Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förhöjning i det till Riksdagsbibliotekarien utgående arfvode.

1881-03-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:48, Utlåtande, i anledning af väckt motion om förhöjning i det till Riksdagsbibliotekarien utgående arfvode.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets'' Utlåtande N:o 48.

1

N:0 43.

Ant. till Riksd. Kansli den 29 Mars 1881, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förhöjning i det till

Riksdagsbibliotekarien utgående arfvode.

(R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 138) har herr J. Johansson från Bergsäng framstält förslagom

förhöjning i det till föreståndaren för Riksdagens bibliotek utgående

arfvode samt om rätt för honom att åtnjuta semester.

I motionen har Herr Johansson förmält, hurusom Rikets Ständer

vid 1847—1848 årens riksdag beslutat inrättandet inom sitt hus af

ett arkiv samt till inköp af böcker dertill och öfriga till dess bildande

och förökande nödvändiga utgifter anvisat ett belopp af 1,500 rdr.

Till komplettering och utvidgande af biblioteket hade hvardera af de

följande Riksdagarne anvisat 750 rdr. Vid 1859—1860 årens riksdag

ökades detta anslag till 800 rdr, och vid 1862—1863 årens riksdag

förhöjdes detsamma till 800 rdr om året.

Enligt ett år 1866 af Riksdagen fattadt beslut skulle alla skrifna

handlingar bilda ett arkiv, samt alla böcker och kartor ett bibliotek,

till förökande af hvilket sistnämnda anvisades ett årligt anslag af 900

kronor, hvilket anslag från år 1875 höjdes till 2,000 kronor. Så väl

genom dessa anslag som genom gåfvor och byten hade biblioteket

vunnit en sådan tillväxt att, då år 1866 detsamma innehölle omkring

Bill. till lliksd. Prot. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 27 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

3,000 band, så vore detta antal i närvarande stund nära fyrdubbladt.

Biblioteket bestode nemligen nu af närmare 12,000 band.

År 1867 hade Riksdagen faststält ännu gällande stadganden

rörande arkivet och biblioteket. Enligt desamma skulle biblioteket

under riksdag hållas tillgängligt hvarje söckendag klockan 10 — 2 och

5 — 7, samt, då statsrevisorerne vore församlade, på de tider, som Fullmäktige

i Riksgäldskoutoret, efter derom af Revisorerne gjord framställning,

egde att bestämma. Riksdagsmännens olika lefnadsvanor

föranledde dock dertill att biblioteket behöfde hållas öppet, så vidt

möjligt vore, hela dagen, hvilket ock i allmänhet plägade vara fallet,

äfvensom att tillträde dit, tack vare bibliotekariens tillmötesgående,

lemnats på söndagarne. Mellan riksdagarne egde de af Kongl. Maj:t

tillförordnade komitier att, efter anmälan hos bibliotekarien, begagna

sig af arkivets och bibliotekets samlingar. Härförutan hade dessa

samlingar hållits för kyrkomötet tillgängliga på tider, som kyrkomötet

begärt. En gifven följd af dessa med flere i motionen omförmälda

förhållanden hade varit att bibliotekarien funnit nödigt att af egen

drift och intresse för saken hålla biblioteket öppet äfven mellan riksdagarne

vissa timmar i hvarje vecka, och den 27 November 1879 hade

Fullmäktige i Riksgäldskoutoret föreskrifvit, att detsamma skulle hållas

tillgängligt vissa dagar på bestämda tider.

Uti skrifvelse den 8 Februari 1866 hade Fullmäktige uttalat den

åsigt, att intill dess arkivet och biblioteket vunnit ett sådant omfång,

att anställandet af eu särskild! aflönad bibliotekarie vore af nödvändigheten

påkalladt, befattningen med den omedelbara vården om och tillhandahållande

af der förvarade böcker och handlingar kunde, mot erhållande

af fri bostad vid biblioteket och arfvode under riksdagarne,

ombesörjas af någon tjensteman vid Riksgäldskoutoret, som Fullmäktige

dertill utsåge, hvilken åsigt ock af Riksdagen gillades och vann

tillämpning i de år 1867 utfärdade stadganden. Samma år hade Fullmäktige

uppdragit nämnda befattning åt den tjensteman, som alltsedan

år 1858 haft sig densamma anförtrodd. Arfvodet, som år 1867 bestämdes

till 8 rdr 25 öre per dag under riksdag, och således till omkring

990 rdr per år, hade år 1875 förhöjts till 10 kronor för dag,

eller i rundt tal till 1,200 kronor per år, beroende af riksdagens längd.

Detta arfvode syntes motionären, med afseende på det ökade anslaget

till bokinköp och de i motionen påpekade förhållanden i fråga

om bibliotekets tillgänglighet äfven under tiden mellan riksdagarne,

som småningom utvecklat sig, numera vara allt för ringa i förhållande

till det ansvar och de åligganden, som bibliotekarien hade, och de anspråk,

som på honom stäldes. Motionären har derför hemstält, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

3

Riksdagen behagade tilldela nämnde bibliotekarie ett arfvode af 200

kronor, att af honom i början af hvarje månad af året utaf riksdagskostnadsmedlen

uppbäras.

Med afseende å hans trägna befattning under riksdagarne, och

då han lika väl som andra tjensteman, hvilka åtnjöte förmån af semester,

vore i behof deraf, har motionären vidare hemstält, att bibliotekarien

måtte beredas tillfälle att under sommaren på tid, som dertill

kunde finnas lämplig, erhålla semester under sex veckor.

Då ifrågavarande bibliotek är stäldt under Fullmäktiges i Riksgäldskontoret

öfverinseende, har Utskottet från Fullmäktige begärt

det yttrande, hvartill förevarande motion kunde föranleda.

Fullmäktiges till följd häraf afgifna utlåtande är af följande

innehåll:

“I den mån biblioteket vuxit och till följd deraf blifvit mera

gagnande, har detsamma, ursprungligen afsedt endast för Riksdagens,

Statsrevisorers och komitéers behof, allt mer och mer anlitats äfven

af embetsverken, och detta ej mindre på grund af dess närbelägenhet

utan äfven och hufvudsakligen till följd deraf att det i åtskilliga frågor

af synnerlig vigt för embetsverken innehåller en rikhaltig och i vissa

grenar den inom riket fullständigaste samling arbeten. Utan tvifvel

måste bibliotekets uppgift äfven framgent i främsta rummet varda densamma

som med dess inrättande afsågs. Om likväl biblioteket ej mindre

för de komitéer, hvilka numera icke sällan anlita dess böcker och handlingar,

än äfven för embetsverken skall blifva af verksamt gagn,

måste detsamma vara tillgängligt åtminstone några timmar hvarje

söckendag äfven under den tid, då Riksdagen icke är samlad.

Om dessa åsigter vinna godkännande, måste den person, som har

bibliotekets tillhandahållande och vård sig anförtrodd, nästan uteslutande

deråt egna sin tid och sina arbetskrafter, i hvilket fall han ock synes

böra ega berättigade anspråk att i likhet med öfrige tjenstemän åtnjuta

fast anställning med derför bestämda löneförmåner, och Fullmäktige

få för den skull hemställa, att Stats-Utskottet ville hos Riksdagen

göra framställning derom att en på ordinarie stat afton ad bibliotekarie

måtte varda vid Riksdagens bibliotek anstäld.

I afseende å löneförmånerna för bibliotekarien, hvilka, enligt

motionärens, af Fullmäktige delade åsigt, borde utgå af förslagsanslaget

till riksdagskostnader, anse Fullmäktige desamma lämpligen kunna bestämmas

med ledning af de vid 1877 års riksdag för tjenstemännen i

de lägre lönegraderna vid Kongl. Biblioteket faststälda nya löner samt

aflöningen fördelas i lön och tjenstgöringspenningar; och torde, i fråga

om tjenstens tillsättande, rätt till semester och pension in. m. böra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 48.

tillämpas enahanda grunder, som i sådant afseende äro gällande för

Riksgäldskontorets tjenstemän. Om denna Fullmäktiges åsigt skulle

af Stats-Utskottet och Riksdagen omfattas, torde Fullmäktige, under

hvilkas öfverinseende biblioteket väl fortfarande kommer att lyda, erhålla

uppdrag att i den ordning, gällande reglemente föreskrifter,. gå

i författning om tillsättande af tjensten, hvars innehafvare skulle blifva

likstäld med Riksgäldskontorets tjenstemän.

Skulle åter Utskottet icke finna sig kunna till Riksdagen göra

framställning om bibliotekarietjenstens ställande på ordinarie stat, få

Fullmäktige med anledning af motionen förmäla, att Fullmäktige, som

med fästadt afseende på de stegrade anspråken på bibliotekets tillhandahållande

visserligen anse någon tillökning i bibliotekariens aflöningsförmåner

böra honom beviljas, likväl finna sig icke kunna tillstyrka

sagde tillöknings utgående till det i motionen föreslagna belopp, så

länge bibliotekariebefattningen bestrides af dess nuvarande innehafvare,

hvilken, efter att hafva varit anstäld såsom notarie och registrator i

Riksgäldskontoret, den 28 Maj 1874 förflyttades på indragningsstat

med rättighet för honom att fortfarande uppbära den enligt då gällande

aflöningsstat honom tillkommande lön af 3,000 kronor, men med skyldighet

att, om Fullmäktige sådant påkalla, åter inträda i tjenstgöring mot

erhållande af den enligt den vid återinträdet gällande aflöningsstat

bestämda lön och arfvode. Med hänsyn härtill och då i betraktande

tages att med bibliotekariebefattningen hittills varit och tills vidare

torde komma att blifva förenade fördelarne af fri bostad och vedbrand,

anse Fullmäktige, utan att hafva något att erinra mot den nuvarande

innehafvarens sätt att sköta befattningen, att, så länge Fullmäktige

icke begagna den dem tillkommande rätt att inkalla honom till tjenstgöring

i Riksgäldskontoret, det af motionären föreslagna arfvode må,

utöfver de öfriga förmåner, livilka tillkomma den nuvarande innehafvaren

af befattningen, för honom utgå med 2,000 kronor årligen.

Då emellertid, ehvad bibliotekarietjensten blifver tillsatt på ordinarie

stat eller fortfarande som hittills skall allenast på förordnande

bestridas, befattningen, hvilken, såsom motionären jemväl antydt, ganska

träget och isynnerhet under riksdagarne upptager bibliotekariens tid,

synes icke mindre än andra statens eller riksdagens tjänster böra berättiga

innehafvare!! till någon tids ledighet utan skyldighet till afdrag

å lönevilkoren, hafva Fullmäktige ansett, att Riksdagens bibliotekarie

hädanefter bör ega rätt till semester under en och en half månad årligen

å tid, som Fullmäktige kunna finna lämplig, samt att vikariens

ersättning jemväl bör utgå från ofvan nämnda förslagsanslag.

Vid beviljande af denna på ena eller andra sättet höjda aflöning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:r> 48.

5

lärer böra fästas det vilkor, att innehafvaren af befattningen skall vara

underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i

åligganden, hvilka Fullmäktiga kunna bestämma.

I händelse Riksdagen skulle besluta den ena eller andra af de

utaf Fullmäktige förordade åtgärder i afseende å riksdagsbiblioteket,

torde deraf blifva en gifven följd, att de utaf Riksdagen under den

4 Maj 1867 faststälda stadgan den för Riksdagens bibliotek och arkiv

måste i åtskilliga delar modifieras, och lära i sådant fall Fullmäktige

böra erhålla uppdrag att med förslag till erforderliga förändringar och

tillägg i nämnda stadganden inkomma.u

Utskottet har ansett skäl ej förefinnas att Under nu för handen

varande förhållanden föreslå Riksdagen att besluta anställande vid Riksdagens

bibliotek af en på ordinarie stat aflönad bibliotekarie; i följd

hvaraf Utskottet ej heller haft anledning ingå i pröfning af hvad

Fullmäktige i Riksgäldskontoret anfört för den händelse att ett dylikt

beslut om bibliotekarietjenstens ställande på ordinarie stat komme att

af Utskottet ifrågasättas.

Beträffande åter den af Herr Johansson i hans motion föreslagna

förhöjning i det till riksdagsbibliotekarien nu utgående arfvode, får

Utskottet till en början upplysa, att de bibliotekarien för närvarande

anslagna förmåner bestå dels i ett dagtraktamente, som utgår så länge

Riksdagen varar och hvilket blifvit af 1875 års Riksdag, med bifall

till 3:dje punkten af Stats-Utskottets Utlåtande N:r 89, bestämdt till

tio kronor, dels ock i Riksdagens, enligt § 21 af Riksgäldskontorets nu

gällande reglemente, gjorda medgifvande, att bibliotekets föreståndare

må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige

i Riksgäldskontoret åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig

vedbrand. Dessa aflöningsförmåner synas väl ringa i förhållande

till de göromål, som numera, i följd af bibliotekets ansenliga tillväxt

och deraf föranledda flitigare begagnande, bibliotekarien åligga. I följd

häraf och med afseende å angelägenheten deraf att bibliotekarien må

kunna temligen odeladt egna sin tid åt biblioteksgöromålen, anser Utskottet,

lika med såväl Fullmäktige som motionären i ämnet, en förhöjning

i aflöningen böra ega rum; hvarjemte och enär bibliotekariens

arbete påkallas ej blott under Riksdagens sammanvaro, utan äfven i

ej ringa mån under tiden mellan Riksdagarne, arfvodet torde böra utgå

ej såsom hittills endast för den tid, då Riksdagen är församlad, utan

för år. Beträffande arfvodets belopp, har Utskottet, med afseende å

hvad Fullmäktige i sitt ofvanintagna utlåtande anfört, ej ansett skäl

för närvarande förefinnas att bestämma detsamma högre än Fullmäktige

föreslagit, eller 2,000 kronor årligen, hvilket arfvode torde böra,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

i likhet med tjenstgöringspenningarne vid Riksgäldskontoret, månadsvis

utgå.

Förändrade förhållanden påkalla numera en omarbetning af de

utaf 1867 års Riksdag faststälda stadganden rörande Riksdagens arkiv

och bibliotek samt ett noggrannare bestämmande af bibliotekariens

åligganden, särskild! för tiden mellan Riksdagarne. Som likväl Fullmäktige

i Riksgäldskontor, som hafva öfverinseendet öfver biblioteket,

i sådant afseende torde böra afgifva förslag, innan beslut i ämnet

af Riksdagen fattas, men ett sådant förslag ej lärer kunna förr än till

nästa Riksdag inkomma, synes intet annat beslut för det närvarande

kunna i sammanhang med den förhöjda aflöningens beviljande lämpligen

fattas, än att bibliotekarien, intill dess att hans tjenstegöromål

kunna varda af Riksdagen bestämda, skall vara underkastad den tjenstgöringsskyldighet,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna skäl

honom ålägga.

Mot förslaget om semester för Riksdagsbibliotekarien har Utskottet

ej annan erinran att göra än att tiden för semesterns åtnjutande

synes höra bestämmas, icke, såsom föreslaget blifvit, till en. och en

half månad, utan — i öfverensstämmelse med gällande föreskrifter angående

dylik ledighet för innehafvare af andra tjenstebefattningar af

lika grad” med ifrågavarande bibliotekariebefattning — till eu månad;

och får Utskottet, på grund af hvad ofvan anförts, hemställa,

a) att Herr Johanssons förevarande motion må

på det sätt af Riksdagens bifallas, att aflöningen åt

Riksdagens bibliotekarie, för tiden från innevarande

års början räknadt, bestämmes till tvåtusen kronor

för år, att af förslagsanslaget till riksdagskostnader

såsom arfvode utgå och, efter afdrag för innevarande

år af hvad bibliotekarien, med tillämpning af hittills

gällande bestämmelser, vid denna Riksdags slut må

hafva under året såsom dagUaktamente uppburit,

månadsvis af Riksgäldskontoret till bibliotekarien utbetalas

;

b) att Riksdagens bibliotekarie må, utan afdrag

å det i nästföregående moment a) omförmälda arfvode,

åtnjuta semester under en månad årligen å tid, som

Fuilmäktige i Riksgäldskontoret bestämma samt. att

godtgörelse åt den person, som under bibliotekariens

semester bestrider hans befattning, må ur förslags
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.

7

anslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret

utbetalas;

c) att Riksdagen må åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

uppdraga att till nästa Riksdag inkomma

med förslag till de förändrade bestämmelser rörande

Riksdagens arkiv och bibliotek äfvensom angående

riksdagsbibliotekariens tjensteåligganden, som kunna

finnas erforderliga; samt

d) att riksdagsbibliotekarien, intilldess att hans

tjenstegöromål kunna varda af Riksdagen bestämda,

skall vara underkastad den tjenstgöringsskyldighet,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna skäl

honom ålägga.

Stockholm den 29 Mars 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. KEY.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.