herr C. Hammarhjelm inom Första Kammaren
väckt motion (N:o 19), deruti föreslagits, att Riksdagen, förutom
de af Kongl. Maj:t sålunda äskade 10,000 kronor, ville till bekostande
af erforderliga förberedande åtgärder och till byggnadsarbetets
påbörjande å extra stat för år 1882 anvisa återstoden af samma
belopp, som Riksdagen år 1878 anslagit till hospitalsbyggnadens påbörjande
under år 1879 — hvilket belopp, med anledning deraf att de
förberedande åtgärderna för platsens bestämmande icke voro afslutade,
ej kommit till användning för denna sjukvårdsanstalt, utan med Riks
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
41
dagens medgifvande anvisats till utförande af andra hospitalsbyggnader
— eller tillsammans 70,000 kronor.
Då ett bifall till denna hemställan icke skulle kunna bidraga till
byggnadsarbetets påskyndande, enär ritningar och kostnadsförslag först
måste upprättas och underställas Riksdagens pröfning, har Utskottet
funnit sig sakna anledning att samma hemställan biträda; hvaremot
Utskottet, som icke kunnat fästa afseende vid ett af Herr A. P. Lind
i ofvan berörda motion (N:o 160 i Andra Kammaren) gjordt yrkande
om afslag å Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning, ansett
hvad i ärendet förekommit innebära giltiga skäl för Riksdagen att
nämnda framställning bifalla.
Utskottet hemställer alltså:
a) att Riksdagen, utan afseende å Herr A. P.
Linds omförmälda yrkande, må, med bifall till Kongl.
Maj:ts förevarande nådiga framställning, för ofvan angifna
ändamål på extra stat för år 1882 anvisa ett
belopp af 10,000 kronor; och
b) att Herr C. Hammarhjelms ofvanberörda
förslag icke må till någon vidare Riksdagens åtgärd
föranleda.
47:o. Med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 42 och
43) i ämnet finnes anfördt och under erinran att det äskade anslagsbeloppet
är lika med hvad för innevarande och föregående år till ändamålet
beviljats, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl.
Maj:t föreslagit, hemställa,
att Riksdagen må till understöd för år 1882 åt
uppfostringsanstalter för sinnesslösa barn ställa till
Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000
kronor, att användas i öfverensstämmelse med samma
grunder, som vid beviljandet af sådant anslag för de
föregående åren blifvit af Riksdagen godkända.
48:o. I likhet med hvad förut egt rum och på sätt Kongl. Maj:t
föreslagit, hemställer Utskottet vidare,
att för år 1882 må beviljas ett extra anslag af
7,500 kronor till upprätthållande af det inom Jerfsö
Sill. till Rilcsd. Prof. 1881. 4 Samt. 1 Afd. 10 Höft. 6
Ang. uppfostringsanstalter
för
sinnesslöa
b arn.
[38.]
Ang. spetelshesjukhemmet
i
Jerfsö.
[39.]
42
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
socken i Helsingland inrättade sjukhem för spetelske,
under vilkor att 4,000 kronor dertill af Gefleborgs
läns landsting anvisas för samma år och att spetelske
sjuke äfven från andra län varda till vård å anstalten
mottagna, så långt utrymmet derstädes kan sådant
medgifva.
Ang. anslag
till svenska
fornskriftsällskapet
och
till religionsvård
åt sjömän
m. fl.
[40 och
41.]
Diverse anslag.
49:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och
under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts rörande
enahanda anslag till nedannämnda ändamål, hemställer Utskottet,
att på extra stat för år 1882 må anvisas:
a) till svenska fornskriftsällskapet 2,000 kronor,
att utgå under förut stadgade vilkor; och
b) till beredande af religionsvård åt svenske sjömän
i utländska hamnar samt åt andre derstädes sig
uppehållande landsmän 10,000 kronor.
Ang. restan- 50:o. Under erinran att af det vid 1876 års riksdag för verk
ration
åt o
Linköpings ställande af restauration utaf domkyrkan i Linköping beviljade anslag å
domkyrka. 68,500 kronor anvisats till utgående under hvardera af åren 1877—
f -J 1881 8,000 kronor, får Utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t
äskat, hemställa,
att utaf ifrågavarande anslag må på extra stat
för år 1882 anvisas ett belopp af 8,000 kronor.
Ang. Lifrustkammaren.
[43.]
51:o. Under åberopande af den utredning och de skäl, som vid
sistlidna riksdag framlagts i fråga om Lifrustkammaren, för hvars samlingar,
enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 44) finnes meddeladt,
särskild lokal ännu icke kunnat beredas, får Utskottet, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, hemställa,
att för tillsyn och vård af Lifrustkammaren och
dermed förenade samlingar må för år 1882 beviljas
ett extra anslag till enahanda belopp, som blifvit för
innevarande år anvisa dt, eller 1,700 kronor.
Stats-Utsicottets Utlåtande N:o 12.
43
52:o. I statsrådsprotokollet (sid
af Filosofie doktorn Artur Hazelius bi
samlingen41, enligt ett af honom den 18 April 1880 utfärdadt öfverlåtelsebref,
blifvit såsom en sjelfständig anstalt under namn af “Nordiska
museet“ stäld under en särskild styrelse, “att för all framtid och
i alla väsentliga delar orubbad uti Sveriges hufvudstad förvaras, vårdas
och förevisas44, hade nämnda styrelse i skrifvelse den 27 September
nästlidna år anhållit, att åt ifrågavarande museum måtte för år 1882
beredas anslag till enahanda belopp, 11,600 kronor, som för innevarande
år funnes anvisadt för Skandinavisk-etnografiska samlingen.
I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande hade Vetenskapsakademien
förordat berörda ansökning; hvarjemte akademien, med anledning
af Kongl. Maj:ts den 28 Maj 1880 akademien meddelade nådiga
befallning i fråga om upprättande af förteckning öfver de föremål
i omförmälda museum, hvilka borde anses tillhöra staten, anmält, dels
att styrelsen för museet redan tillstält akademien en tre band omfattande
förteckning öfver de föremål, hvilka under ‘åren 1876—1878
blifvit såsom gåfvor till museet öfverlemnade, jemte ett af styrelsen
utfärdadt depositionsqvitto, enligt hvilket de sålunda förtecknade föremålen
såsom statens egendom fortfarande skulle förvaras i Nordiska
museet, dels ock att likartade förteckningar öfver gåfvor under åren
1873—1875 samt 1879 och de fyra första månaderna af år 1880, enligt
Hazelii åtagande, skulle, så snart ske kunde, akademien i behörig
ordning tillställas.
På grund af anförda förhållanden har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till förvarande och vårdande af Nordiska museets samlingar
bevilja för år 1882 ett extra anslag af 11,600 kronor.
T sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till
pröfning förehaft två inom Riksdagen väckta motioner, deruti af anförda
skäl föreslagits:
af Herr Friherre G. af Ugglas (motion N:o 14 i Första Kammaren),
att det hittills varande årliga statsanslaget till Nordiska museet
af 11,600 kronor måtte varda förhöjdt med 4,000 kronor, att användas
till aflöning åt museets styresman; och
af Ilerr S. A. Hedlund (motion N:o 124 i Andra Kammaren), att
ifrågavarande anslag måtte ökas till 16,000 kronor, i afsigt att dermed
måtte beredas tillfälle åt den styrelse, som förvaltar nämnda
museum, att till styresmannen lemna ett årligt arfvode af åtminstone
4,000 kronor.
Visserligen hade det varit önskvärdt, att frågan om detta anslags
förhöjning i och för det uppgifna ändamålet kunnat af Kongl. Maj:t
. 44) är meddeladt, att sedan den Ang. “Nordikläde
“Skandinavisk-etnografiska ska r
44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
pröfvas i sammanhang med ärendet i öfrigt, men, då enligt hvad handlingarne
utvisa, det Nordiska museets stat icke kunnat uppgöras förr
än i slutet af nästlidna år, i följd hvaraf någon framställning om arfvode
för museets vårdande icke kunnat hos Kongl. Maj:t inom behörig
tid göras, torde denna omständighet icke böra utgöra hinder för
beviljande af den ifrågasatta anslagsförhöjningen, för så vidt denna kan
anses vara af behofvet påkallad. I detta afseende förekommer, att
några medel icke finnas tillgängliga till aflöning åt den styresman, som,
enligt de för museet gällande stadgar, har sig anförtrodd den närmare
tillsynen öfver de dyrbara samlingarne, hvilkas ändamålsenliga vård
uppenbarligen kräfver trägen möda. Yäl har Doktor Hazelius erbjudit
sig att utan all ersättning fortfarande bestrida styresmannabefattningen,
men tvifvelsutan kan det så mycket mindre anses med billighet
öfverensstämmande, att Doktor Hazelii ifrågavarande verksamhet förblifver
lönlös, som staten har att tacka hans outtröttliga nit och energi
samt oegennyttiga uppoffringar för en högst värderik egendom, i det
att omkring en • tredjedel af hela museet numera blifvit statens tillhörighet.
Vid sådant förhållande torde det vara angeläget att museets styrelse
icke förblifver i saknad af medel för ombesörjandet af vården om
museet, hvarföre anslaget lämpligen synes böra höjas med det af Herr
Hedlund föreslagna beloppet, 4,400 kronor, att af museistyrelsen användas
till nu angifna ändamål.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts får Utskottet,
med tillkännagifvande att så beskaffad förteckning, som ofvan omnämnts,
öfver Nordiska museet under år 1879 och de fyra första månaderna
af år 1880 tillfallna gåfvor blifvit Vetenskapsakademien den
31 sistlidne December tillstäld, hemställa,
att Paksdagen må på extra stat för år 1882 anvisa
ett belopp af 16,000 kronor, att ställas till styrelsens
för Nordiska museet förfogande, för att enligt
dess bestämmande användas för museet tillhörande
ändamål.
it7''u^bT 53:o. Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 44 och 45) är med
arbetnmg
af deladt, hade Intendenten vid Naturhistoriska riksmuseets mineralogiska
Vega-expedi- afdelning, Professoren m. in. Friherre Adolf Erik Nordenskiöld hos
tl0niingaA-am Kongl. Maj:t underdånigst anhållit, att ett anslag af 50,000 kronor
[45.] måtte af allmänna medel varda anvisadt för att mot redovisning användas
till bestridande af kostnaderna för vetenskaplig bearbetning ej
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
45
allenast af de naturhistoriska och etnografiska samlingar, hvilka vid
den under Friherre Nordenskiölds ledning utförda Vega-expeditionen
blifvit hemförda dels från Asiens nordkust och Berings-sund, dels från
de trakter expeditionen besökt, sedan den lemnat Beringsön, såsom
Japan, Labuan, Singapore och Ceylon, utan ock af det rika vetenskapliga
materialet af de under expeditionens öfvervintring i det arktiska
hafvet anstälda utförliga meteorologiska, magnetiska och hydrografiska
iakttagelser, geografiska ortbestämmelser och fysiskt-geografiska undersökningar
m. m; och hade Friherre Nordenskiöld, i fråga om det begärda
anslagets beviljande, föreslagit det vilkor dervid, att omförmälda
samlingar, sedan de blifvit bearbetade och ordnade, skulle af honom
öfverlemnas till statens offentliga museer och bibliotek, dock så att det
måtte tillåtas honom att af de naturvetenskapliga dupletterna öfverlemna
hvad han kunde anse skäligt till någon offentlig institution i det land,
Ryssland, hvars kuster expeditionen hufvudsakligen berört och hvars
medborgare på ett så kraftigt sätt understödt densamma.
Efter det Vetenskapsakademien uti infordradt underdånigt utlåtande
förevarande framställning till bifall förordat, har Kong]. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till vetenskaplig bearbetning af de genom Vegaexpeditionen
hemförda samlingarna och af de under resan utförda fysikaliska
och geografiska observationer bevilja ett anslag af 50,000 kronor
samt deraf anvisa på extra stat för år 1882 ett belopp af 25,000 kronor,
att genom Vetenskapsakademien tillhandahållas Friherre Nordenskiöld
i mån af behof och mot redovisningsskyldighet samt i öfrigt
under de af honom erbjudna vilkor i fråga om samlingarnes öfverlemnande
till staten.
På det de vetenskapliga frukterna af den berömda expedition,
som under Friherre Nordenskiölds ledning hufvudsakligen af svenske
män blifvit bragd till ett lyckligt slut, må kunna fullständigt vinnas,
måste, på sätt till statsrådsprotokollet yttrats, naturligtvis det material,
som under resan samlats, blifva bearbetadt; och då det ej torde komma
i fråga att Sverige skulle undandraga sig de derför erforderliga
kostnaderna, har Utskottet funnit sig böra förevarande nådiga framställning
till bifall förorda.
Utskottet får alltså, med hänvisande till den i statsrådsprotokollet
(sid. 46) förebragta utredning rörande de äskade medlens användning,
hemställa,
att Riksdagen må till ifrågavarande ändamål
bevilja ett anslag af 50,000 kronor samt deraf anvisa
på extra stat för år 1882 ett belopp af 25,000 kro
-
46
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. Sveriges
deltagande
i en geografisk
kongress
och
exposition
uti Venedig.
nor, att utgå på sätt och under vilkor Kongl. Maj:t
föreslagit.
54:o. Uti eu inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet
hänvisad motion (N:o 36) har Herr C. F. Wcern, under åberopande af
de grunder, som innefattades i en af Vetenskapsakademien till Kongl.
Maj:t ingifven framställning i ämnet, föreslagit, att Riksdagen måtte
för bestridande af de kostnader, hvarmed Sveriges deltagande uti den
geografiska kongress och exposition, som vore afsedd att under September
månad innevarande år hållas i Venedig, bevilja och ställa till
Vetenskapsakademiens förfogande ett extra anslag å 15,000 kronor.
Af de utaf motionären åberopade handlingar, livilka varit för
Utskottet tillgängliga, har inhemtats, att det ifrågasatta anslagsbeloppet
egentligen skulle vara afsedt för bestridande af de kostnader,
som blefve nödvändiga för Sveriges deltagande uti den geografiska
exposition, som kommer att anordnas i sammanhang med ifrågavarande
kongress. Vetenskapsakademien har nemligen, med stöd af ett
utaf två bland dess ledamöter, Professorerna Friherre A. E. Nordenskiöld
och R. Rubenson, hvilka båda såsom svenska representanter bevistade
den år 1875 i Paris hållna geografiska kongress, afgifvet yttrande,
anfört att skäl icke syntes vara för handen att ensamt för kongressens
skull till Venedig delegera något officielt. svenskt ombud, enär densammas
förhandlingar komme att hafva eu fullkomligt privat karakter,
men att deremot ett deltagande från svensk sida i den afsedda geografiska
expositionen syntes vara i hög grad önskvärdt. I afseende
härå hade nyssnämnde ledamöter af akademien uti ofvan berörda, af
akademien åberopade utlåtande yttrat, att det icke syntes vara något
tvifvel underkastadt att, derest öfriga länder i Europa utstälde sina
etnografiska och geografiska samlingar, vårt land icke borde undandraga
sig att i denna liksom i andra kulturfrågor ställa sig vid dessa
länders sida och genom sitt deltagande i det internationella företaget
medverka till de civilisatoriska ändamål, som med dylika fredliga värf
åsyftades; och vore Sveriges uppträdande vid den nu ifrågavarande
utställningen af så mycket större vigt, som åtskilligt af det, som
Sverige kunde exponera, särskilt vore egnadt att gifva öfriga länder
en föreställning om arten af de forskningar, som af vårt lands vetenskapsmän
i hithörande frågor blifvit anstälda, och hvilka i afseende
å såväl föremål som metod i flera väsentliga hänseenden skilde sig från
de geografiska undersökningar, som utgått från de flesta andra länder,
till bestyrkande af hvilket påstående erinrats om de från vårt land utgångna
arktiska expeditionerna och det genom dem hemförda rika
47
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.
material af naturalier. Det borde emellertid icke komma i fråga att
utställa sådana föremål, som vid föregående expositioner varit utstälda,
men någon brist på nya och passande expositionsföremål kunde likväl
icke uppstå, då hvad med Vega-expeditionen hemförts, och hvilket
aldrig varit i utlandet förevisadt, ensamt skulle förslå att fylla en vida
större lokal än den, hvaröfver den svenska afdelningen kunde få förfoga,
och dessutom lämpliga utställningsföremål från flera andra håll säkerligen
komme att erbjudas, bland hvilka särskild! borde framhållas en
större samling etnografiska föremål från Lappland.
Beträffande de för Sveriges deltagande uti förevarande exposition
erforderliga kostnader har anförts, att, då utgifterna vid den geografiska
kongressen i Paris år 1875 uppgått till 15,100 kronor, de nu
förestående utgifterna kunde uppskattas till ungefärligen enahanda belopp
eller 15,000 kronor, ty, ehuruväl vissa af de vid Parisexpositionen
häfda omkostnader kunde förminskas, blefve deremot andra
otvifvelaktigt större, hvilket företrädesvis gälde alla fraktomkostnader,
enär dessa till följd af den längre vägen måste komma att ställa sig
högre.
Hvad sålunda förekommit och anförts har synts Utskottet innebära
giltiga skäl för den åsigten, att Sverige icke bör undandraga sig
att deltaga uti nu ifrågavarande utställning. Då emellertid Kongl.
Maj:t icke lärer sakna medel att förskjuta de nödiga kostnaderna,
torde det föreslagna beloppet utan olägenhet kunna uppföras på extra
stat för nästkommande år, hvarigenom vinnes den fördel, att den faststälda
statsregleringen för innevarande år icke behöfver rubbas.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen till betäckande af de kostnader,
som kunna föranledas af Sveriges deltagande uti den
geografiska kongressen och expositionen i Venedig
innevarande år, må på extra stat för år 1882 anvisa
ett belopp af 15,000 kronor.
55:o. Under åttonde hufvudtiteln hafva till ersättande af innevarande
Riksdag anmälts följande af Statskontoret gjorda förskott, nemligen*:
dels
resekostnadsersättningar och arfvoden:
för reglering af presterskapets löner ................................. kr. 318: 66;
till två ledamöter i komitén för döfstummeundervisningens
ordnande .................................................................. 672: —;
Ang. betäckande
af
Statskontorets
förskott.
[46.]
Transport kronor 990: 66.
48
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Transport kr. 990: 66.
för uppgörande och granskning af förslag till förordning
angående presterskapets boställen, äfvensom utgifter
för tryckning, häftning m. m. af förslaget... „ 15,214: 64;
och dels till arrendatorn af Vexiö hospitalsgård förskjuten
ränta å belopp, som af Karlskrona—Vexiö
jernvägsbolag erlagts för exproprierad mark från
nämnda hospitalsgård ..................................................... „ 697: 30.
Summa kronor 16,902: 60.
Utskottet, som härvid ej funnit anledning till erinran, får i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit hemställa,
att till gäldande af ifrågavarande, utaf Statskontoret
gjorda förskott må på extra stat för år
1882 anvisas ett till fullt krontal jemnadt belopp af
16,903 kronor.
Stockholm den 17 Mars 1881.
På Stats-Utskottets vägnar:
E. KEY.
Res ervationer:
vid 3:e punkten (ang. aflöning för kapellpredikant i Tärendö): af
Herrar R. Törnehladh, F. von Strokirch och F. F. Carlson;
vid 19:e punkten (ang. ifrågasatt löneförhöjning för provinsialläkarne):
af Herrar Grefve S. Lagerberg och K. O. Ljungqvist;
vid 20:de punkten (ang. väckt fråga om lön åt en provinsialläkare
i Unnaryd): af Herr K. O. Ljungqvist;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
49
vid 21:a punlcten (ang. stat för farmaceutisk^ institutet): af Herr
F. von Strokirch, hvilken ansåg, att Kong!. Maj:ts i ämnet framstälda
förslag borde oförändradt bifallas;
vid 29:e punkten (ang. väckt fråga om uppförande af en byggnad
vid Karolinska institutet): af Herrar L. Nordenfelt, Grefve C. BeckFriis,
Friherre F. von Essen, Grefve S. Lagerberg, K. 0. Ljung qvist, J.
Widén, J. E. Gavelius och Grefve A. Piper;
vid 33:e punkten (ang. väckt fråga om uppförande af byggnader
för folkskolelärarinneseminariet i Falun): af Herrar Friherre F. von
Essen och J. Widén;
vid 46:e punkten (ang. ett nytt hospital för mellersta Sverige): af
Herr Nils Petersson i Runtorp;
vid 52:a punkten (ang. nordiska museet): af Herr Nils Petersson
i Runtorp;
vid 54:e punkten (ang. Sveriges deltagande i en geografisk kongress
och exposition i Venedig): af Herr Nils Petersson i Runtorp.
Härförutom skulle antecknas, att Herrar R. Montgomery-Cederhielm
och Fiss Olof Larsson icke hos Utskottet deltagit i behandlingen
af förevarande hufvudtitel; samt att Friherre P. von Krcemer icke närvarit
vid afgörandet af 21—40 punkterna här ofvan.
Sill., till. Ilil sd. Prof. 1881
4 Sand. 1 Afä. 10 Haft.
1
50
Stats-Utsholtets Utlutande N:o 12.
Bil. Litt. A.
Förslag- till stat för Farmaceutisk* institutet.
Lön.
Tjenst-
görings-
pennin-
gar.
Summa.
En lärare i kemi och farmaci ................................
3,000
1,500
4,500
Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas
lönen med 1,000 kronor.
En lärare i naturalhistoria och farmakognosi ...
2,700
1,300
4,000
Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas
lönen med 1,000 kronor.
Arfvode åt en lärare i fysik ....................................
—
—
1,200
„ „ „ „ „ författningskunskap.........
—
—
300
,, „ assistenter .............................................
—
—
1,500
,, ,, föreståndaren..........................................
—
—
500
Eu vaktmästare......................................................
650
300
950
Anm. Om vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter
fri bostad, minskas, så länge denna förmån
qvarstår, lönen med 150 kronor.
Laboratorium, instrument, samlingar, böcker ...
—
—
1,800
Ved, kol, gas, vatten och diverse ........................
Hyra till Åpotekaresocieteten .................................
—
—
2,000
—
—
2,600
Summa
—
—
19,350
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1881 års riksstat anslår:
Anvisning
kontant.
i
Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.
Summa.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö
Kronor.
Ö.
17,000
_
17,000
—
77,100
—
—
—
— —
—
77,100
—
38,500
__
38,500
—
55,700
—
— —
—
— —
--
55,700
—
’ 46,350
—
— —
—
— —
—
46,350
—-
9,818
—
148,600
—
347,800
—
506,218
—
19,159
5,841
_
25,000
_
22,700
518,816
109,600
—
101,400
—
22,700
729,816
—
127,700
—
— —
—
—
—
127,700
—
2,660,878
7,320
1,080
2,669,278
Tpt ,3,593,721
—
265,520| —
456,121
-
4,315,362
Ecklesiastik
Departementschefen.
.......................................................
Departementets expedition upptages under benämning:
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli......
Riksarkivet .....................................................................
Kongl. Biblioteket...........................................................
Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag
Kleresistaten. Nuvarande anvisning i kontant..............
Tillkommer: Ersättning för prosttunna för Borgholms
Domkapitlens expeditioner ...........................................
Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag....................
Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag)
Nuvarande anvisning i kontant....................................
Tillkommer: ''Förhöjning i anslagen till bokinköp för
Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande an
Tiilkommer:
För institutets kemiska laboratorium......
För anskaffande af materiel för underAllmänna
läroverken, reservationsanslag. Nuvarande
Tillkommer: För lärares uppflyttning i högre lönegrad,
För fortsatt utvidgning af realläroverket
Förhöjning i anslaget till praktisk utbiidTill
extra arfvoden åt teckningslärare
stälda grunder ...................................
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats~UtsIcottets Utlåtande N:o 12.
Litt. B.
riksstatens Åttonde Imfvudtitel.
Förslag till
blifvande riksstat:
Indelning och dermed jemförlig
Anvisning
i
anvisning,
på fördag.
Summa.
kontant.
departementet.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
17,000
—
—
—
—
—
17,000
—
77,100
_
_ _
__
_ _
_
77,100
—
38,500
_
_ _
_
_ _
__
38,500
—
55,700
—
55''700
—
å tillhopa 14,300 kronor) .....................
46,350
—
— —
—
— _
-
46,350
—
.. 9,818
—
pastorat ..................................................
13
—
9,831
—
148,600
—
347,800
—
506,231
—
19,159
—
- -
—
5,841
—
25,000
—
22,700
—
—
—
— —
—
22,700
—
518,816
_
universitetsbiblioteken i Upsala............
4,800
—
i Lund .............
5,000
—
528,616
—
109,600
—
101,400
—
739,616
—
slag......................................................
127,700
—
1,500
—
visningen i klinisk medicin vid institutet
500
—
129,700
—
129,700
—
anvisning i kontant..............................
2,660,878
—
enligt gällande grunder..........................
45,000
—
i Göteborg .............................................
8,050
—
ning af blifvande elementarlärare .........
vid de allmänna läroverken, enligt fast-
5,500
—
..............................................................
15,000: —
2,734,428
—
7,320
-
1,080
—
2,742,828
—
Transport
3,679,084
—
265,520
—
456,121
4,400,725
—
54
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
1881 års riksstat anslår:
Indelning och dermed jemförlig
Anvisning
kontant.
i
anvisning, på förslag.
Summa.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Tpt
3,598,721
—
265,520
—
456,121
_
4,315,362
—
50,000
—
- -
—
- -
—
50,000
—
36,000
—
36,000
—
62,620
—
5,350
—
5,200
—
73,170
—
2,829,225
2,829,225
361,500
361,500
37,150
—
---
—
---
__
37,150
—
378,950
—
378,950
—
32,741
_
700
__
___
_
33,441
8,250
—
---
—
- -
—
8,250
—
47,200
—
- -
—
- -
—
47,200
—
7,700
- -
—
- -
—
7,700
—
45,000
—
- -
—
- _
—
45,000
—
3,000
—
- -
—
- -
—
3,000
—
8,250
—
—
—
— —
—
8,250
—
Tpt
7,501,307
—
271,570
_
461,321
8,234,198.
-
Högre skolor för qvinlig ungdom..................................
Högre lärarinneseminariet. Nuvarande anslag..............
Tillkommer: För lärares och lärarinnors uppflyttning
Pedagogier och folkskolor. Nuvarande anvisning i konÖkas
med vederlag åt rektor vid pedagogien i Köping
lönebidrag .......................................................
Folkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande
Tillkommer: för lärares uppflyttning i högre löne
Stipendier
för seminarie-elever...................................
Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspek
Undervisningsmateriel
m. in. för folkskolor ...............
Understöd åt högre folkskolor...................................
eller ett gemensamt reservationsanslag......
Till befrämjande af folkundervisningen bland de i
förslagsanslag .....................................................
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,
belopp ...............................................................
Tillkommer: Förhöjning........................................
Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ...............
Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag
till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna.
Tillkommer förhöjning..........................................
samt uppföres såsom förslagsanslag ...
De tekniska läroverken .................................................
Gymnastiska centralinstitutet........................................
Medicinalstyrelsen med dithörande stater. Nuvarande
Tillkommer: För tillämpning af ny stat för Farma
Barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen ............
Ortopediska institutet....................................................
V eterinärundervisningen..................................................
Vaccinationens befrämjande...........................................
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, försvenska
läkaresällskapet ...............................................
Svenska akademien ......................................................
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 72.
55
Transport
....................... 36,000: —
i högre lönegrad, enligt gällande grunder 5,000: —
tant.....................................................7. 62,620: —
i stället för ett af nämnda stad indraget
...............................................‘............. 57: —
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Indelning och dermed jemförlig
anvisning, pa förslag.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Summa.
Kronor.
3,679,084
50.000
41.000
62,677
Kronor.
265,520
5,350
Kronor.
456,121
5,200
Kronor.
4,400,725
50.000
41.000
73,227
anslag............................... 255,225: —
grad, enligt gällande grunder 4,500: —
törel1
rikets nordligare trakter bosatte finnar.
förslagsanslag. Nuvara nde
2,2S2,000: —
168,000: —
skolan, förslagsanslag .....
Nuvarande anslag..............
15,000:
10,000:
anslag...................
ceutiska institutet
slagsanslag ...................
259,725: —
75,000: —
85,000: —
15,000: - 20,000: —
454,725: —
12,000: —
2,450,000: —
40,000: —
30,000: —
25,000:
378,950: —
10,725: —
3,011,725
361,500
37,150
389,675
32,741
8,250
47,200
7,700
45,000
3,000
8,250
Transport ;7,784,952|-
700
271,570
—| 461,321|-18,517,843
3,011,725
361,500
37,150
389,675
33,441
8,250
47,200
7,700
45,000
3,000
8,250
56
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
1881 års riksstat anslår:
Indelning och dermed jemförlig
Anvisning
kontant.
i
anvisning, pa förslag.
Summa.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar,
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
7,501,307
__
: 271,570
_
461,321
__
8,234,198
__
38,480
—
38,480
—
27,750
—
27,750
—
60,800
—
- -
—
- -
—
60,800
—
44,900
-
44,900
—
66,050
—
- -
—
- -
—
. 66,050
—
131,000
"
131,000
9,142
20
440
9,602
35,000
—
---
—
- -
—
35,000
—
35,125
—
12,615
—
6,280
—
54,020
—
450,000
—
450,000
—
28,750
—
---
—
51,100
79,850
—
2,750
—
- -
—
- -
—
2,750
—
- -
—
- -
—
29,350
—
29,350
6,528
217,600
—
170,000
—
394,128
24,000
—
- -
—
- -
—
24,000
51,000
—
51,000
—
1,500
—
1,500
—
21,497
—
21,497
—
15,000
—
15,000
—
8,550,579
—
501,805
—
718,491
9,770,875
—
Vetenskapsakademien....................................................
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf
Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reserva
Mnsikaliska
akademien ..................................................
Naturhistoriska riksmuseum...........................................
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Allmänna institutet...................................................
Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostiingsbarn
........................................................................
Fattigvården i Stockholm och landsorterna ..................
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag.......................
Lasaretts underhåll.........................................................
Hospitals underhåll, förslagsanslag................................
Stora barnhuset i Stockholm ........................................
Frimurarebarnhuset ................................................
Barnhusen i landsorterna...............................................
Kyrkors underhåll .......................................................
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgif
Ålderstillägg,
förslagsanslag ..........................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............
Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag
Tillkommer: För jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter, reservationsanslag .................................
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
57
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning
kontant.
i
Indelning och
anvisning,
Friheter och
kyrkotionde.
ermed jemförlig
pa förslag.
Ersättningar.
Summa.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Transport
7,784,952
—
271,570
—
461,321
—
8,517,843
—
38,480
—
- -
—
---
—
38,480
—
27,750
—
27,750
—
00,800
—
.- -
—
- -
60,800
—
44,900
—
44,900
—
66,050
—
66,050
—
81,000: —
50,000: —
131,000
131,000
_
9,142
—
20
—
440
—
9,602
—
35,000
—
- -
—
- -
—
35,000
—
35,125
—
12,615
—
6,280
—
54,020
—
450,000
-
450,000
—
28,750
—
- -
—
51,100
—
79,850
—
2,750
—
2,750
—
- -
—
- -
—
29,350
—
29,350
—
6,528
—
217,600
—
170,000
—
394,128
—
24,000
—
24,000
—
51,000
—
- -
—
---
—
51,000
—
1,500
—
1,500
—
21,497: -
349: —
21,846
—
21,846
—
15,000
—
—
—
—
—
15,000
—
Summa|8,834,573
_
501,805
718,491
—
10,054,869|—
450 kronor reservationsanslag)..........
tionsanslag å tillhopa 21,400 kronor)
anstalter för medellösa döfstumma och blinda
vande, reservationsanslag
Bill. till Biksd. Brot. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.
58
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
Bil. Litt. C.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde liufvudtitel.
Tillfällig löneförbättring för:
Kronor.
öre.
Domkapitlens expeditioner .....................................
Riksarkivet:
Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
3,716
som äro af vigt för fäderneslandets historia...... .............
Kleresistaten:
3,000
För en kapellpredikantstjenst i Tärendö ........................
Universiteten:
Till det språkliga seminariet vid universitetet i Upsala 3,000: —
Till det språkliga seminariet vid universitetet i Lund 2,950: —
Till särskilda observationers anställande vid den astro- nomiska institutionen i Lund ..................... 1,500: —
1,500
Till uppförande af ny universitetsbyggnad i Upsala 120,000: —
Till uppförande af ny universitetsbyggnad i Lund . 50,000: -—
ill gFarolinska mediko-kirurgiska institutet:
177,450
■
Arfvode åt en amanuens vid gynekologiska kliniken...............
Allmänna läroverken :
Till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk 6,000: —
900
Till arfvoden åt extra lärare....................... 40,000: —
Folkundervisningen:
Till uppförande af en byggnad, innehållande gymnastiksal m. m.
46,000
för folkskolelärarinneseminariet i Skara .......................
1 De tekniska läroverken:
12,000
Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor......................
25,000
—
Transport
269,566
—
Stats-UtsTcottets Utlåtande JS:o 12.
59
Transport
Medicinalstyrelsen:
Till anskaffande af ny ångpanna och värmeledning för Farmaceutiska
institutet ................................................
Veterinärundervisningen:
Till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen i Skara
Vetenskapsakademien:
I Till underhåll m. m. af den zoologiska stationen vid Kristineberg
i Göteborgs län................................................
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och
vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt
j till aflöning åt vaktbetjening ..................... 4,000: —
j Till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar m. m............................... 3,200: —
Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och
andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. m.................................... 2,000: —
Musikaliska akademien:
Till godtgörande af förskjutna kostnader för akademiens nya byggnad
Undervisningsanstalter för dofstumma och blinda:
Till institutet för blinda.............................. 21,000: —
Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter
för öfveråriga döfstumma.................. 49,200: —
Hospitalsvården:
Till hospitalsbyggnaden i Upsala.................... 160,000:
För inköp af landeriet Marieberg till plats för hospi
talsanläggning,
till handpenning å köpesumman ... 10,000
Till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa
barn ............................. ............... 20,000
Till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem
för spetelske....................................... 7,500
Diverse anslag:
Till svenska fornskriftsällskapet ..................... 2,000: —
Till beredande af religionsvård åt svenske sjömän m.
fl. i utländska hamnar ........................ 10,000: —
Kronor. öre.
269,566
1,956
12,900
2,000
9,200
14,206
70,200
197,500
Transport 12,000: — | 577,528
60 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12
Kronor.
öre.
Transport 12,000: —
Till restauration af domkyrkan i Linköping . . ..... 8,000: —
För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar 1,700: —
Till nordiska museet............................... 16,000:
Till vetenskaplig bearbetning af de genom Vegaexpe-
ditionen hemförda samlingar m. m................ 25,000: —
För Sveriges deltagande uti den geograhska kongres- sen och expositionen i Venedig år 1881 ........... 15,000:
Till godtgörelse för af Statskontoret förskottsvis be-
577,528
stridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel..... 16,903:
94,603
—
Summa
672,131
—
STOCKHOLM, ISAAC MAROTTS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1881:23 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under rik sstatens Åttonde Imfvudtitel. s. 1 i texten