Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om eftergift och lindring i fra9a om återbetalningen af oguldna återstoden af det till sänkning utaf sjöarne Kalfven och Fegen beviljade statslån. <

1881-03-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:24, Utlåtande, i anledning af väckt motion om eftergift och lindring i fra9a om återbetalningen af oguldna återstoden af det till sänkning utaf sjöarne Kalfven och Fegen beviljade statslån. <

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Siats- Utskottets Utlåtande N:o 24

3

N:o 24.

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Mars 1881, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om eftergift och lindring

i fra9a om återbetalningen af oguldna återstoden af det

till sänkning utaf sjöarne Kalfven och Fegen beviljade

statslån. <

(R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 93) hafva Herrar Äng. Börjeson och S. F. Norén

hemstält, att Riksdagen måtte för sin del bevilja bolaget för sänkning

af sjöarne Kalfven och Fegen eftergift af halfva återstoden af dess

undfångna statslån samt någon lämplig lindring i betalningsvilkoren

för den återstående hälften af samma lån.

Till stöd för denna hemställan anföres i motionen, hufvudsakligen,

att, sedan ett bolag, bestående af sex personer, år 1857 bildats

för att. genom sänkning af vattenytan i nämnda sjöar, Kalfven och

Fegen, jemte dermed sammanhängande vattendrag, enligt vederbörande

förrättningsmäns uppmätning och afvägning torrlägga 897 tunnland

vattendränkt och vinna omkring 600 tunnland förut af vatten helt och

hållet öfvers värn mad mark, hade bolaget hemsökts af åtskilliga svårigheter

och rättegångar dels med anledning deraf att ett såg- och qvarnverk

jemte ålfiske måst utdömas och af bolaget inlösas, mot hvilken

inlösen egarne genom rättegångar och på mångahanda vis trädt hinderlig!

i vägen, dels derigenom att flere af de strandegare, som från

början önskat arbetets företagande och undertecknat ansökan till rege
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

ringen om tillåtelse dertill, sedan förenat sig med motståndare till företaget

för att bereda bolaget svårigheter; att lösen för nämnda vattenverk

och förberedande processer kostat bolaget omkring 33,000 kronor,

redan innan det egentliga arbetet kunnat påbörjas; att det statslån

å 34,700 kronor, som år 1868 beviljades, räckt föga utöfver de

kostnader, bolaget då redan ådragit sig; att, när arbetet skulle börja,

en ny svårighet mött, i det att arbetslönerna under årens lopp stegrats,

hufvudsakligen derigenom att tjenare och daglönare i massa begåfvo

sig till de orter, der jernbanebyggnader pågingo; att arbetet till följd

häraf under åratal dels lamt bedrifvits och dels af brist på medel

legat alldeles nere; att likväl efter de otroligaste ansträngningar det

af olyckan hemsökta bolaget, hvars delegare redan från företagets början

saknade andra tillgångar än de små hemmansdelar de bebodde,

med ett skuldbelopp af öfver 96,000 kronor år 1878 bragt det förut

knappt mer än påbörjade företaget till slut; hvarefter arbetet samma

år blef af vederbörande afsynadt och godkändt; men att strandegarne

derefter nekat icke blott att öfvertaga den förbättrade och vunna jorden

till det pris, hvartill den belöpte sig enligt kostnaderna, utan

äfven att öfverlåta åt bolaget såväl egande- som nyttjanderätten till

den del deraf, som vederbörande förrättningsman tilldömt detsamma,

hvarigenom nya rättegångar och tvister uppstått, hvilka ännu icke

vore afskräde; samt att det lilla bolaget, som nu trycktes af en skuld

för arbetets utförande och dermed förenade kostnader, öfverstigande

100,000 kronor, hvilket belopp ingalunda kunde betäckas af värdet på

den del af den torrlagda och vunna marken, som lagenligt skulle bolaget

tillfalla, genom sin sträfvan att utföra det allmännyttiga företag,

som det åtagit sig, råkat i en högst brydsam ekonomisk förlägenhet,

och, efter att fyra år hafva afbetalt amortering och räntan på statslånet,

nu, för att räddas från fullständig undergång, anropat Kongl.

Maj:t om afskrifning af hälften af den återstående skulden till statsverket

och om lindring i betalningsvilkoren för den andra hälften;

hvarom dock icke nådig framställning till Riksdagen gjorts.

Beträffande ifrågavarande lån får Utskottet upplysa, att lånet,

med bifall till en af Kongl. Maj:t derom afräte n nådig proposition, till

belopp af 34,700 kronor blef af 1868 års Riksdag beviljadt till sänkning

af sjöarne Kalfven och Fegen i Kalfs socken och Kinds härad af

Elfsborgs län, för hvilket företag kostnaden ursprungligen beräknats

till 69,418 kronor, men, enligt uppgift af Styrelsen för allmänna vägoch

vattenbyggnader, i verkligheten uppgått till 96,387 kronor 17 öre;

att, enligt de vid lånets beviljande gällande vilkoren, efter tre års förlopp

från slutet af det år, hvarunder lånemedlen utbekommits, åtta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 24.

5

procent af hela den lyftade lånesmnman borde årligen erläggas, af hvilken

annuitet ränta skulle godtgöras efter fem för hundra å obetalda

kapitalbeloppet och det öfriga utgöra afbetalning derå; att, efter det

lånet den 24 September 1868 utbetalts, detsamma i öfverensstämmelse

med nämnda bestämmelse fått räntefritt innehafvas under åren 1869,

1870 och 1871; att derefter 1873 års Riksdag, med bifall till eu af

Kongl. Maj:t aflåten nådig proposition, medgifvit det försträckningen

finge af delegarne i företaget räntefritt innehafvas intill slutet af år

1875 och således tiden, då stadgad annuitet å berörda försträckning

första gången skulle erläggas, framflyttas till den 31 December 1876;

att lånets oguldna kapitalåterstod för närvarande utgör 31,320 kronor

72 öre; samt att ränta å lånet är betald för tiden till och med den 20

Juli 1880.

Utskottet har funnit sådana omständigheter beträffande ifrågavarande

bolag och det af detsamma utförda arbete förefinnas, att någon

ytterligare lindring i de faststälda betalningsvilkoren, utöfver den år

1873 medgifna, torde vara af billighet påkallad. Kostnaden för sjösänkningen

beräknades, såsom ofvan nämnts, till 69,418 kronor, men

uppgick i verkligheten till 96,387 kronor 17 öre, genom hvilken ökade

utgift bolaget naturligtvis kommit i en helt annan ställning än vid

statslånets beviljande förutsattes.

Ett annat för bolaget synnerligen menligt förhållande består deri,

att, ehuru arbetet ursprungligen påräknades att blifva färdigt den 1

Oktober 1870, har arbetstiden blifvit så utsträckt att, efter flera särskilda,

af Kongl. Maj:t medgifna förlängningar af densamma, sjösänkningen

fullbordats först i Augusti månad år 1878, således nära tre år

efter utgången af den tid, 1875 års slut, till hvilken räntefrihet bolaget

beviljats, under hvilken tidrymd af nära tre år bolaget alltså, utan

afkastning af sin egendom, haft att vidkännas ränta å sin skuld.

Med hänsyn härtill och i betraktande af det gagn, som, på sätt

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i afgifvet- underdånigt

utlåtande vitsordat, genom sjösänkningen åstadkommits i afseende å

frostens förminskande i orten och den torrlagda markens vinnande

för odling, samt af de stora svårigheter, bolaget vid arbetets utförande

varit underkastadt och hvilka till ej ringa dei synts bero på förhållanden,

som vid andra enahanda arbeten ej förefunnits, har Utskottet ansett

sig ega skäl förorda någon ytterligare eftergift i betalningsvilkoren,

om ock en sådan eftergift ej torde böra lemnas i det omfång,

motionärerue begärt, och ej heller på något sådant sätt, som kunde

för staten medföra nämnvärd uppoffring.

Enligt de nu gällande vilkoren, hvilka bär ofvan angifvits, utgör

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlånande N;o M.

annuiteten å lånet åtta procent aflånesumman 34,700 kronor, af hvilken

annuitet fem procent ränta å obetalda kapitalbeloppet först beräknas,

och återstoden utgör afbetalning å kapitalet. Utskottet har ansett det

tillmötesgående billigtvis kunna bolaget beviljas, att erläggandet af

denna, till 2,776 kronor om året uppgående annuitet något uppskötes

till dess medelst uppodling af den genom sjösänkningen vanna jorden

bolagets ställning kunnat förbättras och afkastning^!! af dess egendom

höjas. Den tidrymd, för hvilken ett sådant anstånd borde beviljas,

har synts Utskottet lämpligen kunna till fem år bestämmas; och har

Utskottet ansett ränta böra af bolaget staten godtgöras äfven för den

tid, hvarför anstånd med annuitetens erläggande sålunda beviljats, vid

hvilket förhållande statens uppoffring kom me att inskränkas till räntan

å de obetydliga räntebelopp, som eljest skolat under samma tid erläggas,

äfvensom till en något framflyttad återbetalning af kapitalet.

Utskottet hemställer alltså,

att Herrar Börjesons och Noréns ifrågavarande

motion må på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver,

att bolaget för sänkning af sjöar ne Kalfven

och Fegen må befrias från skyldigheten att under

de fem åren från och med 1881 till och med 1885

erlägga föreskrifven rånte- och kapitalbetalning å det

till belopp af ursprungligen 34,700 kronor bolaget

beviljade lån, med skyldighet för bolaget att efter

omförmälda fem års förlopp vid hvarje års slut erlägga

den vid lånets beviljande bestämda annuitet af

åtta procent å ursprungliga lånesumman, af hvilken

annuitet först skall beräknas och afgå fem procent

ränta å återstående kapitalskulden, i den mån sådan

ränta är ogulden och, med iakttagande af 1868 och

1873 års Riksdags beslut om viss tids räntefrihet, bör

utgå, samt återstoden utgöra kapitalafbetalning.

Stockholm den 3 Mars 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. KEY.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 25.

7

Res elevation:

af Herrar Sven Nilsson och Ola Andersson.

Herr L. M. Nordenfelt har begärt fä antecknadt, att han hos

Utskottet icke deltagit i behandlingen af förevarande ärende.

N:0 25.

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Mars 1881, kl. 2 e. m.

Memorial, i anledning af Statskontorets

angående undsättnings fonden.

underdåniga berättelse

(R- A.)

Kong], Maj:t har, på sätt vid flera föregående riksdagar egt rum,

till Stats-Utskottet öfverlemnat den af Statskontoret senast afgifna

underdåniga berättelse angående undsättningsfonden; utvisande denna

berättelse med tillhörande bilagor:

att nämnda, fonds tillgångar, efter afdrag af skulderna, utgjort

vid 1878 års början 1,076,514 kronor 11 öre och vid samma års slut

1,072,590 kronor 59 öre;

att under åren 1874-—1880 till Riksgäldskontor levererats för

hvardera af åren 1873 1879 ett belopp af 1,120 kronor, utgörande

rånte- och kapitalafbetalningar å de låneunderstöd till allmänna arbeten,

som med tillhopa 14,000 kronor anvisats till utgående från det

vid 1869 års riksdag beviljade extra anslag å 340,000 kronor till lindrande

af den nöd, som i åtskilliga delar af riket var rådande till

följd af derstädes under år 1868 inträffad missväxt;

att, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 17 Oktober 1879, till

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.