Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.
1881-04-04 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 4,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1881:55, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
1
N:o 55.
Ank. till Riksd. Kansli den 4 April 1881, kl, 3 e. m,
Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i
det nya reglementet för Riksgäldskontor et.
(R. A.)
Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadganden i det nya reglementet
för Riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets föremål; Riksgäldskontorets
skulder; Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda
eller godtgjorda lån; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; på Riksgäldskontoret
anvisade kreditiv; redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående
medel; Styrelsen för Riksgäldskontoret; Fullmäktiges sammankomster; betjeningen
vid Riksgäldskontoret; lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen
af frågor rörande tjensteförsummelser; samt pensioneringen af Riksgäldskontorets
betjening.
De föreslagna stadgandena äro af enahanda innehåll som motsvarande föreskrifter
i 1880 års reglemente; och hafva endast på behöriga ställen de tillägg
gjorts, hvilka. föranledts af innevarande Riksdags, med bifall till Stats-Utskottets
Utlåtanden N:is 16, 17 och 22 fattade beslut, angående de Karlskrona_Yexiö
jernvägsaktiebolag samt staden Strömstad beviljade lån, äfvensom angående Hielmare
kanals reparationsfond. J
Bik till Riksd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 32 Höft.
1
2
Stats- Utskottets Memorial N:o 55.
Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning, om
sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer Utskottet,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.
Stockholm den 4 April 1881.
På Stats-Utskottets vägnar:
E. Key.
Herr O. B. Olsson har begärt få antecknadt, att han i Utskottet icke deltagit
i behandlingen af detta ärende.
Stats-TJtsliottets Memorial N:o 55.
3
Reglemente för Riksgäldskontoret.
§ i.
Riksgäldskontoret har till föremal:
a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riks*
dagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontor levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontor anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
c) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontor för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgäldskontorets skulder,
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital söm upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
opaginerad Kontrollera mot PDF
i Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter
komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej
uPPSdr 1,000 kionor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst,
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören
öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
tre handskrifna namnteckningar.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.
Innevarande års Riksdag har medgifvit,
att de Hjelmare kanals- och slussverks reparationsfond tillhöriga, i Riksgäldskontoret
deponerade och till återbetalning uppsagde, allmänna hypoteksbankens
5 procent-obligationer om tillhopa 115,000 kronor må utbytas mot dels de nya
4*/i procent-obligationer, hvilka från hypoteksbanken erhållas till pris af 96^2 procent,
dels ock, för 3V2 procent af dessa sistnämnda obligationers belopp, andra
värdepapper af beskaffenhet att, enligt gällande bestämmelser, kunna för fondens
räkning i Kontoret emottagas;
Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
5
att den ändring i nuvarande bestämmelser om fondens bildande och tillväxt
får vidtagas, att obligationer af den i utlåningsreglementet bestämda beskaffenhet
hädanefter och tills vidare må kunna i Riksgäldskontoret för fondens räkning
emottagas till sådan kurs, som å det kapital, hvilket bör förräntas och hvarmed
fondens tillväxt bör ega rum, lemnar en verklig ränta af minst 4 1/2 procent för
år; samt
att beträffande fondens tillväxt vidare skall, till undvikande af särskild plans
uppgörande för fondens framtida bildande, lända till efterrättelse, att fonden tillökas
med beloppet af den ränta, som å de fonden tillhöriga värdepapper i verkligheten
utfaller, jemte de mindre tillskott Irån kanalbolaget, som kunna erfordras
för afrundning till närmaste högre hundratal af slutsumman i hvarje års inbetalning
till fonden.
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om b vilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.
Innevarande års Riksdag har medgifvit, att Karlskrona-—Yexiö jernvägsaktiebolag
må, efter förutgående med Fullmäktige i Riksgäldskontoret träffad
öfverenskommelse, gälda sin återstående kapitalskuld till staten å den tid, Fullmäktige
finna skäligt bestämma.
Likaledes har innevarande års Riksdag medgifvit, att det vid 1877 års riksdag
staden Strömstad beviljade tomtregleringslån å 50,000 kronor må utan ränta och
kapitalafbetalning innehafvas till 1886 års slut, med skyldighet för staden att efter
nämnda tid iakttaga de bestämmelser, som i afseende å erläggande af ränta 4
lånet och dess återbetalning redan äro meddelade.
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
3:o. Med statsregeringen gemenskap egande utgifter.
§ 14.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar defi medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.
4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 15.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 16.
Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör ä
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.
§ 17.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
Stats-TJtskottets Memorial N:o 55.
7
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 18.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra
femtio tusen kronor.
Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 44.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
8
Stols-Utskottets Memorial N:o 55.
§ 45.
Under loppet af Juni månad hvarje år höra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 46.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om
liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.
§ 47.
Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffa!’.
§ 48.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.
§ 49.
År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.
Ståts-Utskottets Memorial N:o 55.
9
§ so.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande.Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara hör.
§ 51.
Blir fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattning en
och suppleant inträda i hans ställe.
§ 52.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.
§ 53.
Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 62 innehåller.
Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.
I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
Bill. till Riksd. Prat. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 32 Höft. 2
10
Ståts-Utskottets Memorial N:o 55.
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes b ohöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.
§ 54.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontor ets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom Justitieombudsmannen.
§ 55.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 56.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
Stats-Vtskottets Memorial N:o 55.
11
§ 57.
Med undantag af de enligt § 53 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.
§ 58.
Åstund ar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
Mr han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 59.
År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 60.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.
§ 61.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall ået, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 62.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
12
Stats- Utskottets Memorial N:o 55.
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 63.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att bos Revisorer^ eller Stats-Utskottet anföra besvär;
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Stats-Utskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.
Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.
§ 78.
De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.
Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
13
§ 79.
Vaktbetjeningen utgöres af:
eu förste vaktmästare; och
tre. vaktmästare.
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§ 80.
Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 85
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.
Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 81.
Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.
14
Ståts-Utskottets Memorial N:o 55.
§ 82.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.
§ 83.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.
§ 84.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tiden han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. m.
§ 85.
Om någon Riksgäldslcontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
15
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 55.
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne!;
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.
§ 86.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.
§ 87.
Tjensteman, som begått ärerörigt trött eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
§ 88.
Om någon af vaMbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
ma han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.
§ 89.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, hör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfver
-
16
Stats- Utskottets Memorial N:o 55.
klaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorer^
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 90.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifva under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit austäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 85 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ 91.
Pensionerna för tjenstemännen samt v äkthet) eningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses, vid afskedtagandet innehafvande löner.
§ 92.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller undei
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedtagandet berättigad aft erhålla eu
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiojeni och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.
§ 93.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
Stats-Utslcottets Memorial N:o 55.
17
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes
för afskedssökande mera förmånligt.
§ 94.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.
§ 95.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Bill. till Riksd, Prof. 1881. 4 Sand. 1 Afd. 32 Hälft.
3
18
Stats- Utskottets Memorial N:o 55.
Bil. A.
Riksgäldskontorets vid 1880 års slut utbalanserade kapitalskulder.
Reglemen
Tiden, då för-
Återstående kapitalskuld den 31 December
1880.
bindelserna blif-
Räntefot.
vit utfärdade.
Fonderad skuld.
Årtal.
§•
skuld.
1866
4
Obligationer för 1858 års
jernvägslån, 8,190,500 Thlr
Pr. C:t.................................
1858 d. Va
4 J/2 %
Thlr 5,228,400
1866
5
Dito för 1860 års jernvägslån:
a) mot obligationer, stälda
på utlottning, å 8,000,000
Thlr Pr. C:t.....................
1860 d. J/s
4 Va %
Thlr 5,351,300
i) mot premieobligationer
å 2,400,000 Thlr Pr. C:t,
bokförda till fem sjettede- lar deraf, eller 2,000,000
Thlr ..................................
1860 d. 1/5
Thlr 925,000
1866
9
Dito för 1861 års statslån,
3,000,000 R:dr R:mt.........
1861 d. 30/3
4‘/a %
Kr. 1,802,800
1866
6
Dito för 1864 års jernvägslån
å 2,223,000 £ St., hvaraf
dock blifvit föryttrade obli- gationer för endast 555,700
£ St.*)............................
1864 d. is/4
4 J/a %
£ St. 487,500
1866
7
Dito för 1866 års jernvägslån
å 9,932,300 Thlr Pr. C:t...
1866 d. 2/,
5 %
Thlr 9,473,800
1868
90
Dito för 1868 års jernvägslån
£ St. 1,150,000..................
1868 d. J/7
5 %
£ St. 1,104,200
*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer
årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.
Stats-Utskottets'' Memorial N:o 55.
19
Reglemen-
tets
Tiden, då för- bindelserna blif-
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1880.
Årtal.
§•
yit ntfärdade.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
1870
72
Obligationer för 1870 års
jernvägslån å 40,000,000
R:dr, deraf till 1880 års slut
blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000
R:dr....................................
1870 d. %
5 %
Kr. 14,150,700
1872
83
Dito för 1872 års jernvägslån
å 24,000,000 R:dr, deraf
till 1880 års slut blifvit ut- lemnade obligationer å till- hopa 19,907,300 R:dr.........
1872 d. 3»/3
4 %
Kr. 18,356,300
1875
35
Dito för 1875 års jernvägs-
1876
33
lån å 56,250,000 Rmk, deraf
1878
39
till 1880 års slut blifvit ut-
1879
15
lemnade eu första emission
1880
38
å 20,250,000 Rmk, en andra
emission å 18,000,000 Rmk
samt af en tredje emission
å likaledes 18,000,000 Rmk,
obligationer å 3,235,200
Rmk.................................
1875 d. 2/s
4 Va %
Rmk 40,848,000
1876
33
Dito för 1876 års jernvägs-
lån å 2,000,000 £ St........
1876 d. lä/6
4 Va %
£ St. 1,957,000
—
1878
39
Dito för 1878 års jernvägs-
1879
15
lån å 1,500,000 £ St. eller
1880
38
37,650,000 Francs, deraf
till 1880 års slut blifvit ut- lemnade obligationer å till- hopa 1,450,000 £ St. eller
£ St. 1,450,000
I
36,395,000 Francs...............
1878 d. 15/6
4 %
eller
1879
46
Dito för 1879 års tillfälliga
Frcs 36,395,000
lån, deraf till 1880 års
slut blifvit utlemnade obli- gationer å 9,000,000 Kr..,.
1879 d. »/ii
4 Va %
Kr. 9,000,000
20
Stats-Utshottets Memorial N;o 55.
Reglemen-
tets
Tiden, då för-
Återstående kapitalskuld den 31 December
1880.
bindelserna blif-
Räntefot.
Årtal.
§■
vit utfärdade.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
1880
38
Obligationer för första emis-
sionen af 1880 års statslån
å 39,930,000 Kr. motsva- rande 2,200,000 £ St.,
55.440.000 Francs eller
44.880.000 Riksmark, deraf
till 1880 års slut försålts
obligationer å tillhopa
4,018,047 Kr., eller 221,380
£ St. eller 5,578,776 Francs
eller 4,516,152 Rmk
1880 d. ''It
4 %
Kr. 4,018,047
eller
£ St. 221,380
eller
Fröa 5,578,776
eller
1866
13
Dito, hvilka i anseende till
sin ordalydelse icke kunna
uppsägas, eller det s. k.
gamla lånet ....................
11798 d. \
5 %
Rmk 4,516,152 J
Kr. 10,125
(1811 d.3«/12j
1866
14
Dito, utfärdade såsom grund-
fond för Allmänna hypo- teksbanken, bokförda inom
linien med R:mt 8,000,000
R:dr ...............
1861 d. »/t
4 Va %
1879
16
Dito, utfärdade såsom re-
servfond för aktiebolaget
Sågverksegarnes Garanti- förening, bokförda inom
linien med Kr. 3,000,000...
1879 d. ''Vs
4 Va %
1866
15
Ännu icke till inlösen före-
tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286: 88
1750 d. Vs
6 %
1866
16
Årliga • anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) .........
1815 d. 9/n
—
—
—
Ståts-Utskottets Memorial N:o 55.
21
Reglemen-
tets
Tiden, då för-
Återstående kapitalskuld
1880.
den 31 December
bindelserna blif-
Räntefot,
l Årtal.
å i
§■
yit utfärdade.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
1866
17
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s hem- giftskapital, bokfördt inom
linien med R:mt 150,000
R:dr .............
1778
5 %
1866
18
Innestående fond för Göta
kanals underhållande....
1833 d. 31/i2
5 %
—
Kr. 140,889
1866
19
Dito för Södertelge dito
—
5 %
—
Kr. 45,000
1866
20
Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållan-
de (utgör blott ett deposi- tum af fordringshandlingar)
__
___
1866
21
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito)........................
.__
__
___
1866
22
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: 16
1866
25
Brudgåfvovinsten (kapital-
skulden afskrifven)
___
■_
1869
77
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente in- nehåller) ..............................
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Stcits-Utskottets Memorial N:o 55.
Bil. B.
Riksgäldskoutorets vid 1880 års slut utbalanseradc kapitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1880 års
Årtal.
§•
a) Byggnadslån.
1866
58
Lån till staden Malmö, för
uppförande af kasern- och
stallbyggnader för der för-
( 2 / 1
lagda garnison ..................
1813—1815
1 jemte (■
4 %
32,000
—
3,218
23
39
Lån till staden Kristine-
lränta. J
hamn och Yarnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ..................................
(18491
(1854J
12% |
l jemte 1
3 %
37,500
15,830
33
»
53
Lån till staden Lidköping,
(ränta.)
för återuppbyggande af den
år 1849 nedbrunna del af
nämnda stad .....................
1852
6 %
4 %
63,666
7,364
41
Transport
—
—
—
26,412
97
Stats-TJtskottets Memorial N:o 55.
23
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1880 års
Årtal.
slut.
Transport
—
—
—
—
—
26,412
97
1866
41
Lån till Knäreds församling
i Hallands län, för uppfö- rande af en ny kyrka ......
1852
6 %
4 %
24,000
3,290
68
»
Lån till Markaryds försam-
ling i Kronobergs län, för
uppförande af en ny kyrka
1854
»
»
10,000
2,237
85
»
54
Lån till staden Örebro, för
återuppbyggande af den år
1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnda
stad ....................................
f 18541
375,000
151,717
93
»
Lån till staden Jönköping,
|1855)
*
*
~
för återuppbyggande af den
år 1854 genom eldsvåda
förstörda delen af nämnda
stad.......................................
1855
»
100,000
—
36,061
59
»
55
Lån till staden Eksjö, för
återuppbyggande af den
under år 1856 nedbrunna
delen af nämnda stad ......
1857
G o.l %
4 o. 41/2 %
200,000
—
81,595
14
»
43
Lån till Skara domkyrka,
för densammas reparation
1858
6 %
4 %
25,000
—
10,098
56
J *
»
Lån till Yesterås domkyrka,
\1878
3
för densammas reparation
1858
»
»
22,500
—
9,227
25
1866
42
Lån till Vallentuna försam-
ling i Stockholms län, för
ny kyrkas uppbyggande ...
1859
»
»
20,000
_
11,265
08
»
43
Lån till Vesterås domkyrka
för densammas reparation
1860
—
—
28,000
—
28,000
—
»
36
Lån till staden Jönköping,
Transport
---
—
—
/
—
359,907
05
24
Stats-UtsJeottets Memorial N:o 55.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånel
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalaterstod
vid 1880 års
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—__
359,907
05
för uppförande derstädes åt
ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket
1861
5 %
4 %
120,000
94,665
67
1866
90
Lån till Apotekare-societe-
ten, för uppförande af en
byggnad åt Farmaceutiska
institutet .
1862
»
»
50,000
37,182
60
»
37
Lån till staden Umeå, för
uppförande af byggnader
för Umeå läroverk......
'' 1864
»
»
25,000
21,608
33
»
»
Lån till staden Falun, för
uppförande af ett nytt läro- verkshus derstädes ..........
1864
»
»
40,000
34,596
59
»
Lån till staden Sala, för upp-
förande af ett nytt läro- verkshus derstädes...........
1865
»
12,000
10,359
53
»
»
Lån till staden Halmstad, för
uppförande af byggnad för
ett fullständigt elementar- läroverk derstädes ....
1866
»
25,000
22,341
13
»
»
Lån till staden Kalmar, för
uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes
1866
»
40,000
35,732
06
»
1481)
Lån till staden Venersborg,
för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes......
1867,1868
»
40,000
36,334
46
»
148
Lån till staden Vestervik, för
uppförande af ny byggnad
Transport
—
—
—
—
—
652,727
42
'') Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.
Ståts-Utskottets Memorial N:o 55.
25
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1880 års
Årtal.
§•
slut.
Transport
—
—
—
—
—
652,727
42
åt elementarläroverket der- städes
1867,1868
5 %
4 %
20,000
18,278
57
1866
1481)
Lån till Upsala Domkapitel,
för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes
1867, 1868
»
»
140,000
128,011
92
»
1482)
Lån till Karlstads Domka-
pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes.....
1868
»
40,000
36,925
18
»
14 83)
Lån till Skara Domkapitel,
för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes ,
1868, 1869
»
40,000
37,101
51
1868
474)
Lån till domkyrkan i Karl-
stad, för densammas repa- ration ...
1869
6 %
23,500
17,161
40
1866
.14 85)
Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes .
1873, 1875
5 %
20,000
19,793
75
1874
5
Lån till Direktionen för se-
minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi-
narium .
1875
»
»
59,000
_
55,804
36
= 965,804: 11
Transport
—
—
—
—
965,804
11
*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
s) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
'') Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.
Bih. till Riksd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 32 Raft.
4
26
Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1880 års
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
965,804
11
b) Tomtreglering slån.
1866
57
Lån till staden Lidköping
för ny tomtreglering efter
1849 års eldsvåda.....
1854
6 %
4 %
20,000
5,415
43
»
Lån till staden Örebro, för
ny tomtreglering efter 1854
års eldsvåda........
1854
»
37,500
11,828
36
»
»
Lån till staden Jönköping,
för ny tomtreglering efter
1854 års eldsvåda.....
1855
»
15,000
3,983
31
»
»
Lån till staden Eksjö, för
ny tomtreglering efter 1856
års eldsvåda.........
1857
»
30,000
13,461
49
>
142
Lån till staden Karlstad,
för reglering af torg, gator
och tomter efter 1865 års
eldsvåda...........
1867
»
»
50,000
_
37,993
90
1872
32
Lån till staden Strengnäs,
för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda.....
1872
»
30,000
26,750
20
1877
7
Lån till staden Strömstad,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda.....
1878
»
5 %
50,000
50,000
»
8
Lån till staden Söderhamn,
för ny tomtreglering efter
1878, 1879
»
200,000
200,000
= 349,432: 69.
1866
45
c) Lån till allmänna
Barnhusinrättningen i
1851
»
4 %
75,000
15,741
10
Transport
—
—
—
—
1,330,977
90
Ståts-Utskottets Memorial N:o 55.
27
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1880 års
Slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
1,330,977
90
d) Lån till hamn- och bro-
byggnader samt åars
upprensning-
1866
62
Lån till staden Cimbrishamn.
för hamnbyggnaden derstä- des ..............
1843
5 %
3 %
37,500
11,823
19
»
63
Lån till staden Kristianstad,
för hamnanläggning vid
Åhus.............
1848
30,000
7,042
63
»
83
Lån till Hauekinds och Gull-
bergs häradsboar, för upp- förande af en jernbro öfver
Svartån å landsvägen mel- lan Linköping och Bergs
gästgifvaregård.......
1852
6 %
4 %
20,000
378
15
»
84
Lån till Gustafs församling i
Stora Kopparbergs län, för
brobyggnad öfver Dalelfven
i närheten af Gustafs kyrka
1853
»
»
6,000
998
09
»
63
Lån till staden Kristianstad,
för återstående hamnarbe- ten vid Åhus samt Hernesta
kanals fullbordande in. in.
1855
»
»
30,000
—
5,000
78
»
68
Lån till staden Vadstena, för
fullbordande af hamnbygg- naden derstädes......
1855
»
»
15,000
2,521
»
»
Lån till staden Arboga, för
Arboga-åns uppmuddring
1855
»
»
15,000
—
2,494
29
»
>
Lån till staden Köping, för
Transport
''
- ! -
—
— 1,361,236
03
28
Sfats-UtsJcottets Memorial N:o 55.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet. 1 Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalaterstod j
vid 1880 års
Årtal.
§•
oeioppei.
slut.
Transport
1,361,236
03
upprensning och fördjup- ning af Köpings å...............
1855
6 %
4
20,000
3,280
99
1866
60
Lån till staden Ystad, för
hamnuppmuddring..............
1857
»
»
60,000
—
19,189
86
»
69
Lån till staden Strömstad,
för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad...
1858
»
»
15,000
4,849
93!
»
70
Lån till Färjestadens hamn-
1
byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i
Torslunda socken på Öland
1858
»
»
12,850
4,034
47
»
85
Lån till arbetsdirektionen, för
anläggning af ny bro öfver
Helge å vid Kristianstad...
1858
»
100,000
31,538
11
»
84
Lån till Torsångs församling,
för anläggning af 2:ne flott- broar i närheten af Tors- ångs kyrka, den ena öfver
Dalelfven och den andra
öfver Lillelfven .................
1859
»
»
10,000
4,457
53
»
69
Lån till staden Karlstad, för
anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt
en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Venern .
1859
»
»
100,000
36,051
85
»
69
Lån till staden Falkenberg,
för hamnbyggnad derstädes
1859
»
»
47,000
—
16,951
39
»
71
Lån till staden Grenna, för
byggande af hamn vid denna
stad.......................................
1861
37,500
16,760
28
Transport
—
—
— (--
—
1,498,350
44
Ståts-Utskottets Memorial N:o 55.
29
lteglemen-
tets
Tiden, då lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
Årtal.
§•
utbetalts.
beloppet.
slut.
Transport
1,498,350
44
1866
71
Lån till staden Åmål, föl- hamnbyggnad vid denna stad
1861
6 %
4 %
8,000
4,035
43
»
»
Lån till staden Karlstad, för
fortsättning af hamn- och
kanalanläggningen vid Karl- stad ......
1861
34
70,000
31,256
»
»
Lån till staden Piteå, för
uppmuddring af segelleden
mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga
vid nämnda stad
1861
26,000
11,598
62
»
86
Lån till arbetsdirektionen,
för brobyggnad öfver Ume
eif invid staden Umeå
1861
»
»
55,000
24,566
56
»
71
Lån till Ronneby köping, för
Rottneåns upprensning och
fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å......
1861
»
»
10,000
4,466
08
»
»
Lån till staden Helsingborg,
för förbättring och utvidg- ning af dess hamn..........
1862
»
230,000
55
112,325
»
86
Lån till Umeå härad, för
brobyggnad öfver Ume eif
invid staden Umeå...............
1864
8 %
5 %
20,000
5,792
93
1877
6
Lån till staden Oskarshamn,
1878
12
för förbättrande af dess
hamn..... ..........
1878
6 %
»
80,000
_
78,864
26
= 440,278: 31.
Transport
—
—
—
1,771,256
21
30
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 55.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1880 års
Slut).
Årtal.
§•
.
Transport
—
—
—
—
—
1,771,256
21
e) Lån till kanal- och
•
slussanläggningar.
1866
72
Lån till Deijefors och Förs- iggå slussverksaktiebolag,
för slussanläggningar i Klara
eif vid Deijefors ochForsha- ga inom Hedra Ulleruds och
Grafva socknar i Yermland
1856
6 %
4 %
150,000
32,753
02
»
93
Lån till Dalslands kanalak-
tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid
Venern till sjön Stora Lee
1865, 1867
5 %
3 %
800,000
672,457
19
941)]
Lån till Kinda kanalaktiebo-
»
1181
lag, för utsträckning af Kin-
»
143J
da båtled medelst kanalise- ring af Stångån fr. sjön Ren- gen till Linköpings hamn
1865 — 1870
»
»
437,500
370,453
45
»
14 32)
Lån till Dalslands kanalak-
tiebolag, för kanal-och sluss- anläggning mellan sjöarna
Östra och Vestra Silen på
Dalsland ..............................
1868, 1869
6 %
4 %
51,200
36,066
Od
= 1,111,739: 70.
Transport
-
—
—
2,882,985
91
’) Se vidare § 134 inom. 14 i 1863 års Reglemente.
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
s) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.
Stats- lltsJcottets Memorial N:o 55.
31
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalaterstod
Årtal.
utbetalts.
beloppet.
slut.
§•
Transport
—
—
—
2,882,985
91
f) lån till jernvägs-
anläggningar.
(1866
75
Lån till Norbergs jernvägs
(1878
3
nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg fr. Kärrgruf- van inom Norbergs bergs- lag till sjön Åmänningen ...
I
1852
1853
1855
1856
5 %
4 %
150,000
98,777
86
11866
(1878
74
3
Lån till dito, för fullbordan- de af samma jernväg.........
J
3 %
2 %
150,000
_
103,934
75
1866
74
Lån till Nora—Ervalla jern-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan
Nora och Er valla ...............
1854
6 %
4 %
150,000
17,053
96
»
77
Lån till Gefle—Dala jern-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä-
derna Falun och Gefle ......
1855 — 1859
»
2 %
2,400,000
—
960,757
97
»
76
Lån till Vessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
sjöarne Norra Barken och
Vessman inom Norrbärkes
och Grangärdes socknar af
(LS56(
5 %
3 %
200,000
85,681
57
Stora Kopparbergs län......
(1857 j
»
»
Lån till Vessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för full- bordande af samma jernväg
1858
6 %
4 %
200,000
_
73,026
06
»
78
Lån till Hudiksvalls jernvägs
aktiebolag, för anläggning
Transport
—
......
—
—
—
4.222,218
08.
32
Stats- Utskottets Memorial N:o 55.
Reglemen
tets
-
Årtal.
1866
1878
1866
78
3
79
80
81
80
Transport
af jernväg mellan Hudiksvall
och sjöarne Dellen ...
LåntillSöderhamnsjernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Söderhamn
till sjön Bergviken m. m.
Lån till Borås jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrljunga...........................
Lån till Vexiö—Alfvestads
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Vexiö och Alfvestads station
på Södra stambanan.........
Lån till Köping—Uttersbergs
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
hamnen vid Köping till Uttersberg
med grenbana till
sjön Lillsvan.................
Lån till Helsingborg—Landskrona—Eslöfs
(Helsingborg
—Billeberga äfven Helsing
borg—Årup) j ernvägsaktie
-
80
leholms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
Transport
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod i
vid 1880 års {
slut.
—
—
—
—
4,222,218
08
(18581
\1859 J
5 %
4 %
370,000
—
251,684
82
1858-1860
»
»
500,000
—
351,103
90
1862, 1863
»
»
1,377,055
24
1,099,317
18
1864
»
»
434,000
—
351,554
75
(18641
(1865J
7 %
»
500,000
—
215,200
72
1864, 1865
5 %
4 %
1,100,000
—
913,966
65
—
—
—
—
1
7,405,046
10
Stats-UtsJcottds Memorial N:o 55.
33
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
A ,
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalåterstod
vid 1880 års
Årtal,
*■
utbetalts.
beloppet.
slut.
Transport
—
—
__
_
7,405,046
10
mellan Kristianstad och
Hessleholms station på Sö- dra stambanan
1864, 1865
5 %
4 o/n
720,000
584,369
33
1866
80
Lån till Ystad—Eslöfsjern-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stamba- nan till Ystad.....................
1864 — 1866
»
»
2,450,000
2,044,975
29
»
»
Lån till Landskrona—Eslöfs
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan
1864—1866
»
»
1,200,000
998,050
26
»
82
Lån till Uddevalla—Veners-
borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Ud- devalla ............................
1865-1867
»
»
3,240,000
2,801.439
15
1871
31
Lån till Karlskrona—Vexiö
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
städerna Karlskrona och
Vexiö .............................
[1872]
{1873}
1874
6%
5 %
2,600,000
2,518,035
»
»
Lån till Krylbo—Norbergs
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Krylbo och Norberg .....
jl872\
»
406,000
388.500
89
*
»
Lån till Sundsvalls jern vägs-
|1873J
aktiebolag, för anläggning
i
1
l
Transport 1
1
~~
—
—
16,740,416
02
"j
Ilih. till Rik-sd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 32 Höft.
5
34
Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1880 års
slut.
Årtal.
§•
Transport
___
—
—
—
—
16,740,416
02
af jernväg från Sundsvall
till Torpshammar..............
118721
Jl873>
6 %
5 %
1,494,000
—
1,446,901
65
1871
31
1
Lån till Upsala—Margrete- hills jern vägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Upsala till Gefle ...............
|l874|
1873
»
»
500,000
484,237
50
»
Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- bindelse ..............................
[18741
Jl875V
* 18 7 6 J
1878, 1879
»
»
5,000,000
5,000,000
1878
11
Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,753,600
Kr., efter 90 %.................
»
6,078,240
6,050,700
1876
»
5
5
Lån till Yestervik—Åtvida- berg— Bersboj ernvägsaktie- bolag, för anläggning af
jernväg från Yestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana till Storsjön...............
Lån till Hultsfred—Vester- viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sido-
[18771
187 8 >
118 7 9J
1
6 %
»
1,865,000
1,865,000
—
Transport
1
j _
—
|
1
31,587,255
17
Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
35
Reglemen-
Kapitalåterstod
tets
Tiden, då lånet
. Annuitet
Räntefot.
Ursprungliga
vid 1880 års
utbetalats.
beloppet.
slut.
Årtal.
! §.
i 8
Transport
—
—
—
—
31,587.255
17
spår till Ankarsrum och
(18771
1876
hamnspår vid Verkebäck
(1878
6 %
5 %
1,750,000
—
1,750,000
—
5
Lån till Vislanda—Bolmens
118 7 9J
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.......
jl 8771
785,000
785,000
118 7 8 (
»
»
»
Lån till Gotlands jernvägs-
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Visby till
(1877)
Hemse kyrka
jl878>
»
500,000
500,000
__
»
1
Lån till Södra Dalarnes jern-
118 7 9 j
1879
13/
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Kryl- bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, He- demora och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänges station å
Bergslagernas jernvägsak- tiebolags jernväg jemte bi- bana till Bispbergs gruf- fält .....
1879
»
1
2,000,000
2,000,000
1876
5
Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg öfver
Fristia till Borås ............
1879
»
1,600,000
1,600,000
Summa
—
—
—
—
38,222,255 17
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.