Memorial, med förslag till sammanjemkning och voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande tvenne punkter af Stats-Utskottets Utlåtande angående riksstatens Femte hufvudtitel.
1881-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1881:20, Memorial, med förslag till sammanjemkning och voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande tvenne punkter af Stats-Utskottets Utlåtande angående riksstatens Femte hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 20.
5
N:o 20.
Ank. till Riksd. Kansli den 1 Mars 1881, kl. 3 e. m.
Memorial, med förslag till sammanjemkning och voteringsproposition
i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande
tvenne punkter af Stats-Utskottets Utlåtande angående
riksstatens Femte hufvudtitel.
(l:a U. A.)
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning
af Utskottets Utlåtande N:o 9, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens Femte hufvudtitel, får Utskottet här afgifva
de yttranden, hvartill Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande tvenne
punkter af berörda Utlåtande funnits föranleda.
l:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,
att, derest tillgångar till förbättrande af aflöningen för en del
af lärarne vid sjökrigsskolan blefve genom förhöjning af afgifterna för
lärjungarne beredda, sådan förbättring måtte tills vidare, och intill dess
slutlig reglering af sjökrigsskolans stat kunde varda af Kongl. Maj:t
med Riksdagen faststäld, kunna, inom ett belopp af 8,000 kronor årligen,
ifrågavarande lärare, efter Kongl. Maj:ts pröfning, tilldelas;
hade Utskottet i 5:te punkten hemstält, att Riksdagen måtte
Kongl. Maj:ts berörda framställning på det sätt bifalla, att Riksdagen
medgåfve, att, derest tillgångar till förbättrande af aflöningen för en
del af 1 ärarne vid sjökrigsskolan blefve beredda genom höjning af lär
-
6
Stats-VtsJcottets Memorial N:o 20.
jungarnes afgifter till högst 75 kronor för termin ■— dervid dock befrielse
från afgiften måtte kunna mindre bemedlade elever intill en
fjerdedel af hela antalet förunnas — sådan förbättring måtte tills vidare,
och intill dess slutlig reglering af sjökrigsskolans stat kunde
varda af Kongl. Maj:t med Riksdagen faststäld, kunna, inom ett belopp
af 4,500 kronor årligen, ifrågavarande lärare, efter Kongl. Maj:ts pröfning,
tilldelas.
Med afslag å denna Utskottets hemställan, i hvad den skilde sig
från Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning, har Första Kammaren
bifallit samma nådiga framställning oförändrad, hvaremot Utskottets
hemställan är af Andra Kammaren godkänd.
Dessa beslut skilja sig alltså från hvarandra, dels i afseende å beloppet
af den summa, som skulle få till förbättrande af aflöningen användas,
dels ock deruti, att Kongl. Maj:ts förslag förutsätter, att endast
fem elever skulle från afgift befrias, hvaremot Utskottet ansett,
att sådan befrielse borde kunna intill en fjerdedel af elevantalet, eller
till 15 elever, då hela antalet beräknas till 60, utsträckas. Om nu för
meningarnes sammanjemkande det antal elever, som skulle kunna
undfå befrielse från afgift, bestämmes till 10, skulle alltså den åt begge
Kamrarne godkända afgiften af 150 kronor för år lemna en inkomst
af 7,500 kronor, och om derifrån afdrages det belopp, hvilket, enligt
det statsrådsprotokollet bilagda förslag till stat, påräknats såsom ökning
i expensanslaget, eller 1,280 kronor, återstår att till löneförbättringar
disponera ett belopp af 6,220 kronor, eller i rundt tal 6,200
kronor.
Utskottet föreslår derföre, att Kamrarne, hvar med frånträdande
af sitt förra beslut, må enas om följande sammanjemkningsförslag:
att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande framställning
på det sätt bifalla, att Riksdagen medgifver,
att, derest tillgångar till förbättrande af aflöningen
för eu del af lärarne vid sjökrigsskolan blifva beredda
genom höjning af lärjungarnes afgifter till
högst 75 kronor för termin — dervid dock befrielse
från afgiften må kunna mindre bemedlade elever intill
en sjettedel af hela antalet förunnas — sådan
förbättring må tills vidare, och intill dess slutlig reglering
af sjökrigsskolans stat kan varda af Kongl.
Maj:t med Riksdagen faststäld, kunna, inom ett belopp
af 6,200 kronor årligen, ifrågavarande lärare,
efter Kongl. Maj:ts pröfning, tilldelas.
Stats-VtsJcottets Memorial N:o 20.
7
2:o. Vid behandling af Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom,
att till byggande af ett pansarfartyg måtte beviljas 2,290,000 kronor
samt deraf anvisas 650,000 kronor att å extra stat för år 1882
utgå, hade Utskottet i 15:de punkten hemstält, att Riksdagen måtte
Kongl. Maj:ts berörda framställning i den mån bifalla, att ett extra
anslag af 480,000 kronor för år 1882 anvisades till byggande af sådana
krigsfartyg, som kunde med denna "Tinslagstillgång fullbordas.
Med afslag å denna Utskottets hemställan, i hvad den skilde sig
från Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning, har Första Kammaren
bifallit samma framställning oförändrad; hvaremot Andra Kammaren
afslagit såväl Utskottets hemställan som Kongl. Maj:ts i ämnet aflåtna
framställning.
För denna frågas afgörande föreslår Utskottet följande voteringsproposition
:
»Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts framställning derom, att till
byggande af ett pansarfartyg måtte beviljas 2,290,000 kronor, samt
deraf anvisas 650,000 kronor att å extra stat för år 1882 utgå, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts i berörda ämne aflåtna framställning
icke blifvit af Riksdagen bifallen.»
Stockholm den 1 Mars 1881.
På Stats-Utskottets vägnar:
E. KEY.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1881:20 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel. s. 1 i texten