Siats-Utskottets Utlåtande K:o 33
1881-03-17 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1881:33, Siats-Utskottets Utlåtande K:o 33
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Siats-Utskottets Utlåtande K:o 33.
p
X:o 33.
Ank. till Eiksd. Kansli den IT Mars 1881, kl. 2 e. in.
t flätande, i anledning af så väl en af Kongl. Magt afgifven nådig
proposition som ock enskilde motionärers framställningar
i fråga om eftergift af kronans rätt till danaarf.
(L A.)
Stats-Utskottet, som fått till behandling emottaga dels en af Kono-1.
Maj:t afbiten proposition, angående eftergift af kronans rätt till ett danaarf,
dels och tva af enskilda personer i likartadt syfte vid innevarande
riksmöte gjorda framställningar, har dessa frågor i ett sammanhang förehaft
och far dem härmed till Riksdagens pröfning anmäla samt dervid
meddela de .yttranden, hvartill hvarje framställning ansetts föranleda:
1:°* Sedan hustra Anna Olsdotter i Hjulåsen den 8 Februari 1876 Ang. danaar%
aflidit, utan att några arfvingar efter henne vore kända eller inom natt otTile
och år efter dödsfallet sig anmält, samt Kongl. Maj:ts och Rikets Svea '' HiuU,senHofrätt
genom laga kraftvunnen dom den 29 Maj 1879, i mål emellan
Advokatfiska len i Kammarkollegium, a Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar å
ena, samt Carl Jansson och Jan Svensson i Haborshyttan, Jonas Pehrsson
i Lekvattnet och Petter Andersson i Taberg jemte utredningsmannen
i Anna Olsdotters bo, å andra sidan, angående bättre rätt till Anna OlsBih.
till Riksd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 19 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 33.
dotters qvarlåtenskap, förklarat, att, enär upplyst vore, att i den ort, dei
Anna Olsdotter varit bosatt och aflidit, man icke‘afveta! någon arfvinge
efter henne, äfvensom att någon sådan icke inom den i 15 kapitlet 6 §
Årfdabalken utsatta tid af natt och år från dödsfallet låtit sig afköra,
samt Carl Jansson, Jan Svensson, Jonas Pehrsson och Petter Andersson,
Indika först efter nämnda'' tids förlopp anmält sig till utbekommande af
arf efter Anna Olsdotter, icke visat laga förfall, qvarlatenskapen eftei
Anna Olsdotter skulle såsom danaarf tillfalla Kongl. Maj:t och kronan,
så hade hos Kongl. Maj:t eftergift af ifrågavarande danaarf blifvit sökt af
förbeinälde Carl Jansson, Jan Svensson, Jonas Pehrsson och Petter Andersson,
af hvilka de två förstnämnde vore gifta med systerdöttrar till
Anna Olsdotter samt Jonas Pehrsson vore systerson och Petter Andersson
systersons son till Anna Olsdotter; och hade sökanderne till stöd för sin
ansökning åberopat, att de, som vore bosatta inom annat län, först kort
före arfskiftesdagen den 5 April 187S erhållit kännedom derom, att arfsrätt
efter Anna Olsdotter för dem uppstått, hvarjemte sökanderne med
bevis styrkt, att de befunne sig i mindre bemedlade omständigheter. Efter
det såväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län som Kammaradvokatfiskals-embetet,
hvilkas yttranden deröfver infordrats, till berörda
ansökning tillstyrkt bifall, samt Advokatfiskals-embetet, derjemte upplyst,
att danaarfvet, efter afdrag af den embetet lagligen tillkommande andel,
utgjorde 254 kronor (17 öre, så bär Kongl. Maj:t uti en till Riksdagen
den 4 nästlidne Februari aflåten nådig proposition (N:o 13), med afseende
å hvad sålunda förekommit, föreslagit Riksdagen, att kronans rätt till
ifrågavarande medel, 254 kronor (17 öre, matte varda pa sökanderne öfverlåten.
Efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handligar, far Utskottet,
som emot den nådiga framställningen icke haft något att erinra,
hemställa,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende
föreslagit måtte vinna Riksdagens bifall.
Ang. danaarf
efter bushen
Jan Erik
Eriksson.
2:o. Genom Lösings, Bråbo och Memmings häradsrätts utslag den 1
November 1 880 förklarades, att arfvet efter aflidne kusken Jan Erik Eriksson,
efter hvilken icke någon arfvinge inom föreskrifven tid sig anmält,
skulle tillfalla Kongl. Maj:t och kronan. I anledning häraf och med för
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o
11
mälan, att kusken Eriksson, som till S:t Johannis församling inom Lösings
härad inflyttat under hösten år 1856 samt derstädes aflidit den 11 Oktober
1876, sålunda i tjugu år tillhört bemälda församling, att församlingen,
hvilken, bestående af endast omkring 1,800 invånare, hade tre folkskolor,
hvaraf eu i eget hus och de två öfriga i hyrda lokaler, i följd af
de senares olämplighet besluta att uppbygga ett nytt folkskolehus och
derjemte reparera sin gamla skolhusbyggnad, samt att nämnda kommun,
såsom belägen invid staden Norrköping, hade en större fattigvårdstunga än
vanligen vore fallet, hvilket förhållande uppkommit synnerligast deraf, att
en mängd arbetarefamiljer från nämnda stad till kommunen inflyttat, men
att kommunen detta oaktadt visat det vackraste intresse för barnaundervisning
och folkbildning samt för dess befrämjande gjort och fortfarande
ärnade göra stora uppoffringar, har Herr Isaac Asklöf uti en inom Riksdagens
Andra Kammare väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o
9) föreslagit, att, efter afdrag af Kammaradvokattiskalens andel, Riksdagen
måtte åt S:t Johannis församlings skolråd bevilja utbekommande af
omskrifne danaarf efter aflidne kusken Jan Erik Eriksson.
Af de till Utskottet ingifna handlingar, rörande detta ärende, har
icke kunnat inhemtas, huruvida ofvan omförinälda utslag, hvarigenom berörda
qvarlåtenskap efter kusken Eriksson förklarats böra såsom danaarf
tillfalla Kongl. Maj:t och kronan, vunnit laga kraft; men i allt fall hafva
några särskilda omständigheter icke synts föreligga, på grund af hvilka
Utskottet kunnat finna anledning tillstyrka Riksdagen att, med frångående
åt den vid fyrfaldiga föregående tillfällen i frågor af likartad beskaffenhet
uttalade åsigt, till S:t Johannis kommun afstå den kronan möjligen
tillkommande rätt till ifrågavarande danaarf. Utskottet hemställer alltså,
att Herr Isaac Asldöfs förevarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
■bo. Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet öfverlem- Ån9■ danaarf
nåd motion (N:o 14) har Herr E. G. Boström hemstält, att Riksdagen ^IZ-ie^Per
måtte åt Eds församling af erkestift^ afstå danaarfvet efter arbetskarlen Söderberg.
Per Söderberg.
Utaf de till Utskottet af motionären ingifna handlingar i ärendet inhemtas,
att arbetskarlen Per Söderberg den 8 Oktober 1864 aflidit utan
att efterlemna kända arfvingar och att lian, som i lifstiden tillhört Eds
12
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 33.
församling, efterlemna! en behållning, uppgående den 1 Januari 1880
med upplupna räntor till 140 kronor 97 öre, hvilken qvarlåtenskap
genom Sollentuna häradsrätts laga kraftvunna utslag den 30 Juli 1880
förklarats skola såsom danaarf tillfalla Kong!. Maj:t och kronan.
Redan vid 1879 års riksdag väcktes af samme motionär förslag om
afstående af kronans rätt till ifrågavarande qvarlåtenskap, hvilket förslag,
i enlighet med hvad Utskottet tillstyrkt, blef af Riksdagen afslaget. . Och
Utskottet får, under åberopande af Riksdagens i dylika frågor förut uttalade
mening, jemväl nu tillstyrka, att kronans rätt till berörda danaarf
icke måtte till förmån för ofvannämnda församling eftergifvas. Utskottet
hemställer alltså,
att Herr E. G. Boströms omförmälda motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 Mars 1881.
På Stats-Utskottets vägnar:
E. KEY.
\»>
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1881:29 Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maf.ts proposition om eftergift af kronans rätt till danaarf efter hustru Anna Olsdotter i Hjulåsen. s. 13 i texten