Utlåtande, i anledning af väckt motion om förhöjning i det till Riksdagsbibliotekarien utgående arfvode.
1881-03-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1881:48, Utlåtande, i anledning af väckt motion om förhöjning i det till Riksdagsbibliotekarien utgående arfvode.
Dokumentets text
Stats-Utskottets'' Utlåtande N:o 48.
1
N:0 43.
Ant. till Riksd. Kansli den 29 Mars 1881, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om förhöjning i det till
Riksdagsbibliotekarien utgående arfvode.
(R. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 138) har herr J. Johansson från Bergsäng framstält förslagom
förhöjning i det till föreståndaren för Riksdagens bibliotek utgående
arfvode samt om rätt för honom att åtnjuta semester.
I motionen har Herr Johansson förmält, hurusom Rikets Ständer
vid 1847—1848 årens riksdag beslutat inrättandet inom sitt hus af
ett arkiv samt till inköp af böcker dertill och öfriga till dess bildande
och förökande nödvändiga utgifter anvisat ett belopp af 1,500 rdr.
Till komplettering och utvidgande af biblioteket hade hvardera af de
följande Riksdagarne anvisat 750 rdr. Vid 1859—1860 årens riksdag
ökades detta anslag till 800 rdr, och vid 1862—1863 årens riksdag
förhöjdes detsamma till 800 rdr om året.
Enligt ett år 1866 af Riksdagen fattadt beslut skulle alla skrifna
handlingar bilda ett arkiv, samt alla böcker och kartor ett bibliotek,
till förökande af hvilket sistnämnda anvisades ett årligt anslag af 900
kronor, hvilket anslag från år 1875 höjdes till 2,000 kronor. Så väl
genom dessa anslag som genom gåfvor och byten hade biblioteket
vunnit en sådan tillväxt att, då år 1866 detsamma innehölle omkring
Bill. till lliksd. Prot. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 27 Höft.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
3,000 band, så vore detta antal i närvarande stund nära fyrdubbladt.
Biblioteket bestode nemligen nu af närmare 12,000 band.
År 1867 hade Riksdagen faststält ännu gällande stadganden
rörande arkivet och biblioteket. Enligt desamma skulle biblioteket
under riksdag hållas tillgängligt hvarje söckendag klockan 10 — 2 och
5 — 7, samt, då statsrevisorerne vore församlade, på de tider, som Fullmäktige
i Riksgäldskoutoret, efter derom af Revisorerne gjord framställning,
egde att bestämma. Riksdagsmännens olika lefnadsvanor
föranledde dock dertill att biblioteket behöfde hållas öppet, så vidt
möjligt vore, hela dagen, hvilket ock i allmänhet plägade vara fallet,
äfvensom att tillträde dit, tack vare bibliotekariens tillmötesgående,
lemnats på söndagarne. Mellan riksdagarne egde de af Kongl. Maj:t
tillförordnade komitier att, efter anmälan hos bibliotekarien, begagna
sig af arkivets och bibliotekets samlingar. Härförutan hade dessa
samlingar hållits för kyrkomötet tillgängliga på tider, som kyrkomötet
begärt. En gifven följd af dessa med flere i motionen omförmälda
förhållanden hade varit att bibliotekarien funnit nödigt att af egen
drift och intresse för saken hålla biblioteket öppet äfven mellan riksdagarne
vissa timmar i hvarje vecka, och den 27 November 1879 hade
Fullmäktige i Riksgäldskoutoret föreskrifvit, att detsamma skulle hållas
tillgängligt vissa dagar på bestämda tider.
Uti skrifvelse den 8 Februari 1866 hade Fullmäktige uttalat den
åsigt, att intill dess arkivet och biblioteket vunnit ett sådant omfång,
att anställandet af eu särskild! aflönad bibliotekarie vore af nödvändigheten
påkalladt, befattningen med den omedelbara vården om och tillhandahållande
af der förvarade böcker och handlingar kunde, mot erhållande
af fri bostad vid biblioteket och arfvode under riksdagarne,
ombesörjas af någon tjensteman vid Riksgäldskoutoret, som Fullmäktige
dertill utsåge, hvilken åsigt ock af Riksdagen gillades och vann
tillämpning i de år 1867 utfärdade stadganden. Samma år hade Fullmäktige
uppdragit nämnda befattning åt den tjensteman, som alltsedan
år 1858 haft sig densamma anförtrodd. Arfvodet, som år 1867 bestämdes
till 8 rdr 25 öre per dag under riksdag, och således till omkring
990 rdr per år, hade år 1875 förhöjts till 10 kronor för dag,
eller i rundt tal till 1,200 kronor per år, beroende af riksdagens längd.
Detta arfvode syntes motionären, med afseende på det ökade anslaget
till bokinköp och de i motionen påpekade förhållanden i fråga
om bibliotekets tillgänglighet äfven under tiden mellan riksdagarne,
som småningom utvecklat sig, numera vara allt för ringa i förhållande
till det ansvar och de åligganden, som bibliotekarien hade, och de anspråk,
som på honom stäldes. Motionären har derför hemstält, att
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
3
Riksdagen behagade tilldela nämnde bibliotekarie ett arfvode af 200
kronor, att af honom i början af hvarje månad af året utaf riksdagskostnadsmedlen
uppbäras.
Med afseende å hans trägna befattning under riksdagarne, och
då han lika väl som andra tjensteman, hvilka åtnjöte förmån af semester,
vore i behof deraf, har motionären vidare hemstält, att bibliotekarien
måtte beredas tillfälle att under sommaren på tid, som dertill
kunde finnas lämplig, erhålla semester under sex veckor.
Då ifrågavarande bibliotek är stäldt under Fullmäktiges i Riksgäldskontoret
öfverinseende, har Utskottet från Fullmäktige begärt
det yttrande, hvartill förevarande motion kunde föranleda.
Fullmäktiges till följd häraf afgifna utlåtande är af följande
innehåll:
“I den mån biblioteket vuxit och till följd deraf blifvit mera
gagnande, har detsamma, ursprungligen afsedt endast för Riksdagens,
Statsrevisorers och komitéers behof, allt mer och mer anlitats äfven
af embetsverken, och detta ej mindre på grund af dess närbelägenhet
utan äfven och hufvudsakligen till följd deraf att det i åtskilliga frågor
af synnerlig vigt för embetsverken innehåller en rikhaltig och i vissa
grenar den inom riket fullständigaste samling arbeten. Utan tvifvel
måste bibliotekets uppgift äfven framgent i främsta rummet varda densamma
som med dess inrättande afsågs. Om likväl biblioteket ej mindre
för de komitéer, hvilka numera icke sällan anlita dess böcker och handlingar,
än äfven för embetsverken skall blifva af verksamt gagn,
måste detsamma vara tillgängligt åtminstone några timmar hvarje
söckendag äfven under den tid, då Riksdagen icke är samlad.
Om dessa åsigter vinna godkännande, måste den person, som har
bibliotekets tillhandahållande och vård sig anförtrodd, nästan uteslutande
deråt egna sin tid och sina arbetskrafter, i hvilket fall han ock synes
böra ega berättigade anspråk att i likhet med öfrige tjenstemän åtnjuta
fast anställning med derför bestämda löneförmåner, och Fullmäktige
få för den skull hemställa, att Stats-Utskottet ville hos Riksdagen
göra framställning derom att en på ordinarie stat afton ad bibliotekarie
måtte varda vid Riksdagens bibliotek anstäld.
I afseende å löneförmånerna för bibliotekarien, hvilka, enligt
motionärens, af Fullmäktige delade åsigt, borde utgå af förslagsanslaget
till riksdagskostnader, anse Fullmäktige desamma lämpligen kunna bestämmas
med ledning af de vid 1877 års riksdag för tjenstemännen i
de lägre lönegraderna vid Kongl. Biblioteket faststälda nya löner samt
aflöningen fördelas i lön och tjenstgöringspenningar; och torde, i fråga
om tjenstens tillsättande, rätt till semester och pension in. m. böra
4
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 48.
tillämpas enahanda grunder, som i sådant afseende äro gällande för
Riksgäldskontorets tjenstemän. Om denna Fullmäktiges åsigt skulle
af Stats-Utskottet och Riksdagen omfattas, torde Fullmäktige, under
hvilkas öfverinseende biblioteket väl fortfarande kommer att lyda, erhålla
uppdrag att i den ordning, gällande reglemente föreskrifter,. gå
i författning om tillsättande af tjensten, hvars innehafvare skulle blifva
likstäld med Riksgäldskontorets tjenstemän.
Skulle åter Utskottet icke finna sig kunna till Riksdagen göra
framställning om bibliotekarietjenstens ställande på ordinarie stat, få
Fullmäktige med anledning af motionen förmäla, att Fullmäktige, som
med fästadt afseende på de stegrade anspråken på bibliotekets tillhandahållande
visserligen anse någon tillökning i bibliotekariens aflöningsförmåner
böra honom beviljas, likväl finna sig icke kunna tillstyrka
sagde tillöknings utgående till det i motionen föreslagna belopp, så
länge bibliotekariebefattningen bestrides af dess nuvarande innehafvare,
hvilken, efter att hafva varit anstäld såsom notarie och registrator i
Riksgäldskontoret, den 28 Maj 1874 förflyttades på indragningsstat
med rättighet för honom att fortfarande uppbära den enligt då gällande
aflöningsstat honom tillkommande lön af 3,000 kronor, men med skyldighet
att, om Fullmäktige sådant påkalla, åter inträda i tjenstgöring mot
erhållande af den enligt den vid återinträdet gällande aflöningsstat
bestämda lön och arfvode. Med hänsyn härtill och då i betraktande
tages att med bibliotekariebefattningen hittills varit och tills vidare
torde komma att blifva förenade fördelarne af fri bostad och vedbrand,
anse Fullmäktige, utan att hafva något att erinra mot den nuvarande
innehafvarens sätt att sköta befattningen, att, så länge Fullmäktige
icke begagna den dem tillkommande rätt att inkalla honom till tjenstgöring
i Riksgäldskontoret, det af motionären föreslagna arfvode må,
utöfver de öfriga förmåner, livilka tillkomma den nuvarande innehafvaren
af befattningen, för honom utgå med 2,000 kronor årligen.
Då emellertid, ehvad bibliotekarietjensten blifver tillsatt på ordinarie
stat eller fortfarande som hittills skall allenast på förordnande
bestridas, befattningen, hvilken, såsom motionären jemväl antydt, ganska
träget och isynnerhet under riksdagarne upptager bibliotekariens tid,
synes icke mindre än andra statens eller riksdagens tjänster böra berättiga
innehafvare!! till någon tids ledighet utan skyldighet till afdrag
å lönevilkoren, hafva Fullmäktige ansett, att Riksdagens bibliotekarie
hädanefter bör ega rätt till semester under en och en half månad årligen
å tid, som Fullmäktige kunna finna lämplig, samt att vikariens
ersättning jemväl bör utgå från ofvan nämnda förslagsanslag.
Vid beviljande af denna på ena eller andra sättet höjda aflöning
Stats-Utskottets Utlåtande N:r> 48.
5
lärer böra fästas det vilkor, att innehafvaren af befattningen skall vara
underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i
åligganden, hvilka Fullmäktiga kunna bestämma.
I händelse Riksdagen skulle besluta den ena eller andra af de
utaf Fullmäktige förordade åtgärder i afseende å riksdagsbiblioteket,
torde deraf blifva en gifven följd, att de utaf Riksdagen under den
4 Maj 1867 faststälda stadgan den för Riksdagens bibliotek och arkiv
måste i åtskilliga delar modifieras, och lära i sådant fall Fullmäktige
böra erhålla uppdrag att med förslag till erforderliga förändringar och
tillägg i nämnda stadganden inkomma.u
Utskottet har ansett skäl ej förefinnas att Under nu för handen
varande förhållanden föreslå Riksdagen att besluta anställande vid Riksdagens
bibliotek af en på ordinarie stat aflönad bibliotekarie; i följd
hvaraf Utskottet ej heller haft anledning ingå i pröfning af hvad
Fullmäktige i Riksgäldskontoret anfört för den händelse att ett dylikt
beslut om bibliotekarietjenstens ställande på ordinarie stat komme att
af Utskottet ifrågasättas.
Beträffande åter den af Herr Johansson i hans motion föreslagna
förhöjning i det till riksdagsbibliotekarien nu utgående arfvode, får
Utskottet till en början upplysa, att de bibliotekarien för närvarande
anslagna förmåner bestå dels i ett dagtraktamente, som utgår så länge
Riksdagen varar och hvilket blifvit af 1875 års Riksdag, med bifall
till 3:dje punkten af Stats-Utskottets Utlåtande N:r 89, bestämdt till
tio kronor, dels ock i Riksdagens, enligt § 21 af Riksgäldskontorets nu
gällande reglemente, gjorda medgifvande, att bibliotekets föreståndare
må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige
i Riksgäldskontoret åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig
vedbrand. Dessa aflöningsförmåner synas väl ringa i förhållande
till de göromål, som numera, i följd af bibliotekets ansenliga tillväxt
och deraf föranledda flitigare begagnande, bibliotekarien åligga. I följd
häraf och med afseende å angelägenheten deraf att bibliotekarien må
kunna temligen odeladt egna sin tid åt biblioteksgöromålen, anser Utskottet,
lika med såväl Fullmäktige som motionären i ämnet, en förhöjning
i aflöningen böra ega rum; hvarjemte och enär bibliotekariens
arbete påkallas ej blott under Riksdagens sammanvaro, utan äfven i
ej ringa mån under tiden mellan Riksdagarne, arfvodet torde böra utgå
ej såsom hittills endast för den tid, då Riksdagen är församlad, utan
för år. Beträffande arfvodets belopp, har Utskottet, med afseende å
hvad Fullmäktige i sitt ofvanintagna utlåtande anfört, ej ansett skäl
för närvarande förefinnas att bestämma detsamma högre än Fullmäktige
föreslagit, eller 2,000 kronor årligen, hvilket arfvode torde böra,
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
i likhet med tjenstgöringspenningarne vid Riksgäldskontoret, månadsvis
utgå.
Förändrade förhållanden påkalla numera en omarbetning af de
utaf 1867 års Riksdag faststälda stadganden rörande Riksdagens arkiv
och bibliotek samt ett noggrannare bestämmande af bibliotekariens
åligganden, särskild! för tiden mellan Riksdagarne. Som likväl Fullmäktige
i Riksgäldskontor, som hafva öfverinseendet öfver biblioteket,
i sådant afseende torde böra afgifva förslag, innan beslut i ämnet
af Riksdagen fattas, men ett sådant förslag ej lärer kunna förr än till
nästa Riksdag inkomma, synes intet annat beslut för det närvarande
kunna i sammanhang med den förhöjda aflöningens beviljande lämpligen
fattas, än att bibliotekarien, intill dess att hans tjenstegöromål
kunna varda af Riksdagen bestämda, skall vara underkastad den tjenstgöringsskyldighet,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna skäl
honom ålägga.
Mot förslaget om semester för Riksdagsbibliotekarien har Utskottet
ej annan erinran att göra än att tiden för semesterns åtnjutande
synes höra bestämmas, icke, såsom föreslaget blifvit, till en. och en
half månad, utan — i öfverensstämmelse med gällande föreskrifter angående
dylik ledighet för innehafvare af andra tjenstebefattningar af
lika grad” med ifrågavarande bibliotekariebefattning — till eu månad;
och får Utskottet, på grund af hvad ofvan anförts, hemställa,
a) att Herr Johanssons förevarande motion må
på det sätt af Riksdagens bifallas, att aflöningen åt
Riksdagens bibliotekarie, för tiden från innevarande
års början räknadt, bestämmes till tvåtusen kronor
för år, att af förslagsanslaget till riksdagskostnader
såsom arfvode utgå och, efter afdrag för innevarande
år af hvad bibliotekarien, med tillämpning af hittills
gällande bestämmelser, vid denna Riksdags slut må
hafva under året såsom dagUaktamente uppburit,
månadsvis af Riksgäldskontoret till bibliotekarien utbetalas
;
b) att Riksdagens bibliotekarie må, utan afdrag
å det i nästföregående moment a) omförmälda arfvode,
åtnjuta semester under en månad årligen å tid, som
Fuilmäktige i Riksgäldskontoret bestämma samt. att
godtgörelse åt den person, som under bibliotekariens
semester bestrider hans befattning, må ur förslags
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48.
7
anslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret
utbetalas;
c) att Riksdagen må åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
uppdraga att till nästa Riksdag inkomma
med förslag till de förändrade bestämmelser rörande
Riksdagens arkiv och bibliotek äfvensom angående
riksdagsbibliotekariens tjensteåligganden, som kunna
finnas erforderliga; samt
d) att riksdagsbibliotekarien, intilldess att hans
tjenstegöromål kunna varda af Riksdagen bestämda,
skall vara underkastad den tjenstgöringsskyldighet,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna skäl
honom ålägga.
Stockholm den 29 Mars 1881.
På Stats-Utskottets vägnar:
E. KEY.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.