Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående medgifvande för Strömsholms nya kanalbolag att medelst årliga afbetalningar gälda återstoden af eu bolagets skuld till staten.

1881-04-04 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:52, Utlåtande, angående medgifvande för Strömsholms nya kanalbolag att medelst årliga afbetalningar gälda återstoden af eu bolagets skuld till staten.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

X:<>

Ånk. till Eiksd. Kansli den 4 April 1881, kl. 3 e. in.

Utlåtande, angående medgifvande för Strömsholms nya kanalbolag

att medelst årliga afbetalningar gälda återstoden af eu

bolagets skuld till staten.

(Il, A.)

I 3:dje punkten inom. c) af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4, angående

Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan

början af 1880 års riksdag, anmälde Utskottet, att Utskottet framdeles

under riksdagens lopp komme att afgifva särskildt utlåtande om hvad

Riksdagens år 1880 församlade Revisorer i sin berättelse anfört beträffande

fullgörande af Strömsholms nya kanalbolags betalningsskyldighet

till Riksgäldskontoret, äfvensom om en i samma ämne väckt, till Utskottet

remitterad enskild motion.

Revisorernes yttrande i förevarande ämne återfinnes å sid. 95—99 af

deras senast afgifna berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning, till bvilket yttrande, äfvensom till kanalbolagets

styrelses å sid. 220—224 af berättelsen intagna förklaring, Utskottet tillåter

sig hänvisa.

I ofvanberörda enskilda motion, väckt inom Första Kammaren af

Herr II. R. W. Galm (Nio 3), hemställes, att Riksdagen måtte besluta,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

det Riksgäldskontorets återstående fordran hos Strömsholms nya kanalbolag,

som oberäknad! räntor skulle utgöra 4-7,697 kronor 84 öre, måtte

eftergifvas och i räkenskaperna afskrifvas.

Emellertid har, sedan Utskottets ofvannämnda Utlåtande N:o 4 afgafs,

till Riksdagen ankommit samt till Utskottet remitterats en i samma

ämne den 11 sistlidne Februari af Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåten nådig

proposition (N:o 16); och har Utskottet i ett sammanhang till behandling

förehaft hvad rörande Strömsholms nya kanalbolags betalningsskyldighet

sålunda blifvit af dels Kongl. Maj:t, dels Riksdagens Revisorer och

dels ofvannämnde enskilde motionär bragt under Riksdagens pröfning.

I nyssnämnda nådiga proposition, till hvilken Utskottet, beträffande

åtskilliga närmare detaljer, får hänvisa, anföres hufvudsakligen,

att Rikets Ständer vid 1840—1841 års riksdag afsatt eu summa af

600,000 Rdr banko att, förräntad af Riksgäldskontorets fullmäktige enligt

stadgade grunder, användas, jemte upplöpande räntor, till utbetalning

under femton års tid af 50,000 Rdr banko årligen för ombyggnad af

Strömsholms kanal och slussverk;

att det den 28 April 1842 utaf Kongl. Maj:t utfärdade privilegium

för det nya bolag, som under benämning Strömsholms nya kanalbolag

för ombyggnadens utförande bildats, bland annat innehaller, i § 5, att

efter arbetets fullbordan borde af kanalinkomsterna afsättas 5,000 Rdr

banko om året till samlande af en fond för framtida större reparationer,

intill dess denna fond, med derå upplupna och till kapitalet lagda räntor,

uppginge till 200,000 Rdr banko, hvarefter räntan komme att inberäknas

bland kanalverkets inkomster; att utlåningarne af dessa medel samt

bevakningen af låne- och säkerhetshandlingarne derför skulle besörjas af

bolaget, men handlingarne blifva under Riksgäldskontorets vard, samt att,

om fondens kapital antingen helt och hållet eller till någon del medtoges

för större reparationer, räntan åter borde läggas till kapitalet och af

kanalinkomsterna ånyo afsättas 5,000 Rdr årligen, intill dess fonden

åter uppgått till 200,000 Rdr banko, samt i § (i, att från och med det

år, då kanalen vore fullt färdig och farbar,'' skulle, sedan af kanalverkets

inkomster blifvit afdragna och godtgjorda kostnaderna för kanalens och

slussverkets samt kanalfartens ändamålsenliga vidmakthållande, aflöningar

och arfvoden, bevillning samt allt hvad till årlig kostnad för kanalverket

kunde hänföras och således äfven den i § 5 omförmälda afsättning till

reparationsfonden, äfvensom den enligt § 10 i privilegium aktieegarne tillkommande

utdelning af högst 15,000 Rdr banko om aret, all öfrig in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

7

kemist tillfalla staten såsom godtgörelse för dess förskott till kanalbyggnaden;
att

Kongl. Maj:t den 22 December 1851, i öfverensstämmelse med

Rikets Ständers beslut, medgifvit, utom annat, att bolaget, såsom understöd

för kanalarbetets utförande, finge från handels- och sjöfartsfonden

under nio år utbekomma ett belopp af högst 75,000 kronor årligen under

vilkor, bland andra: att 225,000 kronor af understödsbeloppet vore anslag

utan återbetalningsskyldighet, men återstoden 450,000 kronor utgjorde ett

räntefritt förskott, hvilket från och med år 1860 borde med 9,000 kronor

årligen -till dess full liqvid skett återgäldas till nämnda fond; att dessa

9,000 kronor borde af kanalinkomsterna utgå, innan någon utdelning å

aktierna enligt § 10 i privilegiet finge åtnjutas, hvaremot den summa,

som efter ombyggnadsarbetets fullbordande skulle, enligt § 5 i privilegiet,

årligen afsättas till reparationsfond, finge minskas från 7,500 till 4,500

kronor under så lång tid, som å,tginge för amortering af det nämnda statsbidraget;

samt

att, sedan bolaget ytterligare mot obligationer af den 31 December

1857 upptagit ett lån å 250,000 kronor att genom amortering gäldas på

36 år, kanalarbetet omsider blifvit fullbordadt samt år 1860 behörigen

afsynadt och godkändt, efter att hafva medtagit, utöfver den beräknade,

en kostnad af 880,000 kronor.

I den nådiga propositionen förmäles vidare, att, sedan Riksdagens år

1847 församlade Revisorer frarnstält anmärkningar mot vissa kanalbolagets

åtgöranden, samt Riksdagen, i anledning häraf, åt fullmäktige i Riksgäldskontoret

uppdragit att vidtaga de åtgärder, som kunde finnas af behofvet

påkallade dels för att af Strömsholms nya kanalbolag utkräfva fullgörandet

för den förflutna tiden af de bolaget mot staten åliggande skyldigheter,

för så vidt dessa ej ännu blifvit af bolaget behörigen fullgjorda,

(dier statens rätt blifvit genom af bolaget fattade beslut eller vidtagna

åtgärder för nära trädd, och dels för att förmå samma bolag att för

framtiden noggrant iakttaga de bolaget åliggande förbindelser till staten,

så hade fullmäktige anhängiggjort rättegång mot kanalbolaget

med yrkande af rättelser i vissa anmärkta bokföringsåtgärder och

återbäring till Riksgäldskontor af hvad orätt tillgodoförts aktieegarne;

och hade bolaget genom Kongl. Maj:ts dom den 30 Juni 1878

förpligtats dels att till Riksgäldskontoret inbetala den afkastning af bolagets

egendomar Skantzen, Norrtunbo och Finntorp, af en bolaget tillhörig

bro vid Borgåsund samt hamn- och lastageplats derstädes och af en kanal
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

jakt, äfvensom den ränta å bokförd innestående aktieutdelning och å tillfälligtvis

deponerade medel, som från och med 1865 års början influtit

och, med iakttagande af privilegiets bestämmelser, skolat statsverket tillfalla,

likasom att till statsverket återgälda ett belopp, som motsvarade

den under åren 1868 med 1873 behållna afkastningen af telegrafstationen

vid Strömsholm, hvilka alla belopp skulle bestämmas genom vidräkning

af fem personer, af hvilka parterna hvardera nämnde två och den femte

utsåges af dessa fyra eller, der desse ej om valet enades, af Rådstufvurätten

i Stockholm; dels att å det belopp, som sålunda blefve bestämdt,

gälda fem procent ränta från stämningsdagen, den 1 September 1875, tills

betalning skedde; dels ock att för framtiden bland bolagets tillgångar upptaga

och redovisa nämnde egendomar, bro, hamn- och lastageplats samt

kanaljakt, men deremot ur räkenskaperna afskrifva ett aktieegarne till

godo uppfördt belopp af 77,616 kronor; parterna öppet lemnadt att, derest

de ej åtnöjdes med vidräkningsmännens beslut, derom i laga ordning tvista.

Uti en till Kongl. Maj:t under nästlidet år ingifven skrift har derefter

Strömsholms nya kanalbolag genom sin direktion andragit, bland annat:

att det belopp, kanalbolaget skulle till statsverket inbetala, blifvit af vidräkningsmännen

bestämdt till 80,838 kronor 47 öre jemte ränta derå från

den 1 September 1875;. att bolaget visserligen sökt någon jemkning i

vidräkningsmännens beslut, men dock till Riksgäldskontoret i afräkning å

sin skuld inbetalt tillsammans 27,822 kronor 32 öre; att, efter det 1879

års afbetalningar blifvit fullgjorda, återstoden å lånet från handels- och

sjöfartsfonden utgjorde 297,000 kronor och å bolagets obligationslån

136,500 kronor; att kanalinkomsterna, som år 1873 bestigit sig till 143,176

kronor 23 öre, sedermera år efter år så nedgått, att de år 1879 utgjort

allenast 59,463 kronor 12 öre, och hvarken under sistnämnda eller näst

föregående år 1878 lemnat tillgång till någon utdelning åt aktieegarne;

att denna minskning i kanalens intrader kunde, utom ogynsainma konjunkturer

för jern- och trävaruindustrien, tillskrifvas de många under senare

åren anlagda jernvägar, som täflade med kanalen och fråndroge den

inkomster, nemligen Norbergs, Stockholm—Vesterås—Bergslagens, Oxelösund

—Flen—Vestmanlands och Bergslagernas, bland hvilka Oxelösund—Flen

—Vestmanlands-banan framdragits öfver en del af kanalbolagets hamnoch

lastageplats vid Borgåsund; att under sådana förhållanden bolaget

såge sig ur stånd att fullgöra den detsamma ålagda betalningsskyldighet,

derest icke någon lättnad dervid bereddes bolaget; att, om ock de svårigheter,

bolaget utan eget förvållande iråkat, icke innefattade tillräckligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Uiskottets Utlåtande N:o 52.

9

skäl till bolagets frikallande från vissa dess förbindelser, de dock från

statens sida torde förtjena behjertande; samt att, på grund häraf och i

ändamål att förekomma de olägenheter, hvilka äfven för staten skulle

följa af bolagets tvungna upplösning och realisation, bolaget anhölle, att

Kongl. Maj:t måtte bereda bolaget eftergift för återstoden af den detsamma

ådömda skuld till statsverket, eller ock, om hinder för bifall härtill

skulle möta, att, till förekommande af utmätning, statens fordran med

ränta måtte få utgå af bolagets hos Riksgäldskontoret förvarade reparationsfond,

vid 1880 års början utgörande 159,570 kronor 8 öre, mot förpligtelse

för bolaget att genom fortsatta inbetalningar fylla densamma till

bestämdt belopp af 300,000 kronor.

Efter inhämtande af yttrandena i ämnet ej mindre af Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader, än ock af fullmäktige i Riksgäldskontoret,

hvilka dervid upplyst att kanalbolaget i afräkning å det bolaget till utgifvande

ådömda belopp under den 1 Juli 1880 ytterligare inbetalt 4,868

kronor 31 öre och således af betalt tillhopa 32,690 kronor 63 öre, har

Kongl. Maj:t, som funnit direktionens för Strömsholm nya kanalbolag anhållan

om beredande af eftergift för återstoden af bolagets ifrågavarande

skuld icke böra vinna afseende, i ofvanberörda nådiga proposition föreslagit

Riksdagen att, med hänsyn till hvad i ärendet förekommit och då

ringa utsigt förefunnes för bolaget att genom inflytande kanalinkomster

vinna medel till skuldens gäldande, medgifva, att skulden finge medelst

årliga afbetalningar gäldas dels med det belopp, 4,500 kronor, som eljest

enligt Kongl. brefvet den 22 December 1851 skolat till reparationsfonden

årligen afsättas, och dels med den å nyssnämnda fond upplöpande ränta,

under vilkor likväl ej mindre att bolaget, intill dess skulden till fullo

guldits, afstode från all utdelning samt till fondens fyllande använde det

belopp, som eljest kunnat utdelas, äfvensom förbunde sig att icke begagna

sin rätt att öka amorteringen å det af bolaget emot obligationer af den

31 December 1857 upptagna-lån, än äfven att, efter det nu ifrågavarande

skuld till staten blifvit gulden, reparationsfonden skulle enligt förut bestämda

grunder åter årligen ökas, till dess den uppnådde sin i privilegiet

bestämda storlek, 300,000 kronor.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader har i sitt i den

nådiga propositionen omförmälda yttrande anfört, bland annat, att den

bildade reparationsfonden torde för någon tid vara fullt tillräcklig och

betryggande, isynnerhet som kanalen alltid väl underhållits, betydliga förbättringar

derå bekostats samt flertalet slussar blifvit med nya portar förBili.

till Biksd. Prof. 1881. 4 Samt. 1 Afd. 30 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 52.

sedda, hvarjemte åtskilligt virke och andra materialier anskaffats i förlag

för framtida reparationer, allt utan att reparationsfonden vid något tillfälle

anlitats.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva i sitt underdåniga utlåtande anfört,

bland annat, att det vid den år 1880 hållna revisionen af kanalbolagets

räkenskaper och förvaltning under besigtningsresa utefter hela kanalen

utrönts, att densamma med alla dess tillhörigheter vore väl underhållen,

samt att den till deltagande i berörda förrättning af fullmäktige

utsedde revisor, som af fullmäktige erhållit särskilda föreskrifter med anledning

af den bolaget ådömda betalningsskyldighet till Riksgäldskontoret,

såsom sin åsigt för fullmäktige tillkännagifvit, att en del af reparationsfonden

helt visst kunde till skuldens gäldande användas, utan att kanalens

bestånd äfventyrades; hvaremot den bolaget tillhöriga egendom, som

skulle kunna utan skada för kanalen afyttras för beredande af tillgång

till skuldens betalande, funnits vara af mindre värde; vid hvilket förhållande

det synts fullmäktige vara ganska naturligt och med lag öfverensstämmande

att använda en disponibel och för kanalverket umbärlig tillgång,

sådan som en del af reparationsfonden, till gäldande af förfallen

och utmätningsbar skuld.

Riksdagens Revisorer hafva visserligen i sin berättelse erinrat, att bolaget,

för att bereda sig tillgång till fullgörande af sin betalningsskyldighet,

borde från aktieegarne återfordra de af dem uppburna belopp, som

ej rätteligen bort till dem utdelas; men häremot har kanalbolagets styrelse

i sin förklaring, likasom Herr Gahn i sin motion, invända att aktierna i

bolaget vore stälda till viss man eller ordres och, med transport försedda,

gälde för innehafvaren, utan att anmälan om öfverlåtelse hos direktionen

eller bolaget varit föreskrifven eller egt rum; att utdelningskupongerna

inlöstes mot kupongens aflemnande; att under tidens lopp aktierna, med

transport försedda, flera gånger öfvergått från en till annan person, utan

att visas kunde, när sådant skett; samt att vid sådant förhållande, och

enär bevis således saknades om hvilken som uppburit utdelningen eller af

aktien vid derå skedd utdelning varit egare, bolaget ansett talan mot någon

person om återbäring icke kunna anställas.

Utskottet får upplysa, att ifrågavarande reparationsfond för närvarande

består af följande, i Riksgäldskontoret deponerade värdepapper, nemligen:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

11

Allmänna Hypoteksbankens 5 % obligationer

o

a

kronor

46,800

—

Allmänna Hypoteksbankens 41/,, % obligationer ...

o

a

»

24,400

—

Allmänna Hypoteksbankens 4 % obligationer... .

o

a

97,700

—

Mälareprovinsernas Hypoteksförenings 4 % obligation

o

a

200

—

Stora Kopparbergs Bergslags 5 % obligationer

o

a

500

—

samt Söderhamns stads 5Vä % obligationer . ..

o

a

»

2,000

—

Kronor

171,100

—

hvilket kapital, efter ofvan angifna räntefot å de olika obligationsposterna,

lemnar en årsränta af 7,464 kronor.

Det af Herr Gahn i hans motion gjorda förslag om eftergift af bolagets

betalningsskyldighet anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, ej förtjena

afseende. Deremot och vid det af såväl fullmäktige i Riksgäldskontoret

som Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader vitsordade

förhållande, att kanalen är väl underhållen, samt enär således behofvet af

reparationsfondens fortsatta tillväxt för det närvarande ej synes i någon

mån trängande, anser Utskottet sig böra tillstyrka Riksdagen att medgifva

det sätt* för betalning af bolagets återstående skuld till Riksgäldskontor,

som Kongl. Maj:t föreslagit. Skulle bolaget förvägras att för

gäldens betalning använda den för kanalens skötsel och underhåll umbärliga

del af dess tillgångar, som ligger i upplöpande räntor å reparationsfonden,

samt för skuldens infriande vara hänvisadt endast till ovissa och

antagligen obetydliga öfverskott å kanalinkomsterna, torde det dröja ganska

länge, innan ifrågavarande skuld med derå upplöpande 5 % ränta

varder gulden, hvaremot en å ömse sidor önskvärd slutlig uppgörelse lärer

inom en jemförelsevis ganska kort tid kunna bringas till stånd, om

bolaget får, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till liqviderna årligen, till dess

skulden betalts, använda fondens räntor samt de 4,500 kronor, som eljest

skolat af kanalinkomsterna till fonden afsättas.

Utskottet hemställer för den skull,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

nådiga proposition, må medgifva, att Strömsholms

nya kanalbolags återstående, ifrågavarande skuld

till Riksgäldskontoret må medelst årliga afbetalningar

gäldas dels med det belopp, 4,500 kronor, som eljest

enligt Kongl. brefvet den 22 December 1851 skolat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

till reparationsfonden årligen afsättas, och dels med den

å nyssnämnda fond upplöpande ränta, under vilkor likväl

ej mindre att bolaget, intill dess skulden till fullo

guldits, afstår från all utdelning samt till fondens fyllande

använder det belopp, som eljest kunnat utdelas,

äfvensom förbinder sig att icke begagna sin rätt att

öka amorteringen å det af bolaget emot obligationer af

den 31 December 1857 upptagna lån, än äfven att,

efter det nu ifrågavarande skuld till staten blifvit gulden,

reparationsfonden skall enligt förut bestämda grunder

åter årligen ökas, till dess den uppnår sin i privilegiet

bestämda storlek, 300,000 kronor.

I händelse af bifall härtill,

torde Utskottet få sig uppdraget att om Riksdagens

beslut meddela fullmäktige i Riksgäldskontoret

nödig underrättelse.

Stockholm den 4 April 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. KEY.

Herr O. B. Olsson har begärt få antecknadt, att han i Utskottet

icke deltagit i behandlingen i detta ärende.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 18 81.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.