Sök i Ratio Lex

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12

1881-03-17 · 59 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 55 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:12, Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

1

M:o 12.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 Mars 1881, kl. 3 e. m.

Utlåtande,

A

angående regleringen af utgifterna under riksstatens

ttonde hufvudtitel.

(2:a U. A).

1 afseende å Åttonde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de

förändringar, hvilka här nedan omförmälas.

Riksarkivet.

l:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att till fortsatt utgifvande i tryck af sådana, i Riksarkivet och

andra samlingar befintliga skrifter och andra handlingar, som voro af

vigt för fäderneslandets historia, måtte såsom reservationsanslag under

Riksarkivets stat uppföras 3,000 kronor.

Då hvad i statsrådsprotokollet (Bil. Åttonde hufvudtiteln sid. 1

—3) blifvit till stöd för denna nådiga framställning anfördt synts Utskottet

innebära giltiga skäl för beviljande af medel till ifrågavarande

ändamål, har Utskottet icke tvekat att tillstyrka det äskade beloppets

anvisande; men enär den förebragta utredningen gifver vid handen,

att de anslag, hvilka under föregående statsregleringsperioder varit för

enahanda ändamål beviljade, understundom af uppgifven anledning icke

kunnat under den afsedda tiden användas, samt liknande förhållanden

väl kunna tänkas för framtiden inträffa, har Utskottet ansett beloppet

*) Denna nummer hänvisar till motsvarande, i statsverkspropositionen befintliga nummer.

Bill. till Riksd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 10 Käft. 1

Ang. utgifvande

af

historiska

handlingar.

[!■]*)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12-

böra åtminstone tills vidare endast på extra stat uppföras, helst någon

olägenhet derigenom icke torde uppstå, då Riksdagen icke lärer komma

att undandraga sig att fortfarande bevilja de medel, som finnas för

behofvets tillgodoseende erforderliga.

På grund häraf hemställer Utskottet,

att förevarande nådiga framställning må på det

sätt af Riksdagen bifallas, att till fortsatt utgifvande

i tryck af sådana i Riksarkivet och andra samlingar

befintliga skrifter och handlingai-, som äro af vigt

för fäderneslandets historia, på extra stat för år 1882

beviljas ett belopp af 3,000 kronor.

Kleresistaten.

Ang. proste- 2:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och

Borgholms med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 3) i ämnet finnes

pastorat, meddeladt, hemställer Utskottet,

[2.]

att, för den kontraktsprosten i Ölands norra

kontrakt tillkommande årliga ersättning till belopp

af 12 kronor 79 öre för prostetunna för Borgholms

pastorat, anslaget till kleresistaten må med 13 kronor

förhöjas.

Ang. aflöning 3:o. Sedan 1875 års Riksdag, med bifall till derom gjord nådig

predikant i framställning, anvisat ett extra anslag af 20,000 kronor, att användas

Tärendö. till uppförande af kyrka och anläggning af begrafningsplats samt in[3.

] köp af predikantboställe för en kapellförsamling i nordvestra delen af

Pajala pastorat, samt Kongl. Maj:t den 23 Mars 1877 förordnat, bland

annat, att inom berörda del af ifrågavarande pastorat skulle bildas ett

kapellag, benämndt Tärendö kapellförsamling, som komme att utgöras

af åtta namngifna byar jemte de hemman, som kunde komma att inrättas

och vore så belägna, att de lämpligen kunde till kapellaget förläggas,

hade, på sätt statsrådsprotokollet (sid. 4) gifver vid handen,

domkapitlet i Hernösand i skrifvelse den 21 April 1880, med förmälan

att kyrka dåmera vore uppförd i Tärendö by, hos Kong]. Maj:ti underdånighet

anhållit, bland annat, att, då Pajala församlings kyrkoherde

icke kunde medhinna att bestrida någon tjenstgöring i Tärendö, ett

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsicottets Utlåtande N:o 12.

3

årligt belopp af 1,500 kronor måtte beviljas såsom bidrag af allmänna

medel till aflöning åt särskild predikant i nämnda kapellförsamling.

I anledning häraf hade, efter nådig remiss, Kammarkollegium och

Statskontoret afgifvit underdånigt utlåtande och dervid, med tillkännagifvande

att de till kapellaget hörande byar enligt jordeboken uppginge

till 63 särskild! skattlagda hemmansdelar om tillsammans 3fff mantal

med eu folkmängd, som enligt 1878 års mantalslängd utgjorde 821

personer, samt under erinran att inbyggare i berörda byar åtagit sig

att jemte deltagande i pastoratets gemensamma utskylder bidraga till

kapellpredikantens aflöning med en kubikfot korn af hvarje hemmansdel,

i underdånighet tillstyrkt, att Kongl. Maj:t måtte hos Riksdagen

göra nådig framställning om anvisande på kleresistatens anslag af 1,500

kronor för att, intill dess kapellborna förmådde sjelfva bestå erforderlig

aflöning, under vilkor af förberörda bidrags utgörande, utgå till lön åt en

kapellpredikant i Tärendö kapell af Pajala socken, äfvensom att detta

belopp måtte, så länge befattningen icke kunde med ordinarie innehafvare

besättas, i mån af behof användas till aflönande af vikarie eller till arfvode

åt den prestman inom orten, som af domkapitlet blefve förordnad

att jemte egen syssla uppehålla tjenstgöringen inom kapellaget; och

har Kongl. Maj:t, på grund af hvad sålunda förekommit, äskat att å

anslaget till kleresistaten måtte uppföras ett belopp af 1,500 kronor,

att för en kapellpredikantstjenst i Tärendö användas på sätt och under

vilkor, som, enligt hvad nyss är nämndt, Kammarkollegium och Statskontoret

föreslagit,

För Utskottet vill det visserligen synas som om förevarande utgift

skulle kunna bestridas af presterskapets löneregleringsfond, hvilken

dertill torde lemna god tillgång; men då erforderlig utredning för

denna frågas bedömande nu icke föreligger, samt angeläget torde vara

att intilldess sådan utredning kan åstadkommas medel icke må saknas

för aflönande af kapellpredikant i Tärendö, har Utskottet ansett det

äskade beloppet böra för nästkommande år på extra stat anvisas.

På grund häraf hemställer Utskottet,

att förevarande nådiga framställning må på det

sätt bifallas, att Riksdagen — under anhållan, det

Kongl. Maj:t täcktes efter behörig utredning taga i

nådigt öfvervägande, huruvida icke för nu ifrågavarande

och liknande ändamål erforderliga medel för

framtiden må kunna utgå från presterskapets löneregleringsfond

— på extra stat för år 1882 anvisar

och ställer till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12-

1,500 kronor, att under samma år på föreslaget sätt

och under uppgifna vilkor användas för en kapellpredikantstjenst

i Tärendö.

Universiteten.

Ang. höjning 4:o. Under denna anslagsrubrik tiar Kongl. Maj:t föreslagit Riks
t%

ToUnkö c^ag''en att bevilja förhöjning i anslagen till bokinköp för universitetsför

universel- biblioteket i Upsala med 4,800 kronor och för universitetsbiblioteket i Lund

tetsbibliote- me(j 5^000 kronor.

och Lund U Då den i statsrådsprotokollet (sid. 5—7) förebragta utredning

[4 och 5.] rörande behofvet af de sålunda äskade anslagshöjningarne synts tillfyllestgörande,

har Utskottet icke tvekat att till Riksdagens bifall förorda

nu ifrågavarande nådiga förslag, dervid Utskottet, jemte erinran

att hufvudsakligen enahanda nådiga framställning blef af 1878 års

Riksdag afslagen allenast af det skäl, att statsverkets dåvarande ställning

gjorde det nödvändigt att uppskjuta anvisandet af alla de anslag,

som kunde undvaras, velat omförmäla, att anslagen till bokinköp för

universitetsbiblioteken genom beviljande af de nu äskade höjningarne

skulle komma att utgöra för Upsala 15,000 kronor och för Lund 14,475

kronor, under det att Kongl. biblioteket i Stockholm för enahanda

ändamål åtnjuter ett årligt anslag af 18,000 kronor, universitetsbiblioteket

i Kristiania 24,000 kronor och det i Köpenhamn 14,500

kronor, ehuru i sistnämnda stad finnes det stora Kongl. biblioteket,

hvilket för samma ändamål åtnjuter ett anslag af 27,000 kronor om året.

Utskottet hemställer alltså,

att, med bifall till förevarande nådiga framställning,

Riksdagen må bevilja:

a) såsom förhöjning i anslaget till bokinköp för

universitetsbiblioteket i Upsala 4,800 kronor; och

b) såsom förhöjning i anslaget till bokinköp för

universitetsbiblioteket i Lund 5,000 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Ang. appara- 5:o. Under åberopande af den i statsrådsprotokollet (sid. 7) före
^KarolinsTca

bragta utredning rörande behofvet af anvisandet utaf ett särskildt aninstitutets

slag för anskaffande af materiel för den kemiska institutionen vid Karo^mtorium.

0'' Ruska mediko-kirurgiska institutet, får Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t

[6.] föreslagit, hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

5

att till anskaffande och underhåll af apparater

och reagentier för nämnda instituts kemiska laboratorium

må beviljas ett årligt anslag af 1,500 kronor.

ämnet finnes anfördt, hemställer Utskottet.,

6:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Magt före- Ang.materiel

slagit och under hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 8) i nln^iklinisk

medicin vid

Karolinska

.... . institutet.

att till anskaffande åt materiel för undervisnin- [7.]

gen i klinisk medicin vid Karolinska institutet må beviljas

ett årligt anslag af 500 kronor.

Allmänna läroverken.

7:o. Enär af en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord beräk- Ang. lärares

ning öfver de belopp, som för de å stat uppförda lärarebeställningar

vid allmänna läroverk, hvilkas innehafvare vore till uppflyttning i högre uppflyttning

lönegrad berättigade, borde enligt de för sådan uppflyttning faststälda 1 h°g™Jone''

grunder från och med år 1882 utgå utöfver de för innevarande år an- [8.]

. visade lönemedel, framginge att för ifrågavarande behof erfordrades

en tillökning i det nuvarande läroverksanslaget med 45,000 kronor,

har Kongl. Maj:t äskat höjning med nämnda belopp af ifrågavarande

anslag; och då härvid'' ej varit något att erinra, hemställer Utskottet,

att, för lärares vid de allmänna läroverken uppflyttning

i högre lönegrad enligt gällande grunder,

anslaget till dessa läroverk må höjas med 45,000

kronor.

8:o. I framställning till Riksdagen år 1879 föreslog Kongl. Maj:t, Ang. fortsatt

att för utvidgning af det treklassiga läroverket i Göteborg till fullständigt utVaöteiorgf

realläroverk, med undervisning endast i de till reallinien hörande läro- realläroverk.

ämnen, samt i sammanhang härmed inskränkning af det å båda linierna [9-]

fullständiga läroverket derstädes till fullständigt å latinlinien, med undervisning

endast i de till denna linie hörande läroämnen, Riksdagen

måtte, på det utvidgningen af det förra och inskränkningen af det senare

läroverket skulle kunna ega rum, till en början beträffande läroverkens

fjerde och femte klasser, dels medgifva att, i den mån ledighet

inträffade eller sådant eljest lagligen kunde ske, tre adjunktsbefattningar

öfverflyttades från det dåvarande högre läroverkets stat till det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

treklassiga läroverkets, dels ock bevilja ett anslag af 1,250 kronor till

höjande af de för rektors- och öfningsläraretjensterna vid sistnämnda

läroverk bestämda aflöningsbelopp till likhet med lönerna för motsvarande

tjenster vid femklassiga läroverk, allt under vilkor att vederbörande

kommun förbunde sig att anskaffa och underhålla ändamålsenliga

och lämpligt belägna lokaler för ett fullständigt realläroverk

samt försåge dess rektor med bostad eller deremot svarande hyresersättning.

Sedan Riksdagen bifallit denna framställning och Göteborgs

stad åtagit sig uppfyllandet af de föreskrifna vilkoren, samt Kongl.

Maj:t dels vidtagit nödiga åtgärder för succesiv utvidgning af det treklassiga

läroverket, som numera benämnes Göteborgs realläroverk,

tills vidare endast med en fjerde och en femte klass, dels ock anbefalt

kommunen att, enligt åtagande, gå i författning om uppförande af erforderliga

byggnader för det tillämnade fullständiga realläroverket, har

Kongl. Maj:t nu, enär af i statsrådsprotokollet (sid. 9) angifna skäl till

höstterminen år 1882 en fortsatt utvidgning af realläroverket måste

hafva genomförts, föreslagit Riksdagen att dels till fortsatt utvidgning

af Göteborgs realläroverk bevilja en förhöjning af anslaget till de allmänna

läroverken med 8,050 kronor och dels medgifva, att ytterligare

en adjunktslön finge, då Kongl. Maj:t pröfvade sådant lämpligt, öfverflyttas

från det å båda linierna fullständiga läroverkets i Göteborg

stat till staten för realläroverket.

Under erinran, att för ifrågavarande läroverks fullständiga utvidgning

till högre realläroverk skulle, i öfverensstämmelse med den beräkning,

som var intagen i bilagan till Kongl. Maj:ts år 1879 i ämnet

aflåtna proposition, erfordras utöfver de 1,250 kronor, som då beviljades,

sammanlagdt 16,600 kronor, samt med omförmälande, att det nu

äskade beloppet är afsedt att användas på följande sätt, nemligen:

till höjning af rektorslönen ............................................... kronor 1,000 —

„ „ „ öfningslärarnes aflöning tills vidare med

hälften af det för den fullständiga

utvidgningen erforderliga belopp.

...................................................... „ 550: —

,, löner åt två lektorer ..................................................... ,, 5,000: —

,, lön åt en adjunkt"........................................................... ,, 1,500: —

tillhopa kronor 8,050: —,

hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

må vinna Riksdagens bifall och alltså anslaget

till de allmänna läroverken höjas med 8,050 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

7

9:o. Sedan 1874 års Riksdag till Kongl. Maj:ts disposition, för

att användas till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare, anvisat

ett extra anslag af 15,000 kronor, blef samma belopp hvarje följande

år på enahanda sätt beviljadt, tills det vid 1878 års Riksdag uppfördes

på ordinarie stat under anslaget till elementarläroverken.

Jemte erinran, att nu gällande skolstadga föreskrifver nöjaktigt

genomgången profårskurs enligt bestämmelserna i ett af Kongl. Maj:t

år 1875 faststäldt reglemente såsom ett vilkor för behörighet att vinna

anställning i egenskap af ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk,

är i statsrådsprotokollet (sid. 10 och 11) meddeladt, att under senare

åren antalet lärarekandidater, som anmält sig till genomgående af profår,

betydligt ökats och uppgått år 1880 till 51. Profårskurs hade under

hvart och ett af de senaste fem läsåren varit anordnad vid fyra

högre läroverk; men, enär erfarenheten synts visa, att önskligt vore

såväl för lärarekandidaternes som läroverkens skull att antalet kandidater,

som ett läroverk finge sig ålagdt att på en gång emottaga till

handledning, i allmänhet inskränktes till åtta, och det ej vore antagligt,

att det antal lärarekandidater, som på sista tiden anmält sig till

profårskurs, snart komme att minskas, vore en fördelning af profårskursen

på minst fem läroverk väl behöflig.

Då kostnaderna för lärarekandidaters handledning under läsåren

1875 —1880 i medeltal årligen uppgått till 16,510 kronor eller något

mer än 4,100 kronor för hvart och ett af de fyra läroverk, vid hvilka

under denna tid profårskurs varit anordnad, samt det icke vore sannolikt,

att kostnaderna för hvarje läroverk, der dylik lärokurs anordnades,

framdeles blefve mindre än hittills, skulle alltså för praktisk utbildning

af blifvande lärare vid fem särskilda läroverk erfordras tillsammans

20,500 kronor eller 5,500 kronor mer än nuvarande anslaget.

På grund häraf har Kongl. Maj:t till Riksdagen gjort framställning

om förhöjning af de till praktisk utbildning af blifvande elementarlärare

beviljade medel med 5,500 kronor, att, i likhet med förut för

detta ändamål anvisade belopp, uppföras å anslaget till de allmänna

läroverken.

Då profårsinsti tu tionens uppehållande och ändamålsenliga utveckling

otvifvelaktigt är för undervisningens fortskridande förbättring vid

de allmänna läroverken af högsta vigt, lärer förevarande nådiga framställning

böra vinna Riksdagens bifall, och hemställer alltså Utskottet,

att, till förhöjning af de till praktisk utbildning

af blifvande elementarlärare anslagna medel, må på

anslaget till allmänna läroverken uppföras ytterligare

5,500 kronor.

Ang. praktisk

utbildning

af blifvande

lärare

vid de allmänna

läroverken.

[10.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. extra

arfvoden åt

teckningslårare

vid de

allmänna

läroverken.

[11.]

10:o. I nådig proposition till Riksdagen 1878 föreslog Kongl.

Maj:t att, för beredande af löneförbättring samt extra arfvoden åt teckningslärare

vid de allmänna läroverken, anslaget till dessa läroverk måtte

ökas med 17,600 kronor. Häraf voro 11,600 kronor afsedda till löneförbättring

och återstoden, 6,000 kronor, till extra arfvoden. _ Sistnämnda

belopp var beräknadt att betäcka kostnaderna för sådan tjenstgöring,

som ålades teckningslärare utöfver den normala tjenstgöringstiden

af 15 timmar i veckan vid högre läroverk, 8 vid femklassigt

och 5 vid treklassigt läroverk. Utöfver nämnda antal timmar skulle

nemligen läraren vara pligtig att mot särskilt arfvode åtaga sig så

många timmars tjenstgöring, som undervisningen kräfde, dock att sådan

tjenstgöring, för hvilken särskild! arfvode skulle utgå, icke utan

Kongl. Maj:ts tillstånd skulle få åläggas eller medgifvas teckningslärare

utöfver 5 timmar i veckan vid högre läroverk, 3 timmar vid femklassigt

och 2 timmar vid treklassigt läroverk. Arfvodet för extra tjenstgöringen

skulle så beräknas, att för hvarje timme i veckan under helt

läsår lärare vid tre- och femklassiga läroverk äfvensom lärare i första

och andra lönegraderna vid högre läroverk skulle erhålla 75 kronor

samt lärare i högsta lönegraden vid sistnämnda läroverk 100 kronor,

hvarigenom extra arfvodet skulle i det närmaste komma att motsvara

aflöningen för den normala tjenstgöringstiden. Riksdagen, som fann

detta förslag vara af billighet och rättvisa påkalladt samt stå i närmaste

öfverensstämmelse med de i underdånig skrifvelse den 23 Maj

1877 af Riksdagen uttalade åsigter, anvisade för ifrågavarande ändamål

de föreslagna beloppen.

Till följd af i statsrådsprotokollet (sid. 12) angifna förändrade

förhållanden hade emellertid det för extra arfvoden beräknade beloppet

6,000 kronor befunnits alldeles otillräckligt och, då aflöningen ingalunda

öfverstege skäliga anspråk samt en inskränkning af undervisningstimmarne

i teckning skulle vara till stor skada för detta undervisningsämne,

vore derföre en förhöjning af det hittillsvarande anslaget

af vigt.

Det erforderliga beloppet af förhöjningen skulle, enligt en i statsrådsprotokollet

(sid. 12 och 13) meddelad beräkning, hvilken grundats på

förhållandena under nästförflutna läsår, uppgå till 12,450 kronor; men

då denna summa, vid det förhållande att åtskilliga läroverk ännu icke

hade hela det antal undervisningstimmar i teckning, som för teckningsundervisningens

ordnande enligt gällande bestämmelser synts komma

att erfordras, sannolikt icke blefve tillräcklig för år 1882 och framgent,

vore rådligast att, på det anslaget måtte kunna motsvara det verkliga

behofvet, den ifrågasatta förhöjningen upptoges till något högre

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlutande N:o 12.

9

belopp;. och har Kongl. Maj:t, på grund af hvad sålunda förekommit,

föreslagit Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för extra arfvoden

åt teckningslärare enligt faststälda grunder, höja anslaget till

de allmänna läroverken med 15,000 kronor.

Enär den sålunda äskade anslagstillökningen synes vara behöflig

för tillämpning af Riksdagens redan gjorda medgifvande i fråga om

teckningslärares aflöning, hemställer Utskottet,

att, till bestridande af kostnaderna för extra

arfvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken,

anslaget till dessa läroverk må ökas med 15,000

kronor.

11 ro. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

hänvisad motion (N:o 162) har Herr Aug. Wengberg af anförda skäl

föreslagit, att Riksdagen ville för utvidgande af staden Trelleborgs

treklassiga elementarläroverk till femklassigt lemna ett årligt anslag

af 5,600 kronor, deraf till löneförhöjning åt rektor 500 kronor, till

löner åt tre nya kolleger 4,500 kronor och till förhöjning i öfningslärarnes

arfvoden 600 kronor, med vilkor att staden åt skolan uppläte

nödiga hus.

Till stöd för detta förslag har motionären särskildt framhållit, att

ett bifall dertill skulle bidraga till minskande af den nu rådande öfverbefolkningen

vid de allmänna läroverken i Lund och Malmö, afhvilka

enligt motionärens uppgift under 1880 års hösttermin det förra hade

ett lärjungeantal af öfver 600 och det senare af mer än 500. Då emellertid,

enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 27 och 28) gifver vid handen,

frågan om vidtagande af åtgärder för begränsning af lärjungeantalet

vid de allmänna läroverken för närvarande är under utredning, lärer

det icke kunna anses lämpligt att Riksdagen nu skulle besluta utvidgning

af ett läroverk, hufvudsakligen i afsigt att derigenom minska lärjungeantalet

vid andra.

På grund häraf och då dertill kommer att, om än läroverken i

Lund och Malmö må lida af öfverbefolkning, detta icke är förhållandet

med det femklassiga läroverket i den genom några få mils jernväg

med Trelleborg förenade staden Ystad, der lärjungeantalet 1879 års

hösttermin utgjorde 105, har Utskottet icke kunnat motionärens yrkande

understödja; hemställande alltså Utskottet,

att Herr Aug. Wengbergs ifrågavarande förslag

icke må vinna Riksdagens bifall.

Bill. till Eilcsd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

Äng. ifrågasatt

utvidgning

af allmänna

läroverket

i Trelleborg.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. lärares

och lärarinnors

vid det

högre lärarinneseminariet

uppflyttning

i högre

lönegrad.

[12.]

Angående

lönefyllnad åt

rektor vid

pedagogien i

Köping.

[13.]

Seminariet för bildande af lärarinnor.

12:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och

med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (sid. 13 och 14) meddelade

utredning rörande behofvet af den äskade anslagshöjningen,

hemställer Utskottet,

att, för de vid det högre lärarinneseminariet

anstälde lärares och lärarinnors uppflyttning i högre

lönegrad enligt gällande grunder, anslaget till detta

läroverk må höjas med 5,000 kronor.

Pedagogier och folkskolor’.

13:o. Med anmälan, att Köpings stads invånare å allmän rådstuga

den 22 December 1879 beslutit, att det anslag af 56 kronor

25 öre, som dittills årligen utgått af stadskassan såsom lönebidrag åt

rektor vid stadens pedagogi, skulle med nämnda års utgång upphöra

att af stadens medel utbetalas, hade, på sätt i statsrådsprotokollet

(sid. 14) är meddeladt, domkapitlet i Vesterås uti underdånig skrifvelse

den 5 April 1880 hemstält, att åt bemälde rektor måtte beredas erforderlig

lönefyllnad af statsmedel.

I detta ärende hade Statskontoret afgifvit utlåtande och dervid

dels meddelat att, på sätt ett domkapitlets skrifvelse bilagdt transsumt

af gällande stat för nämnda pedagogi äfven utvisade, för rektor derstädes

vore under rubrik »inom kolumn specificerade inkomster» upptagna,

bland annat, omförmälda nu indragna 56 kronor 25 öre från

stadens kassa, hvilket belopp, enligt eu af magistraten lemnad utredning

angående uppkomsten af denna aflöningsförmån, utgjort ersättning för

upphörda så kallade socknegångspenningar, dels vidare anfört, hurusom

ifrågavarande lönebidrag af staden blifvit för pedagogien anvisadt

under eu tid, då andra bestämmelser rörande lärares aflöning voro

gällande än de, som på senare tider vunnit tillämpning, samt att statsverket

numera i allmänhet bestrede lärarnes hela aflöning så väl vid

pedagogierna som de allmänna läroverken, under det att kommunerna

sjelfva bekostade lokaler för läroverken jemte boställsrum för rektor,

och att något skäl ej förefunnes, hvarför staden Köping fortfarande

skulle böra vidkännas särskild! bidrag för rektors aflönande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.

11

I öfverensstämmelse med hvad Statskontoret tillika hemstält, och

då äfven tillförene i likartade fall ersättning’ af statsmedel tillagts

vederbörande, bland andra kollegan vid Nora stads pedagogi, enligt

Riksdagens skrifvelse den 19 Maj 1875, har Kong], Magt föreslagit

Riksdagen att, för beredande af lönefyllnad till belopp af 56 kronor

25 öre åt rektor vid pedagogien i Köping, i stället för omförmälda,

numera af staden indragna lönebidrag, ett motsvarande belopp, jemnadt

till 57 kronor, måtte uppföras å anslaget till pedagogier och folkskolor.

Ehuru väl icke genom förestående utredning synes vara fullt

ådagalagdt, att Köpings stads invånare haft laglig rätt att indraga

omförmälda, från äldre tider af stadskassan utgående lönebidrag till

rektor vid dervarande pedagogi, har Utskottet likväl, i betraktande

af beloppets obetydlighet och då pedagogierna äro ifrågasatta att i

en snar framtid helt och hållet upphöra, funnit sig kunna förevarande

framställning biträda; hemställande alltså Utskottet,

att för ifrågavarande ändamål må på anslaget

till pedagogier och folkskolor uppföras ett belopp af

57 kronor.

14:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 71) har Herr S. Wieselgren af anförda skäl föreslagit,

att Riksdagen måtte för sin del besluta och genom underdånig

skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes med afseende på lärarne

vid de enklassiga pedagogierna förordna, att filosofie kandidat eller

filosofie doktor, hvilken fullgjort stadgade vilkor för att kunna till

lektor, adjunkt eller kollega vid statens läroverk utnämnas, måtte vid

skeende befordran med afseende på lönetur räkna sig till godo den

tid, han från och med året näst efter berörda vilkors fullgörande tjenstgjort

såsom lärare vid någon af statens enklassiga pedagogier.

Då, på sätt motionären sjelf anfört, frågan om pedagogiernas

indragning kan sägas stå på dagordningen samt det alltså är tvifvelaktigt,

om och huru länge dessa läroanstalter komma att bibehållas,

synes redan detta förhållande innebära tillräckligt skäl att nu ej vidtaga

en så beskaffad åtgärd, som af motionären blifvit ifrågasatt;

och då derjemte tages i betraktande, att kompetensfordringarne för

erhållande af anställning såsom lärare vid de enklassiga pedagogierna

äro vida ringare än de för lärarebefattning vid de allmänna läroverken

stadgade, hvadan tienstgöringen såsom lärare vid dylik pedagogi

måste anses vara mindre meriterande än den vid allmänt läroverk, samt

Angående

väckt fråga

om rätt för

vissa lärare

vid enklassiga

pedagogier

att i afseende

å lönetur vid

skeende befordran

tillgodoräkna

sig den tid

de i förstnämnda

egenskap

tjenstgjort.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

det ej torde böra komma i fråga, att någon skulle för erhållande af

högre lönegrad få räkna sig till godo den tid, han bestridt tjenstgöring

af i viss mån lägre natur än den, för hvilken de särskilda lönegraderna

äro beräknade, har Utskottet icke kunnat motionärens yrkande biträda;

hemställande alltså Utskottet,

att Herr S. Wieselgrens förevarande förslag icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Folkundervisningen.

Ang. lärares 15:o. Med anledning deraf att, enligt en inom Ecklesiastik
vid

foUcskoie- departementets afdelning för folkskoleärenden uppgjord beräkning, för

läyiarierna'' den uppflyttning i högre lönegrad, som tillkomme vid folkskolelärareuppflyttning

seminarierna anstälde rektorer och adjunkter, erfordrades från och med

1 h0grad0ne~ år 1882 ett belopp af 4,500 kronor utöfver hvad förut blifvit fördetta

[14.] ändamål anvisadt, har Kongl. Maj:t föreslagit, att för lärares vid

nämnda seminarier uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder

anslaget till samma seminarier måtte ökas med omförmälda belopp;

hemställande Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till förevarande nådiga

framställning, må höja ordinarie anslaget till seminarier

för folkskolelärares bildande med 4,500 kronor.

. , . 16:o. Under titel “Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och små
af

ett för- skolor11 är i nu gällande riksstat uppfördt ett förslagsanslag å 2,282,000

slagsanslag, kronor

Vid den undersökning af förslagsanslagen under förevarande

hufvudtitel, som blifvit företagen i enlighet med hvad Utskottet uti

punkten 2 af utlåtandet angående regleringen af utgifterna under Andra

hufvudtiteln i sådant hänseende yttrat, har Utskottets uppmärksamhet

fästats derpå, att utgifterna å nu ifrågavarande anslag, hvilka

redan år 1878 uppgingo till 2,343,347 kronor 61 öre, år 1879 ökats

till 2,418,681 kronor 6 öre, allt enligt Kongl. Maj:ts till nästlidna och

innevarande års riksdagar aflåtna nådiga berättelser angående hvad i

rikets styrelse sig tilldragit. Huru förhållandet under år 1880 gestaltat

sig, är ännu icke kändt, men då visserligen icke någon minskning

uti denna utgift kan med oförändrade bestämmelser rörande löne
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

13

tillskottens belopp och vilkoren för deras åtnjutande påräknas, har

Utskottet ansett sig böra föreslå en höjning i anslagets beräknande,

helst detta anslag kommer att ytterligare tagas i anspråk i anledning

af senaste Riksdags beslut i fråga om lönetillskott åt biträdande lärare

och lärarinnor vid folkskolor, för hvilket ändamål anslaget då endast

höjdes med 22,000 kronor.

Med hänsyn till hvad sålunda anförts lärer förevarande anslag

nu böra beräknas till 2,450,000 kronor; och hemställer alltså Utskottet,

att förslagsanslaget till “lönetillskott åt lärare

vid folkskolor och småskolor41 må i 1882 års riksstat

uppföras med 2,450,000 kronor och alltså höjas med

168,000 kronor.

17:o. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning om bi- Ang. under - drag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna anvisade 1877 års stöd för

Riksdag å ordinarie stat ett anslag af 15,000 kronor att användas till S«/st^T

understöd, med 75 kronor till hvarje skola, åt sådana församlingar, folkskolorna.

som på lämpligt sätt beredde i skolåldern varande barn undervisning [15.]

i slöjd.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 15) finnes meddeladt, hade

emellertid- under år 1880, då antalet skolor, för hvilka församlingarne

ansetts berättigade till dylikt understöd, uppgått till 234, understöd ej

kunnat beviljas till högre belopp än 64 kronor för hvarje skola. En

tillökning i anslaget vore sålunda behöflig för att bereda fullt understöd

för redan inrättade slöjdskolor; och då under tre år redan 234

slöjdskolor bildats, eller i medeltal omkring 80 skolor för hvarje år,

samt efter denna beräkning hela antalet under år 1882 komme att

uppgå till omkring 400, skulle, för att bereda dem understöd efter

faststälda grunder, erfordras ett anslag af 30,000 kronor. Enär likväl

någon säker beräkning i detta hänseende ej kunde uppgöras, har

Kongl. Maj:t ansett anslaget för närvarande ej böra höjas till mer än

25,000 kronor, hvilket belopp likväl borde anvisas såsom förslagsanslag,

så att visshet måtte förefinnas derom, att understöd till bestämda

belopp kunde beredas församlingarne.

På grund af hvad sålunda förekommit får Utskottet, i enlighet

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under framhållande att, på sätt

till statsrådsprotokollet jemväl blifvit yttradt, undervisningen i slöjd

med ständigt stigande intresse omfattas, hemställa,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. ifrågasatt

tillerkännande

åt

skolväsendet

å Visingsö

af vissa inkomster

utöfver

statsanslaget.

Ang. ifrågasatt

löneförhöjning

för provincialläkarne.

att det såsom bidrag till aflönande af lärare i

slöjd vid folkskolorna beviljade ordinarie anslag af

15,000 kronor må varda förhöjdt med 10,000 kronor,

samt detta anslag till sammanlagdt belopp af 25,000

kronor uppföras såsom förslagsanslag.''

18:o. Till Stats-Utskottets behandling bar hänvisats en af Herr

J. Anderson i Tenhult inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 102),

deruti af anförda skäl föreslagits, att Riksdagen för sin del ville besluta,

att, derest Kongl. Maj:t ansåge, att Visingsö skolegods-inspektorstjensten

skulle indragas, den lön, som hittills af inspektören uppburits.

nemligen arrende för Vettersmålen och Stenkilstorp jemte kontanta

penningar, måtte få, utan minskning af det vanliga statsanslaget, tillfalla

Visingsö folk-, slöjd- och småskolor; men att, derest denna tjenstebefattning

för närvarande ej kunde indragas, Visingsö skolväsende tills

vidare årligen, utan minskning af det vanliga statsanslaget, måtte få

komma i åtnjutande af den ränta, som uppkommit för skatteköpta

hemman från år 1871, då skatteköp af skolegodshemman blef tillåtet,

så vidt räntan öfverstege hvad förut till skolverket i Jönköping ingått.

Uti underdånig skrifvelse den 11 Maj 1880 (N:o 41) anhöll senast

församlade Riksdag, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida icke, till besparing för skolefonden, inspektorsbefattningen vid

Visingsö skolegods måtte kunna indragas och de med denna befattning

förenade göromål på vederbörande kronobetjening öfverflyttas.

Då förevarande fråga alltså blifvit understäld Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning, samt Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att i sammanhang

dermed taga i öfvervägande, huruvida och i hvad mån uppkommande

ökade tillgångar å skolefonden böra och kunna användas för Visingsö

skolväsende, har Utskottet funnit någon åtgärd från Riksdagens sida i

det af motionären angifna syfte icke nu vara erforderlig; hemställande

alltså Utskottet,

att Herr J. Andersons förevarande förslag för

närvarande må af Riksdagen lemnas utan afseende.

Medicinalstyrelsen och dit hörande stater.

19:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

hänvisad motion (N:o 105) har Herr A. Hedin af anförda skäl föreslagit,

att Riksdagen behagade besluta, att provincialläkarnes lön skulle

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

15

höjas till 3,000 kronor med fyra ålderstillägg af 500 kronor efter 5,

10, 15 och 20 års tjenstgöring, samt att pensionsåldern för dem skulle

sänkas till 55 lefnads- och 25 tjensteår.

Utskottet tillåter sig. härvid erinra derom, att 1878 års Riksdag,

i anledning af i ämnet gjorda nådiga framställningar, dels höjt provincialläkarnes

löner från 1,500 kronor till 2,000 kronor och ytterligare

ökat dem med ett ålderstillägg å 500 kronor efter 10 års tjenstgöring,

hvilket innebar en större förmån än Kongl. Maj:t äskat, i det nemligen

Kongl. Maj:t föreslagit, att ålderstillägget skulle utgå först efter

15 års tjenstgöring, dels sänkt pensionsåldern för dessa läkare från

65 lefnads- och 40 tjensteår till 60 lefnads- och 30 tjensteår, dels ock

slutligen beviljat höjning med 7,500 kronor i det anslag å 9,800 kronor,

som förut var anvisadt att under namn af tjenstgöringspenningar

användas till förbättring af lönevilkoren för provincialläkare i sådana

distrikt, hvarest, till följd af befolkningens gleshet eller fattigdom och

distriktens vidd eller deras besvärlighet i afseende å sjukvårdens handhafvande,

svårighet vid inträffande ledigheter uppstått att finna sökande

till tjensterna, eller hvarest läkarnes inkomster befunnits allt för knappa

i förhållande till deras lefnadsbehof. Denna anslagshöjning har, på

sätt motionären äfven sjelf uppgifvit, föranledt, att ifrågavarande för

vissa distrikt anvisade tjenstgöringspenningar, hvilka förut med några

få undantag utgingo med allenast 500 kronor, numera kunnat i flera

distrikt höjas till 1,000 kronor.

Genom berörda af 1878 års Riksdag gjorda medgifvanden, hafva

således provincialläkarnes vilkor blifvit i ej oväsentlig mån förbättrade;

men emellertid lärer det icke kunna bestridas, att i åtskilliga orter de

inkomster, dessa läkare kunna bereda sig, fortfarande äro väl knappa

och att alltså en reglering af deras aflöning kunde vara önskvärd; men,

då förhållandena i förevarande hänseenden gestalta sig mycket olika i

skilda distrikt och i en provins emot i en annan, synes de''n förbättring

i provincialläkarnes ekonomiska ställning, som må vara af behof

påkallad, icke så mycket böra åstadkommas genom någon allmän förhöjning

af de fasta äflöningsbeloppen, utan snarare genom beredande

af ökade tillgångar för höjande af tjenstgöringspenningarne inom de

distrikt, der provincialläkarne icke kunna anses under nuvarande förhållanden

åtnjuta tillräcklig godtgörelse för sitt mödosamma arbete,

eller kunna påräkna någon större inkomst genom enskild praktik.

Jemte antydan om det sätt, på hvilket en ytterligare förbättring

i provincialläkarnes aflöuingsförhållanden sålunda skulle kunna anordnas,

har Utskottet dessutom ansett sig böra, på sätt ofta förr egt rum,

här särskildt framhålla, att en reglering af tjenstemäns löner och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående

väckt fråga

om lön åt ei

provinciallåhare

i

Unnaryd.

Ang. stat

för farmaceutiska

institutet.

[16.]

i synnerhet en så genomgripande, som den nu ifrågasatta, icke bör af

Riksdagen vidtagas på grund af enskild motionärs yrkande, utan att

dylika frågor först böra underkastas den grundliga utredning och pröfning,

som vid behandling hos Kongl. Maj:t kan komma dem till del.

Utskottet, som alltså funnit sig icke böra understödja den förevarande

motionen, hemställer,

att Herr Å. Hedins omförmälda förslag icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

20:o. Till Stats-Utskottet har jemväl remitterats en af Herr L.

J. Larsson i Tranhult inom Andra Kammaren väckt motion (Nio 128),

deruti hemstälts, att Riksdagen ville bevilja 2,000 kronor, att årligen

utgå såsom lön till en provincialläkare med station i Unnaryds kyrkoby

af Vestbo härad och Jönköpings län.

Visserligen synes behofvet af upprättandet utaf det sålunda föreslagna

nya provincialläkaredistriktet vara nöjaktigt ådagalagdt, enär

så väl länets landsting som Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och

Medicinalstyrelsen hvar för sig, på sätt äfven motionären anfört, vitsordat

detsamma; men, huru trängande detta behof än må synas, bör

dock icke förbises att förhållandet kan gestalta sig annorlunda inför

Kongl. Maj:t, som är i tillfälle att bedöma detsamma, jemfördt med

enahanda behof i andra orter. På grund häraf har Utskottet, ansett

sig icke ega tillräcklig anledning att nu frångå den åsigt, som, så vidt

Utskottet kunnat finna, alltsedan 1867 års riksdag blifvit af StatsUtskottet

vidhållen, eller att ärenden af förevarande beskaffenhet böra

af Riksdagen afgöras endast efter af Kong], Maj:t gjord framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr L. J. Larssons omförmälda förslag icke

må af Riksdagen bifallas.

21:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande

af den i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den

5 sistlidne Januari upptagna aflöning^- och utgiftsstat för farmaceutiska

institutet, måtte för tillämpning deraf bevilja en höjning af institutets

ordinarie anslag med 10,975 kronor äfvensom medgifva, att vilkoren

för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarna

till vikarie finge af Kongl. Maj:t bestämmas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.

17

Den för farmaceutiska institutet sedan år 1878

giftsstat upptager:

arfvode åt inspektor .................................................................

aflöning åt en lärare i kemi och farmaci..........................

,, „ en assistent vid laboratorium........................

ii i, en lärare i naturalhistoria och farmakognosi

ii „ en lärare i fysik och matematik ..................

ii i, en lärare i författningskunskap......................

i, i, en vaktmästare.................................................

hushyra .........................................................................................

instrument, böcker, laborationsmaterialier..........................

ved, kol, lysgas, vatten ............................................................

tillämpade ut
-

500 kronor.

3.500

1.500

3.000

1.000

300

800

2,600

1,000

1,000

11

71

77

11

>7

77

77

77

11

Summa

hvaraf erhålles på ordinarie stat .............. 7,025 kronor,

„ ii på extra stat..................... 7,575 „

i, ii genom elevers termins
afgifter

................................. 600 „

15,200 kronor,

15,200 kronor.

Den föreslagna nya staten åter är af följande lydelse:

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa

pennin-

gar.

kronor.

Eu lärare i kemi och farmaci...............................

3,500

1,000

4,500

Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas

lönen med 1,000 kronor.

Eu lärare i naturalhistoria och farmakognosi ...

3,000

1,000

4,000

Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas

lönen med 1,000 kronor.

Arfvode åt eu lärare i fysik..................................

—

1,200

ii ii ii ii i författningskunskap.........

—

_

300

,, ii assistenter ..............................................

—

—

1,500

,, ii föreståndaren ...........................*............

—

—

500

Lön åt eu vaktmästare .......................... 800: —

Hyresmedel åt d:o ......................... 400: —

1,200

Laboratorium, instrument, samlingar, böcker ...

—

—

1,800

Ved, kol, gas, vatten och diverse ........................

—

2,000

Hyra till Apotekaresocieteten .................................

—

—

2,600

Summa

__

—

19,600

Blh, till Biksd. Frot. 1881. 4 Sami, 1 Afd. 10 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Då 600 kronor af nämnda slutsumma voro beräknade att utgöras

genom elevernas terminsafgifter, återstode 19,000 kronor, hvaraf redan

7,025 kronor funnes på ordinarie stat för institutet uppförda. Således

skulle till den föreslagna nya statens fyllande erfordras ett ordinarie

anslag af högst 11,975 kronor, men, så länge läraren i naturalhistoria

och farmakognosi, såsom nu vore händelsen, tillika innehade annan

befattning, allenast 10,975 kronor. Enär det extra anslag, som institutet

för närvarande åtnjuter, uppgår till 7,575 kronor, komme den

verkliga utgiftstillökningen för närvarande att utgöra 3,400 kronor.

Uti statsrådsprotokollet (sid. 16—22) är beträffande nu föreliggande

ärende en fullständig utredning meddelad, till hvilken Utskottet

tillåter sig hänvisa; viljande Utskottet allenast framhålla, att, enligt

hvad samma utredning gifver vid handen, ett ordnande af den farmaceutiska

undervisningen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl.

Maj:ts föreliggande förslag synes medföra mindre kostnad för statsverket

än som skulle kunna blifva en följd af denna undervisnings förläggande,

på sätt jemväl varit ifrågasatt, till tekniska högskolan. Vid

sådant förhållande, och då med anledning af i statsrådsprotokollet angifna

skäl ett beslut om farmaceutiska institutets blifvande ställning

nu måste fattas, har Utskottet icke tvekat att i hufvudsak tillstyrka

bifall till den nådiga framställningen.

I följande hänseenden har likväl den föreslagna staten gifvit anledning

till erinranden. Till en början synas tjenstgöringspenningarne

för de båda lärarne, i hvilkas aflöning sådana ingå, vara upptagna till

allt för ringa belopp i förhållande till lönerna. Den här föreslagna

proportionen är nemligen, enligt hvad Utskottet kunnat finna, förtjensteinnehafvarne

fördelaktigare, än som vid senare årens löneregleringar i

allmänhet iakttagits, och lämpligheten af en sådan anordning har synts

Utskottet tvifvel underkastad, då ifrågavarande lärare skulle ega eu

rättighet, som öfrige tjenstemän, hvilka fått sina löner reglerade, i allmänhet

sakna, nemligen att innehafva annan tjenst mot afdrag å lönen

af blott 1,000 kronor, huru hög aflöning för annan befattning än må

åtnjutas.

Vid flertalet under senare åren faststälda löneregleringar hafva

tjenstgöringspenningarne upptagits till vid pass en tredjedel af aflöningens

hela belopp; och får Utskottet i närmaste öfverensstämmelse härmed

föreslå, att i förevarande stat aflöningen må bestämmas för läraren

i kemi och farmaci till lön 3,000 kronor och tjenstgöringspenningar

1,500 kronor, samt för läraren i naturalhistoria och farmakognosi till

lön 2,700 kronor och tjenstgöringspenningar 1,300 kronor. På sådant

sätt vinnes den fördel, att tjenstgöringspenningarne lemna bättre till
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

19

gång till godtgörande af vikarie under ordinarie tjensteinnehafvares

tjenstledighet.

Vidare har Utskottet icke kunnat biträda förslaget derom, att

vaktmästaren skulle erhålla i lön 800 kronor och hyresmedel 400 kronor.

Anledningen till detta förslag är, enligt hvad statsrådsprotokollet

gifver vid handen, att vaktmästarens nuvarande bostad vid institutet

vore lör uppgifvet ändamål behöflig, hvarföre han borde i ersättning

erhålla nyssnämtlda belopp af 400 kronor till hyra af annan lägenhet,

helst i samma gård, hvartill utväg förmälts skola finnas.

Denna omständighet har emellertid icke synts Utskottet innebära

giltig anledning att i förevarande fall fastställa vaktmästareaflöningen

så olika mot hvad vid andra regleringar egt rum. Vid dessa har nemligen

i allmänhet aflöningen bestämts för förste vaktmästare till lön

800 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor samt för öfrige

vaktmästare till lön 500 kronor och tjenstgöringspenningar 300 kronor,

jemte ett ålderstillägg å 100 kronor, allt med afdrag å lönen af 150

kronor, så vida fri bostad är med anställningen förenad. Då vid farmaceutiska

institutet blott skulle finnas en vaktmästare, har Utskottet

ansott aflöningen för denne böra bestämmas till lön 650 kronor och tjenstgöringspenningar

300 kronor, med föreskrift tillika att, om vaktmästaren

i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån

qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

I händelse af bifall härtill skulle den föreslagna statens slutsumma

komma att utgöra 19,350 kronor eller 250 kronor mindre än Kongl.

Maj:t beräknat, hvadan den af Kongl. Maj:t med 10,975 kronor äskade

höjningen af institutets ordinarie anslag bör med motsvarande belopp

nedsättas och alltså upptagas till 10,725 kronor.

Slutligen har Utskottet ansett att, i likhet med hvad vid flertalet

löneregleringar egt rum, föreskrift bör meddelas derom, att tjenstgöringspenningarna

för de båda lärare, Indika skulle med dylika förses,

skola vid tjenstledighet afstås till vikarie.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet,

afl Riksdagen må, med godkännande af härhos

bilagda förslag till stat för farmaceutiska institutet

(Bil. Ditt. A.), för dess tillämpning bevilja eu höjning

af institutets ordinarie anslag med 10,725 kronor

samt förklara, att tjenstgöringspenningarna för de båda

lärare, i hvilkas aflöning sådana ingå, skola vid tjenstledighet

afstås till vikarie.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. ifrågasatt

lön för

en ny intendent

vid

naturhistoriska

riksmuseum.

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

[17.]

Naturhistoriska riksmuseum.

22:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

lian visad motion (N:o 73) tiar friherre A. E. Nordenskiöld af anförda

skäl föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja nödigt anslag för aflönande

af en ny botanisk intendent för vården af vissa delar af de palaeontologiska

och botaniska samlingarna, med samma lönebelopp för den nye

intendenten som för öfrige intendenter vid riksmuseum, nemligen 4,000

kronor fast lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar om året jemte

två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, på sätt Kongl. Maj:ts nådiga

bref af den 12 Maj 1876 närmare bestämde.

Ehuruväl sannolikt ett tillräckligt verksamhetsområde skulle kunna

förefinnas för ytterligare en botanisk intendent vid naturhistoriska

riksmuseum, har Utskottet likväl, i betraktande af frågans närvarande

skick, icke kunnat biträda motionärens föreliggande framställning. Dessutom

lärer Kongl. Maj:t, hos hvilken Vetenskapsakademien, på sätt

motionären anfört, gjort underdånig hemställan i ämnet, icke underlåta

att, om och när det i förevarande hänseende befintliga behofvet

finnes böra företrädesvis tillgodoses samt omständigheterna i öfrigt sådant

medgifva, hvilket allt Kongl. Maj:t är bäst i tillfälle att bedöma,

hos Riksdagen göra den framställning, som kan vara erforderlig; hemställande

alltså Utskottet,

att Friherre A. E. Nordenskiölds omförmälda

förslag icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Öfriga ordinarie anslag.

23:o. I afseende å öfriga under åttonde hufvudtiteln i nu gällande

riksstat uppförda ordinarie anslag hafva icke andra ändringar

blifvit satta i fråga än att:

dels Kongl. Maj:t föreslagit att, för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma, förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.,

för närvarande uppgående till 21,497 kronor, måtte höjas med 138

kronor eller till 21,635 kronor;

dels ock Friherre It. Klinckowström uti en inom Första Kammaren

väckt motion (N:o 2) yrkat, att vissa i motionen uppgifna, för närvarande

i riksstaten såsom reservations- eller förslagsanslag uppförda

anslag måtte ändras till allmänna bestämda anslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12. 21

Under åberopande af de skäl, liviika Utskottet i afgifvet utlåtande

angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel

anfört mot vidtagande af åtgärder i det af bemälde motionär

föreslagna syfte, hemställer Utskottet:

a) att Friherre R. Klinckowströms omförmälda

förslag må af Riksdagens lemnas utan afseende; och

b) att samtliga under åttonde hufvudtiteln för

närvarande uppförda ordinarie anslag, uti hvilka någon

ändring icke blifvit här ofvan tillstyrkt, må bestämmas

till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat

äro upptagna; dock att i förslagsanslaget till

skrifmaterialier och expenser, ved in. in. må få vidtagas

den jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma kan blifva erforderlig.

1 afseende å tillfälliga behof, hänförliga till åttonde hufvudtiteln,

äro följande framställningar gjorda:

Domkapitlens expeditioner.

24:o. Enär för att bereda tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner,

i afseende å hvilka något löneregleringsförslag, grundadt på

fullständig utredning, ännu ej kunnat framläggas, tillfällig löneförbättring

under nästkommande år i likhet med föregående år, erfordrades

anslag till oförändradt belopp, har Kongl. Maj:t för berörda ändamål

på extra stat för år 1882 äskat 3,716 kronor; och får Utskottet, som

icke funnit något skäl angifvet af Herr A. P. Lind för af honom

i motion N:o 160 inom Andra Kammaren gjordt yrkande derom, att

»anslaget till domkapitlens expeditioner måtte tillsvidare och intill dess

det hos dessa myndigheter använda sportelsystem blefve ordnadt eller

borttaget, indragas», hemställa,

att Riksdagen, utan afseende å Herr A. P. Linds

berörda yrkande, må på extra stat för år 1882 anvisa

för tillfällig löneförbättring åt domkapitlens expeditioner

3,716 kronor.

Ang. tillfällig

löneförbättring

åt domkapitlens

expeditioner.

[18.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Universiteten.

Ang. semina- 25:o. Då de vid universiteten inrättade seminarier för språkveten
språkveten-

skap, för hvilka under flera år beviljats understöd af statsmedel, fortslcap

vid farande visat sig utöfva en gagnande verksamhet, bär Kongl. Maj:t

TlToct*'' föreslagit Riksdagen att till dessa anstalter äfven för år 1882 bevilja

2() i extra anslag till samma belopp som hittills årligen utgått, nemligen

till det språkliga seminariet i Upsala 3,000 kronor och till det i Lund

2,950 kronor; hemställande i Öfverensstämmelse härmed Utskottet,

att på extra stat för år 1882 må anvisas:

a) till det språkliga seminariet vid universitetet

i Upsala 3,000 kronor; och

b) till det språkliga seminariet vid universitetet

i Lund 2,950 kronor.

Ang. univer- 26:o. Jemte erinran, att hittills anvisats 500,000 kronor af det

naderna i vid 1877 års riksdag beviljade anslag å 740,000 kronor till universitets^Lund^1

byggnad i Upsala och 400,000 kronor af det vid samma riksdag till

[21" och dylik byggnad i Lund beviljade belopp å 450,000 kronor, får Utskottet,

22.] i enlighet med hvad Kongl. Maj:t begärt, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882

anvisa:

a) till universitetsbyggnaden i Upsala 120,000

kronor; och

b) till universitetsbyggnaden i Lund 50,000

kronor.

Ang. sär- 27:o. Vid de två senaste riksdagarna hafva beviljats extra anslag å

mmiska^ob- 1,500 kronor för anställande vid den astronomiska institutionen i Lund

serva,tioner af särskilda observationer, afsedda att främja ett vetenskapligt före*r23^

tag, hvartill åtskilliga observatorier i Europa och Amerika bidroge.

Under erinran, att för utförande af omförmälda undersökningar

beräknats en tid af fem år och en kostnad af 7,500 kronor, får Utskottet,

i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit,

hemställa,

att till omförmälda särskilda observationers fortsättande

må för år 1882 anvisas ett extra anslag af

1,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

28

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

28:o. I likhet med hvad för innevarande år egt ruin får Utskottet,

på sätt Kong!. Magt vidare föreslagit, hemställa,

att till arfvode åt en amanuens vid Karolinska

mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik må

på extra stat för år 1882 anvisas ett belopp af 900

kronor.

29:o. Uti särskilda inom Riksdagen väckta, till Stats-Utskottet

hänvisade motioner hafva Herrar C. Ekström (motion N:o 21 i Första

Kammaren) och Friherre A. E. Nordenskiöld (motion N:o 75 i Andra

Kammaren) föreslagit, att till uppförande vid Karolinska mediko-kirurgiska

institutet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med endera af de

utaf Arkitekten F. G. A. Dahl uppgjorda, uti Ecklesiastikdepartementet

förvarade alternativa ritningar, af en ny byggnad, afsedd att innehålla

tjenliga lokaler för institutets anatomiska, histologiska, fysiologiska,

hygieniska samt farmakologiska institutioner och samlingar,

måtte beviljas ett anslag af 315,000 kronor samt deraf anvisas 100,000

kronor att utgå under år 1882.

På sätt motionärerne anfört, har denna byggnadsfråga redan förr

varit understäld Riksdagens pröfning. Kongl. Magt äskade nemligen

af 1878 års Riksdag, för uppförande af en dylik byggnad, ett anslag

å 355,000 kronor, men Riksdagen fann sig, hufvudsakligen i befraktande

af då för handen varande ekonomiska förhållanden, icke böra det

begärda anslaget bevilja.

Behofvet af den nya byggnaden blef emellertid icke af Riksdagen

underkändt, ehuru Riksdagen ansåg att med densammas uppförande

skulle kunna för det dåvarande anstå. Den ytterligare utredning af

frågan, som nu blifvit af motionärerne förebragt, har också synts Utskottet

ådagalägga, att i förevarande hänseende finnes ett stort och

oafvisligt. behof, väl förtjent att i den närmaste framtiden tillgodoses

en åsigt, som Utskottet ej völat underlåta att framhålla, på det

att icke den omständighet, att Utskottet för närvarande funnit sig förhindradt

att tillstyrka anvisandet af det begärda statsanslaget, må gifva

anledning till det antagande, att Utskottet skulle hafva hyst en annan

uppfattning i berörda hänseende.

Orsaken, hvarför Utskottet icke kunnat biträda motionärernes

Ang. arfvode

åt en amanuens

vid Karolmska

institutet.

[24.]

Ang. väckt

fråga om uppförande

af enbyggnad

för

Karolinska

institutet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. resestipendier

åt

lärare i lefvande

språte.

[25.]

Ang. arfvoden

åt extra lärare

vid de

allmänna

läroverken.

[26.]

yrkande, är nemligen uteslutande den, att då Kong!. Maj:t, som är bäst

i tillfälle att pröfva angelägenheten af de särskilda statsbehofvens tillgodoseende

och möjligheten att bereda derför erforderliga medel, nu

icke gjort någon framställning i förevarande ämne, detta måste anses

vara föranledt antingen deraf att med uppförandet af ifrågavarande

nybyggnad synts Kongl. Magt ännu kunna anstå i afvaktan på fyllandet

af andra behof, hvilka Kongl. Maj:t pröfvat vara af ännu mer trängande

beskaffenhet, eller ock deraf, att Kongl. Maj:t funnit ärendet i

ett eller annat hänseende tarfva ytterligare utredning; och är det af

detta skäl Utskottet funnit sig böra hemställa,

att Herrar C, Ekströms och Friherre A. E. Nordenskiölds

omförmälda förslag icke må för närvarande

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Allmänna läroverken.

30:o. På sätt under derå föregående år egt rum och i enlighet

med hvad Kongl. Maj:t jemväl för nästkommande år äskat, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må för år 1882 bevilja ett extra

anslag af 6,000 kronor, att af Kongl. Maj:t disponeras

till stipendier åt lärare i främmande lefvande

språk vid de allmänna läroverken för att i utlandet

studera tyska, franska och engelska språken.

31:o. Med bifall till i ämnet gjord nådig framställning, anvisade

senast församlade Riksdag för innevarande år ett extra anslag af

50,000 kronor till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna läroverken.

Af i statsrådsprotokollet (sid. 27 och 28) angifna skäl har Kongl.

Magt emellertid ansett, att det belopp, som alltså för år 1881 beräknats

vara behöfligt utöfver det å ordinarie stat uppförda anslaget till

extra lärare, skulle kunna för år 1882 utan väsentlig skada för undervisningen

minskas med 10,000 kronor; hemställande, i öfverensstämmelse

med hvad Kongl. Maj:t på grund häraf föreslagit, Utskottet,

att till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna

läroverken må på extra stat för år 1882 anvisas

40,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

2 5

Folkundervisningen.

32:o. Till uppförande af en byggnad, innehållande gymnastiksal,

m. m. för folkskolelärarinneseminariet i Skara har Kongl. Maj:t för nästkommande

år äskat ett extra anslag af 12,000 kronor.

Af den i statsrådsprotokollet (sid. 29 och 30) rörande denna fråga

meddelade utredning inhemtas, bland annat, att den ifrågasatta nybyggnaden

är afsedd att å den seminariet tillhöriga tomt uppföras af trä

samt ämnad att innehålla en sal för seminarieelevernas gymnastiska

öfningar och ett lärorum för den vid seminariet upprättade fjerde klassen,

båda med tillhörande afklädningsrum, samt möjligen ett reservrum

för framtida behof.

Vidkommande det bristande utrymmet i det för seminariet nu

upplåtna lärohuset är meddeladt,

att seminariet, då lärohuset uppfördes, omfattade tre klasser, och

att lärohuset med hänseende dertill anordnades så, att derstädes endast

funnes tre lärosalar för seminariets elever, jemte en hönsa], ett rum

för seminariets folkskola samt några mindre rum för småskolan, materielens

förvarande m. in.;

att de gymnastiska öfningarna, inskränkta till fristående gymnastik,

intill slutet af sistlidna läsår försiggått i bönsalen, hvars bänkar,

då dessa öfningar anstäldes, måst undanflytta;

att, sedan seminariet blifvit utvidgadt med en fjerde klass, ett

af de mindre rummen blifvit upplåtet för denna klass, i hvilken 25

elever varit intagna, ehuru utrymme i detta rum, efter nutidens sanitära

fordringar, ej funnes för mer än 16;

att vid början af innevarande läsår vidtagits en annan nödfallsutväg,

nemligen att såsom lärorum för en klass använda bönsalen,

men att detta medförde stora olägenheter, då dagligen omflyttning af

bänkar och bord i bönsalen måste ske och den i öfrigt vore till lärorum

mindre lämplig; samt

att till följd af denna anordning elevernas gymnastiska öfningar

ej kunde försiggå inom seminariets egen lokal, utan anstäldes i högre

allmänna läroverkets gymnastiklokal, som tills vidare blifvit under vissa

timmar i veckan för seminariets elever upplåten mot en årlig hyra af

300 kronor, men att det vore ovisst, huru länge denna utväg, soin

medförde flera olägenheter, kunde få begagnas.

Då af hvad sålunda blifvit anfördt synes framgå, att den föreslagna

Bill. till liiksd. Prof. 1881. å Sand. 1 Afd. 10 Häft. 4

Ang. byggnad

för gymnastiksal

m.

m. för folkskolelårarinneseminariet

i Skara.

[27-]

s. 26 Kontrollera mot PDF

Ang. väckt

fråga om

uppförande

af byggnader

för folkskolelärarinneseminariet

i

Falun.

26 Stats-Utskottets Utlåtande N:o lä.

nybyggnaden är af behofvet påkallad samt kostnaden derför är jemförelsevis

mindre betydlig, har Utskottet funnit sig böra Kongl. Maj:ts i

ämnet gjorda nådiga framställning till bifall förorda; och hemställer

på grund häraf Utskottet,

att till uppförande af föreslagen nybyggnad för

folkskolelärarinneseminariet i Skara må för år 1882

anvisas ett extra anslag af 12,000 kronor.

33:o. Till Stats-Utskottets behandling hafva remitterats särskilda

inom Riksdagen väckta motioner, deruti på anförda skäl föreslagits:

af Herr IT. Falk (motion N:o 15 i Första Kammaren), att Riksdagen

måtte bevilja ett anslag af 62,000 kronor till uppförande i Falu

stad af nödiga byggnader för det derstädes upprättade folkskolelärarinneseminariet;

och

af Herr C. F. Toll (motion N:o 132 i Andra Kammaren) att Riksdagen

behagade bevilja enahanda summa till uppförande åt ifrågavarande

folkskolelärarinneseminarium af egen lokal med lärohus af sten.

För uppförande afen dylik byggnad af trä samt. bekostande af

tillhörande arbeten och anläggningar äskade Kongl. Maj:t af 1878 års

Riksdag ett belopp af 72,000 kronor, men Riksdagen, som ansåg denna

summa vid jemförelse med de till andra seminariibyggnader anvisade

anslag nog hög-, fann sig icke böra ifrågavarande framställning bifalla,

hufvudsakligen dock på grund deraf, att statsverkets tillgångar då

lemnade ringa tillfälle att uppfylla de många anspråk, som på desamma

stäldes.

Behofvet af den ifrågasatta nybyggnaden blef emellertid på intet

sätt underskattadt; och Utskottet Imf, af hvad motionäreme till stöd för

sina i ämnet gjorda yrkanden andragit, funnit detsamma vara ytterligare

och till fullo ådagalagdt.

På grund häraf och då de nu föreliggande förslagen afse en

kostnadssumma, som med 10,000 kronor understiger 1878 års^föislag,

vore det otvifvelaktigt önskvärd!, om förhållandena nu medgåfve det

begärda anslagsbeloppets beviljande; men Utskottet har likväl a.f anledning,

som här ofvan i fråga om föreslagen nybyggnad för Karolinska

institutet närmare angifvits, funnit sig för sin del förhindradt att derom

hos Riksdagen gorå hemställan; och tillstyrker alltså Utskottet,

att Herrar W. Falks och C. F. Tolls omförmälda

förslag för närvarande icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 1.2

27

34:o. Under åberopande deraf att, på sätt i punkten 17 bär Angående.

ofvan blifvit omförmäldt, anslaget å 15,000 kronor till aflönande om anvisande

lärare i slöjd vid folkskolorna för år 1880 befunnits otillräckligt, så af ytterligare

att åt hvarje af de 234 skolor, för hvilka församlingarne ansetts be- innevarande

rättigade att erhålla bidrag af statsmedel, kunnat beviljas endast 64 år till slöjdkronor,

ehuru understödsbeloppet enligt Kongl. kungörelsen den 11

September 1877 faststälts till 75 kronor, samt med framhållande, att loma.

eu ytterligare minskning i understödsbeloppen för innevarande år vore

att befara, enär det ej vore osannolikt att antalet slöjdskolor under

året komme att stiga till 300, har Herr A. Rundbäck uti en inom

Andra Kammaren väckt motion (N:o 38) föreslagit att, enär utöfver nu

varande ordinarie anslaget erfordrades ytterligare 7,500 kronor för att

under nyss nämnda förutsättning understöd af 75 kronor för hvarje

skola skulle kunna beredas, Riksdagen måtte för år 1881 såsom bidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna utöfver det ordinarie

anslaget 15,000 kronor bevilja ytterligare 7,500 kronor.

Härvid bör emellertid erinras att, då det nuvarande anslaget till

bidrag för aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna beviljades, Riksdagen

visserligen afsåg att understödet skulle utgå med 75 kronor för

hvarje skola, men att, då anslaget uppfördes såsom bestämdt anslag

och icke såsom förslagsanslag, understödsbeloppets storlek alltid måste

blifva beroende af det antal skolor, som komme att finnas dertill berättigade.

Församlingarne hafva alltså icke kunnat hafva någon vidsträcktare

rättighet än att i den mån tillgångar^ sådant medgäjve komma

i åtnjutande af understöd till belopp af högst 75 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts och då, i händelse af bifall

till Utskottets i punkten 17 här ofvan gjorda hemställan, olägenheterna

i förevarande hänseende för framtiden blifva undanröjda, får Utskottet,

med vidhållande dessutom af den ofta uttalade åsigten, att rubbning i

den faststälda statsregleriugen endast bör ega rum, då sådant är af

behofvet oafvisligen påkalladt, hemställa,

att Herr A. Rundbäcks omförmälda förslag icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående

lägre tek.

niska yrkesskolor.

r->8.]

De tekniska läroverken.

35:o. Kongl. Maj:t liar föreslagit Riksdagen att för beredande af

tillgång till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor, i stället för det tillförene

anvisade anslaget å 20,000 kronor till understöd åt tekniska

afton- och söndagsskolor, å extra stat för år 1882 anslå ett belopp af

25,000 kronor, i sammanhang med hvilken nådiga framställning Utskottet

till pröfning förehaft en af Friherre A. II. Fock inom Andra

Kammaren väckt motion (N:o 62), deruti af anförda skäl yrkats att

det äskade beloppet måtte höjas till 30,000 kronor och användas äfven

till nämnda skolors inspektion.

Af den rörande förevarande fråga i statsrådsprotokollet (sid. 30

—34) meddelade utredning inhemtas, bland annat, att af det till understöd

åt tekniska afton- och söndagsskolor afsedda extra anslag, som

till belopp af 20,000 kronor årligen från och med år 1878 utgått, under

år 1880 statsbidrag tilldelats sexton dylika skolor, vid hvilka

undervisning i hithörande ämnen, ehuru af olika omfattning, meddelats

under 10 till 97 timmar i veckan åt ett antal lärjungar, icke understigande

2,175. Till dessa skolor hade under samma år af kommunerna

utgått bidrag å tillhopa 25,521 kronor 90 öre, hvarjemte räntor

å de till vissa bland skolorna donerade medel beräknats uppgå till

9,405 kronor och lärjungarnes afgifter till 3,633 kronor. I anseende

till statsanslagets otillräcklighet hade emellertid vid fördelning af detsamma

för år 1880 de begärda, ganska måttliga understödsbeloppen

till flera bland skolorna måst nedsättas; och hade komiterade för den

tekniska undervisningens ordnande också gjort framställning om ökade

statsanslag för nu ifrågavarande ändamål samt till stöd derför anfört

dels nyss antydda förhållande om hittills varande statsanslagets otillräcklighet,

dels önskvärdheten af att kunna åstadkomma någon utvidgning

i planen för de till arbetares undervisning afsedda anstalterna,

så att särskilda yrkes- eller fackskolor kunde upprättas, och dels beliofvet

af de tekniska afton- och söndagsskolornas inspektion; hemställande

komiterade, att anslaget måtte höjas med 10,000 kronor och

användas till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor.

Vidare är meddeladt att stadsfullmäktige i Eskilstuna uti en af

stadens magistrat förordad underdånig ansökning anhållit om beredande

af ett årligt anslag till inrättande af en fackskola för den finare smidesmanufakturen

i nämnda stad, för hvilken omkostnaderna enligt uppgjord

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:a 12.

29

beräkning skulle uppgå till 6,000 kronor, deraf 500 kronor till hyra

skulle af staden bekostas.

Hvad sålunda och i öfrigt blifvit anfördt om behofvet af ökadt

anslagsbelopp för befrämjande af den undervisning, som med de tekniska

afton- och söndagsskolorna afses, äfvensom af medel till statsbidrag

åt sådana i samband med dem stående läroanstalter, hvilkas särskilda

ändamål skulle vara att befordra arbetsskickligheten i vissa industrigrenar,

har synts Utskottet väl förtjent af afseende; men då Kongl.

Maj:t efter ärendets pröfning funnit anslagshöjningen böra, med hänsyn

till andra vigtiga kraf, för närvarande inskränkas till ett lägre

belopp än det af komiterade föreslagna, har Utskottet ansett sig sakna

giltig anledning att, på sätt motionären yrkat, tillstyrka Riksdagen att

för ändamålet anvisa rikligare medel än Kongl. Maj:t pröfvat oundgängligen

erforderliga.

På grund häraf och med framhållande derjemte att full utredning

icke är lemnad hvarken i afseende å lämpligaste sättet för anordnande

af den inspektion öfver ifrågavarande skolor, för bekostande

hvaraf den af motionären påyrkade ytterligare anslagstillökningen delvis

skulle vara afsedd, eller beträffande de utgifter, som af en dylik

inspektion skulle föranledas, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med afslag å Friherre A. H. Focks

omförmälda framställning, må, på sätt Kongl. Maj:t

äskat, för år 1882 anvisa ett extra anslag af 25,000

kronor att användas till understöd åt lägre tekniska

yrkesskolor.

Farmnceutiska institutet.

36:o. Enär behofvet af anskaffande utaf ny ångpanna och värmeledning

för Farmaceutiska institutets behof blifvit af vederbörande

vitsordadt (se statsrådsprotokollet sid. 21), får Utskottet, i öfverensstämmelse

med hvad Kong!. Maj:t i sådant hänseende föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må för ifrågavarande ändamål på

extra stat för år 1882 anvisa 1,956 kronor.

Ang. ny

ångpanna

och värmeledning

för

Farmaceutiska

institutets

behof.

[29.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.

Ang. Veterinärinråttningen

i

Skara.

[30.]

Ang. Zoologiska

stationen

vid

Kristinéberq.

[31.]

Ang. affvoden

för vård

af Vitterhets-,

historie-

och antiqvitetsakademiens

samlingar

in. m.

[32.]

Veterinärundervisningen.

37:o. Då för uppehållande af undervisningen vid Veterinär inrättningen

i Skara erfordrades, på sätt inrättningens direktion anmält, anslag

till samma belopp, som förut dertill utgått, bär Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att jemväl för år 1882 ett extra anslag af 12,900

kronor måtte för berörda ändamål anvisas; hemställande Utskottet,

att Riksdagen må till undervisningens uppehållande

vid Veterinärinrättningen i Skara på extra

stat för år 1882 anvisa ett anslag af 12,900 kronor.

Vetenskapsakademien,

38:o. Under åberopande af föregående Riksdagars beslut i fråga

om anvisande af medel för underhåll af den Zoologiska stationen vid

Kristineberg i Göteborgs och Bohus län samt för främjandet af arbetena

vid densamma, lår Utskottet, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att för ifrågavarande ändamål må jemväl för år

1882 å extra stat beviljas ett belopp af 2,000 kronor,

att ställas till Vetenskapsakademiens förfogande.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

39:o. Enär de extra anslag, tillsammans 9,200 kronor, som för

ändamål, tillhörande Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademiens verksamhet.

, blifvit för innevarande och närmast föregående år beviljade, synts

Utskottet vara för samma ändamål behöfliga jemväl för nästkommande

år, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882

anvisa:

a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 12.

31

vid ordnandet och vården af de under nämnda akademis

inseende stälda samlingar samt till aflöning åt

vaktbetjening vid samliugarnes offentliga förevisning

4,000 kronor;

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. va. 2,000 kronor.

Musikaliska akademien.

40:o. På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 36) inhemtas, hade Ang. godtgöÖfverintendentsembetet

i underdånigt memorial den 4 December 1877

anhållit att, sedan Musikaliska akademiens nya byggnad dåmera blifvit, na kostnader

i hvad på embetets åtgärd ankomme, afslutad och af Akademien mot- ^.^akcide-''

mi eris nya

byggnad.

tagen, godtgörelse måtte i nåder beredas för medel, som embetet utöfver

för ändamålet anvisade belopp till bestridande af kostnader för

byggnadens uppförande och inmurning af värmeapparat derstädes förskjutit,

med 26,566 kronor 54 öre.

Till upplysning i denna fråga är i statsrådsprotokollet erinradt

att, efter det på Kongl. Maj:ts framställning Riksdagen beviljat 190,000

riksdaler r:mt till uppförande af byggnad för Musikaliska akademien

och dess läroverk på Kronans tomt n:r 8 i qvarteret Blasiebolmen i

hufvudstaden, Kongl. Maj:t, efter pröfning af upprättade byggnadsritningar

jemte kostnadsförslag, som upptog för sjelfva byggnaden 162,585

r:dr, för värme- och ventilationsapparat 24,000 r:dr samt för gas- och

vattenledning 4,106 r:dr, eller tillhopa 190,691 r:dr, medelst nådigt

bref den 30 Maj 1873 till efterrättelse faststält berörda ritningar samt

meddelat Ofverintendentsembetet, till hvars disposition byggnadsanslaget

stäldes för att till dermed afsedda ändamål användas, bemyndigande

att, efter samråd med Akademien, vidtaga de jemkningar i afseende

på byggnadsplanen, som utan att öka förslagskostnaden kunde vid arbetets

utförande finnas lämpliga;

att vidare och sedan Akademien, der åtskilliga anmärkningar gjorts

mot de faststälda ritningarna, låtit upprätta och till Ofverintendentsembetet

öfverlemna nya ritningar tillika med två kostnadsförslag, af

hvilka det ena upptog de kostnader, som för byggnadens uppförande

jemte värmeapparat m. m. enligt de faststälda ritningarna skulle åtgå,

efter då mera gällande pris till 221,281 r:dr, och det andra upptog

[33.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

samma kostnader enligt de nya ritningarna till 208,928 r:dr, Öfverintendentsembetet

i skrifvelse den 28 April 1874 hos Kongl. Maj:t

gjort anmälan härom äfvensom meddelat, att till betäckande af kostnaderna

enligt det senare, af embetet nu förordade förslaget, funnes

att tillgå dels det beviljade statsanslaget å 190,000 r:dr och dels influtna

medel för sålda uthus å byggnadstomten 3,500 r:dr, eller tillhopa

193,500 r:dr, hvadan en brist uppkomme till belopp af 15,428 r:dr;

att, i enlighet med Öfverintendentsembetets hemställan, Kongl.

Maj:t genom nådigt bref den 12 Juni 1874 gillat de nya byggnadsritningarna

och bemyndigat Öfverintendentsembetet att verkställa byggnaden

efter sistnämnda ritningar med de jemkningar, som utan byggnadskostnadens

ökande kunde af omständigheterna påkallas, samt tilllika

föreskrifvit att, derest vid anstäld entreprenadauktion sig visade,

att lägsta antagliga anbudet öfverstege det af Riksdagen beviljade anslag

tillsamman med de medel, som eljest kunde vara att för byggnadens

uppförande disponera, frågan om anbudets antagande borde underställas

Kongl. Maj ds pröfning;

att Kongl. Maj:t, på Öfverintendentsembetets underdåniga hemställan

rörande ett vid entreprenadauktion å byggnadens uppförande

gjordt anbud, som med 14,206 r:dr öfversteg för arbetet tillgängliga

medel, uti nådigt bref den 21 Augusti 1874 bemyndigat Öfverintendentsembetet

att antaga detta anbud;

att nämnda embete, som i underdånigt memorial den 30 November

1875 hemstält dels om beredande af erforderligt fyllnadsanslag till

den då pågående nybyggnaden med nyssberörda belopp 14,206 r:dr,

och dels om tillökning i den beräknade kostnaden för byggnadens

värmeapparat m. m., ytterligare i underdånigt memorial den 30 Maj

1876 anfört, hurusom för den till 16,095 kronor då beräknade, i kostnadsförslaget

icke upptagna, kostnaden för värme- och ventilationsapparatens

inmurande, tillgång icke, på sätt vid förslagets uppgörande

antagits, kunde beredas vare sig af den i samma förslag befintliga utgiftsposten

å 7,000 kronor till »diverse oförutsedda utgifter» eller genom

uteslutande af något annat i samma förslag beräknadt arbete; i

anseende hvartill och då kontrakt redan uppgjorts om en dylik apparat

i enlighet med Akademiens förslag, salut åtskilliga i förbindelse dermed

stående arbeten blifvit verkställa, Öfverintendentsembetet anhållit

om nådigt bemyndigande att, intill dess frågan om betäckande af ofvan

omförmälda brist i anslaget för byggnaden kunde varda af Kongl.

Maj:t pröfvad och afgjord, få af under händer varande medel bestrida

erforderlig inmurningskostnad för ifrågavarande värmeapparat; samt

att denna framställning angående förskjutande af medel till värme
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

33

ledningens inmurande blifvit af Kongl. Maj:t genom nådigt bref den

16 Juni 1876 bifallen; i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t anbefalt

Musikaliska akademien att afgifva underdånigt utlåtande, om och i hvad

mån Akademien skulle kunna bereda sig tillgång att det beviljade

förskottet genom årliga afbetalningar återgälda; och hade Akademien

med anledning häraf i underdånig skrifvelse den 14 September 1876

förklarat sig icke kunna uppgifva några för ändamålet användbara tillgångar.

Uti Ofverintendentsembetets förut omförmälda memorial af den

4 December 1877 hade anförts, att kostnaden för värmeapparatens inmurning

slutligen uppgått till 18,301 kronor 86 öre, men att den genom

detta belopps sammanläggning med förut nämnda 14,206 kronor uppkommande

summa af 32,507 kronor 86 öre, som skulle utvisa bristen

i anslaget till ifrågavarande byggnad, kunnat genom besparade medel

för diverse omkostnader minskas till det belopp, 26,566 kronor 54 öre,

om hvars ersättande Ofverintendentsembetet anhöll; och har Kongl.

Maj:t, på grund af hvad sålunda förekommit, hos Riksdagen gjort framställning

derom att, till ersättande af de medel, öfverintendentsembetet

sålunda fått förskjuta för Musikaliska akademiens nybyggnad och inmurning

af värmeapparat derstädes, ett deremot svarande, till fullt krontal

jemnadt belopp af 26,567 kronor måtte varda å extra stat för år

1882 anvisadt.

Å denna nådiga framställning har Herr A. P. Lind uti ofvan

nämnda motion (N:o 160 i Andra Kammaren) yrkat afslag.

Vid afgifvande af yttrande öfver denna fråga har Utskottet, under

erkännande deraf att en utredning af äldre missförhållanden nu

blifvit i hela sin omfattning Riksdagen delgifven, icke kunnat underlåta

att fästa Riksdagens uppmärksamhet på det förfarande, som i

detta ärende förut blifvit af vederbörande iakttaget.

l)å nemligen Riksdagen till äskadt belopp anvisat medel till utförande

af en nybyggnad för statens räkning, borde man kunnat förvänta,

att icke, utan Riksdagens medgifvande, i afseende å dylik nybyggnad

vidtoges ändringar, föranledande så betydligt ökade kostnader,

som här varit fallet. Hvad angår sjelfva den nu föreliggande ersättningsfrågan,

motsvarar, enligt hvad ofvan meddelade utredning gifver vid

handen, eu del af det äskade beloppet, eller 14,206 kronor, den summa,

hvarmed ett vid entreprenadauktion å byggnadens uppförande gjordt

anbud öfversteg för arbetet tillgängliga medel; och då Kongl. Maj: t

redan under den 21 Augusti 1874 bemyndigat Ofverintendentsembetet

att antaga nämnda anbud, samt denna regeringshandling lemnats utan

anmärkning, lärer godtgörande af ifrågavarande belopp numera icke

Bih. till Riksd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afä. 10 Käft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

kunna förvägras, hvadan Utskottet funnit sig nödgadt att tillstyrka

beviljande af derför erforderliga medel.

Återstoden af den äskade summan, eller i jemnt krontal 12,361

kronor, utgöres af den del af kostnaden för värme- och ventilationsapparatens

inmurande, som icke kunnat genom andra besparade inedel

betäckas. I afseende härå förekommer, att Kongl. Maj:t. visserligen

den 16 Juni 1876 bemyndigat Öfverintendentsembetet att förskjuta de

för ändamålet erforderliga medlen, men i sammanhang dermed anbefalt

Musikaliska akademien att afgifva utlåtande, om och i hvad män

Akademien skulle kunna genom årliga afbetalningar återgälda förskottet.

Den omständighet, att Akademien år 1876 förklarat sig icke kunna

uppgifva några för sådant ändamål användbara tillgångar, synes icke

Utskottet innebära tillräcklig anledning för staten att nu påtaga sig

äfven denna utgift, I afseende å Akademiens förmåga att genom afbetalningar

återgälda ifrågavarande förskott kunna till äfventyra

andra förhållanden nu ega rum än år 1876, i livilket hänseende utredning

synes böra åstadkommas, innan Akademien frikallas från dylik

skyldighet, Akademien har i underdånig skrifvelse den 28 Maj

1869 i anledning af då väckt fråga om upptagande af ett lån för anskaffande

af egen byggnad åt akademien uppgifva att tiden för lånets

återbetalande skulle kunna förkortas, bland annat, derigenom att Akademien

genom uppförande af egna konserter beredde sig inkomster till

fortskyndande af amorteringen; och vill det synas som om genom anlitande

af en dylik utväg medel för gäldande af nu ifrågavarande, jemförelsevis

mindre betydliga belopp skulle kunna af akademien anskaffas.

Med anledning häraf, och då hinder icke lärer möta att under afvaktan

af dylik utredning tills vidare fortfarande såsom förskott balansera

nämnda belopp, har Utskottet ansett några medel till godtgörande

deraf icke böra för närvarande af Riksdagen beviljas.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

endast i den mån af Riksdagen bifallas, att till gäldande

af det belopp, hvarmed entreprenadsumman

för Musikaliska akademiens nybyggnad öfverstigit de

för arbetet tillgängliga medel, på extra stat för år

1882 anvisas ett belopp af 14,206 kronor;

lärande genom denna hemställan Herr A. P. Linds omförmälda yrkande

få anses besvaradt.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12-

Undervisningsanstalter för döfstnmma och blinda.

35

41:o. På Kong!. Maj:ts framställning beviljade senast församlade

Riksdag för innevarande år ett extra anslag af 21,000 kronor till fortsättande

af institutets för blinda verksamhet; och då, enligt hvad statsrådsprotokollet

(sid. 38) gifver vid handen, enahanda belopp torde vara

jemväl för nästkommande år erforderligt för institutets oafbrutna verksamhet

och ytterligare utveckling, hemställer, på sätt Kongl. Maj:t

äskat, Utskottet,

att Riksdagen må till institutet för blinda, på

extra stat för år 1882 anvisa ett belopp af 21,000

kronor.

42:o. För uppehållande under innevarande år af undervisningen

vid tre under åren 1878, 1879 och 1880 i Vadstena, i Skara och i

Bollnäs församling af Gefleborgs län upprättade tillfälliga läroanstalter

för öfoerariga döfstumma, har Riksdagen, i öfverensstämmelse med

Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, anslagit behöfliga medel,

enligt förut uppgjord och framlagd beräkning.

För att dessa läroanstalter under nästkommande år måtte kunna

fortsätta sin verksamhet erfordrades enligt nämnda beräkning för hvarje

af de tre anstalterna ett belopp af 16,400 kronor, utgörande tillsamman

49,200 kronor; och har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att sistnämnda

belopp, 49,200 kronor, måtte för år 1882 på extra stat anvisas

till undervisningens uppehållande vid ifrågavarande tre anstalter.

Under erinran, att förevarande framställning är en följd af 1877

års Riksdags beslut, hemställer Utskottet,

att för upprätthållande under år 1882 af undervisningen

vid tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma

må beviljas ett extra anslag för samma år till belopp

af 49,200 kronor.

Lasarettsbyggnader.

43:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 74) har Friherre A. E. Nordenskiöld af anförda

skäl föreslagit, att Riksdagen måtte för Serafimerlasarettets till- och

ombyggnad enligt ritningar och kostnadsförslag, som blifvit af Öfverintendentsembetet

gillade och till Kongl. Maj:t ingifna, bevilja ett anslag

af 700,000 kronor, deraf under år 1882 borde utgå 100,000 kro
-

Ang. institutet

för blinda.

[34.]

Ang. läroanstalter

för

öfveråriga

döfstumma.

[35.]

Ana. väckt

fråga om

Serafimerlasarettets

om- och tillbyggnad.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

nor, och det öfriga successivt under de följande 5 åren, under det vilkor,

att lasarettsdirektionen och Stockholms kommun hvardera till samma

byggnadsföretag bidroge med 300,000 kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 20 September 1880 har Serafimerlasarettets

direktion anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes till innevarande

Riksdag göra nådig framställning om anvisande för nu ifrågavarande

ändamål af enahanda anslagsbelopp, som det åt motionären begärda.

Ehuru behofvet af den ifrågasatta till- och ombyggnaden af nämnda

lasarett, enligt Utskottets förmenande, är särdeles känbar! och förtjent

af att i en snar framtid blifva tillgodosedt, på det att ej mindre den

kliniska undervisningen för de medicine studerande, hvilken till hufvudsakligaste

delen är hit förlagd, än äfven sjukvården må kunna på ett

tillfredsställande sätt anordnas, har Utskottet likväl af skäl, som förut

i detta utlåtande vid likartad! fall angifvits, icke kunnat motionärens

yrkande understödja. I denna fråga tillåter sig Utskottet dessutom att

till stöd för sin hemställan åberopa dels den omständigheten att, så

vidt Utskottet kunnat finna, förevarande byggnadsfråga, hvilken, enligt

hvad motionären anfört, »innefattar en total omstöpning efter nutidens

fordringar af hela den kliniska undervisnings- och sjukvårdsanstalten»,

ännu icke varit föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, utan för

närvarande är på sådan pröfning beroende, dels ock angelägenheten

deraf att, innan statsanslag för ändamålet anvisas, utredning må ega

rum, huruvida icke, förutom de medel, hvilka motionären förutsatt skola

tillsläppas af lasarettsdirektionen och Stockholms kommun, bidrag jemväl

kunde vara att påräkna af Stockholms läns landsting. För nämnda

län är nemligen Serafimerlasarettet af stor och maktpåliggande betydelse,

hvilket bäst ådagalägges deraf att, enligt hvad vederbörande

upplyst, under de 21 åren från och med 1860 till och med 1880 å

ifrågavarande lasarett varit intagne 9,445 sjuka från Stockholms län,

under det att inom samma tidrymd der vårdats allenast 7,174 sjuka

från öfriga län inom riket. Också tillhandahållas å Serafimerlasarettet

för sjuka från Stockholms län, förutom 2 med afkastningen af enskilda

donationsmedel underhållna sängar, 30 sjuksängar, hvarför lasarettet

såsom ersättning årligen undfår 12,000 kronor, dock att så länge lasarettet

af statsverket uppbär det belopp 2,400 kronor, hvilket tillförene

utgått från det numera upplösta Serafimerordensgillet såsom bidrag till

nämnda läns sjukvård, afdrag derför å ersättningssumman eger rum.

Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet innebära giltig anledning

för den förväntan, att bidrag till detta lasaretts sättande i tidsenligt

skick må blifva af Stockholms läns landsting beviljadt, derest

framställning i sådant syfte till landstinget göres. Det synes nemligen

Utskottet att lika vigtigt det från statens synpunkt är att ifrågavarande

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

37

lasarett försättes i sådant skick, att den medicinska undervisningen må

kunna nöjaktigt uppehållas, lika angeläget måste det vara ej mindre

för Stockholms kommun än äfven för länet att denna sjukvårdsanstalt

må kunna motsvara de anspråk, som från allmänhetens sida billigtvis

derå ställas.

Utskottet har alltså funnit sig böra hemställa,

att Friherre A. E. Nordenskiölds omförmälda

förslag för närvarande icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

44:o. Till Stats-Utskottets behandling har jemväl hänvisats en An9- ifrågor

inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 92), deruti Herr Nils Nils- larnböfdsson

i Stäfvie, med hvilken Herr E. Thomasson instämt, af anförda skäl äm* vid länsföreslagit,

att till uppförande af ett nytt barnbördshus vid länslasaret- lasCLund. *

tet i Lund måtte anslås ett belopp af 22,000 kronor, att utgå under

år 1882,

Då emellertid denna fråga, oaktadt Malmöhus läns landsting, enligt

hvad i motionen uppgifvits, vägrat att anvisa de för ändamålet erforderliga

medlen, väl rätteligen torde vara att betrakta såsom en länsangelägenhet,

lärer något statsanslag icke böra dertill beviljas; hemställande

på grund häraf Utskottet,

att förevarande yrkande må af Riksdagen lemnas

utan afseende.

Hospitalsvården.

45:o. Till byggnadsarbeten vid Upsala hospital har Kongl. Maj:t AwJ- hospital''

år 1882 äskat ett extra anslag af 160,000 kronor. dent Upsala

På sätt den i statsrådsprotokollet (sid. 39) meddelade utredning [36.]

gifver vid handen, är af det äskade anslaget ett belopp af 120,200

kronor afsedt för inredning med golf och snickeriarbete, putsning,

målning samt anordnande af vatten- och värmeledningar inom afdelningarne

IV och V med angränsande stormcellafdelning, så att dessa

må kunna vid 1882 års slut till hospitalsstyrelsen öfverlemnas för

möblering in. m., samt återstoden, 39,800 kronor, erforderlig för fullbordande

af vattenledning utomhus med tillhörande vattencistern och

pumphus, hvarför kostnaden beräknats till 46,000 kronor, deraf dock

6,200 kronor redan vid sist förflutna riksdag beviljades.

Då härvid ej varit anledning till erinran, hemställer Utskottet,

att på extra stat för år 1882 må anvisas ett

anslag af 160,000 kronor, att användas till omförmälda

byggnadsarbeten vid Upsala hospital.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.

Ang. ett nytt

hospital för

mellersta

Sverige.

[37.]

46:o. På sätt i statsrådsprotokollet (sid. 39—41) är meddeladt,

hade Medicinalstyrelsen uti skrifvelse till Kongd. Maj:t den 27 September

1880 förnyat sin under den 30 September 1878 gjorda underdåniga

framställning om åtgärders vidtagande till uppförande af det nya

hospital för mellersta Sverige, hufvudsakligen afsedt för sinnessjuka

från Vermlands, Örebro och Skaraborgs län, hvilket hospital, enligt

den på Riksdagens begäran år 1874 framlagda fullständiga plan till

ordnande af hospitalsväsendet i riket, borde ifrågakomma näst efter

nybyggnaden vid Upsala hospital. Till de skäl, som redan förut blifva

andragna rörande behofvet af denna nya sjukvårdsanstalt, hade

Medicinalstyrelsen nu vidare anfört att -— sedan utöfver de vid slutet

af år 1875 befintliga 1,513 sjukvårdsplatser för sinnessjuka blifvit, dels

genom förändringar eller tillbyggnader af förut varande hospital och

dels genom nybyggnader, intill utgången af år 1880 beredda 528 nya

sjukplatser, hvartill under loppet af år 1883, eller efter fullbordandet

af den pågående stora nybyggnaden vid Upsala, lomme ytterligare

påräknade 220 platser — hela det sålunda tillgängliga antalet sjukplatser

skulle uppbringas till 2,261, eller omkring 25 procent af de

9,000 sinnessjuka, hvilka funnos i riket enligt den år 1870 gjorda beräkning;

men att emellertid berörda antal sjukplatser nu mera vore

för behofvet alldeles otillräckligt, enär icke blott antalet sinnessjuka

måste beräknas vida högre på grund så väl af befolkningens tillväxt

under de senaste tio åren som af den absoluta tillökningen af sinnessjuka,

utan äfven den anförda procentberäkningen af dem, hvilka behöfde

å allmän vårdanstalt intagas, måste anses allt för låg och otillfredsställande.

Då tillika bristen på utrymme å hospitalen i mellersta

Sverige fortfarande vållat stor svårighet att lemna der intagna patienter

nödig uppsigt och vård, och då under det sistförflutna året ett

stort antal sinnessjuka från Dalarne, Vermland, Vestmanland och Stockholm

måst hänvisas att söka inträde vid hospitalen i Hernösand och

Lund, utan att platser vid dem kunnat beredas eller att den anvisade

utvägen i flera fall ens kunnat begagnas i anseende till de af våglängden

orsakade kostnader och öfriga svårigheter vid sinnessjukas

transport, så vore ett särskildt hospital för Vermlands, Örebro och

Skaraborgs län högeligen behöflig^ och det så mycket mer, som Vermlands

län, enligt 1870 års beräkning, bland rikets alla län hade att

uppvisa det relativt största antalet sinnessjuka.

Det stora behofvet af ett hospital i mellersta Sverige, särskildt

för Vermland, hade äfven föranledt Vermlands läns landsting att förnya

en redan åren 1867, 1872 och 1873 gjord underdånig anhållan om

aflåtande af nådig framställning till Riksdagen rörande anslag till eu

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

39

hospitalsanläggning inom länet; och hade landstinget till stöd för sin

framställning dels åberopat väsentligen samma sakförhållanden, som af

Medicinalstyrelsen blifvit anförda, dels ock erinrat, att angelägenheten

af en sådan anstalt flere gånger blifvit af Kongl. Maj:t genom regeringshandlingar

och af Riksdagen genom uttryckliga uttalanden erkänd.

Beträffande platsen för det ifrågastälda nya hospitalet, hvilken

borde vara någorlunda centralt belägen inom det angifna sjukvårdsdistriktet,

nära stad och jernvägsstation, med ymnig vattentillgång och

afskildt läge samt i öfrigt lemnande nödigt utrymme för de sjukas

sysselsättning med landtmannaarbeten, hade förekommit: att särskildt

anmodade sakkunnige personer, efter besök på flera föreslagna platser

för det blifvande hospitalet, i sitt utlåtande gifvit afgjordt företräde

åt egendomen Marieberg å Kristinehamns stads grund; att såväl Medicinalstyrelsen,

efter förnyadt öfvervägande och i flera utlåtanden, som

ock Öfverintendentsembetet tillstyrkt, att denna egendom borde för ändamålet

väljas; att egendomens egare, Häradsliöfdingen S. Löwenhielm,

erbjudit sig att till staten försälja samma egendom, som vore väl bebyggd

och bestode af omkring 330 tunnland jord, hvaraf öfver 63

tunnland vore tomter, åker, äng och planteringsland samt återstoden

skog, för en köpeskilling af 85,000 kronor och under vilkor i öfrigt

jemlikt förslag till köpekontrakt, bilagdt Medicinalstyrelsens underdåniga

skrifvelse i ärendet den 30 September 1878; att Häradshöfding

Löwenhielm uti eu till Öfverintendentsembetet ingifven skrift af den

26 November 1878 förbundit sig att, derest egendomen för det afsedda

ändamålet och på förut angifna vilkor inköptes af staten,

tillhandahålla kronan jemväl all den till samma egendom gränsande

mark, som egdes af Kristinehamns stad, utan någon ersättning, och

af det till Mariebergs ego-område angränsande hemmanet Alskärr i

Olme socken och härad för hospitalsanläggningens ändamålsenliga anordnande

behöfliga högst femton tunnland, vare sig åker eller skogsmark,

utan annan ersättning än lika stor areal af den närmast intill

Kristinehamns jernvägsstation belägna del af Mariebergs skogsmark

eller annan till Marieberg hörande mark, som kunde anses för hospitalsanläggningen

minst behöflig; att Löwenhielm ytterligare afgifvit

tvenne särskilda skriftliga förbindelser af den 16 September och den

1 December 1880, den förra af innehåll, bland annat, att han vidhölle

sina förut uppstälda köpevilkor samt ytterligare gjorda erbjudanden

för underlättande af egendomsköpet, derest slutligt aftal derom träffades

inom utgången af instundande Juli månad, samt den senare innehållande,

att säljaren, derest berörda köpeaftal komme till stånd förr

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

än den till 9 tunnland 73/28 kappland uppskattade skogstrakt, som å

alla sidor omgåfves af Mariebergs egor och af sådan anledning jemväl

syntes böra för hospitalsanläggningen inköpas, kunde varda bebyggd,

vore villig medgifva att från köpeskillingen för egendomen Marieberg

finge afdragas det belopp, hvarmed kostnaden för inköp af nu omförmälda

skogstrakt kunde komma att öfverstiga 2,200 kronor.

På grund häraf och med åberopande af förut i ärendet anförda

skäl, hade Medicinalstyrelsen nu i underdånighet hemstält, det Kongl.

Maj:t täcktes af Riksdagen äska såsom extra anslag för år 1882 dels

ett’ belopp af 85,000 kronor till inköp af egendomen Marieberg och

dels eu summa af 100,000 kronor för påbörjande af en hospitalsbyggnad

derstädes.

Då det fullständigt utredda och flere gånger erkända behofvet

af en hospitalsanläggning i mellersta Sverige otvifvelaktigt fordrade

ett snart afhjelpande samt bestämmande af plats för den blifvande anläggningen

naturligen måste föregå uppgörande af ritningar och kostnadsförslag

för hospitalets uppförande; och då de undersökningar,

som från olika synpunkter verkstälts af sakkunniga personer, syntes

sätta det utom allt tvifvel, att landeriet Marieberg icke blott vore

den jemförelsevis lämpligaste af alla hittills föreslagna platser för det

blifvande hospitalet, utan ock uppfylde de skäliga fordringar, man

borde hafva på en lokal för en sådan anstalt, har Kongl. Maj:t,

som ansett det vara mindre angeläget att till innevarande Riksdag

göra framställning om anslag till byggnadens uppförande, då antagligen,

äfven sedan platsen blifvit bestämd, icke ringa tid komme att

fordras för de åtgärder, som måste föregå sjelfva byggnadsarbetet, nu

endast föreslagit Riksdagen att för inköp enligt ofvan angifna vilkor

af ifrågavarande egendom Marieberg till plats för ett hospital, hufvudsakligen

afse dt för sinnessjuka från Vermlands, Örebro och Skaraborgs

län, anvisa på extra stat för år 1882 ett belopp af 10,000 kronor, att

användas till handpenning å köpeskillingen för nämnda egendom.

I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet

till pröfning förehaft en af Herr C. Hammarhjelm inom Första Kammaren

väckt motion (N:o 19), deruti föreslagits, att Riksdagen, förutom

de af Kongl. Maj:t sålunda äskade 10,000 kronor, ville till bekostande

af erforderliga förberedande åtgärder och till byggnadsarbetets

påbörjande å extra stat för år 1882 anvisa återstoden af samma

belopp, som Riksdagen år 1878 anslagit till hospitalsbyggnadens påbörjande

under år 1879 — hvilket belopp, med anledning deraf att de

förberedande åtgärderna för platsens bestämmande icke voro afslutade,

ej kommit till användning för denna sjukvårdsanstalt, utan med Riks
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

41

dagens medgifvande anvisats till utförande af andra hospitalsbyggnader

— eller tillsammans 70,000 kronor.

Då ett bifall till denna hemställan icke skulle kunna bidraga till

byggnadsarbetets påskyndande, enär ritningar och kostnadsförslag först

måste upprättas och underställas Riksdagens pröfning, har Utskottet

funnit sig sakna anledning att samma hemställan biträda; hvaremot

Utskottet, som icke kunnat fästa afseende vid ett af Herr A. P. Lind

i ofvan berörda motion (N:o 160 i Andra Kammaren) gjordt yrkande

om afslag å Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning, ansett

hvad i ärendet förekommit innebära giltiga skäl för Riksdagen att

nämnda framställning bifalla.

Utskottet hemställer alltså:

a) att Riksdagen, utan afseende å Herr A. P.

Linds omförmälda yrkande, må, med bifall till Kongl.

Maj:ts förevarande nådiga framställning, för ofvan angifna

ändamål på extra stat för år 1882 anvisa ett

belopp af 10,000 kronor; och

b) att Herr C. Hammarhjelms ofvanberörda

förslag icke må till någon vidare Riksdagens åtgärd

föranleda.

47:o. Med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 42 och

43) i ämnet finnes anfördt och under erinran att det äskade anslagsbeloppet

är lika med hvad för innevarande och föregående år till ändamålet

beviljats, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl.

Maj:t föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må till understöd för år 1882 åt

uppfostringsanstalter för sinnesslösa barn ställa till

Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000

kronor, att användas i öfverensstämmelse med samma

grunder, som vid beviljandet af sådant anslag för de

föregående åren blifvit af Riksdagen godkända.

48:o. I likhet med hvad förut egt rum och på sätt Kongl. Maj:t

föreslagit, hemställer Utskottet vidare,

att för år 1882 må beviljas ett extra anslag af

7,500 kronor till upprätthållande af det inom Jerfsö

Sill. till Rilcsd. Prof. 1881. 4 Samt. 1 Afd. 10 Höft. 6

Ang. uppfostringsanstalter

för

sinnesslöa

b arn.

[38.]

Ang. spetelshesjukhemmet

i

Jerfsö.

[39.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

socken i Helsingland inrättade sjukhem för spetelske,

under vilkor att 4,000 kronor dertill af Gefleborgs

läns landsting anvisas för samma år och att spetelske

sjuke äfven från andra län varda till vård å anstalten

mottagna, så långt utrymmet derstädes kan sådant

medgifva.

Ang. anslag

till svenska

fornskriftsällskapet

och

till religionsvård

åt sjömän

m. fl.

[40 och

41.]

Diverse anslag.

49:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och

under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts rörande

enahanda anslag till nedannämnda ändamål, hemställer Utskottet,

att på extra stat för år 1882 må anvisas:

a) till svenska fornskriftsällskapet 2,000 kronor,

att utgå under förut stadgade vilkor; och

b) till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

i utländska hamnar samt åt andre derstädes sig

uppehållande landsmän 10,000 kronor.

Ang. restan- 50:o. Under erinran att af det vid 1876 års riksdag för verk
ration

åt o

Linköpings ställande af restauration utaf domkyrkan i Linköping beviljade anslag å

domkyrka. 68,500 kronor anvisats till utgående under hvardera af åren 1877—

f -J 1881 8,000 kronor, får Utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t

äskat, hemställa,

att utaf ifrågavarande anslag må på extra stat

för år 1882 anvisas ett belopp af 8,000 kronor.

Ang. Lifrustkammaren.

[43.]

51:o. Under åberopande af den utredning och de skäl, som vid

sistlidna riksdag framlagts i fråga om Lifrustkammaren, för hvars samlingar,

enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 44) finnes meddeladt,

särskild lokal ännu icke kunnat beredas, får Utskottet, på sätt Kongl.

Maj:t föreslagit, hemställa,

att för tillsyn och vård af Lifrustkammaren och

dermed förenade samlingar må för år 1882 beviljas

ett extra anslag till enahanda belopp, som blifvit för

innevarande år anvisa dt, eller 1,700 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsicottets Utlåtande N:o 12.

43

52:o. I statsrådsprotokollet (sid

af Filosofie doktorn Artur Hazelius bi

samlingen41, enligt ett af honom den 18 April 1880 utfärdadt öfverlåtelsebref,

blifvit såsom en sjelfständig anstalt under namn af “Nordiska

museet“ stäld under en särskild styrelse, “att för all framtid och

i alla väsentliga delar orubbad uti Sveriges hufvudstad förvaras, vårdas

och förevisas44, hade nämnda styrelse i skrifvelse den 27 September

nästlidna år anhållit, att åt ifrågavarande museum måtte för år 1882

beredas anslag till enahanda belopp, 11,600 kronor, som för innevarande

år funnes anvisadt för Skandinavisk-etnografiska samlingen.

I häröfver afgifvet underdånigt utlåtande hade Vetenskapsakademien

förordat berörda ansökning; hvarjemte akademien, med anledning

af Kongl. Maj:ts den 28 Maj 1880 akademien meddelade nådiga

befallning i fråga om upprättande af förteckning öfver de föremål

i omförmälda museum, hvilka borde anses tillhöra staten, anmält, dels

att styrelsen för museet redan tillstält akademien en tre band omfattande

förteckning öfver de föremål, hvilka under ‘åren 1876—1878

blifvit såsom gåfvor till museet öfverlemnade, jemte ett af styrelsen

utfärdadt depositionsqvitto, enligt hvilket de sålunda förtecknade föremålen

såsom statens egendom fortfarande skulle förvaras i Nordiska

museet, dels ock att likartade förteckningar öfver gåfvor under åren

1873—1875 samt 1879 och de fyra första månaderna af år 1880, enligt

Hazelii åtagande, skulle, så snart ske kunde, akademien i behörig

ordning tillställas.

På grund af anförda förhållanden har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till förvarande och vårdande af Nordiska museets samlingar

bevilja för år 1882 ett extra anslag af 11,600 kronor.

T sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till

pröfning förehaft två inom Riksdagen väckta motioner, deruti af anförda

skäl föreslagits:

af Herr Friherre G. af Ugglas (motion N:o 14 i Första Kammaren),

att det hittills varande årliga statsanslaget till Nordiska museet

af 11,600 kronor måtte varda förhöjdt med 4,000 kronor, att användas

till aflöning åt museets styresman; och

af Ilerr S. A. Hedlund (motion N:o 124 i Andra Kammaren), att

ifrågavarande anslag måtte ökas till 16,000 kronor, i afsigt att dermed

måtte beredas tillfälle åt den styrelse, som förvaltar nämnda

museum, att till styresmannen lemna ett årligt arfvode af åtminstone

4,000 kronor.

Visserligen hade det varit önskvärdt, att frågan om detta anslags

förhöjning i och för det uppgifna ändamålet kunnat af Kongl. Maj:t

. 44) är meddeladt, att sedan den Ang. “Nordikläde

“Skandinavisk-etnografiska ska r

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

pröfvas i sammanhang med ärendet i öfrigt, men, då enligt hvad handlingarne

utvisa, det Nordiska museets stat icke kunnat uppgöras förr

än i slutet af nästlidna år, i följd hvaraf någon framställning om arfvode

för museets vårdande icke kunnat hos Kongl. Maj:t inom behörig

tid göras, torde denna omständighet icke böra utgöra hinder för

beviljande af den ifrågasatta anslagsförhöjningen, för så vidt denna kan

anses vara af behofvet påkallad. I detta afseende förekommer, att

några medel icke finnas tillgängliga till aflöning åt den styresman, som,

enligt de för museet gällande stadgar, har sig anförtrodd den närmare

tillsynen öfver de dyrbara samlingarne, hvilkas ändamålsenliga vård

uppenbarligen kräfver trägen möda. Yäl har Doktor Hazelius erbjudit

sig att utan all ersättning fortfarande bestrida styresmannabefattningen,

men tvifvelsutan kan det så mycket mindre anses med billighet

öfverensstämmande, att Doktor Hazelii ifrågavarande verksamhet förblifver

lönlös, som staten har att tacka hans outtröttliga nit och energi

samt oegennyttiga uppoffringar för en högst värderik egendom, i det

att omkring en • tredjedel af hela museet numera blifvit statens tillhörighet.

Vid sådant förhållande torde det vara angeläget att museets styrelse

icke förblifver i saknad af medel för ombesörjandet af vården om

museet, hvarföre anslaget lämpligen synes böra höjas med det af Herr

Hedlund föreslagna beloppet, 4,400 kronor, att af museistyrelsen användas

till nu angifna ändamål.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts får Utskottet,

med tillkännagifvande att så beskaffad förteckning, som ofvan omnämnts,

öfver Nordiska museet under år 1879 och de fyra första månaderna

af år 1880 tillfallna gåfvor blifvit Vetenskapsakademien den

31 sistlidne December tillstäld, hemställa,

att Paksdagen må på extra stat för år 1882 anvisa

ett belopp af 16,000 kronor, att ställas till styrelsens

för Nordiska museet förfogande, för att enligt

dess bestämmande användas för museet tillhörande

ändamål.

it7''u^bT 53:o. Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 44 och 45) är med
arbetnmg

af deladt, hade Intendenten vid Naturhistoriska riksmuseets mineralogiska

Vega-expedi- afdelning, Professoren m. in. Friherre Adolf Erik Nordenskiöld hos

tl0niingaA-am Kongl. Maj:t underdånigst anhållit, att ett anslag af 50,000 kronor

[45.] måtte af allmänna medel varda anvisadt för att mot redovisning användas

till bestridande af kostnaderna för vetenskaplig bearbetning ej

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

45

allenast af de naturhistoriska och etnografiska samlingar, hvilka vid

den under Friherre Nordenskiölds ledning utförda Vega-expeditionen

blifvit hemförda dels från Asiens nordkust och Berings-sund, dels från

de trakter expeditionen besökt, sedan den lemnat Beringsön, såsom

Japan, Labuan, Singapore och Ceylon, utan ock af det rika vetenskapliga

materialet af de under expeditionens öfvervintring i det arktiska

hafvet anstälda utförliga meteorologiska, magnetiska och hydrografiska

iakttagelser, geografiska ortbestämmelser och fysiskt-geografiska undersökningar

m. m; och hade Friherre Nordenskiöld, i fråga om det begärda

anslagets beviljande, föreslagit det vilkor dervid, att omförmälda

samlingar, sedan de blifvit bearbetade och ordnade, skulle af honom

öfverlemnas till statens offentliga museer och bibliotek, dock så att det

måtte tillåtas honom att af de naturvetenskapliga dupletterna öfverlemna

hvad han kunde anse skäligt till någon offentlig institution i det land,

Ryssland, hvars kuster expeditionen hufvudsakligen berört och hvars

medborgare på ett så kraftigt sätt understödt densamma.

Efter det Vetenskapsakademien uti infordradt underdånigt utlåtande

förevarande framställning till bifall förordat, har Kong]. Maj:t

föreslagit Riksdagen att till vetenskaplig bearbetning af de genom Vegaexpeditionen

hemförda samlingarna och af de under resan utförda fysikaliska

och geografiska observationer bevilja ett anslag af 50,000 kronor

samt deraf anvisa på extra stat för år 1882 ett belopp af 25,000 kronor,

att genom Vetenskapsakademien tillhandahållas Friherre Nordenskiöld

i mån af behof och mot redovisningsskyldighet samt i öfrigt

under de af honom erbjudna vilkor i fråga om samlingarnes öfverlemnande

till staten.

På det de vetenskapliga frukterna af den berömda expedition,

som under Friherre Nordenskiölds ledning hufvudsakligen af svenske

män blifvit bragd till ett lyckligt slut, må kunna fullständigt vinnas,

måste, på sätt till statsrådsprotokollet yttrats, naturligtvis det material,

som under resan samlats, blifva bearbetadt; och då det ej torde komma

i fråga att Sverige skulle undandraga sig de derför erforderliga

kostnaderna, har Utskottet funnit sig böra förevarande nådiga framställning

till bifall förorda.

Utskottet får alltså, med hänvisande till den i statsrådsprotokollet

(sid. 46) förebragta utredning rörande de äskade medlens användning,

hemställa,

att Riksdagen må till ifrågavarande ändamål

bevilja ett anslag af 50,000 kronor samt deraf anvisa

på extra stat för år 1882 ett belopp af 25,000 kro
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. Sveriges

deltagande

i en geografisk

kongress

och

exposition

uti Venedig.

nor, att utgå på sätt och under vilkor Kongl. Maj:t

föreslagit.

54:o. Uti eu inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

hänvisad motion (N:o 36) har Herr C. F. Wcern, under åberopande af

de grunder, som innefattades i en af Vetenskapsakademien till Kongl.

Maj:t ingifven framställning i ämnet, föreslagit, att Riksdagen måtte

för bestridande af de kostnader, hvarmed Sveriges deltagande uti den

geografiska kongress och exposition, som vore afsedd att under September

månad innevarande år hållas i Venedig, bevilja och ställa till

Vetenskapsakademiens förfogande ett extra anslag å 15,000 kronor.

Af de utaf motionären åberopade handlingar, livilka varit för

Utskottet tillgängliga, har inhemtats, att det ifrågasatta anslagsbeloppet

egentligen skulle vara afsedt för bestridande af de kostnader,

som blefve nödvändiga för Sveriges deltagande uti den geografiska

exposition, som kommer att anordnas i sammanhang med ifrågavarande

kongress. Vetenskapsakademien har nemligen, med stöd af ett

utaf två bland dess ledamöter, Professorerna Friherre A. E. Nordenskiöld

och R. Rubenson, hvilka båda såsom svenska representanter bevistade

den år 1875 i Paris hållna geografiska kongress, afgifvet yttrande,

anfört att skäl icke syntes vara för handen att ensamt för kongressens

skull till Venedig delegera något officielt. svenskt ombud, enär densammas

förhandlingar komme att hafva eu fullkomligt privat karakter,

men att deremot ett deltagande från svensk sida i den afsedda geografiska

expositionen syntes vara i hög grad önskvärdt. I afseende

härå hade nyssnämnde ledamöter af akademien uti ofvan berörda, af

akademien åberopade utlåtande yttrat, att det icke syntes vara något

tvifvel underkastadt att, derest öfriga länder i Europa utstälde sina

etnografiska och geografiska samlingar, vårt land icke borde undandraga

sig att i denna liksom i andra kulturfrågor ställa sig vid dessa

länders sida och genom sitt deltagande i det internationella företaget

medverka till de civilisatoriska ändamål, som med dylika fredliga värf

åsyftades; och vore Sveriges uppträdande vid den nu ifrågavarande

utställningen af så mycket större vigt, som åtskilligt af det, som

Sverige kunde exponera, särskilt vore egnadt att gifva öfriga länder

en föreställning om arten af de forskningar, som af vårt lands vetenskapsmän

i hithörande frågor blifvit anstälda, och hvilka i afseende

å såväl föremål som metod i flera väsentliga hänseenden skilde sig från

de geografiska undersökningar, som utgått från de flesta andra länder,

till bestyrkande af hvilket påstående erinrats om de från vårt land utgångna

arktiska expeditionerna och det genom dem hemförda rika

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.

material af naturalier. Det borde emellertid icke komma i fråga att

utställa sådana föremål, som vid föregående expositioner varit utstälda,

men någon brist på nya och passande expositionsföremål kunde likväl

icke uppstå, då hvad med Vega-expeditionen hemförts, och hvilket

aldrig varit i utlandet förevisadt, ensamt skulle förslå att fylla en vida

större lokal än den, hvaröfver den svenska afdelningen kunde få förfoga,

och dessutom lämpliga utställningsföremål från flera andra håll säkerligen

komme att erbjudas, bland hvilka särskild! borde framhållas en

större samling etnografiska föremål från Lappland.

Beträffande de för Sveriges deltagande uti förevarande exposition

erforderliga kostnader har anförts, att, då utgifterna vid den geografiska

kongressen i Paris år 1875 uppgått till 15,100 kronor, de nu

förestående utgifterna kunde uppskattas till ungefärligen enahanda belopp

eller 15,000 kronor, ty, ehuruväl vissa af de vid Parisexpositionen

häfda omkostnader kunde förminskas, blefve deremot andra

otvifvelaktigt större, hvilket företrädesvis gälde alla fraktomkostnader,

enär dessa till följd af den längre vägen måste komma att ställa sig

högre.

Hvad sålunda förekommit och anförts har synts Utskottet innebära

giltiga skäl för den åsigten, att Sverige icke bör undandraga sig

att deltaga uti nu ifrågavarande utställning. Då emellertid Kongl.

Maj:t icke lärer sakna medel att förskjuta de nödiga kostnaderna,

torde det föreslagna beloppet utan olägenhet kunna uppföras på extra

stat för nästkommande år, hvarigenom vinnes den fördel, att den faststälda

statsregleringen för innevarande år icke behöfver rubbas.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen till betäckande af de kostnader,

som kunna föranledas af Sveriges deltagande uti den

geografiska kongressen och expositionen i Venedig

innevarande år, må på extra stat för år 1882 anvisa

ett belopp af 15,000 kronor.

55:o. Under åttonde hufvudtiteln hafva till ersättande af innevarande

Riksdag anmälts följande af Statskontoret gjorda förskott, nemligen*:
dels

resekostnadsersättningar och arfvoden:

för reglering af presterskapets löner ................................. kr. 318: 66;

till två ledamöter i komitén för döfstummeundervisningens

ordnande .................................................................. 672: —;

Ang. betäckande

af

Statskontorets

förskott.

[46.]

Transport kronor 990: 66.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Transport kr. 990: 66.

för uppgörande och granskning af förslag till förordning

angående presterskapets boställen, äfvensom utgifter

för tryckning, häftning m. m. af förslaget... „ 15,214: 64;

och dels till arrendatorn af Vexiö hospitalsgård förskjuten

ränta å belopp, som af Karlskrona—Vexiö

jernvägsbolag erlagts för exproprierad mark från

nämnda hospitalsgård ..................................................... „ 697: 30.

Summa kronor 16,902: 60.

Utskottet, som härvid ej funnit anledning till erinran, får i öfverensstämmelse

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit hemställa,

att till gäldande af ifrågavarande, utaf Statskontoret

gjorda förskott må på extra stat för år

1882 anvisas ett till fullt krontal jemnadt belopp af

16,903 kronor.

Stockholm den 17 Mars 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. KEY.

Res ervationer:

vid 3:e punkten (ang. aflöning för kapellpredikant i Tärendö): af

Herrar R. Törnehladh, F. von Strokirch och F. F. Carlson;

vid 19:e punkten (ang. ifrågasatt löneförhöjning för provinsialläkarne):

af Herrar Grefve S. Lagerberg och K. O. Ljungqvist;

vid 20:de punkten (ang. väckt fråga om lön åt en provinsialläkare

i Unnaryd): af Herr K. O. Ljungqvist;

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

49

vid 21:a punlcten (ang. stat för farmaceutisk^ institutet): af Herr

F. von Strokirch, hvilken ansåg, att Kong!. Maj:ts i ämnet framstälda

förslag borde oförändradt bifallas;

vid 29:e punkten (ang. väckt fråga om uppförande af en byggnad

vid Karolinska institutet): af Herrar L. Nordenfelt, Grefve C. BeckFriis,

Friherre F. von Essen, Grefve S. Lagerberg, K. 0. Ljung qvist, J.

Widén, J. E. Gavelius och Grefve A. Piper;

vid 33:e punkten (ang. väckt fråga om uppförande af byggnader

för folkskolelärarinneseminariet i Falun): af Herrar Friherre F. von

Essen och J. Widén;

vid 46:e punkten (ang. ett nytt hospital för mellersta Sverige): af

Herr Nils Petersson i Runtorp;

vid 52:a punkten (ang. nordiska museet): af Herr Nils Petersson

i Runtorp;

vid 54:e punkten (ang. Sveriges deltagande i en geografisk kongress

och exposition i Venedig): af Herr Nils Petersson i Runtorp.

Härförutom skulle antecknas, att Herrar R. Montgomery-Cederhielm

och Fiss Olof Larsson icke hos Utskottet deltagit i behandlingen

af förevarande hufvudtitel; samt att Friherre P. von Krcemer icke närvarit

vid afgörandet af 21—40 punkterna här ofvan.

Sill., till. Ilil sd. Prof. 1881

4 Sand. 1 Afä. 10 Haft.

1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utsholtets Utlutande N:o 12.

Bil. Litt. A.

Förslag- till stat för Farmaceutisk* institutet.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

En lärare i kemi och farmaci ................................

3,000

1,500

4,500

Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas

lönen med 1,000 kronor.

En lärare i naturalhistoria och farmakognosi ...

2,700

1,300

4,000

Anm. Om läraren tillika innehar annan tjenst, minskas

lönen med 1,000 kronor.

Arfvode åt en lärare i fysik ....................................

—

—

1,200

„ „ „ „ „ författningskunskap.........

—

—

300

,, „ assistenter .............................................

—

—

1,500

,, ,, föreståndaren..........................................

—

—

500

Eu vaktmästare......................................................

650

300

950

Anm. Om vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter

fri bostad, minskas, så länge denna förmån

qvarstår, lönen med 150 kronor.

Laboratorium, instrument, samlingar, böcker ...

—

—

1,800

Ved, kol, gas, vatten och diverse ........................

Hyra till Åpotekaresocieteten .................................

—

—

2,000

—

—

2,600

Summa

—

—

19,350

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1881 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö

Kronor.

Ö.

17,000

_

17,000

—

77,100

—

—

—

— —

—

77,100

—

38,500

__

38,500

—

55,700

—

— —

—

— —

--

55,700

—

’ 46,350

—

— —

—

— —

—

46,350

—-

9,818

—

148,600

—

347,800

—

506,218

—

19,159

5,841

_

25,000

_

22,700

518,816

109,600

—

101,400

—

22,700

729,816

—

127,700

—

— —

—

—

—

127,700

—

2,660,878

7,320

1,080

2,669,278

Tpt ,3,593,721

—

265,520| —

456,121

-

4,315,362

Ecklesiastik
Departementschefen.

.......................................................

Departementets expedition upptages under benämning:

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli......

Riksarkivet .....................................................................

Kongl. Biblioteket...........................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag

Kleresistaten. Nuvarande anvisning i kontant..............

Tillkommer: Ersättning för prosttunna för Borgholms

Domkapitlens expeditioner ...........................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag....................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag)

Nuvarande anvisning i kontant....................................

Tillkommer: ''Förhöjning i anslagen till bokinköp för

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande an
Tiilkommer:

För institutets kemiska laboratorium......

För anskaffande af materiel för underAllmänna

läroverken, reservationsanslag. Nuvarande

Tillkommer: För lärares uppflyttning i högre lönegrad,

För fortsatt utvidgning af realläroverket

Förhöjning i anslaget till praktisk utbiidTill

extra arfvoden åt teckningslärare

stälda grunder ...................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats~UtsIcottets Utlåtande N:o 12.

Litt. B.

riksstatens Åttonde Imfvudtitel.

Förslag till

blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i

anvisning,

på fördag.

Summa.

kontant.

departementet.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

—

—

—

—

—

17,000

—

77,100

_

_ _

__

_ _

_

77,100

—

38,500

_

_ _

_

_ _

__

38,500

—

55,700

—

55''700

—

å tillhopa 14,300 kronor) .....................

46,350

—

— —

—

— _

-

46,350

—

.. 9,818

—

pastorat ..................................................

13

—

9,831

—

148,600

—

347,800

—

506,231

—

19,159

—

- -

—

5,841

—

25,000

—

22,700

—

—

—

— —

—

22,700

—

518,816

_

universitetsbiblioteken i Upsala............

4,800

—

i Lund .............

5,000

—

528,616

—

109,600

—

101,400

—

739,616

—

slag......................................................

127,700

—

1,500

—

visningen i klinisk medicin vid institutet

500

—

129,700

—

129,700

—

anvisning i kontant..............................

2,660,878

—

enligt gällande grunder..........................

45,000

—

i Göteborg .............................................

8,050

—

ning af blifvande elementarlärare .........

vid de allmänna läroverken, enligt fast-

5,500

—

..............................................................

15,000: —

2,734,428

—

7,320

-

1,080

—

2,742,828

—

Transport

3,679,084

—

265,520

—

456,121

4,400,725

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

1881 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

i

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

3,598,721

—

265,520

—

456,121

_

4,315,362

—

50,000

—

- -

—

- -

—

50,000

—

36,000

—

36,000

—

62,620

—

5,350

—

5,200

—

73,170

—

2,829,225

2,829,225

361,500

361,500

37,150

—

---

—

---

__

37,150

—

378,950

—

378,950

—

32,741

_

700

__

___

_

33,441

8,250

—

---

—

- -

—

8,250

—

47,200

—

- -

—

- -

—

47,200

—

7,700

- -

—

- -

—

7,700

—

45,000

—

- -

—

- _

—

45,000

—

3,000

—

- -

—

- -

—

3,000

—

8,250

—

—

—

— —

—

8,250

—

Tpt

7,501,307

—

271,570

_

461,321

8,234,198.

-

Högre skolor för qvinlig ungdom..................................

Högre lärarinneseminariet. Nuvarande anslag..............

Tillkommer: För lärares och lärarinnors uppflyttning

Pedagogier och folkskolor. Nuvarande anvisning i konÖkas

med vederlag åt rektor vid pedagogien i Köping

lönebidrag .......................................................

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande

Tillkommer: för lärares uppflyttning i högre löne
Stipendier

för seminarie-elever...................................

Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspek
Undervisningsmateriel

m. in. för folkskolor ...............

Understöd åt högre folkskolor...................................

eller ett gemensamt reservationsanslag......

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i

förslagsanslag .....................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

belopp ...............................................................

Tillkommer: Förhöjning........................................

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ...............

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna.

Tillkommer förhöjning..........................................

samt uppföres såsom förslagsanslag ...

De tekniska läroverken .................................................

Gymnastiska centralinstitutet........................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater. Nuvarande

Tillkommer: För tillämpning af ny stat för Farma
Barnmorskeundervisningen

och barnbördshusen ............

Ortopediska institutet....................................................

V eterinärundervisningen..................................................

Vaccinationens befrämjande...........................................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, försvenska

läkaresällskapet ...............................................

Svenska akademien ......................................................

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 72.

55

Transport

....................... 36,000: —

i högre lönegrad, enligt gällande grunder 5,000: —

tant.....................................................7. 62,620: —

i stället för ett af nämnda stad indraget

...............................................‘............. 57: —

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, pa förslag.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

3,679,084

50.000

41.000

62,677

Kronor.

265,520

5,350

Kronor.

456,121

5,200

Kronor.

4,400,725

50.000

41.000

73,227

anslag............................... 255,225: —

grad, enligt gällande grunder 4,500: —

törel1

rikets nordligare trakter bosatte finnar.

förslagsanslag. Nuvara nde

2,2S2,000: —

168,000: —

skolan, förslagsanslag .....

Nuvarande anslag..............

15,000:

10,000:

anslag...................

ceutiska institutet

slagsanslag ...................

259,725: —

75,000: —

85,000: —

15,000: - 20,000: —

454,725: —

12,000: —

2,450,000: —

40,000: —

30,000: —

25,000:

378,950: —

10,725: —

3,011,725

361,500

37,150

389,675

32,741

8,250

47,200

7,700

45,000

3,000

8,250

Transport ;7,784,952|-

700

271,570

—| 461,321|-18,517,843

3,011,725

361,500

37,150

389,675

33,441

8,250

47,200

7,700

45,000

3,000

8,250

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

1881 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

i

anvisning, pa förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar,

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

7,501,307

__

: 271,570

_

461,321

__

8,234,198

__

38,480

—

38,480

—

27,750

—

27,750

—

60,800

—

- -

—

- -

—

60,800

—

44,900

-

44,900

—

66,050

—

- -

—

- -

—

. 66,050

—

131,000

"

131,000

9,142

20

440

9,602

35,000

—

---

—

- -

—

35,000

—

35,125

—

12,615

—

6,280

—

54,020

—

450,000

—

450,000

—

28,750

—

---

—

51,100

79,850

—

2,750

—

- -

—

- -

—

2,750

—

- -

—

- -

—

29,350

—

29,350

6,528

217,600

—

170,000

—

394,128

24,000

—

- -

—

- -

—

24,000

51,000

—

51,000

—

1,500

—

1,500

—

21,497

—

21,497

—

15,000

—

15,000

—

8,550,579

—

501,805

—

718,491

9,770,875

—

Vetenskapsakademien....................................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf

Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reserva
Mnsikaliska

akademien ..................................................

Naturhistoriska riksmuseum...........................................

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Allmänna institutet...................................................

Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostiingsbarn

........................................................................

Fattigvården i Stockholm och landsorterna ..................

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag.......................

Lasaretts underhåll.........................................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag................................

Stora barnhuset i Stockholm ........................................

Frimurarebarnhuset ................................................

Barnhusen i landsorterna...............................................

Kyrkors underhåll .......................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgif
Ålderstillägg,

förslagsanslag ..........................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsanslag

Tillkommer: För jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter, reservationsanslag .................................

s. 57 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

57

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och

anvisning,

Friheter och

kyrkotionde.

ermed jemförlig

pa förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Transport

7,784,952

—

271,570

—

461,321

—

8,517,843

—

38,480

—

- -

—

---

—

38,480

—

27,750

—

27,750

—

00,800

—

.- -

—

- -

60,800

—

44,900

—

44,900

—

66,050

—

66,050

—

81,000: —

50,000: —

131,000

131,000

_

9,142

—

20

—

440

—

9,602

—

35,000

—

- -

—

- -

—

35,000

—

35,125

—

12,615

—

6,280

—

54,020

—

450,000

-

450,000

—

28,750

—

- -

—

51,100

—

79,850

—

2,750

—

2,750

—

- -

—

- -

—

29,350

—

29,350

—

6,528

—

217,600

—

170,000

—

394,128

—

24,000

—

24,000

—

51,000

—

- -

—

---

—

51,000

—

1,500

—

1,500

—

21,497: -

349: —

21,846

—

21,846

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

Summa|8,834,573

_

501,805

718,491

—

10,054,869|—

450 kronor reservationsanslag)..........

tionsanslag å tillhopa 21,400 kronor)

anstalter för medellösa döfstumma och blinda

vande, reservationsanslag

Bill. till Biksd. Brot. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde liufvudtitel.

Tillfällig löneförbättring för:

Kronor.

öre.

Domkapitlens expeditioner .....................................

Riksarkivet:

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

3,716

som äro af vigt för fäderneslandets historia...... .............

Kleresistaten:

3,000

För en kapellpredikantstjenst i Tärendö ........................

Universiteten:

Till det språkliga seminariet vid universitetet i Upsala 3,000: —

Till det språkliga seminariet vid universitetet i Lund 2,950: —

Till särskilda observationers anställande vid den astro- nomiska institutionen i Lund ..................... 1,500: —

1,500

Till uppförande af ny universitetsbyggnad i Upsala 120,000: —

Till uppförande af ny universitetsbyggnad i Lund . 50,000: -—

ill gFarolinska mediko-kirurgiska institutet:

177,450

■

Arfvode åt en amanuens vid gynekologiska kliniken...............

Allmänna läroverken :

Till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk 6,000: —

900

Till arfvoden åt extra lärare....................... 40,000: —

Folkundervisningen:

Till uppförande af en byggnad, innehållande gymnastiksal m. m.

46,000

för folkskolelärarinneseminariet i Skara .......................

1 De tekniska läroverken:

12,000

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor......................

25,000

—

Transport

269,566

—

s. 59 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsTcottets Utlåtande JS:o 12.

59

Transport

Medicinalstyrelsen:

Till anskaffande af ny ångpanna och värmeledning för Farmaceutiska

institutet ................................................

Veterinärundervisningen:

Till undervisningens uppehållande vid veterinärinrättningen i Skara

Vetenskapsakademien:

I Till underhåll m. m. af den zoologiska stationen vid Kristineberg

i Göteborgs län................................................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och

vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt

j till aflöning åt vaktbetjening ..................... 4,000: —

j Till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m............................... 3,200: —

Till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. m.................................... 2,000: —

Musikaliska akademien:

Till godtgörande af förskjutna kostnader för akademiens nya byggnad

Undervisningsanstalter för dofstumma och blinda:

Till institutet för blinda.............................. 21,000: —

Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma.................. 49,200: —

Hospitalsvården:

Till hospitalsbyggnaden i Upsala.................... 160,000:

För inköp af landeriet Marieberg till plats för hospi
talsanläggning,

till handpenning å köpesumman ... 10,000

Till understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa

barn ............................. ............... 20,000

Till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem

för spetelske....................................... 7,500

Diverse anslag:

Till svenska fornskriftsällskapet ..................... 2,000: —

Till beredande af religionsvård åt svenske sjömän m.

fl. i utländska hamnar ........................ 10,000: —

Kronor. öre.

269,566

1,956

12,900

2,000

9,200

14,206

70,200

197,500

Transport 12,000: — | 577,528

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12

Kronor.

öre.

Transport 12,000: —

Till restauration af domkyrkan i Linköping . . ..... 8,000: —

För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar 1,700: —

Till nordiska museet............................... 16,000:

Till vetenskaplig bearbetning af de genom Vegaexpe-

ditionen hemförda samlingar m. m................ 25,000: —

För Sveriges deltagande uti den geograhska kongres- sen och expositionen i Venedig år 1881 ........... 15,000:

Till godtgörelse för af Statskontoret förskottsvis be-

577,528

stridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel..... 16,903:

94,603

—

Summa

672,131

—

STOCKHOLM, ISAAC MAROTTS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1881:23 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under rik sstatens Åttonde Imfvudtitel. s. 1 i texten