Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga proposition om ändring i bestämmelserna angående bildandet af reparationsfonden för Hjelpare kanaloch slussverk.

1881-02-24 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:17, Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga proposition om ändring i bestämmelserna angående bildandet af reparationsfonden för Hjelpare kanaloch slussverk.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

\T:o 17.

Ank. till Riksd. Kansli (ten 24 Febr. 1881, kl. P» e. m.

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga proposition om ändring

i bestämmelserna angående bildandet af reparationsfonden för

Hjelpare kanal- och slussverk.

(K. A.)

Då vid 1828—1830 års riksdag Rikets Ständer beviljade afskrifning af de

från Banken och Riksgäldskontoret till ett sammanräknadt belopp af 730,000

riksdaler banko utlemnade lånebidrag till Hjelmare kanal- och slussverks, nybyggnad,

förordande Rikets Ständer, såsom vilkor för denna afskrifning, att en summa

af 15,000 riksdaler samma mynt borde till fond för kanalens framtida underhåll

alsättas, hvarefter Rikets Ständer vid 1834 års riksdag medgåfvo, att denna fond

finge till Riksgäldskontoret före år 1840 aflemna3 uti en, å Hjelmare kanal- och

slussverks bolags vägnar, af bolagets direktion utgifven och i bolagets fastigheter

stora Vallby och Oppeby intecknad skuldförbindelse å förutnämnda belopp med

derå löpande fem procent årlig ränta.

Hjelmare kanaldirektion iugaf derefter till fullmäktige i Riksgäldskontoret

en den 30 December 1840 upprättad, för en tidrymd af 100 år beräknad och i

75 särskilda perioder eller serier indelad samt på nämnda skuldförbindelses förräntning

efter 5 procent grundad plan för reparationsfondens bildande, enligt

hvilken denna, så vida icke inträffande olyckshändelser eller andra tillfälligheter

föranledde ett oundvikligt tillitande af densamma, skulle vid 1939 års slut uppgå

till mer än två millioner riksdaler banko och, äfven om nedsättning i den till 5

procent beräknade räntan framdeles måste medgifvas, likväl då utgöra ett så be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

tydligt, belopp, att densamma borde icke allenast öfverstiga den kostnad, som

kunde erfordras till ombyggandet af slussar och andra byggnader samt sjelfva

kanalens förbättring, då dessa arbeten, i följd af tidens åverkan, måste företagas,

utan äfven bereda tillgångar till andra för allmänheten önskvärda åtgärder och

nyttiga företag.

Sedan denna plan af Fullmäktige, som i hufvudsak tillstyrkte bifall till

densamma, öfverlemnats till Rikets vid 1840—1841 års riksdag församlade Ständers

Stats-Utskott, samt Rikets Ständer, med bifall till Stats-Utskottets den 30 Mars

1341 afgifna Utlåtande (N:o 484), fattat beslut i ämnet, blef den 12 Januari 1852

reglemente för utlåningen af fondens medel faststäldt af Kongl. Maj:t, som deri

stadgade, dels att direktionen egde att vid utlåningen antaga såsom säkerhet,

utom inteckningar i brandförsäkrade fastigheter inom Stockholm samt i jordegendom

på landet och i stadsjord, jemväl Hjelmare kanal-aktier och obligationer af

Riksbanken, Riksgäldskontor, arméns ackordsamorteringsfond, nya Trollhätte

kanalbolag, Stockholms stads drätselkommission, bruksegax^es hypotekskassa samt

andra sådana svenska hypoteksföreningar, som redan vore eller kunde blifva bildade;

dels att räntefoten tills vidare icke finge vid sådan utlåning understiga 5

procent; dels att de lån, som mot hypotek af omförmälda obligationer meddelades,

icke finge öfverstiga 90 procent af de hypotiserade obligationernas kapitalbelopp,

så framt obligationerna vore förskrifna med lägre ränta än 5 procent; och dels

att berörda slags obligationer kunde för fondens räkning inköpas under vilkor

likaledes, att räntan å desamma tills vidare icke uuderstege fem procent.

Uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift har emellertid Hjelmare kanaldirektion

andragit: att direktionen, hellre än att utlåna reparationsfondens medel mot

sådan säkerhet, som i ofvan omförmälda reglemente förmäles, begagnat sin rätt

att för fondens räkning inköpa allmänna hypoteksbankens 5 procent-obligationer,

hvaraf i Riksgäldskontoret vore deponerade, utom 24,000 kronor i obligationer af

Mars månad 1877, jemväl 58,000 kronor af den 15 Januari och 57,500 kronor af

den 15 Juli 1864, 1869 och 1871, hvilka sistnämnda belopp, utgörande tillhopa

115,500 kronor, uppsagts att nämnde dagar innevarande år inlösas eller utbytas

mot andra hypoteksbankens med allenast J1/* procent ränta löpande obligationer;

att emellertid, då Rikets Ständers förberörda beslut vid 1841 års riksdag ej mindre

än Kongl. Maj:ts nådiga utlåningsreglemeute förutsatte, att fondens medel skulle

tills vidare förräntas med 5 procent, men det dag efter dag blefve svårare att,

utan betungande uppgäld, finna till köps obligationer, som, förskrifna med 5 procent

eller högre ränta, erbjöde otvifvelaktig säkerhet, direktionen, som ansett sig böra

antaga den erbjudna konverteringen af fondens ofvan omförmälda obligationer,

icke såge annan utväg till undvikande af de stora förluster för kanalbolaget, som

skulle uppkomma, derest bolaget måste, efter inköp af 4 ''/o procent-obligationer,

deponera dem i Riksgäldskontoret efter värdeberäkning af 90 procent, än att söka

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 17.

9

anskaffa med 5 procent ränta löpande inteckningar att för fondens räkning deponeras;

att likväl förvaltningen af fondens tillgångar i sådant fall skulle för Riksgäldskontoret

medföra icke obetydliga svårigheter, som kunde undgås, derest

obligationer fortfarande såsom hittills finge användas för dessa tillgångars ökande;

samt att derföre direktionen, som trodde det anförda innebära giltiga skäl för eu

förändring i Kongl. Maj:ts och Riksdagens stadgande om 5 procent räntas beräknande

tills vidare å fondens medel, i underdånighet auhölle, att Kongl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att medgifva vissa ändringar i de för ifrågavarande reparationsfonds

fortsatta bildande meddelade bestämmelser.

Kongl. Maj:t har i anledning häraf till Riksdagen aflåtit nådig proposition

af den 17 December 1880 (N:o 3), som till Stats-Utskottets behandling remitterats;

varande i berörda proposition, till hvilken Utskottet tillåter sig hänvisa, närmare

redogjordt dels för beskaffenheten af ofvan omformälda, af kanaldirektionen begärda

ändringar i bestämmelserna för fondens bildande, dels ock för innehållet af

ett utaf Fullmäktige i Riksgäldskontor öfver kanaldirektionens ansökning afgifvet

underdånigt utlåtande; och har Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen, på grund

af hvad i ärendet förekommit, föreslagit Riksdagen att i enlighet med Fullmäktiges

hemställan, medgifva:

att förenämnda Hjelmare kanals- och slussverks reparationsfond tillhöriga, i

Riksgäldskontor deponerade och till återbetalning uppsagde, allmänna hypoteksbaukens

5 procent-obligationer om tillhopa 115,000 kronor må utbytas mot dels

de nya 41/-’ procent-obligationer, hvilka från hypotoksbanken erhållas till pris af

96 V2 procent, dels ock, för 3^2 procent af dessa sistnämnda obligationers belopp,

andra värdepapper af beskaffenhet att, enligt gällande bestämmelser, kunna för

fondens räkning i kontoret emottagas;

att den ändring i nuvarande bestämmelser om fondens bildande och tillväxt

får vidtagas, att obligationer af den i utlåningsreglementet bestämda beskaffenhet

hädanefter och tills vidare må kunna i Riksgäldskontor för fondens läkning

emottagas till sådan kurs, som å det kapital, hvilket bör förräntas och hvarmed

fondens tillväxt bör ega rum, lemnar eu verklig ränta af minst 4 ''/a procent för

år; samt

att beträffande fondens tillväxt vidare skall, till undvikande af särskild plans

uppgörande för fondens framtida bildande, lända till efterrättelse, att fonden tillökas

med beloppet af deri ränta, som å de fonden tillhöriga värdepapper i verkligheten

utfaller, jemte de mindre tillskott från kanalbolaget, som kunna erfordras

för afrundning till närmaste högre hundratal af slutsumman i hvarje års inbetalning

till fonden;

hvarjemte Kongl. Maj:t meddelat att, om Riksdagen härtill lemnade bifall, eu

omarbetning af nu gällande utlåuingsreglemente blefve nödig och borde ega rum.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskott,ds Utlåtande N:o 17.

I likhet med hvad Fullmäktige i Riksgäldskontoret i sitt ofvan omförmälda

underdåniga utlåtande andraga, har Utskottet funnit den inträffade stegringen i

priset på sådana obligationer, som kunna till fondens bildande användas, innefatta

giltig anledning till nedsättning af den räntefot, hvarpå fondens fortsatta bildande

genom inköp af obligationer bör i allmänhet grundas; i följd hvaraf Utskottet, som

ej heller i öfrigt har något att mot det väckta förslaget erinra, hemställer,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 24 Februari 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. Key.

Rättelse

i Stats-Utskottets Memorial N:o 1:

sid. 14, rad. 4 nedifr. står: hvilket läs: Indika

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1881:39 Skrifvelse, angående ändring i bestämmelserna rörande bildandet af reparationsfonden för Iljelmare kanaloch slussverk. s. 11 i texten