Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt för enskilda jernvägsbolag till samtrafik med stambanorna utan särskild ersättning.

1881-04-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:53, Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt för enskilda jernvägsbolag till samtrafik med stambanorna utan särskild ersättning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtslcottets Utlåtande N:o 53.

1

N:o 53.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 April 1881, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt för enskilda jernvägsbolag

till samtrafik med stambanorna utan särskild

ersättning.

(R. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 51) har Herr N. J. Boström — med uppgift, att Styrelsen

för statens jernvägstrafik, i afsigt dels att bringa de enskilda

jernvägarne till en trafiktaxa lika med statens, dels ock att fordra en

högre afgift af de enskilda jernvägarne för samtrafiken och göromålens

bestridande å föreningsstationen, uppsagt alla med de enskilda jernvägsbolag

uppgjorda kontrakt om samtrafik, och enär statens jernvägstrafiktaxa

innehölle oegentligheter samt statens jernvägstrafik i tillförandet

af passagerare och gods från de enskilda banorna till statsbanorna

åtnjöte ersättning för samtrafikens besörjande — föreslagit,

att de enskilda jernvägsbolag, hvilka med ändpunkt sammanslöte sig

till stambanorna, måtte tillåtas samtrafik med dem samt att vid föreningspunkten

få såväl stationsgöromålen som expeditionen i öfrigt af

statens tjenstemän utan ersättning besörjd.

Den af ofvannämnde motionär sålunda förebragta fråga om samtrafik

mellan statens och enskilda jern vägar har redan tillförene gjorts

till föremål för Riksdagens uppmärksamhet. Vid 1876 års riksdag

väcktes ett förslag, liknande det af Herr Boström nu framlagda. I

Bill. till Riksd. Prot. 1881. 4. Samt. 1 Afd. 31 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 53.

sitt deröfver afgifna Utlutande (Nio 46) anförde 18<6 ms Stats-Utskott,

att visserligen åtskilliga bibanor tillförde statsbanorna ökad trafik, men

att å andra sidan sådana funnes, Indika täflade med statsbanorna, äfvensom

sådana, hvilka hade eu särskild lokaltrafik, oberoende af statsbanans;

att derjemte de enskilda banorna erhölle en betydlig trafik

från statsbanorna, i följd hvaraf den fördel, som dessa senare af de

förra kunde erhålla, ej i och för sig påkallade befrielse från förvaltningsbidrag;

att dessa bidrag utgjorde en till beloppet ganska billigersättning

för arbete, som statens jernvägspersonal åt de enskilda bolagen

utförde, bestående i åtskillig bokföring, emottagande af gods,

biljettförsäljning, ordnande och afsändande af tåg, omlastning, varutransport

och dylikt; samt att en eftergift af berörda förvaltningsbidrag

så mycket mindre syntes böra medgifvas som statens jernvägstrafik

borde skötas såsom eu affär för sig, utan afseende på det understöd,

staten kunde vara benägen att bevilja de enskilda bolagen. Pa

dessa med flera skäl afslog 1876 ars Riksdag det da väckta förslag,

att Riksdagen måtte medgifva att enskilda jernvägsbolag finge utan

ersättning ansluta sig till och ingå på statens jernvägar.

Sedan härefter Riksdagens år 1879 församlade Revisorer i sin berättelse

angående statsverket fäst uppmärksamheten på frågan om

enskilda jernvägsbolags samtrafik med statens jernvägar samt dervid

uttryckt den mening, att äfven de jernvägsbolag, som då ännu vore befriade

från förvaltningsbidrags erläggande, borde utgifva sådant, afgaf

jernvägstrafikstyrelsen häröfver underdånigt utlåtande, deri framhölls,

bland annat, att berörda fråga icke voro eu sådan, som af staten ensam

kunde eller borde afgöras. Betraktade man densamma rätt, så maste

erkännas, att staten i sjelfva verket endast vore den ena parten, hvilken

hade till uppgift att söka träffa eu öfverenskommelse med den

andra, d. v. s. den främmande jernvägen. Denna senare hade då att

öfverväga, hvilket för honom vore fördelaktigare, att betala det pris

staten begärde, eller anordna eu sjelfständig station vid föreningspunkten.

Det läte tänka sig, att detta senare alternativ valdes af den

främmande jernvägen, och det vore obestridligt, att staten bolde i det

längsta söka förekomma en sådan eventualitet, hvilken icke vore önskvärd

för någondera parten och utgjorde en olägenhet för den trafikerande

allmänheten.

Efter det Revisorernes omförmälda framställning af sistlidne ars

Riksdag tagits under öfvervägande, förklarade Riksdagen, i underdånig

skrifvelse den 11 Maj 1880 (N:o 38), sig visserligen icke förbise de af

trafikstyrelsen påpekade svårigheter vid beräkningen af de afgifter,

som borde af enskilde jernvägar erläggas för deras samtrafik å statens;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 53.

3

dock förestälde sig Riksdagen, att större öfverensstämmelse härutinnan

möjligen kunde åvägabringas, helst förändrade förhållanden torde hafva

inträffat, som syntes föranleda dertill, att jernvägsbolag, hvilka dittills

varit helt och hållet befriade från afgifter, billigtvis torde böra tillförbindas

att erlägga sådana. På grund häraf hemstälde Riksdagen i

nyssnämnda underdåniga skrifvelse, att Kongl. Maj:t täcktes taga i

öfvervägande, huruvida icke, allt eftersom gällande kontrakter sådant

medgåfve, större öfverensstämmelse i afseende å de afgifter, som af

enskilde jernvägsbolag erlades för samtrafiken å statens jernvägar,

kunde åvägabringas, och jemväl huruvida icke de jernvägsbolag, som

då vore från erläggande af förvaltningsbidrag befriade, kunde tillförbindas

att sådant efter i allmänhet gällande grunder utgifva.

Utskottet har från Kongl. Styrelsen för statens jernvägstrafik

erhållit en uppgift öfver de förvaltningsbidrag, de enskilda jernvägsbolagen

för samtrafik med statsbanorna erlägga, varande denna uppgift,

som jemväl utvisar, hvilka bolag äro från förvaltningsbidrag fria,

af följande innehåll:

4,800 kronor per år.

[4,800 „ „ „ jemte halfva

[kostnaden för rangeringsstationen

[Olskroken.

1,080 kronor per år som lön åt

en bokhållare å godsexpeditionen.

; Aflöning till 2 stationskarlar; kostnaden

lör den omlastning, som ej

af 2 stationskarlar medhinnes.

/Ingen afgift, på grund af Kongl.

\brefvet

2,400 kronor per år.

2,400 kronor per år.

(1,500 kronor per fir och halfva

J kostnaden för den personal, som

j användes i och för godSets omllastning.

9,000 kronor per år.

Ingen afgift för föreningsstationen.

Staten besörjer trafiken mot 7,50

kronor per lokomotivmil; 30 öre

per vagnmil; 5 procent till lokomotivmilen

för vagnvexling. Se

.Kongl. brefven 4|0 74 och 22[3 80.

“Bergslagernas jernvägar

D:o D:o

Borås jernväg (se U. Y. H. J.)

Christianstad—Hessleholms jernväg

Glefle—Dala jernväg...............

Helsingborg—Hessleholms jernväg

Hjo—Stenstorps jernväg .........

Köping— Hult jernväg..........

Krylbo — Norbergs jernväg ......

Kihl

Göteborg

Herrljunga

Hessleholm

Storvik

Hessleholm

Stenstorp

Örebro

Krylbo

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

Karlshamn—Vislanda jernväg......

Landskrona och Helsingborgs jernvägar

.......................

Lidköping—Skara—Stenstorps

jernväg ....................

Lund—Trelleborgs jernväg .....

Mariestad—Moholms jernväg......

Norska jernvägarne...............

Nora—Karlskoga jernväg........

Norsholm—Vestervik—Hultsfreds

jernväg...... ...............

Näs—Morshyttan jernväg .........

Nässjö—Oskarshamns jernväg.....

Oxelösund—Flen—Vestmanlands

jernväg ....................

Pålsboda—Finspongs jernväg ......

D:o D:o

Sala—Tillberga jernväg............

Stockholm—V esterås—Bergslagens

jernväg .....................

Söderhamns jernväg...............

Upsala — Gefie jernväg ............

Upsala —Lenna jernväg............

Uddevalla—Venersborg— Herrljunga

jernväg....................

Ulricehamn - Vartofta jernväg......

Yexiö—Ålfvesta jernväg ........

Vadstena—Fogelsta jernväg.........

Yikern—Möckeln jernväg .........

Vislanda—Bolmen jernväg.........

Ystad—Eslöf jernväg ............

Östra Yermlands jernväg ........

Vislanda

2,800 kronor per år; halfva omlastningskostnaden.

Eslöf

Stenstorp

Lund

Moholm

Charlottenberg

Karlskoga

Norsholm

Morshyttan

Nässjö

2,100 kronor per år.

[1,500 „ „ „ jemte halfva

i kostnaden för den extrapersonal,

(som användes vid omlastningen.

2,400 kronor per år.

[1,200 „ „ „ jemte halfva

i kostnaden för den extra personal,

(som användes vid omlastningen.

Halfva kostnaden för Charlottenbergs

station.

Ingen afgift på grund af Kong!

brefvet den 27 Juni 1873.

1,500 kronor per år och halfva

omlastningskostnaden.

600 kronor per år.

lingen afgift på grund af Kongl.

jBrefvet den 1 Juni 1872.

Flen

Pålsboda

Eksund

Sala

/Stockholm Ctr.

/och Norra

Kilafors N.

Upsala

D:o

Herr ljunga

Vartofta

Ålfvesta

Fogelsta

Degerfors

Vislanda

Eslöf

Kristinehamn

2,400 kronor per år.

J2,800 „ „ „ och halfvaom
\lastningskostnaden.

[600 kronor per år; omlastnings]

kostnaden för det, som ej med(hinnes

af stationspersonalen.

2,400 kronor per år.

}l7,000 „ » .

[400 kronor i månaden under den

\tid trafik eger rum.

3,000 kronor per år.

1,500 , . „

Ingår i Boråsbanans ersättning.

1,500 kronor per år; halfva omlastningskostnaden.

[Ingen afgift för föreningsstationen.

J Staten besörjer trafiken mot 4

kronor per lokomotivmil och 30

öre per vagnmil.

(600 kronor per år jemte halfva

jkostnaden för den extrapersonal,

''som användes vid omlastningen.

1,000 kronor per år.

jl,000 „ „ „ halfva om
\lastningskostnaden.

2,100 kronor per år.

6,000 kronor per år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.

5

Af ofvaustående redogörelse för ifrågavarande ärendes föregående

behandling torde framgå, att den af Herr Boström i förevarande motion

väckta fråga är ganska invecklad samt att densamma redan är, om

ock i en annan rigtning än motionären afsett, af sistlidne års Riksdag

gjord till föremål för Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet.

Vid sådant förhållande och då, såsom Utskottet har sig bekant,

ordnandet af samtrafiken mellan statens och enskildes jernvägar för

närvarande är under vederbörande myndighets handläggning och samtliga

kontrakt om samtrafik blifvit af jernvägstrafikstyrelsen uppsagda,

har Utskottet ej ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att, beträffande

ifrågavavarande, jernvägstrafiken rörande förvaltningsdetalj nu fatta

något beslut, utan hemställer Utskottet,

att Herr Boströms förevarande motion må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

Stockholm den 4 April 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. KEY.

Herr O. B. Olsson har begärt få antecknadt, att han i Utskottet

icke deltagit i behandlingen af ärendet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.