Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt fråga riksdagshus m. m. 7 April 1881, kl. 5 e. m. om ''Uppförande af ett nytt

1881-04-07 · 67 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 60 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:59, Utlåtande, i anledning af väckt fråga riksdagshus m. m. 7 April 1881, kl. 5 e. m. om ''Uppförande af ett nytt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 59.

1

N:o 59.

Auk. till Riksd. Kansli den

Utlåtande, i anledning af väckt fråga

riksdagshus m. m.

7 April 1881, kl. 5 e. m.

om ''Uppförande af ett nytt

(l:a U. A.)

Sedan vid 1878 års riksdag enskilde motionärer inom Kamrarne väckt

förslag, att Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ritningar, som

utaf Slottsintendenten E. Jacobson blifvit uppgjorda, måtte å södra delen af

den till Riksdagens hus hörande tomt låta uppföra en ny byggnad, afsedd att

inrymma två salar för Kamrarne jemte öfriga å samma ritningar upptagna

lokaler och i sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i nuvarande

riksdagshusen, hvilka å nämnda ritningar voro föreslagna;

samt Riksdagen samma år åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit

att låta genom sakkunnige personer undersöka den grund, på hvilken de nya

samlingssalarne skulle uppföras, granska de af Slottsintendenten Jacobson

upprättade ritningar och kostnadsförslag samt låta närmare utreda och belysa

ärendet;

så och efter det Herrar Fullmäktige till 1879 års Stats-Utskott öfverlemnat

berörda utredning jemte utlåtande i ämnet,

beslöt vid behandling af Stats-Utskottets i ärendet afgifna yttrande,

1879 års Riksdag åt Herrar Fullmäktige uppdraga att låta genom sakkunnige

personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den

Bill. till Iliksd. Prof. 1881. 4 Samt. 1 Åfd. 36 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 50.

ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande

af ett nytt riksdagshus, samt förebringa utredning angående lämpligplats

för uppförande, helst å Riddarholmen, af ett nytt riksdagshus äfvensom

angående de kostnader, som förslagsvis för en sådan nybyggnad kunde beräknas,

samt närmare utreda och belysa ifrågavarande ärende och till 1880

års Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.

Med skrifvelse den 25 sistlidne Februari hafva Fullmäktige nu till

Stats-Utskottet öfverlemnat ett af särskilde utaf Fullmäktige utsedde komiterade

under den 8 i samma månad afgifvet utlåtande i ämnet jemte tillhörande

ritningar och kostnadsberäkningar; dervid Fullmäktige såsom eget

yttrande instämt i det slut, hvartill komiterades flertal kommit, eller att den

för uppförande af ett nytt riksdagshus lämpligaste platsen vore å de tomter,

som nu upptagas af Generalstabens hus, Stockholms stads auktionsverk och

pantlåneinrättning samt boktryckeriaktiebolaget P. A. Norstedt & Söners

egendomar i qvarteret Riddarholmen.

Enär nyss bemälde komiterades utlåtande, hvilket jemväl innefattar en

fullständig redogörelse för den föregående behandlingen af frågan om beredande

af lämplig lokal för Riksdagen och dess Utskott m. in., finnes härlios

bilagdt, har Utskottet ansett sig kunna inskränka sig till att här endast till

samma utlåtande hänvisa,

Vidare har Utskottet från Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet

emottagit åtskilliga handlingar, rörande de boktryckeribolaget

P. A. Norstedt & Söner tillhöriga tomter och byggnader å Riddarholmen.

Riksdagen hade nemligen i underdånig skrifvelse den 12 Maj 1879

anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och på Indika vilkor

berörda tomter och byggnader kunde för statsverkets räkning förvärfvas, och

derefter till Riksdagen göra nådig framställning i ämnet; och hade enligt dessa

handlingar bolaget förklarat sig villigt att afstå ifrågavarande egendom emot

en löseskilling af 1,250,000 kronor eller enahanda belopp, som i komiterades

beräkningar finnes för denna egendom upptaget.

De olägenheter, som med den nuvarande riksdagshusbyggnaden äro

oskiljaktigt förenade, äro för Riksdagen väl bekanta, och dessutom hafva bemälde

komiterade (pag. 9 och 10) närmare framhållit de brister, som med begagnande

af de nuvarande lokalerna ej kunna afhjelpas. Härvid förekommer

i första rummet samlingssalarnes otillräcklighet för det ständigt växande antalet

ledamöter, med hvilken brist nära sammanhänger ventilationsapparatens

otillfredsställande beskaffenhet, Dessa brister, deri man, efter de flerfaldiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 59.

8

försök till deras afhjelpande, som fruktlöst blifvit anlitade, numera ej kan

hoppas någon förbättring, äro af beskaffenhet att göra det snara anskaffandet

af nya samlingsrum till en oafvislig nödvändighet.

Med komiterade delar Utskottet den uppfattningen att endast genom

uppförande af ett nytt riksdagshus det föreliggande behofvet kan på ett fullt

nöjaktigt sätt fyllas; och äfven den plats, hvilken af komiterade och Fullmäktige

i Riksgäldskontoret för en sådan byggnad föreslagits, har synts

Utskottet särdeles tilltalande, med hänseende till det på en gång dominerande

och afskilda läge, byggnaden der skulle erhålla; men de högst betydliga

kostnader, hvilka såväl för tomtens anskaffande som för uppförande af en

dylik monumental byggnad skulle erfordras, hafva hos Utskottet väckt tvekan,

huruvida Riksdagen bör för beredande åt sig af lämpliga lokaler pålägga

statsverket för den närmaste framtiden så betydliga utgifter, som af detta

byggnadsföretag skulle betingas. Dessutom skulle för ett omsorgsfullt uppförande

af en sådan byggnad sannolikt åtgå en tid af 8 eller 10 år och

Riksdagens ledamöter skalle alltså nödgas under hela denna tid lida af de ständigt

ökade obehagen af de nuvarande lokalerna. Dessa omständigheter hafva

föranledt Utskottet att söka utfinna en utväg att med mindre tid och kostnad

bereda Riksdagen sådana samlingsrum, hvarpå dess ledamöter kunna ega

berättigade anspråk; och har Utskottet derför återgått till det ofvan omförmälda,

vid 1878 års riksdag väckta förslaget om uppförande af nya salar

för Kamrarne å södra delen af den till Riksdagens hus hörande tomt.

De då företedda ritningarne äro sedermera granskade af trenne utaf Fullmäktige

i Riksgäldskontoret utsedde sakkunnige personer, hvilka funnit dem

vara med omsorg och sakkännedom uppgjorda. Byggnadskostnaden var,

enligt ritningarne bilagda förslagsberäkningar, upptagen till 800,000 kronor,

deri bemälde sakkunnige personer dock ansett åtskilliga poster böra höjas

med tillhopa 200,000 kronor. Till undersökning af grunden hade jordborrning

utförts på omkring 125 ställen, der grundmurar för den nya byggnaden

borde uppföras; och hade dervid visat sig att genom erforderliga pallsprängningar

grundmurarne kunde läggas på berg. Den för Första Kammaren

afsedda sessionssal skulle blifva 85 fot lång, 62 fot bred och 36 fot

hög med platser för 194 ledamöter. Andra Kammarens sessionssal åter

skulle med samma längd och höjd erhålla en bredd af 79 fot samt inrymma

platser för 296 ledamöter. Då de nuvarande salarne, med en höjd af 27,4

fot, innehålla: Första Kammarens i längd 52,;_> fot och i bredd 41 fot samt

Andra Kammarens i längd 70 fot och i bredd 45 fot, synas de föreslagna

sessionssalarne böra för den närmaste framtiden lemna fullt tillräckligt utrymme.

Uppenbart torde vara att detta förslag icke kan tillfredsställa alla

anspråk, vare sig i afseende å den värdighet i det yttre eller i fråga om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 59.

den beqvämlighet i afseende å de särskilda lokalernas inbördes läge, hvarå

berättigade anspråk kunna framställas; men för sin del har Utskottet icke

kunnat finna, att på något annat sätt fullt brukbara lokaler för Riksdagens

sammanträden skulle kunna åstadkommas utan ett uppskof, som af rent

sanitära skäl synes böra undvikas, och det är från denna synpunkt,* som

Utskottet tillåter sig föreslå Riksdagen vidtagande af sådana åtgärder, att det

omförmälda förslaget snarast möjligt kunde bringas till utförande. Redan

under innevarande år torde en del förberedande arbeten kunna vidtagas, så

att sj elfva byggnadens uppförande kunde under nästa år sättas i verket.

Den detaljerade granskning af byggnadsförslaget, som möjligen kan vara

behöflig, torde kunna åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragas, att med

biträde af tillkallade sakkunnige personer verkställas, i följd hvaraf jemväl

skulle åt bemälde Fullmäktige anförtros att i ritningarne vidtaga de mindre

ändringar, dertill omständigheterna må finnas föranleda.

På grund af hvad sålunda förekommit föranlåtes Utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte dels åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

uppdraga att i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af Slottsintendenten E. Jacobson uppgjorda ritningar,

hvilka vid 1878 års riksdag företeddes, låta å

södra delen af den till Riksdagens hus hörande tomt uppföra

en byggnad, afsedd att inrymma två nya samlingssalar

för Kamrarne jemte öfriga å samma ritningar upptagna

lokaler, och i sammanhang dermed låta vidtaga de

förändringar i nuvarande riksdagshusen, hvilka å berörda

ritningar äro föreslagna, dels bemyndiga Fullmäktige att

efter ritningarnes granskning deri vidtaga de förändringar,

hvilka kunna finnas af omständigheterna påkallade, dels

och å 1882 års riksstat för ändamålet till en början anvisa

till Fullmäktiges disposition 300,000 kronor med bemyndigande

för Fullmäktige att deraf under innevarande år

förskjuta de belopp, som under samma år kunna vara för

arbetena behöfliga.

Stockholm den 7 April 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. KEY.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 59.

5

Reservationer:

af Herr E. Key;

af Herr L. Norclenfelt: »Det ifrågavarande förslaget till tillbyggnad

af det nuvarande Riksdagshuset synes mig allt för dyrbart för ett tillfälligt

behof, äfven om detta skulle räcka ett tjugotal år eller något mera, hvarjemte

emot ritningen i öfrigt allvarsamma och befogade anmärkningar blifvit

gjorda.

Hvad som för tillfället erfordras synes mig vara dels nybyggnad af

en samlingssal med tillhörande mindre rum och kommunikationer, vare sig

för Första Kammaren, eller ännu hellre för den Andra, i hvilket senare fall

Första Kammaren kunde öfvertaga Andra Kammarens nuvarande samlingssal,

dels ock förändring af uppvärmnings- och ventilationsapparaterna, så att

särskilda apparater för uppvärmning och särskilda för ventilation, att verka

oberoende af hvarandra, blefve anlagda. Vidare synes det mig af vigt, att

arbetena så utföras, att Riksdagens båda Kamrar under riksdagstiderna icke

må behöfva anlita andra samlingssalar än de i Riksdagshuset befintliga.

Fördenskull föreslår jag,

att Riksdagen ville lemna Fullmäktige i Riksgäldskontor

uppdrag att låta upprätta och till nästkommande

Riksdag öfverlemna nya ritningar och förslag till tillbyggnad

af det gamla Riksdagshuset, afseende dess begagnande

för dess nuvarande ändamål under eu tid af högst trettio

år och, så vidt möjligt är, väsentligen mindre kostsamma

att utföra samt upptagande mindre antal öfverflödiga eller

allt för stora lokaler, än det förut uppgjorda förslaget,

hvarjemte dessa ritningar och förslag böra vara så uppgjorda,

att afsevärda rubbningar i Riksdagens arbeten inom

Riksdagshuset icke må behöfva inträffa.»

af Herr Friherre JR. von Knemer: »Då Utskottet sjelft erkänner, att

någon slutlig lösning af frågan ej genom dess förslag är vunnen;

då ej ens Utskottets uppgift, att för tillfället derigenom »fullt brukbara

lokaler för Riksdagens sammanträden skulle vinnas, synes mig vara bevisad,

i hvilket afseende jag blott tillåter mig att påpeka de två hufvudsakerna,

dels att ej någon den minsta utredning af de så vigtiga akustiska förBih.

till JRilcsd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 86 Käft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stcits-Utslcottets Utlåtande N:o 59

hållandena i de föreslagna, nya salarne är åstadkommen; dels att den i de

nuvarande salarne anbragta ventilationsapparatens oduglighet val omförmäles,

men ingen ens antydning är lemnad om, hur en sådan i de nya salarne

skulle kunna mer tillfredsställande inrättas;

då olägenheterna under byggnadsåren otvifvelaktigt blifva mycket stora;

något som skulle genom nybyggnad alldeles undvikas;

då kostnaden, som af Utskottet är beräknad till en million, efter mitt

förmenande är alldeles för stor för ett tillsvidare, som troligen ej ens någon

kortare tid kommer att tillfredsställa Riksdagen;

då slutligen således hvarken lmfvudfrågan: nybyggnad eller tillbyggnad?

eller, i senare fallet, bifrågan: hurudan tillbyggnad? synes mig alls utredd,

så har jag ansett att Utskottet — i synnerhet vid detta Riksdagens brådskande

slut — hade bort tillstyrka Riksdagen

att låta med frågan om Riksdagshuset till annan

riksdag anstå.»

Häri instämde Herrar Liss Olof Larsson och Hans Andersson i Bringåsen.

af Herrar Sven Nilsson i Efveröd och Sven Andreasson, som, då Utskottet

icke allenast erkänt behofvet af ett nytt Riksdagshus utan äfven

ansett den plats, komiterade föreslagit, särdeles tilltalande, derför ville hemställa

:

»att Riksdagen, jemte förklarande att nytt Riksdagshus bör uppföras

å de tomter, som nu upptagas af generalstabens hus, Stockholms stads auktionsverk

och pantlåneinrättning, samt boktryckeribolaget P. A. Norstedt &

Söners egendomar N:is 9, 11, 12, 13 och 14 i qvarteret Riddarhohnen, till

den ungefärliga storlek, som ett af särskilda komiterade upprättadt och under

den 7 Februari innevarande år till Fullmäktige i Riksgäldskontoret afgifvet

förslag utvisar, tillika må uppdraga åt bemälde Fullmäktige, dels att utfärda

kungörelse om inbjudning till allmän täflan omfattande uppgörande af

fullständiga ritningar och kostnadsförslag till uppförande å sagda plats af

en byggnad för Riksdagen, dels att för denna täflan utfästa lämpliga belöningar,

livilka af Riksgäldskontorets medel få utbetalas, dels att låta verkställa

utredning och till nästa Riksdag inkomma med såväl förslag till lämpligaste

och billigaste sättet för staten att förvärfva eganderätt till de tomter,

livilka, utom dem staten redan eger, för ändamålet erfordras, som äfven

fullständig plan för byggnadsarbetets utförande.»

af Herr Nils Petersson.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1881.

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Förteckning öfver handlingar angående uppförande af

ett nytt riksdagshus.

l:o. Fullmäktiges i Riksgäldskontoret till Riksdagens Stats-Utskott

den 25 Februari 1881 afgifna utlåtande angående uppförande af ett nytt

riksdagshus.

2:o. Utdrag af Fullmäktiges i Riksgäldskontoret protokoll den 25

Februari 1881, innehållande ett af tvenne bland Fullmäktige i samma

fråga afgifvet särskilt yttrande.

3:o. Utsedde komiterades den 7 Februari 1881 till Fullmäktige i

Riksgäldskontoret afgifna utlåtande angående uppförande af ett nytt

riksdagshus.

4:o. Reservation vid sistnämnda utlåtande af en komitéledamot,

Herr C. Adelsköld.

5:o. Reservation vid samma utlåtande af eu komitéledamot, Herr

C. G. Hierta.

6:o. Beräkning af ofvannämnda komiterade angående erforderliga

qvadratytor för de olika lokalerna i ett nytt riksdagshus.

7:o. Fyra plankartor.

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

l:o.

Till Riksdagens Stats-Utskott.

Efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset uppdrog

1880 års Riksdag åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret, att låta genom

sakkunnige personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning,

vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset

eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa utredning

angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen, af ett

nytt riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis för

en sådan nybyggnad kunde beräknas, samt närmare utreda och belysa

ifrågavarande ärende och till innevarande Riksdag inkomma med utlåtande

i ämnet; och hafva Fullmäktige funnit ärendets förberedande

behandling lämpligen böra öfverlemnas åt en komité, bestående af två

bland Fullmäktige, en ledamot af hvardera af Riksdagens båda Kamrar

samt tre tekniskt sakkunnige personer.

Sedan nu de af Fullmäktige utsedda komiterade under den 8 innevarande

månad inkommit med utlåtande, innefattande ej mindre utredning

af frågan än ock förslag i ämnet, få Fullmäktige, jemte öfverlemnande

af sagda utlåtande med tillhörande ritningar och kostnadsberäkningar

samt de särskilda reservationer, som af tvenne bland komiterade

afgifvits, såsom utredning i frågan åberopa hvad komiterade anfört och

såsom eget yttrande instämma i det slut, hvartill komiterades flertal

kommit, eller att den för uppförande af ett nytt riksdagshus lämpligaste

platsen vore å de tomter, som nu upptagas af Generalstabens hus, Stockholms

stads auktionsverk och pantlåneinrättning samt boktryckeriaktiebolaget

P. A. Norstedt & Söners egendomar Nås 9, 11, 12, 13 och 14

i qvarteret Riddarholmen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Jemte det Fullmäktige alltså härmed förorda bifall till komiterades

förslag om uppförande å nyssnämnda plats af ett nytt riksdagshus samt

tillåta sig i likhet med komiterade framhålla vigten deraf att beslut i

ärendet snart må fattas, särskildt med afseende å den med det förordade

beslutet sammanhängande frågan om expropriation af boktryckeriaktiebolaget

P. A. Norstedt & Söners egendomar, få Fullmäktige tillika —

för den händelse att denna Fullmäktiges åsigt komme att af Statsutskottet

och riksdagen delas och enär de utlåtandet bifogade ritningar

och kostnadsförslag icke äro uppgjorda med anspråk, att i detalj läggas

till grund för byggnadens utförande samt det sålunda synes för frågans

bästa möjliga lösning ändamålsenligt att bereda tillfälle till pristäflan

för dem, som vilja afgifva ritningar och förslag i ämnet, hvarförinnan

nödigt är, att närmare bestämmelser angående riksdagshusets läge och

ungefärliga storlek varda af Riksdagen meddelade — hemställa att Fullmäktige

må bemyndigas att utfärda kungörelse om inbjudning till allmän

täflan, omfattande uppgörande af fullständiga ritningar och kostnadsförslag

för uppförande å sagde plats af en byggnad för Riksdagen, samt att för

denna täflan utfästa lämpliga belöningar, i sammanhang hvarmed för

ändamålet nödiga medel torde af Riksdagen å Riksgäldskontoret anvisas.

För såvidt Riksdagen icke kommer att å riksstaten anvisa medel till

bestridande af erforderliga expropriationskostnader, torde det slutligen

vara nödigt att, om Fullmäktige erhålla uppdrag att till verkställighet

bringa Riksdagens blifvande beslut, Riksgäldskontoret bemyndigas att

förskottsvis och intill dess om medels anvisande kan varda definitivt afgjordt

samma utgifter bestrida. 0

Protokollsutdrag, innefattande undertecknade Akerhielms och Andersons

särskild-a mening, bifogas.

Stockholm den 25 Februari 1881.

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. Stockenström. Per Samzelius. Joll. Mallmin.

Alb. Anderson. J. JS1 ordenfalk. A. V. Äbergsson.

L. S.

J. Montell.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

2:o.

Utdrag af protokollet vid Herrar Fullmäktiges i Riksgäldskontoret

sammankomst den 25 Februari 1881.

§ 14.

Sedan det af komitén för utredning af frågan om tillbyggnad af

det gamla riksdagshuset eller uppförande af ett nytt riksdagshus in. in.

afgifna utlåtande med tillhörande handlingar, på sätt 7 § af protokollet

den 3 dennes förmäler, bland Herrar Fullmäktige cirkulerat, företogo

Herrar Fullmäktige nu detta ärende till afgörande och beslöto att till

Riksdagens Stats-Utskott aflåta en skrifvelse af innehåll, registratur för

denna dag utvisar.

Herr Friherren och Ordföranden samt Herr Anderson förenade sig

i följande särskilda yttrande:

»Utgående från den af Riksdagen uttalade åsigt, att ett nytt riksdagshus

helst bör uppföras på Riddarholmen, är det i fråga om platsen

för denna byggnad naturligt, att den tomt, hvarå det nuvarande riksdagshuset

är beläget, dervid i första rummet bör komma i betraktande.

Om, såsom komiterade vid detta alternativ ifrågasatt, denna tomt tillökas

dels med Gymnasiigränden, dels ock med de tomter, som upptagas

af de tvenne egendomar, hvilka förut användts till lokal för ett gymnasium,

erhålles utan tvifvel icke allenast tillräckligt stor tomt för ett

nytt riksdagshus, utan derutöfver äfven utrymme för en utmed jernvägen

löpande gata afsedd äfven för åkande. På denna plats, å hvars nedre

de], enligt hvad verkstälda jordborrningar visa, berggrundens afstånd

från marken i allmänhet är betydligt och på vissa ställen uppgår ända

till 23 fot, måste likväl sjelfva grundläggningsarbetet blifva jemförelsevis

dyrbart, särdeles som bergets starkt sluttande läge medför nödvändigheten

att för erhållande af en betryggande grund verkställa pallsprängningar.

Äfven om nu anmärkta olägenhet icke bör anses vara af till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

lycklig vigt att för det ifrågavarande ändamålet utse annan plats, torde

dock den omständigheten, att stora svårigheter skulle möta att under

byggnadstiden, hvilken, huru mycket arbetet än må påskyndas, säkerligen

kommer att omfatta eu tidrymd af flera år, bereda Riksdagen erforderliga

lokaler på annat håll, utgöra ett tillräckligt skäl att för ett nytt

riksdagshus välja annan plats än den ifrågavarande, helst derigenom

äfven den afsevärda fördel vunnes, att det nuvarande riksdagshuset, sedan

det nya blifvit uppfördt, kunde användas för embetsverk, som behöfva

utvidgad lokal eller för hvilka sådan nu måste förhyras.

Komiterade likasom ock Herrar Fullmäktiges flertal hafva ansett,

att det nya riksdagshuset borde uppföras på den plats, der Generalstabens

hus, Stockholms stads auktionsverk och pantlåneinrättning samt

boktryckeriaktiebolaget P. A. Norstedt & Söners egendomar N:is 9, 11,

12, 13 och 14 i qvarteret Riddarholmen äro belägna. Villigt erkännande

rigtigheten af komiterades yttrande, att platsens höga och fria läge åt

flera sidor skulle i väsentlig mån bidraga att åt en byggnad, der uppförd

till den storlek och med den smak, ett nationen värdigt riksdagshus

klöfver, gifva ett lämpligt uttryck, kunna vi dock hufvudsakligen

ur synpunkten af den dermed förenade dryga kostnad icke biträda detta

förslag. På sätt nemligen en af Herrar komiterade Kaptenen C. G. Hierta

i afgifven reservation erinrat, måste förr eller senare, om detta alternativ

antages, ej allenast det hus, som nu användes till Riksarkiv, utan

äfven det, som inrymmer Svea Hofrätt med flera embetsverk, det förra

helt och hållet, och det senare åtminstone till en del rifvas och de tomter,

dessa byggnader intaga, planeras för att lemna ett mera fritt tillträde

till riksdagshuset. Kostnaden för sjelfva platsen stannar således ej vid

de af komiterade beräknade 2,285,000 kronor, i hvilken beräkning för

öfrigt ingår ett sannolikt allt för lågt belopp för ofvannämnda till pantlåneinrättning

och auktionsverk nu begagnade egendom, utan kan på

grund af det nu anförda och de skäl i öfrigt Kaptenen Hierta i sin reservation

utvecklat, tvärtom antagas komma att uppgå till omkring tre

millioner kronor, i följd hvaraf och då sjelfva byggnaden på denna anspråksfulla

plats kräfver högre kostnader än eljest, sammanlagda kostnaden

för hus och tomt sannolikt kommer att uppgå till omkring sex

millioner kronor. Huru högt det ändamål än må ställas, som genom

den ifrågasatta byggnaden skulle tillgodoses och huru lifligt vi än inse

behöfligheten af en ej blott ändamålsenlig, utan äfven värdig byggnad

för svenska Riksdagen, kunna vi dock med afseende å landets jemförelsevis

ringa folkmängd och begränsade tillgångar ej annat än finna denna

kostnad för hög, särdeles då på Riddarholmen finnes eu annan, om ej

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

så dominerande, dock fullkomligt lika väl belägen plats, hvilken lemnar

tillräckligt utrymme för uppförande af ett ändamålsenligt och landet

värdigt riksdagshus för en kostnad vida understigande den nyssnämnda.

Härmed afse vi den af Herrar komiterade Hierta, Thavenius och Dahl

i utlåtande den 6 Februari 1880 föreslagna plats, omfattande de tomter,

som nu äro upptagna af Riksgäldskontorets och Riksarkivets hus. »Om

dessa tomter», säga bemälde komiterade, »regleras enligt en bifogad

plankarta, så att mellan dem och Norstedtska tomten blir en rak gränd,

som dock i sin öfre ända måste förses med trappsteg, och så att det

sydvestra hörnet dragés något fram och det nordvestra indrages, så kan

derpå uppföras en byggnad, som innehåller ett tillräckligt utrymme för

Riksdagens båda Kammare och de lokaler för Riksdagens ombudsman,

Utskott, klubbar, restauration in. in., hvilka voro föreskrift^ uti programmet

för riksdagshus å Helgeandsholmen.» Samma komiterade anföra

vidare, att grunden på den föreslagna platsen består af berg, hvarigenom

således den bästa byggnadsgrund erhålles. Sistnämnda förhållande

synes vara desto mera förtjent af uppmärksamhet, som man på

grund deraf eger anledning antaga, att sjelfva grundläggningsarbetet här

ej allenast kommer att medföra en ganska måttlig kostnad, vida understigande

den, som skulle erfordras, i händelse riksdagshuset skulle uppföras

på någon af de andra föreslagna platserna, utan äfven kan på eu

jemförelsevis kort tid fullbordas.

Värdet å Riksgäldskontorets och Riksarkivets hus och tomter är af

den senaste komitén beräknadt till 580,000 kronor, och denna plats är

således, äfven om man icke tager i beräkning de omständigheter, som,

enligt hvad förut blifvit anfördt, måste förorsaka att den förordade

platsen på höjden af Riddarholmen blifver dyrare än komiterade beräknat,

icke mindre än 1,705,000 kronor billigare än den sistnämnda.

Då härtill kommer att det riksdagshus, som skulle kunna å ifrågavarande

till utrymmet något inskränktare plats uppföras, enligt de vid

ofvanbemälde tre komiterades år 1880 afgifna utlåtande fogade beräkningar

och ritningar, ej allenast komme att lemna tillräckligt utrymme,

hvilket med desto större visshet kan antagas blifva förhållandet, derest,

såsom beqvämligen kan ske, embetslokal för Justitieombudsmannen äfven

efter uppförandet af det nya riksdagshuset anvisas i det gamla, utan

äfven blefve fristående på alla sidor och finge ett värdigt utseende, men

i anseende till den mindre anspråksfulla plats, detsamma komme att intaga,

skulle medföra mindre byggnadskostnad än ett riksdagshus, uppfördt

på den plats Herrar Fullmäktiges flertal förordar, finna vi öfvervägande

skäl tala derför, att det nya riksdagshuset uppföres på Riks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

gäldskontorets och Riksarkivets tomter, omreglerade, på så sätt i ofvanberörda

utlåtande af den 6 Februari 1880 blifvit föreslaget. Enär likväl

de nyssnämnda utlåtande bifogade ritningar och kostnadsberäkningar

för uppförande af ett riksdagshus å denna plats icke torde vara uppgjorda

med anspråk på att kunna läggas till grund för byggnadens uppförande

och i hvarje fall tid och tillfälle till framställande af äfven andra

förslag till uppförande af ett riksdagshus å sagda plats med möjligast

fördelaktiga inredning och begagnande af tillgängligt utrymme borde

beredas, synes det för frågans bästa möjliga lösning vara ändamålsenligt

att sådant tillfälle till täflan lemnas dem, som vilja utarbeta ritningar

och förslag till nytt riksdagshus å den af oss nu förordade plats samt

för sådant ändamål utfästa lämpliga belöningar; och torde Fullmäktige

i Riksgäldskontoret erhålla uppdrag att bereda verkställighet åt Riksdagens

beslut härom samt till nästa Riksdag inkonlma med de ritningar

och förslag, som må hafva blifvit aflemnade.»

Som ofvan.

Enligt protokollet

J. Montell.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

3:o.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgälds kontoret.

Sedan Riksdagen, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla

riksdagshuset, åt Herrar Fullmäktige uppdragit att låta genom sakkunnige

personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig

vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset eller vid

uppförande af ett nytt riksdagshus, samt att förebringa utredning angående

lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen, af ett nytt

riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis för en sådan

nybyggnad kunde beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande

ärende och till nästa Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet,

hafva Herrar Fullmäktige, enligt utdrag af deras protokoll för den 9

sistlidne September, för utförandet af det Herrar Fullmäktige sålunda

lemnade uppdrag funnit lämpligt öfverlemna ärendets förberedande behandling

åt en komité, bestående af två bland Herrar Fullmäktige, en

ledamot af hvardera utaf Riksdagens båda Kamrar samt tre tekniskt sakkunniga

personer, och vid anstäldt val utsett undertecknad Samzelius till

ordförande och öfriga undertecknade till ledamöter i bemälda komité.

Vidare hafva Herrar Fullmäktige — sedan Kong]. Maj:t, med anledning

af Riksdagens den 12 Maj 1879 afiåtna underdåniga skrifvelse i fråga om

förvärfvande åt statsverket af bolaget P. A. Norstedt & Söners tomter

och byggnader å Riddarholmen, infordrat bolagets yttrande angående de

vilkor, hvarunder bolaget vore villigt egendomen afstå, och med nådigt

bref den 19 November 1880 till Herrar Fullmäktige låtit öfverlemna

handlingarne i ärendet, för att vid utredning af förevarande fråga vara

att tillgå — tillstält koiniterade dessa handlingar, af hvilka komiterade

tagit kännedom vid den behandling af ärendet, som det ålegat dem att

verkställa.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Då det ifrågasatta riksdagshusets läge måste i väsentlig mån vara

beroende på den mer eller mindre monumentala karakter, man vill gifva

byggnaden, hafva komiterade vid fullgörande af det dem lemnade uppdrag

ansett sig böra till besvarande upptaga detta spörsmål; komiterade

vilja dock först något yttra sig om olägenheterna vid det nuvarande

riksdagshuset och äfven, för att lätta öfversigten af frågan, redogöra för

dess föregående behandling.

Olägenheterna i afseende å den nuvarande riksdagshusbyggnaden äro

alltför mycket bekanta för att komiterade skulle behöfva annat än i största

korthet derför redogöra. Riksdagshuset är, såsom bekant, sammanslaget

af byggnader, som från början varit afsedda för helt andra ändamål

än det, hvartill de nu begagnas. Den i ögonen genast framträdande

planlöshet i anordningarne är hufvudsakligen att tillskrifva denna omständighet.

Vidare har med skäl i främsta rummet anmärkts, att Kamrarnes

samlingssalar icke äro så beskaffade, som med ledamöternas helsa

ocli välbefinnande under ett längre vistande i dessa rum kan vara förenligt.

Visserligen har man genom ventilation velat förminska olägenheten

af den genom det ständigt stigande antalet af ledamöter mer och

mer framträdande bristen på frisk luft; men då rummens kubikinnehåll

är för litet i förhållande till ledamöternas och den åhörande allmänhetens

antal, har under den ökade ventilationen ett allt för starkt dra"

uppkommit, hvilket ådragit ohelsa för mången, isynnerhet för dem, som

haft sig platser anvisade nära luftströmmen. Denna olägenhet har numera

nått den grad, att en och annan ledamot, som icke haft stark helsa,

nödgats för de sanitära förhållandena inom Kamrarnes samlingsrum lemna

representantkallet, oaktadt håg och kallelse för dess fortsatta utöfvande

icke saknats. I akustiskt hänseende lemna ock Kamrarnes samlingssalar,

såsom bekant är, mycket att anmärka. Ofta är det nemligen svårt, stundom

omöjligt för de ledamöter, hvilkas platser äro belägna långt bort i

salarne, att kunna höra en del andra talare, än mindre med uppmärksamhet

följa deras anföranden. Genom missuppfattning förlängas ofta

diskussionerna. Stundom har man, för att lätta åhörandet, plägat samla

sig stående omkring eller i närheten af en uppträdande talare och omkring

honom bildat liksom en tät mur, men derigenom har svårigheten

ökats för de öfriga ledamöterna att uppfatta föredraget, likasom för notarierna

att kunna anteckna detsamma. Trängseln, synnerligen vid voteringar,

ökas, och svårigheten att i samlingssalarne finna lämplig plats för

det växande antalet ledamöter tilltager nästan för hvarje år. 1867, då,

efter representationsförändringens genomförande, Riksdagen första gången

sammanträdde, utgjorde ledamöternas antal i Första Kammaren 125

a

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

och i Andra Kammaren 190. Vid 1881 års riksdag uppgår det i Första

Kammaren till 137 och i Andra Kammaren till 204; således har antalet

representanter under 14 år ökats med 26, hvaraf 12 i Första och 14 i

Andra Kammaren. På läktarne saknas dessutom ofta erforderligt utrymme

för åhörarne, och der anvisade platser för pressens representanter

och referenter äro otillräckliga samt ytterst obeqväma och olämpliga.

Bristen på en större gemensam lokal, der ledamöter från båda Kamrarne

kunde sammanträffa, bär äfvenledes blifvit anmärkt, liksom det otillräckliga

antalet utskottslokaler och, ehuru i mindre grad, de icke fullt lämpliga

anordningarna i en del sådana samt saknaden för framtiden af tillräcklig

lokal för det i stark tillväxt stadda riksdagens bibliotek.

Dessa jemte flere andra olägenheter hafva utan tvifvel hos Riksdagens

fleste ledamöter framkallat en liflig önskan att, ju förr desto hellre,

få desamma så fullständigt som möjligt afhjelpta. Sådant kan dock, enligt

komiterades åsigt, icke med varaktig och verklig fördel ernås genom

den alternativt ifrågasatta tillbyggnad af det gamla riksdagshuset. Att —

för att begagna eu vanlig bild — ytterligare foga eu ny klut på ett

gammalt kläde kan hvarken ur skönhets synpunkt eller från nyttans ståndpunkt

gerna försvaras, då behofvet af en ny byggnad derigenom endast

skulle för näston tid aflägsnas, men alldeles icke tillfredsställas. De icke

ringa kostnader, som efter det nya representationsskickets antagande nedlades

på det nuvarande riksdagshuset, afsåg uppenbarligen blott ett provisoriskt

anordnande af oundgängligen nödvändiga lokaler för den snart

derefter sammanträdande Riksdagen, och tiden, inom hvilken arbetet

måste vara fullbordadt, lade hinder i vägen för ett varaktigt och lämpligt

ordnande af denna vigtiga angelägenhet. Länge dröjde det dock

icke, innan hos Riksdagen röster höjdes, anmärkande otillräckligheten och

bristfälligheten af de provisoriska anordningarne och uttalande sig för

uppförande af ett nytt riksdagshus, värdigt den svenska Riksdagen, värdigt

dess valmän, det svenska folket. Redan vid 1872 års riksdag hade

dessa åsigter inom representationen vunnit den utbredning, att Riksdagen,

uppå enskild motionärs framställning, beslöt uppdraga åt Fullmäktige

i Riksgäldskontoret, gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken,

a) att, sedan Fullmäktige satt sig i förbindelse med de vederbörande,

hvilka i fråga om Helgeandsholmens ordnande samt om Kongl. hofstallets

förflyttning till annan lämplig plats borde höras, låta verkställa fullständig

utredning, dels om kostnaden för en sådan förflyttning, dels

huruvida ett mot ändamålet fullt svarande riksdagshus kunde å Helgeandsholmen

uppföras samt om möjligheten och ändamålsenligheten att

antingen i samma byggnad inrymma Riksbanken och Riksgäldskontoret,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

eller ock för Riksbanken på annat sätt bereda lämplig lokal, antingen

på Helgeandsholmen eller i dess granskap;

b) att låta uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till

Helgeandsholmens ordnande och bebyggande för ofvannämnda ändamål,

dervid borde utredas kostnaden särskildt för uppförande endast af riksdagshus

samt särskildt antingen för bankens och Riksgäldskontorets inrymmande

i riksdagshuset, eller för uppförande af bankhus på Helgeandsholmen

eller annan lämplig plats;

c) att för frågans bästa möjliga lösning bereda tillfälle till täflan för

dem, som ville afgifva ritningar och förslag i ämnet, samt för sådant

ändamål utfästa lämpliga belöningar;

d) att utreda om och i hvad mån samt under hvilka vilkor Stockholms

stadsfullmäktige kunde vara hugade och skyldige att deltaga i de

med Helgeandsholmens ordnande förenade kostnader; och

e) att, sedan ärendet sålunda erhållit nödig utredning, till 1873 års

Riksdag inkomma med fullständigt förslag i ämnet samt i sammanhang

dermed utreda på hvad sätt nuvarande riksdagshus äfvensom öfriga fastigheter,

som i följd af dessa förslag icke vidare behöfdes för sitt nuvarande

ändamål, kunde ändamålsenligen för allmänt behof användas eller

lämpligen föryttras.

Dessa åtgärder, hvilka i viss mån voro beroende af utredningar och

beslut utaf andra myndigheter, medhunno Fullmäktige icke att i alla

delar till 1873 års riksdag verkställa, hvarför nytt uppdrag i de felande

delarne blef åt Fullmäktige lemnadt.

Jemte vidare utredning i ämnet ingåfvo Fullmäktige i Riksbanken

och Riksgäldskontor till 1874 års Riksdag tvenne, i anledning af utsatt

täflan, inkomna ritningar*och kostnadsförslag för den ifrågasatta byggnaden

å Helgeandsholmen, uppgjorda efter de olika alternativen, den ena

af Arkitekten Helgo Zettervall och den andra af Arkitekten Fredrik

Olaus Lindström, slutande sig den förres kostnadsförslag för en gemensam

byggnad för Riksdagen, Riksbanken och Riksgäldskontor å en

summa af 3,500,000 kronor och den senares för en sådan byggnad

å 1,470,921 kronor 31 öre. Fn särskild nämnd utsågs för granskning

och bedömande af dessa ritningar och förslag. Denna nämnd förklarade

i afgifvet utlåtande sig icke hafva funnit tillrådligt, att någotdera af de

ingifna förslagen lades till grund för den afsedda byggnaden, men då

desamma i flere delar kunde utgöra ett godt underlag och förarbete till

ett nytt fristående förslag i ämnet, tilldelades en hvar af de täflande ett

pris af 2,500 kronor. I sjelfva saken hemstälde det sammansatta Statsoch

Banko-Utskott, åt hvars förberedande behandling frågan blifvit öf
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

verlemnad, det Riksdagen måtte besluta, att Fullmäktige i Riksgäldskontor

skulle, gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken, vidtaga de

åtgärder, som de .kunde finna tjenligast, dels för anskaffande af fullständiga

ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens ordnande och

bebyggande antingen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Fullmäktige

redan uppgjorda program eller annorledes, dels för åstadkommande

af de utredningar i afseende på öfriga med ärendet gemenskap

egande frågor, som redan blifvit till Fullmäktiges handläggning öfverlemnade.

Denna hemställan blef af Riksdagens Första Kammare bifallen,

men af Andra Kammaren afslagen, och efter gemensam omröstning förföll

frågan. Till grund för detta beslut synes icke hafva legat någon

förändrad åsigt om behofvet och nödvändigheten af ett nytt riksdagshus,

utan hufvudsakligen farhåga för de stora kostnader, som förslagets bringande

till verkställighet skulle medföra dels för sjelfva byggnaden, dels

ock för anskaffande af nytt hofstall, inlösen af bazarbyggnaden å Helgeandsholmen,

ordnande af holmens stränder in. in., hvilka frågor satts i

sammanhang med den om uppförande af nytt riksdagshus, med eller utan

lokaler för Riksbanken och Riksgäldskontoret. En och annan talare yttrade

dock äfven betänkligheter mot den ifrågasatta platsens lämplighet

för berörda ändamål. Sedan emellertid en under ledning af Öfverståthållaren

tillsatt komité, bestående dessutom af chefen för Hans Majestät

Konungens hofstall, en af Kongl. Maj:t förordnad arkitekt samt ombud

från så väl Fullmäktige i Riksbanken som Stockholms stadsfullmäktige,

under den 14 December 1876 afgifvit utlåtande och förslag, angående

Helgeandsholmens ordnande, väcktes af enskild motionär vid 1877 års

riksdag framställning derom, att Riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t anhålla

om proposition rörande hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen

till annan plats samt om meddelande huruvida och på hvilka vilkor

de Hans Maj:t Konungen tillhöriga egendomar å samma holme skulle

kunna af staten förvärfvas, för att, sedan nytt hofstall hunnit anskaffas,

nedrifva alla å holmen nu befintliga byggnader och göra den till en fri

plats, äfvensom att Riksdagen för utredningen härom måtte anvisa medel.

Denna framställning, som afstyrktes af vederbörande Utskott, afslogs af

Första Kammaren, men bifölls af Andra Kammaren. Då emellertid den

för frågans afgörande medelst gemensam omröstning uppsatta voteringsproposition

endast af Första Kammaren godkändes, förföll frågan vid

denna riksdag. Vid 1878 års riksdag väcktes åter samma förslag af

samme enskilde motionär, men afslogs då af Riksdagens begge Kamrar.

Under sistnämnde eller 1878 års riksdag väcktes äfven af tvenne andra

enskilda motionärer förslag att Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstäm
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

melse med ritningar, som utaf Slottsintendenten E. Jacobson blifvit uppgjorda,

måtte å den södra delen af den till Riksdagens hus hörande tomt

låta uppföra eu ny byggnad, afsedd att inrymma två nya salar för Kamrarne

jemte öfriga å samma ritningar upptagna lokaler, och i sammanhang

dermed låta vidtaga de förändringar i nuvarande riksdagshusen,

hvilka å nämnda ritningar vore föreslagna. I anledning deraf beslöt

Riksdagen uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att låta genom

sakkunniga personer undersöka den grund, på hvilken de nya samlingssalarne

skulle uppföras, granska de af Slottsintendenten Jacobson upprättade

ritningar och kostnastförslag samt låta närmare utreda och belysa

ärendet och till 1879 års Riksdag afgifva det utlåtande i ämnet,

hvartill omständigheterna kunde föranleda.

För fullgörande af berörda uppdrag och enär, såsom ock Riksdagen

förutsatt, tekniska insigter erfordrades för verkställande af den sålunda

nödig ansedda undersökning, granskning och utredning, anmodade Herrar

Fullmäktige undertecknade Hierta, Dahl och Thavenius att undersöka

omförmälda grund, hvarpå de nya samlingssalarne voro afsedda att uppföras,

och att verkställa så väl granskning af de uppgjorda ritningarne

och kostnadsförslagen som ock utredning i öfrigt af ifrågavarande ärende.

Efter uppdragets verkställande meddelade undertecknade Hierta,

Thavenius och Dahl, uti en till Herrar Fullmäktige ingifven skrift, bland

annat, att till undersökning af grunden jordborrning, enligt en vid skriften

fogad borrkarta, utförts på omkring 125 ställen, der grundmuren

för den nya byggnaden borde uppföras; och hade i de allra flesta borrhålen

berg anträffats. Bergets afstånd från markens yta vexlade mellan 4

och 23 fot. Medelafståndet vore omkring 16 fot. Fn fullt betryggande grund

erhölles endast genom att lägga grundmurarna på berget, hvarvi derforderliga

pallsprängningar måste verkställas. Vid granskning af ritningarne

syntes dessa med omsorg och sakkännedom uppgjorda. Dekoreringen

af byggnaden, så väl ut- som invändigt, vore värdig och passande.

Det yttre utseendet åt sjösidan blefve i allo tillfredsställande,

men från Riddarhustorget och Munkbron sedt, vore förhållandet annorlunda.

Der visade sig nemligen för ögat tre sammanbyggda hus, med

sins emellan olika fönsterhöjder och delningar. Nybyggnadens arkitektur,

vacker i och för sig, kunde ej förenas med de gamla husens till ett

helt. Den silhouette mot luften, som skulle bildas af för detta Hebbeska

huset och den nya, söder derom belägna delen, kunde ej af den geometriska

ritningen rätt bedömas, ty dels inverkade brytningen i plan

mellan båda husen ofördelaktigt för den perspektiva bilden, dels komme

nybyggnadens rundning mot söder att gifva denna del en odeciderad af
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

slutning. De olika lokalernas läge syntes i allmänhet tillfredsställande;

dock vore några för små, andra åter öfverflödigt tilltagna. Rum för

några lokaler saknades helt och hållet. Det af Slottsintendenten Jacobson

uppgjorda kostnadsförslag, som slutade å en summa af 800,000 kronor,

underkastades en -detaljerad granskning, hvarvid en tillökning af

200.000 kronor ansågs behöflig, så att hela kostnaden skulle utgöra

1,000,000 kronor. Alla de olägenheter, som antydts skola blifva en följd

af de gamla husens bibehållande, skulle emellertid bortfalla, om man

refve allt det gamla i grunden och på samma plats uppförde ett helt

och hållet nytt riksdagshus, hvarför kostnaden beräknades uppgå till

1.200.000 kronor, om den nya byggnaden skulle innehålla samma totalsumma

af qvadrat- och kubikinnehåll i rum och salar, som det då föreslagna.

Den lösa inredningen inginge dock ej i denna beräkning, likasom

ej heller i Slottsintendenten Jacobsons. Största olägenheten vid eu

total ombyggnad vore likväl att Kamrarne under hela byggnadstiden

icke kunde hafva sina sammanträden i huset, men äfven om Slottsintendenten

Jacobsons ritningar komme till utförande, ansågs omöjligt, att

båda Kamrarne kunde under arbetstiden stanna der; det vore svårt till

och med för endera och kunde i alla händelser ej ske annorledes än

på bekostnad af arbetets påskyndande.

Uti den skrifvelse, hvarmed Herrar Fullmäktige till 1879 års Riksdags

Stats-Utskott öfverlemnade berörda utredning och utlåtande i ämnet,

förmälte Herrar Fullmäktige sig icke kunna annat än instämma uti den

deri uttalade åsigt, att uppförande af ett helt och hållet nytt riksdagshus,

ehvad det komme att uppbyggas å riksdagshusets nuvarande tomt

eller å annan, för ändamålet lämplig plats, skulle medföra fördelar, som

till fullo motsvarade den jemförelsevis ej betydligt ökade kostnaden för

en dylik nybyggnad. Fn sådan nybyggnads förläggande å annan plats

än det nuvarande riksdagshusets skulle, enligt Herrar Fullmäktiges åsigt,

medföra den fördel, att detta sistnämnda skulle kunna under byggnadsarbetets

pågående fortfarande begagnas. Skulle åter ett nytt riksdagshus

komma att uppföras å det nuvarandes plats och detta derigenom

blifva under byggnadstiden helt och hållet eller till större eller mindre

del oanvändbart, hade Herrar Fullmäktige ansett oöfvervinneliga svårigheter

i allt fall ej kunna möta för beredande af lokaler åt Riksdagen

under byggnadstiden.

Stats-Utskottet ansåg ifrågavarande ärende ej ännu hafva erhållit

all den utredning, som för detsammas afgörande vore erforderlig. Beträffande

kostnaderna för erforderlig inredning och angående det belopp,

hvarmed dessa kostnader vid en nybyggnad kunde komma att öfverstiga

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

de för inredning nödvändiga utgifter vid den föreslagna tillbyggnaden,

hade Herrar Fullmäktige icke yttrat sig. Då vidare, enligt Herrar Fullmäktiges

åsigt, uppförande af ett helt och hållet nytt riksdagshus skulle

vara att föredraga framför ombyggnad af det gamla riksdagshuset, uppstode

i sammanhang dermed den fråga, om ett sådant nytt riksdagshus

borde uppföras på det gamlas plats, eller måhända lämpligare å annan

tjenlig plats. Utskottet ansåge ingen stadsdel vara för inrymmande af

riksdagshus lämpligare än Riddarholmen, dels för denna holmes på

samma gång centrala och likväl afskeda läge, dels ock med afseende å

nyttan deraf, att riksdagshuset må vara närbeläget till embetsverkens

lokaler. I fråga om de platser, som, utom den nuvarande, kunde för

uppförande af nytt riksdagshus ifrågasättas, förelåge likväl ej någon utredning

om hvilken som kunde vara för ändamålet lämpligast, erbjuda

tillräckligt utrymme och med minsta svårighet kunna åt Riksdagen förvärfvas,

ej heller om de kostnader, som med ett nytt riksdagshus’ uppförande

å ena eller andra platsen kunde vara förenade. I enlighet med

Utskottets hemställan beslöt för den skull 1879 års Riksdag åt Herrar

Fullmäktige uppdraga att låta genom sakkunnige personer undersöka

kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden

af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande af ett nytt

riksdagshus, samt förebringa utredning angående lämplig plats för uppförande,

helst å Riddarholmen, af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående

de kostnader, som förslagsvis för en sådan nybyggnad kunde

beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande^ ärende och till

1880 års Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet. Anyo anmodade

Herrar Fullmäktige undertecknade Hierta, Thavenius och Dahl att med

ärendet taga befattning och dervid verkställa de förberedande undersökningar

och åtgärder, som kunde vara nödvändiga i det syfte Riksdagen

angifvit.

Efter uppdragets utförande har, uti eu till Herrar Fullmäktige ingifven

skrift, undertecknade Hierta, Thavenius och Dahl hufvudsakligen

anfört, hurusom med det i Riksdagens beslut förekommande ordet »inredning»

syntes hafva menats den lösa inredningen, bestående af stolar,

bord, gasapparater in. m., hvilka snarare borde benämnas »inventarier».

1 ändamål att beräkna »kostnaderna för erforderlig inredning» hade derför

eu noggrann undersökning verkstälts om beskaffenheten och antalet

af de nu inom riksdagshuset befintliga inventarier och på en särskild,

vid skriften fogad promemoria hade upptagits hvad derutöfver erfordrades,

jemte den kostnad, som för anskaffandet deraf ansåges sannolik.

Denna kostnad uppginge till 128,785 kronor 60 öre och syntes ej be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

höfva öfverskridas för komplettering af inventarier, antingen den af

Slottsarkitekten Jacobson föreslagna tillbyggnad eller den ifrågasatta ombyggnaden

af riksdagshuset skulle verkställas. I afseende å plats för

det nya riksdagshuset, uttrycktes den mening, att den enda dertill fullt

lämpliga plats, som funnes i Stockholm, vore Helgeandsholmens vestra del

och att der skulle kunna anordnas en tillräckligt stor byggnad utan att

skymma Kongl. slottet eller menligt inverka på taflans skönhet, från

hvilken sida man än betraktade den. Men då kostnaderna för en sådan

anläggning till följd af hofstallets flyttning och andra omständigheter

vore så godt som omöjliga att ens närmelsevis beräkna, och ordalydelsen

i Riksdagens beslut »helst å Riddarholmen» innefattade en uppmaning

att der uppsöka en lämplig plats, så föreslogs i sådant hänseende de

tomter, som nu äro bebyggda med Riksgäldskontorets och Riksarkivets

hus. Sju stycken eskissritningar till nytt riksdagshus å denna plats utarbetades

jemte kostnadsförslag och eu tabell för jemförelse mellan storleken

af lokalerna enligt de olika förslagen till riksdagshus. Enligt förslaget

beräknades

kostnaden för det nya riksdagshuset till Kr. 1,350,000: —

hvartill komme ofvannämnda kostnad för

komplettering af inventarier .................. » 128,758: 60

eller tillsamans Kr. 1,478,758: 60.

Uti den skrifvelse, hvarmed Herrar Fullmäktige till Stats-Utskottet

vid 1880 års riksdag öfverlemnade berörda utredning jemte ritningar och

kostnadsförslag m. m., hemstälde Herrar Fullmäktige, huruvida icke

Stats-Utskottet kunde finna skäl föreslå Riksdagen, att det af 1879 års

Riksdag Fullmäktige gifna, här ofvan omförmälda uppdrag måtte varda

förnyadt och anstånd till 1881 års riksdag med utlåtandets afgifvande

i förevarande fråga varda Herrar Fullmäktige medgifvet. Lika med

Herrar Fullmäktige ansåg Stats-Utskottet den vigtiga frågan ej kunna

annat än vinna på en sorgfälligare pröfning än tiden då medgifvit, i

synnerhet som de anförda orden »helst å Riddarholmen» ej innefattade

en sådan ovilkorlig föreskrift, att icke, vid en fortsatt behandling af

denna fråga, äfven andra lämpliga platser för ett nytt riksdagshus än

den senast föreslagna, vare sig på Riddarholmen eller utom densamma,

kunde komma under öfvervägande. I öfverensstämmelse med Utskottets

hemställan beslöt Riksdagen att uti Riksgäldskontorets nu gällande reglemente

skulle införas ett så lydande stadgande: »Sedan, efter väckt

förslag om.tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, 1878 års Riksdag, enligt

§ 71 af samma års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit att låta

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya samlingssalar

för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, in. m., har Riksdagen

åt Fullmäktige uppdragit att låta genom sakkunniga personer undersöka

kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden

af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande af nytt riksdagshus,

samt förebringa utredning angående lämplig plats för uppförande

helst å Riddarholmen af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående

de kostnader, som förslagsvis för en sådan nybyggnad kunna beräknas,

samt närmare utreda och belysa ifrågavarande ärende och till

nästa riksdag inkomma med utlåtande i ämnet»; och har denna föreskrift

gifvit anledning till det uppdrag komiterade erhållit.

Efter att till lättnad i öfversigten af frågans gång och närvarande

ställning sålunda hafva i minnet återkallat det väsentligaste, som derutinnan

förekommit, gå komiterade nu att uttala sig öfver det redan

uppkastade spörsmålet om det ifrågasätta riksdagshusets mer eller mindre

monumentala karakter. Ärendets behandling vid Riksdagen innebär icke

tillräcklig ledning för omdömet om hvilken åsigt i detta hänseende inom

densamma må vara herskande. Snarare synes diskussionen och de fattade

stridiga besluten utmärka att, lika enig den allmänna meningen är

att utdöma de nuvarande anordningarne, lika splittrade hafva åsigterna

varit om hvad som lämpligen bör sättas i stället; dock torde den meningen

allt mer. och mer börja stadga sig, att äfven i vårt land representationen

bör inrymmas i en byggnad, som, jemte det den lemnar nödigt

utrymme och beqvämlighet för representanterna samt för de inrättningar

in. m., Indika med representationen stå i omedelbart samband,

jemväl i det yttre icke saknar pregel af den vigt och betydenhet, representationen

sedan uråldriga tider intagit och ännu intager i vårt samhällsskick.

Denna uppfattning är ingalunda ny inom vårt samhälle och

bör, enligt komiterades tanke, icke fattas såsom uttryck af någon hos

den nya representationen först vaknad känsla. Under den forna ståndsförfattningen

gafs nemligen åt samma uppfattning ett icke ovärdigt uttryck

i det af rikets första och inflytelserikaste stånd, Ridderskapet och

Adeln, uppförda riddarhuset. Äfven i andra länder hafva betydliga summor

blifvit för likartade byggnadsändamål använda. Sålunda uppgifves

exempelvis den engelska parlamentsbyggnaden hafva jemte inventarier

m. in. kostat 2V2 ä 3 millioner £ sterling. I Tyskland har för uppförande

af riksdagshus blifvit samlad en fond, hvilkens behållning i slutet

af Januari månad 1880 uppgick till nära 30 millioner riksmark.

Komiterade hafva i förbigående velat omnämna dessa siffror endast för

att antyda af hvilken vigt andra nationer ansett det vara att erhålla

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

värdiga samlingsrum in. in. för sina representationer, men skynda tilllägga,

att dessa siffror ingalunda böra tjena till måttstock för våra

förhållanden; dock äro komiterade af den åsigt,-att när Riksdagen eu

gång beslutar sig att låta uppföra ett nytt riksdagshus, detsamma icke

blott bör tillfredsställa den närmaste tidens oundgängligaste behof, utan

vara afsedt äfven för framtidens stigande anspråk samt derjemte vara

en sådan byggnad, som, genom stil och smakfullhet i anordningarne, för

kommande tider bär ett tyst, men öfvertygande vittnesbörd om den närvarande

tidens förmåga att rigtigt uppfatta betydelsen af denna angelägenhet

och att på ett värdigt sätt förstå att åt denna uppfattning gifva

ett varaktigt uttryck, eller, med få ord, att det nya riksdagshuset bör

blifva en monumental byggnad, dock, hvad kostnaden angår, lämpad

efter våra förhållanden och resurser.

Utgående från denna uppfattning, hafva komiterade, enligt hvad bifogade

promemoria närmare utvisar, uppgjort förslag på det utrymme,

de olika lokalerna i det nya riksdagshuset skulle taga i anspråk samt

på den ungefärliga kostnad, som för byggnaden skulle erfordras, hvarjemte

eskissritningar öfver byggnaden, enligt det af komiterade uppgjorda

program, bifogas. Komiterade böra dock upplysa, att hvarken

ritningarne eller kostnadsberäkningen är uppgjord med anspråk på

att kunna läggas til! grund för byggnadens utförande. Komiterade hafva

nemligen tänkt sig att, sedan beslut om byggnadens uppförande blifvit

fattadt samt platsen derför bestämd, nödigt vore att genom utfästande

af lämpliga pris söka förmå landets bästa och insigtsfullaste krafter att

deltaga i täflan för upprättande af de lämpligaste ritningar och kostnadsförslag

till den blifvande byggnaden, hvarvid de förut verkstälda

ritningarne och kostnadsförslagen torde kunna i flere hänseenden tjena

till ett godt underlag. Att redan nu försöka upprätta ritningar och

kostnadsförslag med större anspråk, skulle sannolikt vara förspild möda

och kostnad samt är dessutom icke utförbart under den begränsade tid,

som för komiténs arbeten varit tillmätt.

Enligt hvad hosföljande promemoria utvisar, är utrymmet i Första

Kammarens sessionssal beräknadt för platser åt 200 och i Andra Kammaren

för 300 ledamöter. Härvid kan visserligen den anmärkning göras,

att, då byggnaden vore beräknad att för en längre framtid uppfylla det

dermed afsedda ändamål, skulle deremot, om folkmängden inom landet

tillväxer i samma förhållande som under den senare tiden och den i

grundlagarne nu föreskrifna proportion emellan folkmängd och representanter

bibehålies, den tid icke vara så synnerligen aflägsen, då plats

i Kamrarnes sessionssalar komme att saknas för en del representanter.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

I anledning häraf tillåta sig komiterade emellertid erinra, att olägenhet

visat sig deraf, att i ett rum sammanföra allt för talrika representativa

församlingar; att om samlingssalarne nu skulle tilltagas för att fylla det

efter flera sekler möjligen uppkommande behofvet, en missräkning lätt

kunde ega rum och salarne blifva olämpligt stora samt kostnaden för

byggnaden derigenom i väsentlig mån fördyras; att det äfven ligger

inom möjlighetens område att, derest folkmängden betydligt ökades och

representanternas antal, med bibehållande af nu gällande proportion

emellan dem och folkmängden, för starkt tillväxte, en annan grund

kunde komma att bestämmas för valen, så att hvarje representant hos

oss, likasom i folkrikare länder redan är fallet, komme att representera

ett större antal invånare; och slutligen att, då sällan samtliga representanterna

samtidigt äro närvarande, man i andra länder, der en hvar

representant icke har sig en bestämd plats i sessionssalen anvisad, nöjt

sig med ett betydligt färre antal platser än ledamöternas antal, hvarpå

såsom ett exempel må anföras, att i engelska Underhusets sessionssal

endast finnas 476 platser, under det ledamöternas antal uppgår till 658.

Vidare utvisar nämnda promemoria att för de olika lokalerna i riksdagshuset

skulle erfordras en sammanräknad golfyta af cirka 91,350

qvadratfot och en grundyta af 48,221 qvadratfot, äfvensom att kostnaden

för byggnaden, utom inventarier och värdet af tomtplatsen, skulle

uppgå till 1,935,000 kronor, eller om, såsom med byggnadens karakter

bättre öfverensstämmer, densamma uppfördes af dyrbarare materialier

och försåges med rikare ornering, till 2,580,000 kronor. Kostnaden för

inventarier, hvilka utöfver de i riksdagshuset nu befintliga behöfva anskaffas,

hafva komiterade, med afseende å det nu ifrågasatta riksdagshusets

storlek och större prydlighet, ansett böra beräknas något högre

än det förut upptagna beloppet 128,785 kronor 60 öre, eller till minst

150,000 kronor.

Komiterade få härefter öfvergå till utredning af den utan tvifvel

mest omtvistade delen af frågan, nemligen om lämplig plats för det nya

riksdagshuset. Riksdagen har beslutat att denna plats helst skulle vara

belägen å Riddarholmen. På sätt af Stats-Utskottet vid förlidet års riksdag

blifvit förklarad!, lägger dock denna föreskrift icke hinder i vägen

för en undersökning om lämplig plats för riksdagshuset äfven utom

Riddarholmen, så vida sådan plats icke finnes att der tillgå. Det företräde,

som åt Riddarholmen anvisats, har emellertid föranledt komiterade

att taga denna holme till utgångspunkt för undersökningarne, hvilka

omfattat följande sex alternativ, hvarom komiterade efter deras omnämnande

vilja särskild! yttra sig, nemligen:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

l:o) Nuvarande riksdagshusets tomt jemte de två egendomar, som

varit använda till gymnasium (egendomarne N:is 2, 3 och 4 i qvarteret

Riddarholmen med adressnummer 3, 5 och 7 Birger Jarls torg).

2:o) Riksgäldskontorets, Riksarkivets samt boktryckeribolaget P. ik.

Norstedt & Söners tomter (egendomarne N:is 9, 11, 12, 13 och 14 i

qvarteret Riddarholmen med adressnummer 2, 4 och 8 Birger Jarls torg).

3:o) Den plats, der Generalstabens hus, Stockholms auktionsverk

och pantlåneinrättning samt de Norstedtska egendomarne äro belägna

(egendomarne N:is 7, 8, 9, 13 och 14 qvarteret Riddarholmen med

adressnummer 8, 10 och 12 Birger Jarhs torg).

4:o) Kongl. stora teaterns tomt (egendomen N:o 2 Arsenalsgatan

med adressnummer 7 vid samma gata).

5:o) Norra delen af Carl XIIT:s torg eller Kungsträdgården, och

6:o) Helgeandsholmens vestra del.

Beträffande den första af nu ifrågasatta platser, eller det nuvarande

riksdagshusets tomt jemte för detta gymnasiiegendomarne, så innehåller

den förra en ungefärlig areal af 38,000 qvadratfot och den senare 18,494

qvadratfot. Lägges dertill den emellan riksdagshuset och gymnasiiegendomarne

gående Gymnasiigränden, hvilken skulle komma att igenläggas,

blefve utrymmet visserligen mer än tillräckligt. Kostnaden för

tomten i detta alternativ hafva komiterade beräknat sålunda:

a) värdet af det nuvarande riksdagshuset i sitt närvarande

skick.................................................................................................. Kr. 800,000

b) värdet af gymnasiihusen, hvaraf det östra, som är uthyrdt.

för 6,000 kronor årligen, blifvit brandförsäkradt

för 78,000 kronor, och det vestra huset för 62,000 kronor,

eller för tillhopa 140,000 kronor, upptages, jemte

värdet å den del af tomten, som för ändamålet behöfde

användas, eller omkring 11,000 qvadratfot, förslagsvis

till .................................................................................................... » 200,000

Återstoden af tomten, som ej skulle behöfva att för

riksdagshus användas, torde vara erforderlig för utvidgning

af hamnutrymmet, hvadan anspråk på dess inlösande

från stadens sida ej lärer väckas.

c) kostnaden för terrasseringsarbeten ....................................... » 50,000

tillhopa Kr. 1,050,000

derifrån bör dock afgå värdet å de materialier, som vid

rifning af byggnaderna erhållas, beräknadt till............... » 40,000

tomtvärde enligt första alternativet Kr. 1,010,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Då för den trafik, som för närvarande genomgår Gymnasiigränden,

måste, derest denna gränd komme att upptagas af riksdagshusbyggnaden,

beredas annan utväg, kunde det ifrågasättas, om icke sådant möjligen

borde ske genom riksdagshusbyggnadens indragning så långt ifrån gångbanan,

hvilken ligger utmed jernvägen, att körväg till lämplig bredd

der kunde beredas, hvarvid den trappa skulle borttagas, som ligger på

östra sidan om riksdagshuset. Den körväg, som således skulle bildas,

blefve emellertid mycket brant och obeqväm samt skulle ingalunda

kunna tillfredsställa trafikens berättigade anspråk. Sjelfva platsen, hvarå

det nya riksdagshuset enligt detta alternativ skulle uppföras, är, såsom

bekant, mycket sluttande, och ehuru grunden, enligt verkstälda undersökningar,

icke är oanvändbar, synes dock sjelfva läget icke vara tilltalande

för uppförande af en monumental byggnad. Hufvudfasaden å

en sådan byggnad kunde uppenbarligen icke läggas åt sjösidan, hvarifrån

han eljest hade tillfälle att fördelaktigast presentera sig, utan från

den motsatta sidan åt Riddarholmskyrkan, ifrån hvilken sida hufvudingången

ju måste tänkas. Men denna sidas belägenhet invid Riddarholmskyrkan,

hvars högre läge, storlek och närhet skulle verka nedtryckande

på riksdagshusbyggnaden, utgör, enligt komiterades tanke,

ett vigtigt inkast mot användande af ifrågavarande plats. Att så nära

intill hvarandra förlägga tvenne så ansenliga byggnader, med den enas

fasad och hufvudingång invid den andra, skulle, enligt komiterades tanke,

icke fördelaktigt vittna om smak, och de rent praktiska olägenheterna

vid användandet af den sluttande platsen för en stor monumental byggnad

äro heller icke små. Det bör ej heller förglömmas svårigheterna

och de sannolika kostnaderna för Riksdagens inrymmande på andra håll

under byggnadstiden — olägenheter, hvilka helt och hållet undvikas,

om det nya riksdagshuset å annan plats förlägges, emedan det nuvarande

riksdagshuset i sådant fall kan under tiden begagnas. Dessutom,

då den nuvarande byggnaden, eller rättare byggnaderna, ehuru icke

lämpliga för Riksdagen, likväl kunna för andra statens ändamål användas,

och de från denna synpunkt onekligen hafva ett stort värde, hvilket

likasom frigöres genom det nya riksdagshusets förläggande å annat håll,

skulle det knappast vara förenligt med god hushållning att nedrifva de

solida byggnaderna, hvilka för annat ändamål kunna vara till stor nytta.

Om dessa få qvarstå, bör deras värde komma de öfriga alternativen till

godo och afräknas å kostnaden för hvart och ett af dem, hvilka derigenom

blifva mindre afskräckande.

Komiterade anse sig, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, ick

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

kunna förorda det första alternativet, eller det nya riksdagshusets förläggande

å det gamlas plats samt å för detta gymnasiets tomter.

Hvad derefter angår andra alternativet eller förslaget att förlägga

det nya riksdagshuset å tomterna till Riksgäldskontorets och Riksarkivets

hus samt å Norstedtska egendomarne, så hafva komiterade, för bedömande

af kostnaderna för grunden, tagit i betraktande följande förhållanden.

Enligt hvad af Riksdagens ofvanberörda underdåniga skrifvelse den

12 Maj 1879 hufvudsakligen inhemtas, hade boktryckeribolaget P. A.

Norstedt & Söner, med förmälan att bolaget hade för afsigt att för utvidgande

af den bokförlags- och boktryckerirörelse, bolaget bedrefve

inom dess i qvarteret Riddarholmen belägna ofvannämnda egendom

N:is 9, 13 och 14 efter 1810 års nummerordning, inom samma fastighet

vidtaga omfattande ny- och ombyggnadsarbeten, men att ett, vare sig

för bolaget eller kronan, såsom egare af de angränsande tomterna N:is 8

och 11 i nämnda qvarter, ändamålsenligt bebyggande af bolagets omförmälda

tomter icke kunde ega rum med mindre än lämpligare indelning

af tomterna åstadkommes, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit

att, i enlighet med dertill af bolaget uppgjordt förslag, en förändrad

reglering af bolagets och kronans till hvarandra gränsande tomter

i qvarteret måtte få ske sålunda, att dels i skilnadslinien mellan bolagets

egendom och kronans tomt N:o 11 qvarteret afdelades genom eu

gata om 40 fots bredd och räta gränser härigenom bereddes tomterna

å ömse sidor, och dels det öppna område, som nu förefinnes mellan

bolagets egendom och kronans tomt N:o 8, förlängdes utefter hela skilnadslinien

genom borttagande af der befintliga, bolaget tillhörande byggnader.

Sedan yttrande öfver berörda ansökning inhemtats från vederbörande

myndigheter samt särskildt förslag till aftal emellan kronan, å

ena, samt bemälda bolag å den andra sidan, i fråga om gränsreglering

och utläggande af öppna områden emellan kronans och bolagets omförmälda

tomter blifvit uppgjordt och af bolagets befullmäktigadc ombud

godkändt, hade Kongl. Maj:t, som funnit skäl jemväl godkänna berörda

aftal, föreslagit Riksdagen, bland annat, att för dess del äfven medgifva,

att reglering måtte i öfverensstämmelse med förslaget få ega rum. Riksdagen

åter anförde, hvad först den genom ifrågavarande gränsreglering

afsedda gata beträffade, hurusom Riksarkivarien uti ett i ärendet afgifvet

underdånigt yttrande erinrat, att densamma visserligen i någon

mån skulle för Riksarkivets dyrbara samlingar minska, men dock ingalunda

undanrödja vådan af det eldfarliga granskapet med bolagets

tryckerietablissement, och att då härtill komme att den föreslagna gatan,

vid hvilkens ena ändpunkt, i anseende till markens sluttande beskaffenhet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

en trappa af granit vore afsedd att uppföras, icke torde komma att

blifva af synnerlig betydelse för den allmänna trafiken å Riddarholmen,

syntes tillräckligt skäl icke förefinnas, hvarför staten till gatans åstadkommande

skulle uppoffra byggnader, hvilka icke utan olägenhet för

det allmänna kunde undvaras. Enligt hvad Eiksarkivarien uti omförmälda

utlåtande vidare erinrat, syntes den vådeld, som för några decennier

tillbaka öfvergick ifrågavarande egendom, och de svåra eldsvådor,

som nyligen härjat Centraltryckeriet och Familj-journalens tryckeri här

i staden, vittna om den allvarliga eldfara, som inrättningar af nämnda

slag innebure. Nödig omtanke om bevarandet af de ovärderliga skatter,

som funnos inrymda i de till bolagets tryckeri angränsande byggnader,

hvilka innesluta dels Riksarkivets, dels Generalstabens, dels äfven Svea

Hofrätts samlingar, syntes bjuda, att åtgärder vidtoges till betryggande

af dessa byggnader mot eldfara, helst vådan i detta afseende för statens

öfriga inrättningar å Riddarholmen jemväl icke borde förbises. Ett

sammanförande af statens embetsverk inom ett ringa område skulle

otvifvelaktigt bidraga till lättnad och skyndsamhet vid ärendenas behandling,

och då staten redan egde och till embetsverk upplåtit de flesta

byggnaderna å Riddarholmen, syntes ett förvärfvande af bolagets omförmälda

tomt och byggnader vara för det allmänna synnerligen fördelaktigt.

Från flera embetsverk förnummes klagomål öfver allt för begränsad!

utrymme, och då dertill komme, att staten under senare åren i

många fall af enskilda personer nödgats förhyra lägenheter i hufvudstaden

för embetslokaler, torde kunna befaras, att den tid ej vore långt

aflägsen, då anspråk på byggnader för de centrala embetsverkens behof

komme att framställas. På grund häraf och då, på sätt ofvan är nämndt,

firman P. A. Norstedt & Söner vore betänkt på att å ifrågavarande

plats företaga nybyggnadsarbeten, syntes det Riksdagen skäl vara för

handel) att, innan genom nya anläggningars uppförande å firmans tomter

desammas förvärfvande för statsverket fördyrades, åtgärder vidtoges för

inköp af desamma för kronans räkning eller till egendomens utbyte

mot annan, inom hufvudstaden belägen, kronan tillhörig fastighet. Kongl.

Maj:ts framställning i ämnet hade derför icke vunnit Riksdagens bifall;

och hade Riksdagen, jemte anmälan härom, i underdånighet anhållit,

det Kongl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och på hvilka vilkor bemälda

boktryckerifirmas tomter och byggnader å Riddarholmen kunde

för statsverkets räkning förvärfvas och derefter med nådig framställning

i ämnet till Riksdagen inkomma.

I anledning häraf har Kongl. Maj:t anbefalt Öfverintendentsembetet

att inkomma med utredning, huruvida och på hvilka vilkor bemälda bo
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

lags tomter och byggnader å Riddarholmen må kunna för statsverkets

räkning förvärfvas. Till följd deraf hade öfverintendentsembetet inledt

underhandlingar med bolaget. Dervid hade Öfverintendentsembetet, enär

bland kronans härvarande egendomar veterinärinstitutets båda tomter vid

Ladugårdslands strandgata, belägna den ena i qvarteret Krabaten och

den andra i qvarteret Edelman mindre, med hvar för sig större utrymme

för en boktryckerianläggning, än den bolaget tillhöriga tomten å Riddarholmen,

vore de enda, hvilka af Öfverintendentsembetet kunde föreslås

såsom vederlag för bolagets omförmälda egendom, anmodat bolaget att

meddela, dels huruvida och på hvilka vilkor bolaget kunde vara villigt

att mot någondera af nyssnämnda tomter eller någon del deraf afstå sin

egendom å Riddarholmen, dels ock huru stor köpeskilling bolaget för

nämnda egendom fordrade, derest byte skulle anses icke böra ifrågakomma.

Uti skrifvelse den 7 Februari 1880 tillkännagaf bolaget, hvad

först anginge frågan om utbyte af bolagets egendom mot någondera af

de föreslagna tomterna eller någon del deraf, att bolaget ansåge desamme

i följd af belägenhet icke lämpliga för bolagets ändamål, hvadan bolaget

icke kunde antaga förslaget om det ifrågasatta utbytet. Beträffande åter

beloppet af köpeskillingen för bolagets fasta egendom, hvars afstående

till staten bolaget i en föregående skrifvelse förklarat sig villigt att

underkasta sig, åberopades ett af Arkitekten Gustaf Sjöberg den 5 November

1879 upprättadt värderingsinstrument, hvari han efter då gångbara

pris värderat:

sjelfva tomten, utgörande 36,330 qvadratfot efter 18 kronor för qvadrat
-

foten till .......................................................................................... Kr. 653,940

fabriksbyggnaderna, upptagande 11,857,5 qv.-fot till ........... » 247,500

boningshusen, » 1,559,5 » » ........... » 33,800

ekonomibyggnaderna, » 2,544 » » ............ » 12,100

simskolebyggnaden till........................................................................ » 3,000

eller tillsammans Kr. 950,340.

Men då bolaget ansåg detta pris vara betydligt lägre än det sedermera

rådande och bolaget i följd af egendomens afhändande komme att

tillskyndas dels flyttningskostnader och dels förluster genom afbrott i

bolagets verksamhet och genom sjelfva rörelsens förflyttande från en

plats till en annan, ansåg bolaget, som äfven i andra hänseenden komme

att lida olägenheter af egendomens afstående för det allmännas behof,

sistnämnda belopp 950,340 kronor skäligen böra höjas med 299,660 kronor

och köpeskillingen sålunda bestämmas till 1,250,000 kronor; och

gaf bolaget derjemte tillkänna, att bolagets medgifvande att för stats
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

verkets räkning afstå sin ifrågavarande egendom, likasom det derå satta

pris icke ansåges för bolaget bindande under längre tid än till den 1

September 1880 äfvensom att bolaget förbehölle sig öppen talan i afseende

å tiden för egendomens afträdande och öfriga bivilkor vid köpet,

derest sådant komme till stånd; varande sedermera, uti en till Herr

Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet ingifven skrift,

af bolaget förklaradt, att det gjorda anbudet finge ega bindande verkan

emot bolaget intill den 1 September 1881, dock att, derest i följd af

olyckshändelse eller andra omständigheter, bolaget för uppehållande af

sin rörelse nödgades under tiden vidtaga ny- eller ombyggnad, bolaget

förbehölle sig, i händelse det ifrågavarande köpet skulle komma till

stånd, särskild ersättning för hvad bolaget sålunda måst egendomen

ytterligare påkosta.

För egen del har Öfverintendentsembetet, vid handlingarnes öfverlemnande

till Kongl. Maj:t, 37ttrat, hvad först beträffade det värde, som

för sjelfva tomten beräknats, eller 18 kronor för qvadratfoten, att detsamma,

ehuru skenbart högt, dock ingalunda borde anses öfverdrifvet,

då hänsyn tages så väl till det särdeles fördelaktiga läget, som dertill

att, vid en möjligen skeende expropriation af tomten, densamma med

säkerhet skulle betinga minst detta pris. Vidkommande åbyggnaderna å

tomten, i värde upptagna till saminanlagdt 296,400 kronor, hade Öfverintendentsembetet

inhemtat, att samma byggnader, simskolan undantagen,

blifvit år 1869 brandförsäkrade för ett belopp af 209,000 kronor; men

då detta värde, med tillägg af värdet å simskolan 3,000 kronor, eller

tillhopa 212,000 kronor, icke kunde för närvarande anses motsvara byggnadernas

verkliga värde och vid ersättningsbeloppets bestämmande antagligen

tagits i beräkning kostnaderna för byggnadernas återuppförande

på en jemförelsevis sämre mark, torde icke heller i detta afseende det

uppgifna priset kunna anses för högt. Den af bolaget fordrade ersättning

för förluster med mera vore deremot af den beskaffenhet, att Öfverintendentsembetet

icke derom kunde fälla något omdöme; dock syntes

härvid en nedsättning i priset möjligen kunna ega rum.

Såsom i någon mån inverkande på frågan om priset å bolagets omförmälda

egendomar hafva komiterade af handlingar, som finnas förvarade

å Kongl. Kammarkollegii advokatfiskalskontor, inhemtat, hurusom,

sedan kronan blifvit egare af huset N:o 8 i qvarteret Riddarholmen

(Generalstabens nuvarande hus) och i denna egenskap svenska frimuraresamhällets

rättsinnehafvare, Advokatfiskalsembetet å kronans vägnar sökt

och den 18 Februari 1878 erhållit inteckning af servituter, hvilande å

en af de egendomar, hvilka nu egas af bemälda bolag, nemligen egen
4
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

domen N:o 14 i nämnda qvarter; bestående dessa servituter, hvilka uppkommit

vid olika tillfällen, då frimuraresamhället afstått från tillerkänd

börds- eller lösningsrätt till den angränsande fastigheten, i följande nemligen:
l:o)

Den enligt förening af den 23 April 1807 åt frimuraresamhället,

såsom egare af huset N:o 8, medgifna rätt att i everldeliga tider utan

hyra eller annan afgift nyttja den å tomten N:o 14 befintliga vedbod

eller vedkällare;

2:o) Den enligt samma förening åtagna förbindelse för egaren och

innehafvare!! af egendomen N:o 14, att aldrig inreda eller nyttja till

boningsrum hvarken den åbyggnad, som vid föreningens afsilande förefans,

eller de hus, som dädanefter å tomten kunde uppföras;

3:o) Den enligt samma förening medgifna rättighet för egaren och

innehafvaren af huset N:o 8, att i händelse af eldsvåda ega fri och obehindrad

passage å ömse sidor om egendomen till vattenhemtning från

Mälaren samt för öfriga i dylikt fall nödiga arrangements;

4:o) Den enligt förening emellan frimurareordens drätseldirektorium

och boktryckeribolaget P. A. Norstedt & Söner den 22 November och

deri 18 December 1837 af bolaget, såsom egare af egendomen N:o 14

åtagna förbindelse att emot huset N:o 8 icke upptaga nya dörrar eller

nya fönster ifrån de trenne rum, som, enligt bemälda drätseldirektoriums

medgifvande, finge inredas till tryckeri, samt att ej anbringa eldstäder i

samma rum, utan i stället uppvärma dem medelst kopparrör från en

ångpanna uti bolagets intill belägna egendom; och

5:o) Den enligt samma förening af bemälda bolag, såsom egare af

egendomen N:o 14, åtagna förbindelse att icke allenast icke verkställa

någon påbyggnad å samma egendom utöfver den vid föreningens afsilande

varande takhöjd, utan ock att alltid hålla den smala gränden

eller passagen nedanom huset N:o 8 öppen.

Då uti ofvanberörda värderingsinstrument öfver bolagets egendom

såsom skäl för det höga värde, som åsatts sjelfva tomten, nemligen 18

kronor qvadratfoten, åberopats ej mindre ändamålet, hvartill tomten för

närvarande är afsedd och nästan uteslutande begagnas, utan äfven och

ännu mer »dess fria läge, som betingar den utomordentliga fördelen att

tomten får nästan helt och hållet bebyggas till högsta tillåtliga höjd,

byggnader få hafva här i staden, samt markens goda beskaffenhet såsom

byggnadsgrund», synes värderingsmannen, i fråga om tomten till egendomen

N:o 14, hafva saknat kännedom om de servituter, som derå hvilade,

isynnerhet om den, som i femte punkten här ofvan finnes intagen.

Väl har det förefallit komiterade, som skulle värdet å så väl denna

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

egendom, med behörigt aktgifvande å de på densamma hyllande servituter,

som ock å bolagets uppgifna förluster genom afbrott i bolagets

verksamhet med mera vara nog högt upptaget ; men då komiterade icke

tilltro sig beräkna till hvilket lägre belopp, egendomen vid en blifvande

expropriation må kunna erhållas, derest Kongl. Maj:t pröfva!'' densamma

böra för allmänt behof afstås, vilja komiterade vid denna kalkyl, som

icke har något inflytande på ersättningens verkliga belopp, upptaga den

summa, bolaget nu fordrat, eller............................................... Kr. 1,250,000.

Härtill kommer värdet:

dels å Riksgäldskontorets hus med tomt, innehållande

19,420 qvadratfot (husets taxeringsvärde är blott

90,000 kronor)........................................................................... » 245,000

dels å Riksarkivets hus och tomt, innehållande 35,908

qvadratfot (byggnaden jemte de hus, som äro upplåtna

till fatbur, hafva ett taxeringsvärde af 90,000

kronor)................................................................ ” 370,000

tillsammans Kr. 1,865,000.

Om derifrån dragés värdet dels af det nuvarande riksdagshuset.

........................................................... Kr. 800,000

dels af de materialier, som vid rifning af

husen skulle erhållas ................................ » 35,000 » 835,000

utgör tomtvärdet enligt andra alternativet Kr. 1,030,000.

Denn tomts form, läge, och lutningsförhållanden synas emellertid

icke lämp sig för uppförande af en så stor byggnad, som den af komiterade

ifr gasatta, med bibehållande af behörigt förhållande emellan

byggnade s längd, bredd och höjd, äfven om en del af Birger Jarls

torg finge för ändamålet inkräktas, hvilket ej gerna kunde medgifvas.

Dertill ko mer olägenheterna och kostnaderna för Riksarkivets och Riksgäldskont

rots inrymmande å andra håll, hvadan komiterade anse sig

sakna skä att förorda detta alternativ, hvars utförande dessutom icke

kunde ifr gakomma förr, än Riksarkivet blifvit i annan byggnad inrymdt.

Beträ ande det tredje alternativet å Riddarholmen, eller platsen der

Generalsta ens hus med flere byggnader äro belägna, vilja komiterade

yttra sig, sedan de först tagit i öfvervägande de tre öfriga förslagen,

åsyftande att förlägga det nya riksdagshuset å platser belägna utom

Riddarhol en.

Vidi? malande således det fjerde alternativet, eller förslaget att förlägga

det nya riksdagshuset å Kongl. stora teaterns tomt, så hafva komi
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

terade svårt att kunna beräkna den verkliga kostnaden i detta hänseende,

då förslagets utförande nödvändigt förutsätter tillräckligt anslag

för uppförande å annan lämplig plats af en nationalteater; och då, för

att döma af erfarenheten från andra länder, anspråken på en ny sådan

teater, tillfredsställande nutidens smak och fordringar, äro så ofantligt

stora, att kostnaderna väl kunna beräknas i milliontal kronor, hafva

komiterade trott våra begränsade tillgångar icke medgifva att, samtidigt

med det de skattdragandes förmåga toges i anspråk för utförande af

en annan stor monumental byggnad, hvaraf behofvet är trängande, äfven

anslå medel för en ny nationalteater, helst komiterade förutsätta att

medel hvarken till denna eller andra byggnader böra genom lån anskaffas.

Platsen, ehuru centralt belägen, synes ej heller väl lämpa sig för eu

riksdagshusbyggnad. En sådan byggnad synes nemligen, till undvikande

af buller, helst böra vara belägen i en mindre trafikerad stadsdel. Erfarenheten

från andra länder, hvarmed lyckligtvis våra förhållanden dock

ej äro jemförliga, har äfven stundom visat svårigheten att vid alla tillfällen

och under alla förhållanden kunna bevara representationens sjelfständighet

vid besluts fattande, då representanthusets läge varit mycket

blottstäldt för folkströmmen. Vidare skulle riksdagshuset, förlagdt å

denna plats, komma allt för nära flere enskilda byggnader och lätt blifva

utsatt för eldfara derifrån, hvarjemte tomtens form, sedan nödig gatureglering

egt rum, ej fullt lämpar sig för den ifrågasatta byggnaden,

hvars fasad måste blifva olika med den motliggande byggnadens, Arfprinsens

palats. Komiterade anse sig derför, hufvudsakligen af det

förstnämnda skälet, icke böra förorda detta alternativ.

Betraktas frågan endast ur ekonomisk synpunkt, så har det femte

alternativet eller förslaget att förlägga det nya riksdagshuset å norra

delen af Carl XIII:s torg eller Kungsträdgården onekligen företräde

framför samtliga öfriga förslag. Marken tillhör kronan och för dess förvärfvande

ifrågakommer således ingen utgift.. Den är jemn och redan

planerad. Grunden är visserligen för närvarande icke användbar, men

med en kostnad af ungefär 250,000 kronor kan den så förbättras, att

den ifrågasatta byggnaden derå skulle kunna uppföras. Att emellertid

förlägga den ifrågasatta stora byggnaden å denna omtyckta promenadplats,

som derigenom skulle i väsentlig mån förminskas, skulle medföra

en nästan oersättlig skada ej blott för Stockholms kommun, som icke

eger någon dermed fullt jemförlig plats, utan äfven för hela landet, enär

de talrika resande från alla landsändar, hvilka mer och mer besöka hufvudstaden,

lika mycket som stadens egna invånare högt värdera denna väl

belägna och angenäma plats, för hvars förskönande och underhåll staden

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

icke sparat några kostnader. Riksdagen har ock för sitt uttalande att

det nya riksdagshuset »helst» borde förläggas å Riddarholmen anfört

goda skäl, hvilka ingalunda tala till fördel för dess placerande å ett

flackt, öppet torg, utsatt för trafik från alla sidor och icke beläget i

embetsverkens omedelbara närhet. Huruvida den föreslagna byggnaden,

förlagd nära intill en mängd enskilda hus och utan någon upphöjning

för grunden öfver dessa, skulle tillfredsställa skönhetssinnets fordringar,

kan ju vara eu fråga, om hvilken olika meningar möjligen kunna uppstå;

dock hafva komiterade för sin del icke funnit något tilltalande i detta

läge för byggnaden, hvilken endast från en sida, nemligen åt Carl XIII:s

staty, finge tillfälle att presentera sig.

På dessa skäl hafva komiterade ansett sig icke kunna förorda detta

alternativ.

Komiterade öfvergå nu till behandling af det här ofvan med 6:o)

betecknade förslaget att förlägga det nya riksdagshuset å Helgeandsholmen.

Då, enligt hvad ofvan förmäles, Riksdagen tillförene uttalat sig

till förmån derför, och äfven flere af undertecknade komiterade vid frågans

föregående behandling lifligt förordat detta förslag, har deraf följt

en förpligtelse för komiterade att, allvarligt taga i öfvervägande, om icke

på detta sätt man kunde vinna den bästa lösning af den till komiterades

utredning hänskjuta fråga, på samma gång en annan icke mindre vigtig

fråga, nemligen om ett lämpligt ordnande af Helgeandsholmen, i sammanhang

dermed kunde bringas till slutligt afgörande och få en tillfredsställande

lösning. Med ledning af de vigtiga förarbeten, som för

frågans utredning blifvit verkställa, och med tillhjelp af de tryckta

»handlingar rörande Helgeandsholmens ordnande», hvilka finnas bilagda

Stats-Utskottets utlåtande N:o 66 vid 1877 års riksdag, hafva komiterade

varit sysselsatta med en, så vidt möjligt är, noggrann utredning, angående

de sannolika kostnaderna för statsverket genom frågans lösning

hufvudsakligen på de grunder, som i nämnda tryckta handlingar blifvit

angifna. Komiterade hafva dock under arbetets fortgång erhållit kännedom

om Kongl. Maj:ts under den 3 nästlidne December till Herrar

Fullmäktige i Riksbanken aflåtna nådiga bref, hvarigenom förändrade

bestämmelser i flera hänseenden blifvit meddelade. Då komiterade måste

antaga dessa senare bestämmelser gällande, hafva komiterade, med ledning

deraf, nu uppgjort sitt förslag. Berörda nådiga bref innehåller i

denna fråga ett så vigtigt uppslag, att komiterade här ordagrant återgifva

dess innehåll:

»Oscar etc. Vår ynnest etc. Sedan I dels uti skrifvelse af den 7

Juni 1879 hos Oss anhållit om meddelande, huruvida och i sådant fall

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

till livilket bestämdt belopp i penningar den vid Vasabrons norra ända

belägna för Kongl. hofstallets behof upplåtna egendomen N:o 1 qvarteret

Sjöhästen kunde få af Riksbanken från statsverket förvärfvas;

dels uti skrifvelse af den 20 November 1879, under erinran, att förslaget

om Riksbankens förläggande till egendomen N:o 1 qvarteret Sjöhästen

aldrig förevarit till pröfning hos Riksdagen, ansett Eder kunna,

jemväl med stöd af Riksdagens skrifvelse den 16 April 1875, återupptaga

och Vår pröfning underställa förslaget om beredande af plats för

Riksbanken å Helgeandsholmen, så mycket hellre som denna plats otvifvelaktigt

för Riksbanken och således äfven för det allmänna erbjöde

större fördelar än dem qvarteret Sjöhästen kunde anses lemna, samt med

hänvisning å sådana anordningar, genom hvilka kunde med stallbyggnadernas

bibehållande å holmen, beredas nödigt utrymme äfven för en

riksbanksbyggnad, anhållit att Vi ville taga i öfvervägande de af Eder

sålunda framställa förslag till hofstallbyggnadernas ordnande, och för

den händelse något af dem tillvunne sig Vårt nådiga bifall, meddela

Eder, emot hvilken ersättning i penningar och under hvilka vilkor i

öfrigt Riksbanken kunde förvärfva någondera af tvenne alternativt föreslagna

platser å Helgeandsholmen, så att I derefter kunden blifva i tillfälle

att i ämnet göra framställning till Riksdagens Banko-Utskott;

så hafve Vi, efter inhemtand.e af såväl Vårt Riksmarskalkseinbetes

som Vårt Öfverintendentsembetes utlåtande, dessa Edra framställningar

Oss föredragas låtit och dervid funnit, att Edert förslag om öfverlåtande

till Riksbanken af den för hofstallets räkning disponerade tomt i qvarteret

Sjöhästen för närvarande icke kan bifallas.

Hvad beträffar Eder hemställan huruvida och på hvilka vilkor Vi

kunde finnas benägna att, under förutsättning af samtliga de nuvarande

stallbyggnadernas å Helgeandsholmen ombyggnad och hufvudstallets förläggande

parallclt med Norrbro, med framsidan trehundra fot vester om

brons vestra kant, tillåta Riksbanken att till byggnadsplats förvärfva den

sålunda och genom bazarbyggnadens nedrifvande afröjda östra delen af

holmen, hafve Vi funnit, att det utrymme som på detta sätt skulle för

stallbyggnaderna och stallgården erhållas, icke blefve för ändamålet tillräckligt.

Vidkommande åter Eder framställning om förvärfvande till byggnadsplats

för Riksbanken af allenast den del af Helgeandsholmen, som

skulle frigöras dels genom nedrifvande af bazarbyggnaden, dels derigenom

att den österut gående flygeln af stallbyggnaden samt vagnsbodarna

bortflyttades och, med bibehållande af stallets hufvudbyggnad, förlädes i

en halfrundel åt vester, genom hvilken reglering I ansett holmens ord
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

ilande och önskvärda prydlighet kunna åstadkommas, hafve Vi låtit genom

Vårt Öfverintendentsembete upprätta kostnadsförslag öfver så väl

hofstallets sålunda föreslagna ombyggnad som holmens ordnande i öfrig!,

hvilket förslag härjemte Eder till kännedom meddelas.

Då emellertid mot en sådan anordning af holmen kan anmärkas,

dels att holmen fortfarande blefve uppfyld af byggnader ända fram emot

Norrbro, dels att en sned gatulinie komme att skära holmen emellan

riksbanksbyggnaden och qvarstående stallbyggnaden, har Vår uppmärksamhet

blifvit fästad derå, att en uppgörelse om plats för riksbanksbyggnad

å Helgeandsholmen, som bättre tillgodosåge fordran på holmens

prydliga anordning, så mycket hellre borde tillvinna sig Edert godkännande,

som den kunde erbjudas under vida fördelaktigare vilkor än de,

som skulle ifrågakomma för förverkligande af det från Eder framstälda

förslag.

I detta hänseende har ånyo under Vårt öfvervägande kommit ett af

särskildt utsedde komiterade den 14 December år 1876 afgifvet förslag

om de å Helgeandsholmen befintliga stallbyggnaders förflyttning’ till Artilleriplanen,

jemte uppförande af ett vaktstall i Kong!, slottets omedelbara

närhet, hvilket förslag, under förutsättning att materialierna i de

gamla stallbyggnaderna finge till de nya byggnadernas uppförande disponeras,

slutade på en summa af 1,102,600 kronor. Då emellertid den

för det nya stallet afsedda byggnadsplatsens belägenhet i Nybrohamnens

närhet gifver anledning till farhåga, att å någon del af densamma kunna

erfordras dyrbarare grundläggningsarbeten, än som i kostnadsförslaget

upptagits, och då de gamla stallbyggnadernas materialvärde icke lärer

kunna med fullkomlig visshet beräknas, har det synts nödigt att till

trygghet för byggnadens utförande höja de för oförutsedda utgifter upptagna

belopp med 97,400 kronor, hvarigenom kostnaden för det nya hofstallet

med vaktstall komme att uppgå till 1,200,000 kronor.

Vidkommande derefter de anspråk på holmens prydliga anordning,

hvilka med skäl kunna af Stockholms kommun framställas, eller dels

att den för Riksbankens ändamål likgiltiga bazarbyggnaden undanrödjes,

dels att i öfrigt åtminstone så stor del af holmen, som ligger öster om

en linie dragen från Gustaf Adolfs staty till yttersta hörnet af vestra

slottsflygeln, lemnas obebyggd, har för Oss framhållits angelägenheten af

att, i samband med en uppgörelse om hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen,

förbehålla Stockholms kommun rätt att såsom fri och öppen

plats disponera nämnda del af holmen, hvarvid dock såsom vilkor ansetts

böra fästas skyldigheten för kommunen att tillhandahålla bazarbolaget

den ersättning, som kan ifrågakomma, äfvensom att frivilligt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

åtaga sig kostnaderna för iståndsättande och underhåll af holmens

öppna platser och gator samt stränder, der de af öppen plats eller

gata mötas.

I afseende åter å den för Kongl. hofvets räkning disponerade, i

norra kajmuren å Helgeandsholmen inrymda tvättinrättning, har för närvarande

så mycket mindre kunnat ifrågakomma att träffa någon bestämmelse,

som beslut förut måste vara fattadt om ordnande af holmens

stränder.

Efter pröfning af de sålunda framstälda förslag, hafve Vi under

förutsättning af Riksdagens samtycke till ett nytt hofstalls inrymmande

å Artilleri planen och densamma oingifvande tomter, hvarom Yi hafve

för afsigt att göra nådig framställning, så snart från Eder sida blifvit

hemstäldt om Riksdagens bifall till förvärfvande af plats för riksbanksbyggnad

å Helgeandsholmen — härmed velat förklara Oss villige att,

sedan nytt hofstall blifvit å Artilleriplanen uppfördt, låta från Helgeandsholmen

bortflytta samtlige för hofstallets räkning använda, staten

tillhöriga byggnader samt till Edert förfogande för uppförande af riksbanksbyggnad

öfverlemna de staten derstädes tillhöriga tomter mot

vilkor:

att till Vår disposition för uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen

och vaktstall i slottets närhet ställes ett belopp af 1,200,000 kronor,

att utgå i mån af behof under byggnadens utförande;

att såsom tillgång för de nya stallbyggnadernas uppförande få disponeras

de nuvarande stallbyggnadernas materialier;

att .Stockholms kommun varder berättigad att, efter förvärfvande

och nedrifvande af bazarbyggnaden vid Norrbro, till fri och öppen plats

disponera så väl denna byggnadstomt som den öfriga del af Helgeandsholmen,

hvilken ligger öster om en rät linie, dragen från Gustaf Adolfs

staty till yttersta hörnet af vestra slottsflygeln, allt emot skyldighet att

åtaga sig kostnaderna för iståndsättande och underhåll af holmens öppna

platser och gator samt stränder, der de af öppen plats eller gata mötas.

Slutligen hafve Vi för Vår del, såsom egare af husen N:is 5, 7, 9

och 11 å Helgeandsholmen, härmed velat förklara Oss villige att, sedan

hofstallet blifvit till Artilleriplanen förflyttadt, låta nedrifva och bortföra

nämnda å holmen befintliga, Oss enskildt tillhöriga byggnader, samt

medgifva att tomtplatserna, utan särskild ersättning till Oss eller Våre

rättsinnehafvare få disponeras i likhet med de staten å holmen tillhöriga

tomter för holmens ändamålsenliga och prydliga ordnande; gällande dock

denna Vår förbindelse endast under förutsättning, att vid nästinstundande

riksdag varder fattadt beslut, som af Oss godkännes, om hof
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

stallets förflyttande till Artilleriplanen. Hvilket Yi Eder till svar härigenom

meddele. Stockholms slott den 3 December 1880.

OSCAR.

Hans Forssell.

Till Fullmäktige i Riksbanken angående uppförande af riksbankshus

å Helgeandsholmen.»

Härigenom förenklas och underlättas betydligt den af 1876 års komiterade

uppgjorda plan för Helgeandsholmens ordnande; dock skulle,

under antagande att Stockholms stad åtager sig icke blott att gälda den

ersättning, som kan komma i fråga att till bazarbolaget utgå, utan ock

kostnaderna för iståndsättande och underhåll af holmens öppna platser

och gator samt stränder, der de af öppen plats eller gata mötas, följande

erfordras för erhållande af den del af Helgeandsholmen, som ligger öster

om en linie, dragen från Gustaf Adolfs staty till yttersta hörnet af vestra

slottsflygeln, nemligen:

att till Kongl. Maj:ts disposition för uppförande af ett nytt hofstall

å Artilleriplanen och vaktstall i slottets närhet ställes ett belopp

af.................;....................................................................................... Kr. 1,200,000,

börande dertill läggas värdet å den mark, hvilken för de

nya stallbyggnaderna erfordras, antingen den redan

eges af krönan eller måste genom köp eller byte förvärfvas,

nemligen platsen å och invid Artilleriplanen,

begränsad i norr af Riddaregatan, utvidgad å södra

sidan till 60 fots bredd, i vester af Fyrverkaregatan,

utvidgad österut till 60 fots bredd, samt af denna utvidgade

gatas förlängning, i söder af en på 205 fots

afstånd från Fadugårdslands Strandgatas strandlinie parallel

med denna dragen rät linie samt i öster af Löjtnantsgatan,

utvidgad vesterut till 60 fots bredd, samt

af denna utvidgade gatas förlängning; och innehåller

denna plats

af kronan tillhörig mark:

Artilleriplanen, med afräkning af de till förenämnda tre

gators utvidgning afsedda jordremsor 115,135 qv.-fot.

En del af den å ofri eller stadens grund

belägna tomten N:o 6 i qvarteret Bodarna

............................................................. 8,475 »

Transport Kr. 1,200,000.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Transport Kr. 1,200,000.

af staden tillhörig mark:

delar af Kaptensgatan, Nybrohamnen

och numera afröjda delar af qvarteret

Bodarna ..................................................... 66,530 qv.-fot

tillsammans 190,140 qv.-fot.

Deraf skulle väl kronan genom afstående till staden

af delar utaf Artilleriplanen i och för utvidgning

af Fyrverkare-, Riddare- och Löjtnantsgatorna samt af

en del utaf tomten N:o 6 i qvarteret Bodarna, afsedd

att utläggas till strandgata, utaf stadens mark erhålla

en motsvarande areal, tillhopa 24,746 qvadratfot och

således utom redan egande mark icke behöfva inlösa

mer än 41,784 qvadratfot; men i detta förslag upptages

värdet å all den mark, som för stallbyggnaden

skulle erfordras, eller 190,140 qvadratfot till ett upp
skattadt

pris af 5 kronor qvadratfoten .............................. 8 950,700.

Härtill bör läggas värdet å de på platsen befintliga

kronobageribyggnaderna, hvilka skulle undanrödjas ...... 8 100,000.

Summa Kr. 2,250,700.

Dessutom borde, för erhållande af hela kostnaden enligt detta alternativ,

värdet å tomten för vaktstallet upptagas; men då dess storlek

icke blifvit närmare uppgifven och icke någon annan mark, än den kronan

redan eger, torde derför tagas i anspråk, lärer denna mindre betydande

post ej utöfva något väsentligt inflytande på kalkylen. Enahanda

synes förhållandet vara med de kostnader, som kunna ifrågakomma

för ersättande af den för Kongl. hofvets räkning disponerade, å

norra kajmuren å Helgeandsholmen inrymda tvättinrättning, hvarom några

bestämmelser i ofvanberörda nådiga bref icke blifvit meddelade. Deremot

bör värdet å det nuvarande riksdagshuset afdragas med 800,000

kronor, hvadan kostnaden för grunden enligt detta alternativ, hvari dock

icke ingå utgifterna för inlösen af bazarbyggnaden, anläggande af kajer

in. m., utgör 1,450,700 kronor.

Så tilltalande det än för flere af komiterade förr synts att å Helgeandsholmens

vestra del förlägga det nya riksdagshuset, har dock frågan

erhållit en väsentligen olika gestalt genom hvad uti ofvanberörda nådiga

bref blifvit meddeladt. Kongl. Maj:t har nemligen förklarat sig

villig att, emot stadgade vilkor, till Fullmäktiges i Riksbanken förfogande

för uppförande af riksbanksbyggnad öfverlemna de staten å Helge
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

andsholmen tillhöriga tomter, och Hans Maj.-t Konungen, såsom egare

af husen N:is 5, 7, 9 och 11 å nämnda holme, har likaledes förklarat

sig villig att, sedan hofstallet blifvit till Artilleriplanen förflyttadt, låta

nedrifva och bortföra nämnda å holmen befintliga, Hans Maj:t enskildt

tillhöriga byggnader samt medgifva att tomtplatserna, utan särskild ersättning

till Hans Maj:t eller Dess rättsinnehafvare, få disponeras i likhet

med de staten ä holmen tillhöriga tomter för holmens ändamålsenliga

och prydliga ordnande. Ordalydelsen i detta nådiga bref synes svårligen

medgifva den ifrågavarande platsens disponerande till uppförande

af riksdagshus, och äfven om förändrade bestämmelser i detta hänseende

efter Riksdagens hörande i frågan möjligen skulle framdeles kunna meddelas,

sakna dock komiterade rätt att på ett sådant antagande grunda

sitt förslag. Komiterade hysa ock mycken tvekan huruvida med holmens

ändamålsenliga och prydliga ordnande kan vara förenligt att der

förlägga både riksdagshus och bankbyggnad, i händelse sådant skulle

medgifvas. Antingen måste i sådant fall uppföras en mycket stor byggnad,

inrymmande både riksdagshus och bankbyggnad, eller ock tvenne

särskilda byggnader, hvar för sitt olika ändamål. I förra fallet blefvc

dock svårt att erhålla fullt lämpliga anordningar för de olikartade inrättningarne,

utan komme Riksbanken dervid sannolikt att icke blifva så

tillgodosedd, som denna vigtiga institution kräfver. 1 senare fallet åter

komme holmen att genom tvenne byggnader så belamras, att den prydliga

anordningen, hvilken med holmens ordnande åsyftas, skulle i väsentlig

grad förfelas och de uttalanden i frågan, som skett från Stockholms

stadsfullmäktiges sida, ingifva föga förhoppning att staden under

sådana förhållanden skulle vara benägen att lemna den medverkan för

frågans lösning, som enligt det nådiga brefvet tages i anspråk. Väl

hafva stadsfullmäktige, uti skrifvelse till Öfverståthållareembetet af den

2 Februari 1874, förklarat, att Stockholms stad icke ville undandraga sig

att, i hvad på staden ankomme, medverka dertill, att Helgeandsholmen

blefve på ett med hänsyn till holmens läge ändamålsenligt och prydligt

sätt ordnad, men att i frågans dåvarande skick, innan det kommit till

stadsfullmäktiges kunskap på hvilket sätt holmen skulle ordnas, i hvilken

mån den komme att upptagas af byggnader för statens räkning,

dessa byggnaders läge m. m., staden icke kunde göra några andra närmare

utfästelser än att ikläda sig förbindelse, dels att i sammanhang

med holmens ordnande och sedan vid dess nordvestra, i strömmen utskjutande

hörn befintliga byggnader blifvit genom statens försorg borttagna,

låta afskära detta hörn så, att holmens strand derstädes komme

vinkelrätt med Norrbro, samt i den nya linien uppföra en stenkaj, under

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

förbehåll, att denna kaj blefve stadens egendom, dels att, derest holmen

blefve på ett tillfredsställande sätt ordnad med öppna, för allmänheten

tillgängliga platser, bekosta dessa platsers beläggning med tjenligt ämne

och deras lyshållning. Sedermera hafva dock stadsfullmäktige, uti skrifvelse

till Öfverståthållareembetet af den 10 Januari 1878, bland annat tillkännagifvit,

dels att kommunens tillgångar icke för det dåvarande medgåfve,

att för Helgeandsholmens försköning åtaga kommunen de förbindelser,

då framstäldt förslag förutsatte, dels att derest plats skulle å Helgeandsholmen

beredas för både riksdagshus och riksbanksbyggnad, staden

icke ville ikläda sig några förbindelser; tilläggande likväl stadsfullmäktige,

att detta förklarande ingalunda Unge tolkas så, som om fullmäktige

vore likgiltige för denna frågas lösning. Helgeandsholmens ordnande på

ett sätt, som vore fullt värdigt den mest karakteristiska plats i Sveriges

vackra hufvudstad, hade nemligen länge varit och vore fortfarande en

kär förhoppning för hvar och en, som nitälskade för denna hufvudstad,

och kunde således ej heller vara en likgiltig fråga för Stockholms invånare

och desses representanter.

Då, under frågans nuvarande skick, komiterade måste antaga, att

en riksbanksbyggnad kommer att å Helgeandsholmen förläggas och, om

riksdagshus der äfven skulle få uppföras antingen gemensamt med bankbyggnad

eller särskild!, det fall inträffade, hvarunder stadsfullmäktige

förklarat staden icke vilja ikläda sig några förbindelser för Helgeandsholmens

ordnande, skulle staten, om riksdagshuset der förlädes, sjelf få

vidkännas de icke ringa kostnaderna för inlösen af bazarbyggnaden,

strändernas och platsens ordnande m. m., hvadan detta alternativ ur

ekonomisk synpunkt blir det minst tilltalande. Från andra synpunkter

kunna äfven inkast göras mot förläggande derstädes i det Kongl. slottets

omedelbara närhet af en annan stor monumental byggnad. Det torde

nemligen i regeln böra antagas, att tvenne sådana byggnader icke böra

läggas så nära hvarandra, att de liksom täfla om effekten; och i det nedtryckta

läge, riksdagshusbyggnaden från alla sidor skulle erhålla, om den

förlädes å Helgeandsholmen, kunde den svårligen tillfredsställa smakens

fordringar, hvadan och med synnerligt afseende å kostnaderna samt den

ställning, frågan om Helgeandsholmens ordnande för närvarande intager,

komiterade ansett sig icke kunna föreslå riksdagshusbyggnadens förläggande

å nämnda holme.

Af de inom komitén uppkastade 6 särskilda förslag till riksdagshusets

förläggande återstår nu endast den här ofvan under 3:o betecknade

plats å Riddarholmen, der Generalstabens hus, Stockholms auktionsverk

och pantlåneinrättning samt de Norstedtska egendomarne äro be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

lägna. Kostnaderna för denna plats hafva komiterade beräknat till följande

belopp, nemligen :

Värdet af Generalstabens hus med tomt, innehållande 23,940 qvadratfot,

inköpt af frimuraresamhället enligt Riksdagens skrifvelse den 8 Maj

1875 och Kongl. brefvet den 5 November samma år för Kr. 325,000: —

Sedermera hafva genom Öfverintendentsembetets försorg

å denna egendom verkstälts åtskilliga förbättringar,

anordningar och reparationer, hvilka enligt erhållen

uppgift kostat tillsammans................................................... » 90,414: 84

Värdet å den Stockholms stad tillhöriga egendom, hvilken

begagnas af auktionsverket och pantlåneinrättningen:
Byggnaderna

å denna egendom äro brandförsäkrade för

en summa af ................................................... Kr. 240,000

Tomten innehåller 39,186 qvadratfot och

torde icke erhållas under 5 kronor qva
dratfoten

............................................................ » 195,930

tillhopa Kr. 435,930

Såsom hyror för byggnaderna har staden beräknat ett

årligt belopp af 17,000 kronor. Ehuru icke hela tomten

skulle blifva erforderlig för riksdagshuset, utan

en del kunde bibehållas af staden, som deraf kan

hafva behof för utvidgning af hamnområdet, hafva

dock komiterade, med afseende å läget för denna egendom,

hvilket likväl icke är så fördelaktigt som för

de Norstedtska fastigheterna, ansett sig i denna kalkyl,

som icke kan läggas till grund för blifvande expropriationsersättning,

i händelse egendomen ej genom

byte eller annat godvilligt aftal kan förvärfvas, ej

böra upptaga lägre belopp än .......................................... »

Värdet å de Norstedtska egendomarne, hvarom närmare

utredning blifvit här ofvan meddelad, upptages, under

bifogande af förut gjorda anmärkningar, till maximibeloppet.

...................................................................................... »

Sprängnings- och planeringsarbeten för att af platsen

bilda en plan, jemnhög med Riksarkivets nordvestra

hörn ............................................................................................. »

Kostnaden för terrassmurar kring byggnaden .................. »

500,000:

1,250,000:

60,000

120,000

tillsammans Kr. 2,345,414

84

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Transport Kr. 2,345,414: 84

Härifrån afgår värdet af materialierna efter nedrifning

af byggnaderna å nämnda 3 egendomar........................ » 60,000: —

tomtvärde Kr. 2,285,414: 84

Härvid bör dock upprepas den förut gjorda anmärkningen,

att om det nya riksdagshuset här förlägges,

frigöres värdet af det gamla riksdagshuset.................. Kr. 800,000: —

återstående tomtvärde Kr. 1,485,414: 84

hvarjemte de Norstedtska egendomarne, äfven om nytt riksdagshus ej

skulle komma att här förläggas, synas komma, till följd af Riksdagens

förut fattade beslut, att för statens räkning inlösas, hvadan hela kostnaden

för desamma ej torde böra såsom utgift för detta alternativ uppföras.

Denna plats synes komiterade synnerligen tilltalande. Dess höga och

fria läge åt flera sidor skulle i väsentlig mån bidraga att åt eu byggnad,

der uppförd till den storlek och med den smak, ett nationen värdigt

riksdagshus kräfver, gifva ett lämpligt uttryck. Dess närbelägenhet till

embetsverken, i en central, men dock från buller och den stora trafiken

skild stadsdel är ock onekligen en stor fördel, som icke bör skattas ringa.

De mellan Kongl. slottet och det nya riksdagshuset belägna flere byggnader

skulle aflägsna hvarje tanke på eu sådan jemförelse, som så lätt

kunde uppstå, derest riksdagshuset förlädes å Helgeandsholmen. Kongl.

slottet och riksdagshuset skulle, hvar för sig, icke blott uppfylla de vigtiga

ändamål, hvartill de äro afsedda, utan äfven blifva verkliga prydnader

för de stadsdelar, der de vore förlagda.

Den ifrågasatta platsens företräde framför Helgeandsholmens vestra

del är i ögonen fallande, om man till plats för en jemförelse väljer

exempelvis Vasabron, derifrån byggnaderna, tänkta såsom redan uppförda,

lätt presentera sig. Blickar man åt Helgeandsholmen, så skulle

byggnaden visa sig nedtryckt icke blott af platsens läge i och för sig,

utan äfven — och detta i än högre grad — af det öfverväldigande intryck,

Tessins sköna skapelse, det Kongl. slottet, härifrån sedt, oemotståndligt

framkallar. Vänder man åter blicken åt det håll, der Generalstabens

hus jemte omkringliggande bjggnader nu äro belägna, och tänker

sig det ifrågasatta riksdagshuset på ett värdigt sätt uppfördt, skall

ögat utan tvifvel finna sig fullt tillfredsstäldt, om icke i lika grad tjusadt,

som vid betraktande af täflan å den motsatta sidan, derest man

jemväl finge tänka sig Helgeandsholmen, icke sådan den nu är, utan på

ett värdigt sätt ordnad.

Mot det nya riksdagshusets förläggande å den nu ifrågasatta platsen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

skola utan tvifvel, liksom vid hvarje annat förslag, mer eller mindre vigtiga

inkast göras, och komiterade vilja på förhand upptaga några af dem

till besvarande. Den eldfara, hvarför man velat skydda de dyrbara arkiven,

säger man, skulle icke blifva så aflägsnad, som om man nedrefve

byggnaderna å de Norstedtska tomterna och förvandlade dessa till en

öppen plats. Härvid bör dock märkas, att det nya riksdagshuset skulle

blifva allt för dyrbart för att ej alla möjliga medel skulle vidtagas för

att söka skydda detta och derigenom äfven närgränsande hus för eldfara,

hvilken dessutom i och för sig icke är så stor i ett riksdagshus

som i en tryckeriegendom. Vidare kan ju anmärkas, att entréen från

Birger Jarls torg till riksdagshuset, med bibehållande af Riksarkivets nuvarande

hus och den ena flygeln af hofrättshuset, icke blir sådan som

man kunnat önska sig. Denna anmärknings befogenhet i viss grad kan

svårligen förnekas. Men då riksdagshuset efter afschaktning af den högsta

delen af platån, enligt komiterades plan, skulle komma att förläggas

på ett afstånd af minst 60, högst 120 fot från Riksarkivets hus och hofrättshuset,

blefve någon rubbning af dessa byggnader icke någon nödvändig

följd af riksdagshusets förläggande å platsen. Skulle Riksarkivets

byggnad anses vara till för stort men, så torde det i allt fall, äfven om

riksdagshuset förlägges å annat håll, blott vara en tidsfråga om anskaffande

af en rymligare och lämpligare belägen lokal för Riksarkivet; men

kostnaderna härför synas icke böra drabba det nu uppgjorda förslaget

och icke heller ifrågakomma till utgifvande i närmaste framtiden.

Ytterligare har anmärkts, att Generalstaben, åt hvilken det af frimuraresällskapet

inköpta hus blifvit med stora kostnader på ett synnerligen

lämpligt sätt anordnadt, skulle komma att sakna lokal i kronans hus.

Detta är emellertid en olägenhet, som för byggnadstiden icke kan undvikas;

men så snart Riksdagen lemnar det gamla riksdagshuset, torde

der utan svårighet finnas lämpliga lokaler att tillgå jemväl för Generalstaben,

och intill dess lärer väl några oöfvervinneliga svårigheter icke

möta, att, i enskilda byggnader, som numera i öfverflöd uppföras, mot

hyra erhålla oundgängliga lokaler.

Då komiterade, efter noga aktgifvande på fördelarne och olägenheterna

så väl vid detta senare som vid samtliga öfriga förslagen, ansett

öfvervägande skäl tala för det nya riksdagshusets förläggande å den plats,

der Generalstabens hus jemte angränsande här ofvan omförmälda egendomar

äro belägna, få komiterade, ehuru den af dem föreslagna platsen

enligt deras tanke är den lämpligaste, om ock icke den billigaste, slutligen

uttala den åsigt, att det framför allt är af synnerlig vigt, att Riksdagen

icke längre må uppskjuta med det slutliga afgörandet af frågan i

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

denna del. Sedan plats blifvit bestämd, torde vidare uppdrag blifva erforderligt

för de förberedande åtgärder, hvilka äro af nöden, innan definitiv

plan för byggnaden fastställes.

Kartor och eskisser in. m. enligt upprättad förteckning bifogas,

hvarjemte de till komiterade öfverlemnade handlingar m. in. återställas.

Skulle den af komiterade uttalade åsigt jemväl komma att omfattas utaf

Herrar Fullmäktige, torde, i anledning af Kongl. Maj:t nådiga bref den

19 nästlidne November, angående förvärfvande åt statsverket af bolaget

P. A. Norstedt & Söners tomter och byggnader, Herrar Fullmäktige böra,

med återställande af handlingarne i denna del af frågan, såsom infordradt

underdånigt yttrande till Kongl. Maj:t förklara, att Herrar Fullmäktige

anse ifrågavarande tomter böra för uppförande af nytt riksdagshus

användas och att Herrar Fullmäktige ämna i sådant hänseende göra

framställning hos Riksdagens Stats-Utskott.

Särskilda yttranden af undertecknade Adelsköld och Hierta bifogas.

Stockholm den 7 Februari 1881.

PER SAMZELIUS.

J. Nordenfalk. C. Adelsköld. Sven Nilsson.

C. G. Ilierta.

Evald Tliavenius.

F. G. A. Däld.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

4:o.

Reservation af Herr C. Adelsköld.

Emot det beslut, som fattats af Herrar komiterade för uppgörande

af förslag till plats för ett nytt riksdagshus, att förlägga denna byggnad

å Riddarholmen, på de tomter, som nu upptagas af Generalstabens palats,

Stockholms stads auktionskammare och Norstedtska tryckeriet med tillhörande

byggnader, får jag härmed äran afgifva min reservation.

Då fråga första gången af Herr Lagerstråle genom motion i Första

Kammaren år 1872 väcktes, rörande ombyggnad af det nuvarande riksdagshuset,

föreslogs Helgeandsholmen af motionären såsom lämpligaste

platsen för eu sådan byggnad, och Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret,

till hvilkas utredning frågan af Riksdagen hänsköts, upplyste med

anledning häraf, att ej allenast ett tillräckligt stort riksdagshus, utan

jemväl Riksbank och Riksgäldskontor skulle med fördel kunna å vestIigaste

delen af holmen förläggas, hvarförutom Herrar Fullmäktige meddelade,

att grunden, der den ifrågavarande byggnaden skulle komma att

ligga, enligt Kapten Cronstrands noggranna undersökning, bestod af groft

grus och således vore af tjenlig beskaffenhet, samt att Tessin i sin plan

till ordnande af Slottets omgifningar å samma plats föreslagit en större

byggnad, äfvensom slutligen att Helgeandsholmen, med undantag af en

del af tomterna till de hus, som egas af Hans Maj:t Konungen, tillhör

kronan, och att staten för allmänt ändamål vore berättigad lösa bazarbyggnaden.

Efter det att denna fråga sedermera ytterligare förevarit till behandling

i Kamrarne och behofvet af ett nytt tidsenligt riksdagshus allt

mera gjort sig gällande, beslöt 1879 års Riksdag att uppdraga åt

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, att genom sakkunnige personer låta

förebringa utredning angående lämplig plats för uppförande, »helst å

Riddarholmen», af ett nytt riksdagshus, äfvensom rörande de kostnader,

ti

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

som förslagsvis för en sådan nybyggnad kunde beräknas, samt närmare

utreda och belysa ifrågavarande ärende och till Riksdagen inkomma

med utlåtande i ämnet.

Utaf det till förra Riksdagen med anledning häraf inkomna utlåtandet

inhemtas, att Herrar komiterade — Hjerta, Thavenius och Dahl — som

ansett sig bundna af ordalydelsen i Riksdagens beslut, att riksdagshuset

»helst skulle förläggas å Riddarholmen», uppgjort förslag med ritningar

och kostnadsförslag till dess nybyggnad å Riksgäldskontorets och Riksarkivets

tomter samt en del af Birger Jarls torg, ehuru komiterade ansett

»den enda fullt lämpliga plats i Stockholm för uppförandet af ett nytt

riksdagshus vore Helgeandsholmens vestra del, der en tillräckligt stor byggnad

skulle kunna anordnas, utan att skymma Kongl. slottet eller menligt

inverka på taflans dövhet, från hvilken sida man än betraktade dew>.

Alla de officiella utlåtanden, som före detta afgifvits, rörande bästa

platsen för ett nytt riksdagshus, hafva således, så vidt mig är bekant,

afsett Helgeandsholmen, och Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva, som

af föregående synes, jemväl ansett platsen synnerligen lämplig och tillräckligt

stor för inrymmande af Riksbanken och Riksgäldskontoret, och

det var endast uppfattningen att Riksdagen äfven önskade erhålla ett

alternativt förslag till riksdagshusets förläggande å Riddarholmen, som

föranledde förutnämnde komiterade att vid 1880 års riksdag framlägga

förslag till dess byggnad å Riksgäldskontorets och Riksarkivets tomter.

Förra Riksdagen har visserligen, med anledning af Riksgäldsfullrnäktiges

förslag om den vigtiga frågans uppskjutande till innevarande riksdag

för vidare utredning, förnyat sitt förra beslut, att plats för det nya

riksdagshuset skulle sökas »helst å Riddarholmen»; men att döma såväl

af Stats-Utskottets af Riksdagen godkända utlåtande som af diskussionen

i Keinrarne framgår alldeles tydligt, att orden »helst å Riddarholmen»

icke innefattade ovilkorlig föreskrift att ej, »vid fortsatt behandling af

denna fråga och en sorgfälligare pröfning än tiden medgifvit, äfven andra

lämpliga platser för ett nytt riksdagshus, än den af komiterade föreslagna,

vare sig å Riddarholmen eller utom denna holme, kunde komma

under öfvervägande».

Efter de utredningar, som förevarit rörande detta ärende såväl förut

som senast inom den nuvarande komitén, har jag för min del kommit

till den öfvertygelsen, att ingen bättre och lämpligare plats i Stockholm

gifves för ett nytt riksdagshus än Helgeandsholmen, och då platsen är

tillräckligt rymlig och ingen bättre lokal för en tillämnad ny riksbanksbyggnad

lärer kunna uppletas än å samma holme, anser jag jemväl

banken böra inrymmas under samma tak med riksdagshuset, hvarigenom

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

skulle vinnas högst betydligt minskad byggnadskostnad och bättre utseende,

än om tvenne skilda byggnader skulle uppföras på olika platser

i hufvudstaden.

Riksdags- och bankhuset skulle här komma att ligga i centern af

hufvudstaden, midt i dess lifligaste rörelse, men ändå tillräckligt skridt

derifrån och från eldfara genom o ingifvande vatten och den stora fria

plan, som skulle bildas mellan byggnaden och Norrbro; och om, som

det måste förutsättas, byggnaden uppföres med smak i monumental stil,

samt platsen ordnas derefter, skulle den otvifvelaktigt blifva en af de

vackraste någon hufvudstad kan uppvisa.

Jag medgifver gerna, att om riksdagshuset, såsom komiténs flertal

föreslagit, förlädes å Riddarholmen, och denna holme, så omfattande det

erfordras, afröjdes och planerades samt kajer och terrasser med balustrader

och trappor anlades på ett sätt, värdigt den monumentala byggnad,

som derå skulle uppföras, och med hvilken omgifningarne måste

ställas i harmoni, så skulle byggnaden, uppförd på en så framstående

plats, otvifvelaktigt komma att taga sig ståtligt ut sedd från Vasabron

och Mälaresidan, och ur denna synpunkt har jag ingenting att erinra

mot komiterades förslag; men ur andra synpunkter åter finnes deremot

efter min åsigt åtskilligt att anmärka mot den föreslagna platsen, såsom

bland annat:

att byggnaden icke skulle komma att ligga så centralt som å Helgeandsholmen,

och Riksbanken således icke kunna deruti inrymmas, hvarigenom

tvenne monumentala byggnader, en för Riksdagen och eu för

Riksbanken, måste uppföras. Kostnaderna skulle naturligtvis härigenom

högst betydligt ökas, måhända fördubblas, mot om eu gemensam byggnad

uppfördes, hvilket knappast kan ske på annan plats än Helgeandsholmen;
att

Herrar komiterade efter min åsigt beräknat utgifterna för förvärfvande

af plats för riksdagsbyggnaden å Riddarholmen alldeles för

lågt — då exempelvis Stockholms auktionskammare och pantlåneinrättning

med tillhörande tomter, upptagande en areal af öfver 39,000 qvadratfot,

utom byggnaderna, upptagits till det orimligt låga priset af något

öfver 5 kronor pr qvadratfot, ehuru Kongl. Öfverintendentsembetet ansett

de långt ifrån så välbelägna Norstedtska tomterna vara värda öfver

18 kronor pr qvadratfot.

Beräknas dessa stadens egendomar med dertill hörande tomter endast

till pris jemförlig! med de Norstedtska, skulle kostnaden för förvärfvandet

af plats till byggnaden å detta ställe ökas med minst 500,000

kronor; och om härtill lägges, att planeringen af grunden, jemte upp
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

förandet af den nödvändiga terrassen omkring byggnaden, äfven vid närmare

beräkning visat sig vara för lågt upptagen, att ingen kostnad upptagits

för trappor och balustrader, ej heller för den dyrbara kajen å

holmens norra sida, hvilken icke kan utföras under 200,000 kronor, och

som Stockholms stad knappast lärer befatta sig med, helst gatan utmed

riksdagshusets norra hörn endast skulle blifva cirka 30 fot bred, så kan

man anse för alldeles gifvet, att endast platsen för byggnaden, jemte terrass

och kajen utanför densamma, skulle uppgå till närmare 2V2 million kronor.

Och tager man slutligen i betraktande, att den tillämnade byggnaden,

uppförd med de dimensioner Arkitekten Dahls plan angifver, hvilka

komiterade ansett nödvändiga, och som icke kunna minskas, om ej utrymmet

inom kort skall blifva för trångt eller inredningen obeqväm,

skulle komma att ligga endast cirka 60 fot från Riksarkivet och Kongl.

Hofrättens hus, men ändå med sitt nordöstra hörn skjuta ut i vattnet

cirka 30 fot eller till nära midten af den befintliga badbassinen, hvarest

den sluttande och ojemna berggrunden ej anträffas förr än på till och

med 29 fots djup, samt att den ofvannämnda terrassen skulle komma

ännu 20 fot längre ut, och kajen ända ut med ytterkanten af bassinen,

så behöfver man visserligen icke vara ingeniör eller vattenbyggmästare

för att inse, att arbetena för bergets afjemnande på så stort vattendjup

och grundmurarnes uppförande från fasta bottnen måste ej allenast

ytterligare betydligt öka kostnaderna, utan jemväl svårigheterna att på

betryggande sätt uppföra dessa byggnader.

Då således riksdagshuset, äfven om det enligt komiterades förslag

till en del lägges ute i vattnet, med sin hufvudfasad åt Riddarholmen

skulle komma att ligga undanskymdt bakom Kongl. Hofrätten och Riksarkivet,

och, om det flyttades ur vattnet upp på land, kommer på ett

afstånd af endast cirka 30 fot från dessa byggnader, så måste desamma,

såsom äfven under öfverläggningen inom komitén erkändes, förr eller

senare undanrödjas, och komiténs förslag skulle sålunda, om det godkändes,

föranleda ett fullkomligt »täbelras» af alla de nu befintliga, för

det allmänna oumbärliga bj^ggnaderna å Riddarholmen norr om kyrkan,

jemte den bergiga och irreguliera holmens omplanering och ordnande,

hvilket allt naturligtvis måste förorsaka högst betydliga och på förhand

nästan oberäkneliga kostnader, oafsedt svårigheten att finna lämplig

plats för de byggnader, som. raserades, och de lokaler, som icke inrymdes

i det nuvarande riksdagshuset, sedan det nya en gång hunnit fullbordas.

Jag vill visserligen icke härmed hafva sagdt, att utgifterna skulle

öfverstiga landets krafter, eller att medel icke kunna anskaffas, tv sådana

kunna ju uttagas genom en ökad tilläggsbevillning under eu följd

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

af år; men om målet vida billigare kan vinnas, på sätt de fleste hittills

ansett bäst och lämpligast, synes mig detta sätt vara mest praktiskt och

böra föredragas.

Ehuru jag, såsom ofvan är anfördt, icke kan annat än erkänna det

storslagna i komiterades plan, kan jag således likväl icke förena mig

med komiténs flertal om att tillstyrka dess utförande, hufvudsakligen af

ofvan anförda skäl, och äfven med anledning af de stora svårigheter,

som skulle möta dess realiserande, hvilket, om också medel anvisades,

säkerligen länge skulle fördröja, om ej helt och hållet förhindra den

nödvändiga byggnadens uppförande. Och jag kan så mycket mindre

godkänna denna plan, i dess nuvarande form, som jag anser, att mera

omfattande beräkningar öfver alla de kostnader, som med dess utförande

kunna blifva en följd, bort göras, för att sätta Herrar Fullmäktige i

Riksgäldskontor! i tillfälle att åstadkomma den »belysning och utredning»

af frågan, som Riksdagen upprepade gånger önskat, och kunna

lemna anvisningar om hvilka verk och inrättningar af dem, som skulle

blifva husvilla, som efter det nya riksdagshusets fullbordande kunde inrymmas

i det nuvarande, huru denna byggnad skulle apteras för ändamålet

och kostnaderna derför, och hvar slutligen plats skulle erhållas

för de nya embets- och andra lokaler, som måste uppföras och kostnaderna

härför, o. s. v.

Om det nya riksdagshuset skulle förläggas å Helgeandsholmen, uppstå

visserligen ej obetydliga utgifter för förvärfvandet af erforderlig plats för

detsamma och holmens afröjning; men dels kunna kostnaderna här med

full säkerhet beräknas, sedan Kongl. Maj:t i nådigt bref af den 3 nästlidne

December uppgifvit en bestämd summa för uppförandet af ett nytt

fullständigt etablissement för Kongl. hofstallet och dertill hörande, dels

ock torde det väl med all säkerhet kunna förutsättas att, om staten bekostar

afröjningen af stallbyggnaderna, Stockholms kommun, med det

lifliga intresse, som vid flera tillfällen ådagalagts för förskönandet af

denna hufvudstadens vackraste plats, och på grund af det beslut, som

fattades 1874, i sin mån deltager i kostnaden härför medelst inlösen af

bazaren, byggnad af kajer och kostnadsfri upplåtelse af den staden tillhöriga

mark, som erfordras för det nya hofstallet, mot det att staden

erhåller dispositionsrätt öfver den stora fria planen mellan Norrbro och

det tillämnade nya riksdagshuset och rundelen vester om detsamma samt

blefve egare till kajerna omkring holmen; och jag antager så mycket säkrare

att staden ingår på ett sådant förslag, som Kongl. Maj:t i ofvannämnda

nådiga bref af den 3 December 1880 antyder någon afhandling

med vederbörande om statens åtagande i detta hänseende, på hvilken

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kong!. Maj:t derefter grundat sitt beslut rörande ordnande af Helgeandsholmen

och dess upplåtande delvis till staden och Riksbanken.

Är denna förutsättning rigtig, borde kostnaden för platsen till riksdagshuset

å Helgeandsholmen, om, som det väl får antagas, hinder från

Kongl. Maj:ts sida mot dess förläggande derstädes icke möta, inskränka

sig till:

den kostnadsersättning Kongl. Maj:t begärt för hofstallets flyttning och

kostnadsfritt afstående af Hans Maj:t Konungens enskilda

byggnader.......................................................................................... Kr. 1,200,000

hvarifrån bör afdragas de 800,000 kr., hvartill komiterade

uppskattat det nuvarande riksdagshusets värde och hvilket

belopp af komitén ansetts böra frånräknas kostnaden

för riksdagshusets förläggande å Riddarholmen ............... Kr. 800,000

o

Återstående kostnad Kr. 400,000

hvartill skulle komma värdet för Artilleriplanen, som komitén i kostnadsförslaget

till riksdagshusets förläggande å Helgeandsholmen upptagit till

950,700 kronor.

Då Artilleriplanen emellertid redan tillhör staten och således ingen

utbetalning för densamma kan ifrågakomma, förefaller det mig temligen

inkonseqvent och vilseledande, att för en plats, som staten redan eget''

och som icke representerar något penningevärde, emedan staten deraf

icke har någon inkomst, upptaga samma kostnad som för auktionskammarens

och pantlåneinrättningens tomt å Riddarholmen, hvilka måste inlösas,

om riksdagshuset skall förläggas å den plats komitén tillstyrkt; och

hvad beträffar de båda byggnader å Artilleriplanen, som måste undanrödjas

för hofstalletablissementet, så är af dessa som bekant det gamla artilleristallet

redan kasseradt och utrymdt, och hvad kronobageriet angår, vore

det säkert en ej obetydlig vinst för det allmänna, om denna statsaffär

öfverlemnades till den privata spekulationen.

Kostnaden för plats till det nya riksdagshuset, om det förlägges å

Helgeandsholmen, borde således blifva jemförelsevis billig och skulle

blifva ännu billigare, om Riksbanken förenades dermed, ty hvar än ett

riksdagshus eller bankhus skall läggas i Stockholm, blifver tomten alltid

dyrbar; och om man, att döma efter den storartade planen, får antaga

det meningen är att de nya stallbyggnaderna och boställslägenheterna å

Artilleriplanen, tillika med handstallet invid Kongl. slottet, skulle inrymma

allt hvad som erfordras för Kongl. hofstallet med tillhörande,

så torde möjligen någon eller några af öfriga Kongl. stallar och vagnbodar

i Stockholm blifva för detta ändamål umbärliga och kunna på

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

annat sätt användas för statens räkning, hvarigenom en ej obetydlig

minskning i kostnaden skulle uppkomma, enär, som bekant, dessa byggnader

upptaga åtskilliga välbelägna och mycket värdefulla tomter, såsom

å Blasieholmen qvarteret Sjöhästen o. s. v.

Såsom ofvan anförts, är min öfvertygelse att ingen bättre plats i

Stockholm gifves för det blifvande nya riksdagshuset och den ifrågasatta

nya Riksbanken än Helgeandsholmen, och för Stockholms stad måste det

vara af allra största vigt att få denna plats ordnad på ett tidsenligt och

platsen värdigt sätt. Och om dessa tre mäktiga intressen, Riksdagen,

Riksbanken och staden förenade sig, borde det väl ej vara omöjligt att

åstadkomma medel till Kongl. hofstallets undanflyttande, hvilket — såsom

framgår af ofvannämnda Kongl. bref af den 3 December •— är ett

oundgängligt vilkor för holmens ordnande; ty sker ej detta nu, utan

riksdagshuset uppföres på annan plats, och Riksdagen, såsom antagligt

är, icke ensamt för uppförande af en bankbyggnad anslår de medel, som

erfordras för hofstallets flyttning in. m., så torde man kunna taga för

alldeles gifvet att Helgeandsholmen, med sina nedrasade kajer, sina förfallna

byggnader, sina mindre välluktande upplag och skräp, trots H. Maj:t

Konungens upprepade gånger erbjudna skänk af sina enskilda fastigheter,

trots sundhetspolis och trots allmänna opinionen, får blifva hvad den af

ålder varit och hvad den är, eu skamfläck för hufvudstaden och hela

landet.

Vid alla de många förslag, som tid efter annan, bland annat af Tessin,

uppgjorts för Helgeandsholmens ordnande och förskönande, har man

tänkt sig platsen vesterut från Norrbro fri från byggnader, men en större

eller mindre byggnad uppförd å dess vestligaste del; och ur skönhetssynpunkt

synes det vara mera lämpligt att uppföra en stor än eu mindre

byggnad såväl för att undanskymma de oregelbundna och vanprydliga

byggnaderna på andra sidan holmen och vinna en vacker utslutning,

som ock för att minska den starka luftströmningen mellan saltsjön

och Mälaren, hvilken i synnerhet under vintertiden skulle blifva ytterst

obehaglig, om holmen lemnades öppen eller bebyggd med ett mindre,

lågt hus.

För min del har jag äfven tänkt mig platsen på detta sätt ordnad,

såsom bilagda plan närmare visar.

Enligt denna plan skulle, såsom i alla förslag tillämnats, det utskjutande

hörnet å holmens norra sida borttagas, så att södra och norra

sidorna blefve i det närmaste parallela, samt vestra delen afrundas genom

utfyllning i strömmen. A dennti sistnämnda del af holmen, så

långt tillbakadraget att Kongl. slottet icke skymdes, sedt från Gustaf

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Adolfs torg, skulle det nya riksdagshuset och Riksbanken sammanbyggda

uppföras.

Platsen mellan byggnaden och Norrbro skulle afjemnas horisontel^

till samma höjd som den nya stallbron, och utmed dess båda sidor

emellan Norrbro och den fria platsen framför riksdagshuset anläggas

omkring 50 fot breda körvägar med den lutning af omkring 1 : 40, som

betingas af att körbanan å Norrbro ligger ungefär 5 fot högre än stallbron.

0

Åt södra och norra sidorna, i gränsen mellan körvägarne och den

jemna platsen framför riksdagshuset, samt å östra sidan utmed Norrbro,

anbringas balustrader, och från Norrbro, midt för den nya byggnaden

en bred trappa ned till denna plats. Genom en sådan anordning vinnes

beqväma vägar för åkande och gående, samt att byggnaden icke, såsom

komiterade antaga, borde se nedtryckt ut, ehuru clen skulle komma att

ligga något lägre än Norrbro.

Den stora fria platsen från Norrbro till nya riksdagshuset skulle

blifva öfver 100,000 qvadratfot eller större än Gustaf Adolfs torg, och

den horisontela planen framför huset inom balustraderna af 54,000 qvadratfots

yta skulle naturligtvis förskönas medelst planteringar samt eu

staty eller vattenkonst. Den afrundade platsen vester om riksdagshuset

har jag tänkt mig nedsänkt så, att den skulle komma att ligga cirka 5

å 6 fot öfver vattenytan i Mälaren samt förenas med den terrass, hvarå

byggnaden skulle resa sig medelst trappor, hvarigenom vunnes dels att

denna kaj blefve billigare i anläggning, dels att en grundvåning af arkader

kunde läggas under byggnaden åt denna sida, som skulle höja

utseendet och bereda värdefulla lokaler för åtskilliga ändamål, såsom

ett större aqvarium eller dylikt.

Jag vågar tro, att om den ärade komitén skulle komma i tillfälle

att från Vasabron betrakta Helgeandsholmen, efter det att ett nytt riksdagshus

derå uppförts i enlighet med ofvan framstälda plan, så skulle

den finna »ögat ej allenast tillfredsstäldt», utan måhända till och med

»tjusadt» vid åsynen af det verkligt »värdiga sätt, hvarpå holmen ordnats»,

och möjligen skulle tvenne af komitéledamöterna »i betraktande af taflans

skönhet» finna sig föranlåtna återgå till den af dem förut offentligt

uttalade åsigt att — Helgeandsholmen är bäst.

Hvad sjelfva byggnaden beträffar, har jag tänkt mig densamma i

likhet med det projekt Arkitekten Zettervall aflemnat, uppförd å en cirka

12 fot hög grundvåning, hvaruti en mängd brandfria lokaler för banken

skulle kunna inrymmas, såsom hvalf för plantsar och utländskt mynt,

kopparhvalf, hvalf för guld- och silfvermynt, hvalf för deposita, vexlings
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

lokal, arkiv, pappersmagasin, boställsrum för öfvervaktmästare in. fl. samt

äfven för Riksdagen, såsom bibliotek, tryckeriexpedition, telegraf, matlokal

och kafé, boställsrum för värd och uppbördsman o. s. v.

Den stora bankexpeditionslokalen, som beräknats blifva 100 fot lång,

50 fot bred och 30 fot hög, är för allmänhetens beqvämlighet afsedd att

läggas å nedra botten, men skulle till följd af rummets storlek sträcka

sig upp genom första våningen.

Jag har tänkt mig denna expedition (se planritningen) jemte de

lokaler, som böra finnas inom densamma, förlagd i byggnadens norra fasad

med särskilda in- och utgångar till och från densamma.

Uti första våningen, till hvilken en monumental trappa från torget

utanför skulle leda, vore meningen att, genom en vacker vestibul och

en med glas öfvertäckt gård bereda entré till Riksdagens båda samlingssalar

och till andra rum, som enligt uppgjordt program böra ligga på

samma botten som samlingsrummen.

Eu sådan omedelbart mellan båda Kamrarne belägen stor, ljus och

luftig sal, prydd exempelvis med eu vattenkonst, lefvande växter, statyer

o. s, v., som härigenom skulle vinnas, borde blifva en särdeles angenäm

samtalsplats för Kamrarnes ledamöter, och det sällskapslif och det tillfälle

till vänligt tankeutbyte, som genom en sådan anordning bereddes,

skulle säkert till det allmännas båtnad föranleda ett godt samarbete vid

behandlingen af de för landet vigtiga frågor, som af Kamrarne skola

afgöras.

I de tilläinnade tvenne öfvervåningarne skulle, utom det utrymme

samlingssalarna upptaga, plats finnas för Riksdagens Utskott samt andra

erforderliga lägenheter, och då byggnaden, på detta sätt utförd, utom

källare och arkaderna skulle i grundvåningen och tre öfvervåningar

erhålla en sammanlagd area af till och med 200,000 qvadratfot, så borde

ej allenast Riksdagens lokaler, som enligt komiténs program erfordra en

sammanlagd golfarea af 91,350 qvadratfot, och Riksbanken, utan jemväl

Riksgäldskontoret kunna i densamma inrymmas. Alla banklokaler i den

hvälfda grundvåningen skulle naturligtvis göras brandfria, och expeditionsrummen

kunde lätt genom brandmurar skyddas från eldfara och i öfrigt

helt och hållet isoleras från riksdagsafdelningen.

Skulle, mot förmodan, Stockholms stad icke vilja deltaga i de kostnader,

som uppkomma med anledning af Helgeandsholmens ordnande

och förskönande, och utgifterna för statsverket måhända anses allt för

höga, om staten ensamt skulle bekosta hofstallets flyttning, kajbyggnader,

inlösen af stadens mark å Artilleriplanen, holmens ordnande med mera,

gifves efter min åsigt ingen mera passande och mindre kostsam plats

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

att välja på för uppförande af ett nytt riksdagshus än norra ändan af

Carl XIII:s torg, der utrymme för ett sådant tinnes inom alléerna å den

planterade, nu gräsbevuxna fyrkanten mellan konstföreningens och Herr

Davidsons nya hus.

Denna plats, som på sin tid varit allvarsamt ifrågasatt till uppförandet

af Nationalmuseum, är äfven centralt och väl belägen för

ett riksdagshus. Den tillhör staten, är obebyggd och det enda som mot

densamma kan anmärkas är att grunden ej är så god som å Helgeandsholmen.

Denna olägenhet kan likväl afhjelpas medelst pålning, hvilken

enligt beräkning ej bör kosta mer än 250,000 kronor, för hvilket belopp

platsen således kan erhållas, och om, för konseqvensens skull, det nuvarande

riksdagshusets värde 800,000 kronor äfven vid detta förslag afdroges,

så skulle på enahanda grunder, som komiterade baserat sitt förslag

å Riddarholmen, uppstå ett öfverskott af 550,000 kronor, hvarmed

således byggnadskostnaden skulle minskas, om huset uppfördes å denna

plats.

Riksdagshuset, här uppfördt, skulle komma att ligga fritt på alla

sidor och med sin öfver 200 fot långa fasad taga sig ganska storartadt

ut samt bilda en vacker fond i den ändå tillräckligt rymliga »Kungsträdgården»,

i stället för de nuvarande irreguliera och i förhållande till

läget i allmänhet allt för anspråkslösa byggnaderna utmed torgets norra

sida, och slutligen skulle riksdagshuset komma på det vederbörliga afstånd

från Kongl. slottet, som komiténs flertal ansett vara önskvärdt.

På grund af hvad jag ofvan haft äran anföra får jag vördsammast

hemställa, att Herrar Fullmäktige behagade hos Riksdagen tillstyrka,

att det blifvande nya riksdagshuset förlägges å Helgeandsholmens vestligaste

del, ungefär så, som å bifogade plan finnes angifvet, samt att

Riksdagen anvisar dels 1,200,000 kronor till ett nytt fullständigt hofstalletablissement

samt till ett handstall vid Kongl. slottet, allt i enlighet

med Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 3 December 1880, dels ock 12,000

kronor till pris vid täflan om uppgörandet af fullständiga ritningar

och kostnadsförslag till ett riksdags- och bankhus å Helgeandsholmen

jemte holmens ordnande i öfrigt, under förutsättning och vilkor, att öfverenskommelse

kan träffas med Stockholms stadsfullmäktige att kommunen,

mot dispositionsrätt till den öppna plats, som skulle komma att

ligga mellan Norrbro och det nya riksdagshuset, samt den runda utfyllningen

vester om detsamma äfvensom eganderätt till kajen omkring

holmen, kostnadsfritt upplåter staden tillhörig mark, som erfordras för

det nya hofstalletablissementet å ''Artilleriplanen, inlöser bazaren samt

åtager sig kostnaderna för iståndsättande af holmens öppna platser och

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

gator samt stränder, der de af öppen plats eller gata mötas, allt enligt

nådigt faststäld plan, äfvensom förbinder sig att i all framtid underhålla

dessa kajer, gator och öppna platser samt belysa desamma.

Skulle en sådan öfverenskommelse med Stockholms kommun icke

kunna träffas, får jag föreslå, att Riksdagen måtte anvisa 15,000 kronor

till pris vid täflan om uppgörande af ritningar jemte kostnadsförslag

till uppförande af ett nytt riksdagshus, alternativt å norra ändan af

Carl XIII:s torg och norra ändan af Riddarholmen, med planer till holmens

och torgets ordnande i harmoni med byggnaderna, åtföljda af fullständiga

kostnadsberäkningar öfver alla de utgifter, som till följd af byggnadens

förläggande å dessa båda platser antagligen kunna uppkomma,

hvilka ritningar och förslag skola till näst sammanträdande Riksdag

aflemnas.

Stockholm den 7 Februari 1881.

C. Adelsköld.

5: o.

Reservation af Herr C. G. Hierta.

Då jag ej kunnat biträda flertalets beslut att till plats för anläggande

af ett nytt riksdagshus föreslå den norra delen af Riddarholmen,

får jag deremot afgifva följande reservation:

Enligt den af komiterade lemnade utredning skulle platsen för den

nya byggnaden kosta 2,285,000 kronor, då deruti inräknas hela köpeskillingen

för Norstedtska tomterna, hvilket påtagligen är rätt, då hela

området och derutöfver åtskillig utfyllning i sjön fordras för anordningarne,

och ej heller afdrag göres för värdet 800,000 kronor af det

sedermera till annat ändamål disponibla nuvarande riksdagshuset, hvilket

afdrag är öfverflödigt för jemförelsen, emedan detta är en tillgång, som

äfvenledes vid de af mig föreslagna alternativen kan beräknas med samma

summa. Vid ofvannämnda förslag är dock att märka, att, om Riksarkivets

och Hofrättens hus skulle förblifva orörda, komme det nya riksdagshuset

att stå bakom dessa snedt mot hvarandra stående hus, och

ingen annan uppfart till dess hufvudingång finnas, än den smala öppningen

emellan ofvannämnda båda hus. Att en sådan anordning vore

högst olämplig är lätt insedt, och en blick på den af komiterade framlagda

planritning af Riddarholmen med det föreslagna nya riksdagshuset

visar, att ovilkorligen Riksarkivets hus och den flygel af hofrättshuset,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

som är närmast det nya riksdagshuset, möjligen till och med hela detta

hus, måste rifvas och platserna, der de stått, planeras och anordnas. Då

man beräknar värdet af de hus, som således måste borttagas, samt att

staden sannolikt fordrar några hundra tusen kronor mer än de af komiterade

beräknade 500,000 kronor för sin betydliga egendom, så synes

att kostnaden för endast tomtplats till det af komiterade föreslagna nya

riksdagshuset skulle måhända betydligt öfverstiga 3 millioner. Om den

på ritningen föreslagna platsen för byggnaden väljes, så fordras en dyrbar

utfyllning i det djupa vattnet, som dessutom måste lösas af staden,

hvilket allt torde komma att kosta bortåt 200,000 kronor, och om byggnaden

indrages så, att ingen eller obetydlig utfyllning fordras, kommer

den ända inpå hofrättshusets norra torn, till följd hvaraf hela detta

gamla minnesmärke måste borttagas, och kostnaden i förhållande dertill

höjas. Sjelfva byggnaden, på denna anspråksfulla plats lagd, torde ej

kunna byggas för så mycket under 3 millioner, att icke det hela komme

att uppgå till 6 millioner kronor. Uti en tid, då statsregleringspropositionen

talar om tilläggsbevillning såsom nödvändig, kan jag ej föreslå

Riksdagen en sådan extra utgift, äfven om summan kan fördelas på

några år.

Den till uppförande af ett nytt riksdagshus lämpligaste platsen

anser jag ännu vara Helgeandsholmens vestra ända, och får i detta afseende

instämma i den af Majoren Adelsköld afgifna reservation, så

mycket hellre, som genom hans förslag en ny, och så väl till läge som

anordning, lämplig lokal för Riksbanken på samma gång kunde erhållas

och derigenom den kostnad, som särskildt drabbar riksdagshusbyggnaden,

högst betydligt minskas.

Skulle dock denna plats af en eller annan orsak befinnas omöjlig,

så anser jag den plats, som föreslogs af de år 1879 tillsatta komiterade,

böra af Riksdagen antagas till plats för nytt riksdagshus. På denna

plats, upptagande endast de tomter, der Riksarkivets och Riksgäldskontorets

bus äro belägna, kan visserligen icke en så stor byggnad uppföras,

som den komiterade hafva tänkt sig uppförd på generalstabshusets

tomt och angränsande tomter, men der kan, enligt den ritning,

förstnämnde komiterade i Februari 1880 aflemnade till Fullmäktige i

Riksgäldskontoret, uppföras ett beqvämt och tillräckligt stort hus, som

till följd af sitt mindre anspråksfulla läge kan byggas med mindre lyx,

hvarigenom byggnadskostnaden ej obetydligt nedsättes. Den jemförande

tabell, som då af komiterade jemte ritningar aflemnades, visar att lokalerna

i allmänhet äro större än motsvarande lokaler voro uppgifna i det

program, som af Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämdes till efter
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

rättelse till den af 1872 års Riksdag beslutade täflan, och jag kali ej

finna, att förhållandena sedan dess förändrat sig så, att komiterade nu

haft skäl att så betydligt öka anspråken på utrymme, som de gjort

uti det program, som ligger till grund för den nya förslagseskissen. De

salar för Kamrarne, som förstnämnda ritning upptager, lemnar utrymme

för öfver 200 ledamöter i Första Kammaren och öfver 300 i den Andra,

med iakttagande deraf att hvarje ledamot sitter invid en gång. Detta

antal representanter är så stort, att det ej är sannolikt att Sveriges folkmängd

inom ett sekel med nuvarande beräkningsgrund fordrar flera,

och då den tiden kommer, är troligt att beräkningsgrunden ändras,

emedan allt för stora representativa församlingar äro olämpliga. I fall

tillfälligtvis än flera utskotts- eller andra lokaler än ofvannämnda ritning

upptager skulle fordras, så kunna sådana erhållas i nuvarande

riksdagshus, hvaraf synes att brist på utrymme genom detta förslags

antagande ej kan befaras. I öfrigt hänvisar jag till det utlåtande, som

1879 års komiterade afgaf till Herrar Fullmäktige.

Kostnaden för ett riksdagshus på denna plats är ock ganska måttlig.

Enligt komiterades beräkning är Riksgäldskontorets hus med tomt

värderadi till ....................................................................................... Kr. 245,000

och Riksarkivets ....................................................

))

370,000

Summa

Kr.

615,000

hvarifrån afgår för materialier..........................

))

35,000

och således tomten kan värderas till ...........

Kr.

580,000

Kostnaden för sjelfva byggnaden är af 1879 års komiterade

beräknad till.................................................................................

»

1,350,000

så att det hela skulle kosta endast.................

Kr.

1,930,000

eller omkring en tredjedel af hvad det af komiterade föreslagna riksdagshuset

skulle kosta. Om man vid detta förslag skulle afdraga värdet af

det gamla riksdagshuset med 800,000 kronor (likasom komiterade gjort

vid sitt förslag), så reduceras kostnaden till Kr. 1,130,000. Till kostnaden

kommer dock komplettering af inventarier, med en af 1879 års

komiterade beräknad kostnad af Kr. 128,758: 60, men motsvarande kostnad

vid nu af komiterade framstälda förslag komme troligen ej att

stanna vid dubbla denna summa. På frågan bör ock inverka, att detta

förslag sannolikt kan fullbordas på 2 å 3 års kortare tid än det af

komiterades flertal omfattade.

Stockholm den 4 Februari 1881.

C. G. Hiertä.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Komiterade för nytt riksdagshus hafva, efter granskning af äldre

program för riksdagshusets inredning, funnit följande qvadratytor

för de olika lokalerna erforderliga:

Qvadratfot

circa.

Första Kammarens sessionssal bör rymma 200 ledamöter; bänkarne,

eller stolarne, placeras så, att hvar ledamot kommer

till sin plats från en gång i radiens rigtning. Mer än två

ledamöter kunna således ej sitta i bredd. Antages att

härför erfordras en qvadratyta af omkring .............................. 4,600.

Första Kammarens läktare skulle sträcka sig öfver det galleri,

som anses böra löpa utmed salens periferi och vara delad

i tre delar, nemligen en del för publiken, en del för Medkammarens

ledamöter och diplomater samt en del för tidningsreferenter.

Den beräknas få en area af circa............... 1,200.

Första Kammarens kapprum bestämdes till..................... 1,200 ä 1,300.

l):o d:o kanslilokal, bestående af kapprum, 3 arbets
och

ett sekreterarerum samt ett arkiv ....................................... 2,500.

Talmansrum, tvenne rum, ett mindre och ett större, som äfven

kan tjena till talmanskonferens .................................................. 600.

Andra Kammarens sessionsrum, bör rymma 300 ledamöter under

i öfrigt samma förhållanden som för Första Kammarens ... 6,500.

Andra Kammarens läktare antages till ............................................... 1,500.

D:o d:o kapprum, som kan delas genom pelare ......... 2,000.

D:o d:o kanslilokal lika med Första Kammarens, hvad

rummens antal beträffar............................. 3,000.

F>:o (ko talmansrum lika med Första Kammarens...... 600.

Statsrådens rum ................... 300.

Konstitutions-Utskottet: en sessionssal, ett kapp- och vaktmästarrum,

tre kansli- och afdelningsrum ............................................. 2,000.

Transport qvadratfot 26,100.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Qvadratfot

circa.

Transport qvadratfot

Stats-Utskottet: en sessionssal, ett kapp- och vaktmästarrum, fyra

kansli- och afdelningsrum..................................................................

Bevillning,?-Utskottet: en sessionssal, ett kapprum och tre afdelningsrum

................................................................................................

Lag-Utskottet lika med föregående .........................................................

Särskilda Utskott, för sig belägna, 2 större lägenheter inom

kapprum....................................................................................... 2,000

Tillfälliga Utskott, 8 mindre lägenheter inom kapprum ... 3,600

Klubbar och samtalsrum ansågos böra vara gemensamma för båda

Kamrarne; centralt beläget skulle finnas ett rum om circa

2,400 qvadratfots golfyta, ett tidningsrum om 600 å 800

qvadratfots yta samt dessutom flera smårum; det hela ansågs

böra hålla en golfyta af.........................................................

Tryckeriexpeditionen, ett större, 3 å 4 mindre rum samt vaktmästarrum

.............................................................................. 1,800 å

Bibliotek, som kan förses med gallerier, minst................................

Bibliotekariens bostad, tvenne rum .......................................................

Telegraf- jemte telefonrum ........................................................................

Matlokal jemte kafé.......................................................................................

Värdens bostad, 5 å 6 rum och kök ...................................................

Justitieombudsmannen anses ej behöfva lokal i byggnaden.

Riksdagstryck, om plats kan beredas....................................... 3,500.

Bostad för en eldare......................................................... 400

en portvakt ................................................... 400

en gårdsdräng................................................ 400

en vaktmästare ............................................. 600 omkring

D:o för restauratören...............................................

D:o för betjeningen till kafé och matservering.

Nedannämnda lokaler upptagas till högsta förut föreslagna golfytor:
Trappor

och förstugor ......................................................... 13,400 fot

Closet- och toilettrum............................................................ 900 »

Källare.......................................................................................... 12,000 »

Passager och förvaringsrum

1,500 »

26,100.

3,800.

2,000.

2,000.

5,600.

6,000.

2,000.

5.000.

600.

600.

4.000.

2,500.

1,800.

750.

800.

27,800.

Summa qvadratfot 91,350.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Följande beräkningar är o af undertecknad uppgjorda i samråd med

Herr Byggmästaren Thavenius:

Sammanlagda golfytan i hela huset, om man fråndrager källarne, utgör

91,350 — 12,000 =............................................................... 79,350 qv.-fot.

Om man antager att byggnaden uppföres i tre våningar,

får man för de två öfre våningarne tillägga salarnes

area eller 2 X (4,600 + 6,500)............................................. 22,200 »

samt för trappor och förstugor, som gå genom två våningar,

2 X 3,250..................................................................... 6,500 »

Summa area för tre våningar 108,050 qv.-fot.

Fördelas denna golfyta lika på tre bottnar, kommer på

hvardera................................................................................... 36,017 »

Härtill lägges för murarne 20 procent af golfytan......... 7,204 »

samt för gårdar ..................... 5,000 »

Då hela byggnadens area blifver 48,221 qv.-fot.

Jemnas byggnadens area utom gårdar till 43,000 qvadratfot och höjden

antages till 60 fot, från marken till taklistens öfre kant, får man en

kubikmassa af ....................................................................... 2,580,000 k.-fot.

Kostnadsberäkning grundad på förut uppgjorda förslag, som här nedan

finnas sammanförda och hvaraf framgår:

Att en byggnad, som skall hafva monumental karakter och i det inre

förses med gedigen inredning, ej bör beräknas lägre än till 75 öre

per kubikfot af hela byggnaden öfver marken, utom vattentaken.

För 2,580,000 kubikfot gör detta å 75 öre............ 1,935,000 kronor.

Skulle byggnaden uppföras af dyrbara materialier och få än rikare

ornering, måste beräknas 1 krona per kubikfot, då kostnaden för

2,580,000 kubikfot å 1 krona gör.............................. 2,580,000 kronor.

I dessa pris inräknas allt arbete under sjelfva byggnaden,

intet arbete utom grundmurarne för terrasser och dylikt.

men

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Jemförelse mellan de hittills uppgjorda kostnadsförslag en, för att utröna

byggnadskostnaden för ett nytt riksdagshus, hvars kubikmassa är känd.

Härvid erinras, att Arkitekten Zettervalls första alternativ och Arkitekten

Lindströms projekt omfatta äfven Riksbank och Riksgäldskontor, samt att

Lindströms förslag var för lågt beräknadt eller till 40 öre kubikfoten, då

det sannolikt ej kunnat uppföras under 65 öre foten. Felräkningen belöper

sig på omkring 940,000 kronor.

Tomt-

Gårdar.

Bebyggd

Kubikfot.

Kronor i

Pris

per

k.-fot.

Reducerad

kostnad

area.

area.

förslaget.

Total.

per

k.-fot.

Zettervalls första alter- nativ ........................

Zettervalls andra alter-

57,548

2,513

55,035

3,364,717

3,500,000

1,04

—

—

nativ........................

50,205

3,136

47,069

2,949,980

3,160,000

1,06

—

—

Lindströms förslag ......

69,313

2,300

67,013

3,710,000

1,470,921

0,4 0

241,500

0,6 5

Jacobsons nya del ......

1,193,145

850,000

0,7 1

—

—

Dahls förslag 1879 ......

35,882

1,775

34,107

2,160,694

1,350,000

0,64

—

—

Då man af byggnadens

kubikmassa vill sluta

sig till kostnaden, an- tages 0,7 5 per bubik- fot som det lägsta,

som bör beräknas.

Följande siffror åter- finnas i föregående be-

räkningar ..............

Det högsta som anses

48,000

5,000

43,000

2,580,000

1,935,500

0,7 5

—

—

kunna ifrågakomma

per kubikfot är 1 Er.

48,000

5,000

43,000

2,580,000

2,580,000

1,00

_

I dessa pris ingå ej möbler eller öfrig lös inredning.

Stockholm i Januari 1881.

F. G. A. Dahl.

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

KARTA

qJ LI/CJ^.^XjXÄIoX Wtto

r kxx 11

Projekt till förläggande af Nytt Riksdagshus

pa Riddarholraens Norra del, alternativ J\§ 3.

Ö-o/Ié

a it 11 o f n iI i

LXitivien

ioo

soo

300

opaginerad Kontrollera mot PDF

•8-ÖÅe t

KARTA ÖFVER RIDDARH0 LM EN.

Statens blyg under.

(\vN5''x^:0^I

S t a, dens d°

Enskild egendom-.

S3ÖS MALAUE^

3 alternativer för Riksdagshusets placerande å

Riddarholmen. Arean inom de prickade(--------------)

linierna är för alla tre 48000 qvadratrot.

&IXcmAcl-x/Fuo\/vvus fia_mn e/w

Ni’fl

4 l t .MSIIII

i

ö-t>X&xy.

-i—i-1—L_

200

JTa*.

—

efta mt-x''■

opaginerad Kontrollera mot PDF

W/fm

mm

%''//,iW/Ii

/////////i

wm

S lotte t

niiwiiiiiiiiiiiin

utmärker HofätaUjets byggnader

v7777777777777TT,

__

H Mit Konungens enslälda egendomar

- ~ -

ll

1lösören

Karta öfver Helge and sholmeJ''

Mynt

Gustaf Ad. t or é.

palats

opaginerad Kontrollera mot PDF

dnancl

Helgeandsholm

mde .der

Plit oi

B AN K

Riksdagshus

O C H

ow o w

L.M l ^

Llttll

U t ■'' t

pal o.!

1''

-a—

A£äA rpA

t aGti3 i i

S A \ V

O \v

Sen.jtaUitJi.År.st

300 i,oo fbt

-J_____i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.