Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riks statens Andra hufvudtitel.
1881-02-15 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1881:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riks statens Andra hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.
3
N:o 6.
Ank. till Riksd. Kansli den 1 5 Febr. 1881, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riks statens
Andra hufvudtitel.
(1 :a U. A.)
Vid denna hufvudtitel, omfattande anslagen till Justitie-departementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de ändringar, hvilka här nedan
omförmälas.
Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat,
1:°* -För genomförande af delning utaf södra Ångermanlands domsaga Angående
i tre nya domsagor har Kong!. Maj:t föreslagit, att anslaget till löner åt delning af
häradshöfdingarne under Svea Hofrätt måtte ökas med 9,000 kronor, och*U2nålä7
anslaget till tjenstgöringspenningar åt nämnde tjensteman med 1,700 kronor domsaga.
samt tjenstgöringspenningarna delas j)å sätt statsrådsprotokollet upptoge. i1-]*
För häradshöfdingen i södra Ångermanlands domsaga upptager nu gällande
stat lön 4,500 kronor och tjenstgöringspenningar 3,100 kronor, men
enligt Kong! Maj:ts förslag (se statsrådsprotokollet sid. 9—12) skulle nu denna
domsaga delas i tre nya domsagor, nemligen Ångermanlands vestra domsaga,
Ångermanlands mellersta domsaga och Ångermanlands södra domsaga, dervid
aflöningarna skulle på följande sätt upptagas:
för häradshöfdingen i Ångermanlands vestra domsaga:
lön ......................................................................................... 4,500: —
tjenstgöringspenningar ............................................................ 1,900: — 6)400: —
*) Denna nummer motsvarar den nummer, hvarunder detta ärende i den nådiga propositionen,
angående statsverkets tillstånd och behof, förekommer.
4
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 6.
för liäradshöfdingen i Ångermanlands mellersta domsaga :
lön........................................................................................ 4,500: •—
tjenstgöringspenningar............................................................ 1,400: — 5,900: —
för liäradshöfdingen i Ångermanlands södra domsaga:
lön ........................................................................................... 4,500: —''
tjenstgöringspenningar ........................................................ 1,500: — 6,000: —
i följd hvaraf anslaget till Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat,
nu utgörande 573,110 kronor, behöfde höjas med 10,700 kronor eller till
583,810 kronor.
Med hänvisande till den i statsrådsprotokollet lemnade utredning i fråga
om lämpligheten af det utaf Kongl. Maj:t nu godkända förslag till delning
af södra Ångermanlands domsaga, hemställer Utskottet,
att, för genomförande af delning utaf södra Ångermanlands
domsaga i tre nya domsagor, anslaget till Svea Hofrätt
med derunder lydande justitiestat må med 10,700
kronor höjas.
Öfriga ordinarie anslag.
Angående 2:o. Beträffande öfriga under denna hufvudtitel förekommande ordinarie
ordinarie an^a9 har Kongl. Maj :t icke föreslagit någon annan ändring, än att för
anslag, jemnande af hufvudtitelns slutsumma förslagsanslaget till »skrifmaterialier
t2-] och expenser, ved m. in.» måtte med 300 kronor höjas; hvaremot uti särskilda
inom Riksdagen väckta motioner blifvit föreslaget:
af Herr Friherre Klinckowström (i motion N:o 2 inom Första Kammaren),
att följande anslag måtte upphöra att vara förslagsanslag:
1. för departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande;
2.
för ålderstillägg;
3. för ålderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen och fångvården
anstälde embets- och tjenstemän;
4. för mediko-legala besigtningar;
5. för rese- och traktamentspenningar;
6. för skrifmaterialier och expenser, ved in. in.
samt att anslaget till extra utgifter måtte upphöra att vara reservationsanslag;
-
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 6.
5
af Herr A. P. Lind (i motion IST:o 160 inom Andra Kammaren), att
hvarje förslagsanslag måtte förändras till förslagsanslag, högst;
samt af Herr M. Rubenson (i motion JST:o 63 inom Andra Kammaren),
att sådana ‘förslagsanslag, som visat sig i någon nämnvärdare mån otillräckliga,
måtte, sedan Stats-Utskottet med ledning af senaste årens erfarenhet
afgifvit förslag dertill, höjas så, att de kunna beräknas blifva tillräckliga för
sina ändamål; eller ock att Riksdagen måtte hos Kong! Maj:t i skrifvelse
anhålla, det Kong! Maj:t vid aflåtande af nästa statsverksproposition behagade
med ledning af senast förflutna årens erfarenhet föreslå förslagsanslagen
till sådana belopp, att de kunna beräknas blifva tillräckliga för
sina ändamål.
Förstbemälde motionär, hvars i motionen gjorda yrkanden afse, att
nästan samtliga under hufvudtitlarna förekommande reservations- och förslagsanslag
måtte till allmänna bestämda anslag ändras, synes dervid hafva utgått
från det antagande, att sjelfva naturen utaf såväl reservations- som förslagsanslagen
skulle leda till misshushållning med statens medel. Oaktadt
något giltigt skäl för ett sådant antagande ej finnes i motionen anfördt, har
Utskottet likväl ansett sig böra med några ord antyda de olikheter i afseende
å dispositionsrätten öfver anslagen, som af deras olika natur betingas. Hvad
af allmänna bestämda anslag icke under statsregleringsåret åtgår öfverföres
till vederbörande hufvudtitels allmänna besparingar, hvilka i allmänhet af
Kong], Maj:t till föremål inom hufvudtiteln disponeras. I afseende åter å
behållningarna å reservationsanslag är Kongl. Maj:ts dispositionsrätt inskränkt
till fyllande af de behof, för hvilka det ifrågavarande anslaget är
anvisadt. Denna anslagsform har blifvit använd hufvudsakligen i sådana
fall, der anslagsbehofven äro af beskaffenhet att ställa sig något olika det
ena året mot det andra, men Riksdagen likväl velat och kunnat för anslaget
fixera en viss siffra. Exempelvis må nämnas anslaget till indelta arméns
vapenöfningar, hvars natur af reservationsanslag föranleder, att dessa öfningar
måste vid ogynsamma prisförhållanden inskränkas, men att Kongl. Maj:t kan
genom anordnande af minskade öfningar under några år bereda tillgång till
de mera omfattande truppsammandragningar, hvilka kunna anses för arméns
krigsdugligliet vara af nöden. Vid bestämmandet af denna natur för elementarläroverksanslaget
eller anslagen till folkskolelärareseminarierna och folkskoleinspektionen
eller hela den grupp af anslag, som afser jordbruk, handel
och näringar, har Riksdagen, enligt Utskottets åsigt, snarare befordrat sparsamhet
med statens medel än motsatsen. Särskildt måste det vid fråga om
en del anskaffningar eller till exempel vid anslaget till resestipendier samt
läroböckers och lärda verks utgifvande leda till god hushållning, att de, som
6
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 6-
närmast hafva att, göra med medlens användande, ega visshet derom, att
hvad som ena året besparas, kan få disponeras ett kommande år, då det
möjligen till mera fördel kan användas.
Förslagsanslag åter anvisas i sådana fall, der utgifterna utgå efter vissa
bestämda grunder, men utgifternas belopp ej kunna på förhand bestämmas. Så
till exempel i det af motionären först omnämnda anslaget till justitieministerns
ombud, der arfvodenas belopp äro bestämda, men antalet af ombud är beroende
af boktryckeriers inrättande i landsorterna. Då anslaget vid 1874 års
riksdag bestämdes, utgjorde ombudens antal 75, nu 78. Vid anslagen till
ålderstillägg äro på enahanda sätt tilläggenas belopp bestämda, hvaremot antalet
af dem, som äro till sådana tillägg berättigade, ej kan förut beräknas.
För utbetalningar från anslaget till mediko-legala besigtningar samt till reseoch
traktamentspenningar gälla särskilda författningar, som noga bestämma
de grunder, efter hvilka ersättningsbeloppen för hvarje förrättning enligt dess
beskaffenhet böra utgå, under det förrättningarnas antal och omfång är beroende
af helt och hållet tilUfälliga omständigheter. Om slutligen för upphandling
af skrifmaterialier och ved, för underhåll af möbler, för renhållning
och dylikt skulle anvisas bestämda anslag, skulle dessa, hvilka då naturligen
borde beräknas så, att de under vanliga förhållanden alltid vore tillräckliga,
otvifvelaktigt behöfva sättas vida utöfver de belopp, som nu för dessa ändamål
från förslagsanslag utgå.
Med hvad sålunda anförts har Utskottet velat ådagalägga, att, enligt
Utskottets åsigt, Eiksdagen handlat välbetänkt, då den för en del anslagsbehof
anvisat reservations- eller förslagsanslag. Om för alla dessa behof
skulle, enligt Friherre Klinckowströms åsigt, uppföras bestämda anslag, komme
hufvudtitlarnas allmänna besparingar att stiga till en höjd, som svårligen
kunde förväntas leda till sparsamhet.
För Utskottet vill det synas, som skulle borttagandet af reservationsoch
förslagsanslagen kräfva anordnandet af ett helt och hållet nytt system
för statsmedelsförvaltningen, hvarmed komme att sammanhänga ej endast ändrade
bestämmelser i afseende å besparingarnas användande, utan äfven bemyndigande
för Kongl. Maj:t att vid förefallande behof disponera kreditiv till
ganska betydliga belopp. I detta hänseende saknas emellertid all utredning,
och Utskottet har derför ej kunnat inlåta sig på någon pröfning af frågan
från denna synpunkt eller yttra sig, i livad mån motionärens förslag, sålunda
fullständigt genomfördt, skulle kunna anses innebära fördelar, hvilka vore
att eftersträfva.
På grund af hvad sålunda förekommit hemställer Utskottet,
a) att Friherre Klinckowströms motion K:o 2, i hvad den
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 6.
7
after anslag under riksstatens andra hufvudtitel, må af
Riksdagen lemnas utan afseende.
Skulle åter, enligt Herr A. P. Linds mening, utgifterna å förslagsanslagen
inskränkas inom dessa anslags nominella belopp, blefve den naturliga
följden, att, så snart utgifterna ej kunde hållas inom anslagens slutsummor,
hvilket lätteligen kan inträffa, äfven om dessa summor i betydlig mån höjas’
Kongl. Maj:t vore i saknad af medel till utgifternas bestridande, oaktadt
Riksdagen antingen faststält de grunder, efter hvilka medlen skola utgå, eller
ock sådana grunder blifvit, efter Riksdagens medgifvande, af Kongl Mai-t
bestämda; hemställande Utskottet alltså,
b) att jemväl Herr A. P. Linds ifrågavarande yrkande må
af Riksdagen lemnas utan afseende.
Herr Ilubemon har till stöd för sitt i ofvan nämnda motion framstälda
förslag anfört, hurusom det ur principal synpunkt Ange anses vara obestridligt,
att vid bestämmande af storleken å förslagsanslag den erfarenhet borde
läggas till grund, som under föregående år vunnits angående omfånget af de
behof, som skulle genom de särskilda anslagen ses till godo, och att följaktligen
dessa anslag icke borde upptagas med så små belopp, att man kunde
Pa förhand med säkerhet beräkna, att betydliga brister skulle å dem uppstå
Rigtigheten af denna sats torde ej kunna jäfvas, och, så vidt Utskottet har
sig bekant, har detta Utskott städse låtit sig angeläget vara att tillse i hvad
man förslagsanslagen vore för sina särskilda ändamål tillräckliga och, i händelse
höjning synts behöflig, derom framstält förslag. Uppenbart torde
emellertid vara, att stora svårigheter alltid möta för beräknande på förhand
af de summor, som skola under olika titlar utgå, då många förhållanden,
som på frågan inverka, ej kunna vara vid tiden för anslagens beviljande
kända, sa att i allmänhet man ej torde kunna göra anspråk på att
komma verkliga förhållandet närmare än att sannolikhet finnes, det den å ett
anslag uppkommande brist skall motvägas af behållningar å ett annat anslag.
Utskottet har derför ansett sig böra tillse, huruvida förslagsanslagens nuvalande
ställning vore sådan, att densamma nu mera än förr kräfde höjning i
dessa anslags belopp. För de fem sista åren — då för år 1880 någon utredning
i detta hänseende ännu ej kunnat erhållas — har dervid förhållandet
i afseende å penningeanslagen varit följande:
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.
År 1875:
Brister i förslagsanslag
Besparingar å d:o
. .. . kronor 5,433,522: 38.
............... » 343,076: 21.
Nettobrist kronor 5,090,446: 17.
År 1876:
Brister i förslagsanslag....................................................... kronor 5,659,086: Öl.
Besparingar å d:o ......................................................... *_336,434: 45.
Nettobrist kronor 5,322,651: 56.
År 1877:
Brister i förslagsanslag..........
Besparingar å d:o ..........
.. .. kronor 4,646,589: 15.
''................. » 229,996: 35.
Nettobrist kronor 4,416,592: 80.
År 1878:
Brister i förslagsanslag ........
Besparingar å d:o .......
. kronor 3,507,300: 08:
» 470,761: 96.
Nettobrist kronor 3,036,538: 12.
År 1879:
Brister i förslagsanslag (approx.)
Besparingar å d:o (d:o)
kronor 2,771,246: —
894,772: —
Nettobrist kronor 1,876,474: —
Häraf synes Utskottet framgå, att något särskildt behof af allmännare
höjning i förslagsanslagen för närvarande icke förefinnes. De betydligaste
bristerna uppstå i allmänhet å nagra anslag under fjerde hufvudtiteln, men
Kongl. Maj:ts år 1879 framstälda förslag att höja ett af dessa anslag, nemligen
anslaget till beväringsmanskapets vapenöfning, hvilket under aren
1875_1878 öfverskridits med belopp, vexlande emellan 320,309 kronor och
577,600 kronor, vann icke Riksdagens bifall, dervid Riksdagen torde hafva
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 6.
9
antagit, det förhållanden skulle kunna inträffa, som komme att verka till
väsentliga inskränkningar i utgifterna. Dessa kunna nemligen för dylika anslag
högst betydligt omvexla, så att exempelvis å anslaget till »fouragering
åt artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas hästar,» livilket
nu är beräknadt till 600,000 kronor, utgifterna utgjort år 1877: 990,355
kronor 87 öre, år 1878: 711,086 kronor 39 öre men år 1879 endast öld^OO
kronor. Anslaget för »lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor»
lemnade visserligen under år 1879 en brist af 422,132 kronor, men detta
anslag är redan från och med år 1880 höjdt med 260,000 kronor. Hvad
särskild! den nu förevarande hufvudtiteln beträffar, förefinnes derå endast ett
förslagsanslag af någon egentlig betydenhet för statsreglering^, nemligen anslaget
till »fångars vård och underhåll» å 1,500,000 kronor. 1 detta anslag
uppstod år 1876 ett öfverskott af 32,400 kronor 5 öre, år 1877 ett
öfverskott af 46,082 kronor 46 öre, år 1878 en brist af 4,645 kronor 17
öre och år 1879 ett öfverskott af 69,998 kronor. Samtliga förslagsanslagen
under andra hufvudtiteln visade för år 1878 en brist utöfver öfverskott af
41,694 kronor 74 öre, men för år 1879 ett öfverskott utöfver brister af
41,563 kronor.
Höjning af förslagsanslag inom andra hufvudtiteln synes alltså för närval
ande ej höra fragasättas, lika litet som i öfrigt inom statsregleringen
någon allmännare höjning af dylika anslag kan anses företrädesvis vid denna
riksdag af förhållandena påkallad; och Utskottet, som framdeles vid handläggning
af de följande hufvudtitlarna kommer i tillfälle att undersöka, huruvida
der höjning af ett eller annat förslagsanslag må kunna anses nödig och
lämplig, samt lätteligen kan bereda sig tillgång till de för en sådan pröfning
erforderliga upplysningar, hvilka för närvarande kunna erhållas, anser sig
alltså endast kunna hemställa,
c) att Herr Rubensons förevarande motion ej må till någon
särskild Riksdagens åtgärd föranleda.
Slutligen får Utskottet, under förutsättning af Riksdagens bifall till
hvad Utskottet under mom. a), b) och c) under förevarande punkt föreslagit
hemställa,
d) att, med undantag af det anslag, i hvilket Utskottet under
punkten l:o här ofvan tillstyrkt ändring, alla öfriga
under denna hufvudtitel uppförda ordinarie anslag må uppföras
till enahanda belopp, som vid sistlidne riksdag bestämdes;
dock att förslagsanslaget till skrifmaterialier och
Bih. till Bilcsd. Prot. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.
expenser, yed in. in. må få jemkas i den män, som för
jemnande af lmfvudtitelns slutsumma erfordras.
Såsom extra anslag för år 1882 liar Kong! Maj:t föreslagit uppförande
af nedan angifna belopp:
Angående 3:o. I öfverensstämmelse med livad under föregående ar blifvit af
ttfKri''l Riksdagen anvisadt, bär Kong! Maj: t på extra stat för år 1882 begärt 5,000
hofrätten. kronor till arfvoclen åt Krig skof rättens ordförande och tre militäre ledamöter;
[3.] hvaremot Herr A. F. Lind uti sin förrberörda motion (N:o 160) uttalat den
åsigt, att Krigshofrätten vore obehöflig, och af sådan anledning yrkat, att
omförmälda arfvoden måtte indragas.
Då emellertid, enligt hvad meddelats uti den till Riksdagen den 18
sistlidne Januari afgifna berättelsen om hvad i rikets styrelse sedan sista
Riksdags sammanträde sig tilldragit, frågan om krigslagarnas omarbetning är
på föredragning inför Kongl. Maj:t beroende, samt dessutom ett förändradt
ordnande af hela försvar sväsendet torde vara att i en ej aflägsen framtid
förvänta, synes något ingripande från Riksdagens sida i förevarande hänseende
nu icke böra ifrågasättas; och Utskottet far alltså, utan att yttra sig
i fråga om lämpligheten af en särskild öfverdomstol för krigsmakten, hemställa,
att, med afslag å Herr Linds förrberörda framställning,
ett extra anslag af 5,000 kronor må för år 1882 anvisas
till arfvoden åt Krigskofrättens ordförande och militäre
ledamöter.
Angående• 4:o. Till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen är för inne
n.
Tl^L- varande, likasom för flera föregående år anvisadt ett anslag af 40,000^ kronor ;
relningen. och Kong!. Maj:t har nu föreslagit anvisande af enahanda belopp för år 1882;
f4-] hemställande Utskottet,
att till bestridande af kostnaderna för Nya Lagberedningen
ett belopp af 40,000 kronor må på extra stat för
år 1882 af Riksdagen anvisas.
Angående 5:o. Slutligen har Kongl. Maj:t äskat, att ett belopp af 5,009 kronor
diTie*°Z- 75 öre> som blifvit förskottsvis utbetaldt till komitén för afgifvande af förslag
ringa,-Tiga till ändringar i sjölagen, måtte få bestridas af de besparingar, Indika uppInClnf''
kommit å anslaget till Nya Lagberedningen för åren före år 1878.
anslag.
[5.]
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.
11
År 1878 medgaf Riksdagen, på Kong! Maj:ts förslag, att de kostnader,
som erfordrades för nämnda då arbetande komité, finge bestridas af besparingarna
å ifrågavarande anslag för åren 1878 och 1879. Sedan dessa besparingar
blifvit för ändamålet använda, återstod ännu oersatt, på sätt i statsrådsprotokollet
pag. 12 är meddeladt, ofvan angifna af Statskontoret för komiténs
räkning förskottsvis utgrina belopp.
Utskottet hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda behagat föreslå må vinna
Riksdagens bifall.
Stockholm den 15 Februari 1881.
På Stats-Utskottets vägnar:
E. KEY.
12
/Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1881 års
riksstat anslår
Anvisning
i
Indelning och dermed jem- förlig anvisning,
på förslag.
Summa.
kontant.
Friheter.
Ersättningar.
Justitie-
Kronor,
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
17,000
35.800
6,000
162,700
18.800
134,000
572,826
—
255
—
29
—
17,000
35.800
6,000
162,700
18.800
134,000
573,110
—
Departementschefen......................................................
Departementets expedition ..........................................
Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters
Högsta Domstolen.........................................................
Justitiekanslersexpeditionen........................................
Nedre Justitierevisionen .........................................
Svea Hofrätt med derunder lydande justitiestat:
Anvisning i kontant, nuvarande belopp..................
Tillkommer: för genomförande af delning utaf
saga i tre nya domsagor, nemligen:
för häradshöfdingen i Ångermanlands vestra
» d:o i d:o mellersta
» d:o i d:o södra
efter afdrag af nuvarande aflöningsbelopp......
510,020
208,713
11,100
55,000
—
400
—
1
—
510,421
208,713
11,100
55,000
—
Göta Hofrätt med derunder lydande justitiestat______
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder
Krigskofrätten .............................................................
xUderstillägg, förslagsanslag ......................................
1,731,959
—
655
—
30
—
1,732,644
—
T:pt
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 6.
13
Litt. A.
riksstatens Andra Imfvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning
i
Indelning och dermed jem- förlig anvisning,
på förslag.
Summa,
departementet.
kontant.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
allmängörande, förslagsanslag..................
17,000
35.800
6,000
162,700
18.800
134,000
—
—
—
_
17,000
35.800
6,000
162,700
18.800
134,000
—
Södra Ångermanlands nuvarande dom-
572,826: —
Tjenst-
Lön. görings- Summa,
penningar.
domsaga 4,500: — 1,900: — 6,400: —
d:o 4,500:— 1,400:— 5,900: —
d:o 4,500:— 1,500:— 6,000: —
S:gr 13,500:- 4,800:- 18,300: —
.............. 4,500:— 3,100:— 7,600: —
återstoden 9,000: — 1,700: —
10,700: —
583,526
_
255
29
583,810
510,421
208,713
11,100
55,000
510,020
208,713
400
1
lydande justitiestat .................................................
11,100
55,000
......................................................................
-
—
—
—
Transport
1,742,659
—
655
—
30
1,743,344
—
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6.
1881 års
riksstat anslår
Anvisning i
Indelning och dermed jem- förlig anvisning,
på förslag.
Summa.
kontant.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
KrODOr.
Ö.
Kronor.
Ö.
1,731,959
1,786,300
—
655
;
—
30
—
1,732,644
1,786,300
—
84,000
84,000
12,000
18,000
40,000
62,556
—
—
—
—
12,000
18,000
40,000
62,556
—
4,500
—
—
—
—
4,500
—
3,739,315
—
655
30
--
3,740,000 —
Fångvården:
Fångvårdsstyrelsen ..................................................
Fångars vård och underhåll:
Bestämdt anslag .................................................
Förslagsanslag .....................................................
Ålderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen och
stemän, förslagsanslag..........................................
Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reErsättning
åt personer, menigheter och allmänna
frångångna bötesandeiar, förslagsanslag..................
Mediko-legala besigtningar, förslagsanslag ...............
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .......
Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsSkrifmaterialier
och expenser, ved m. m., förslagsTillkommer:
för jemnande af hufvudtitelns slutExtra
utgifter, reservationsanslag .............................
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 6.
15
Transport
59,500: -
Förslag till blifvande riksstat:
Indelning och dermed jern-
förlig anvisning,
Anvisning i
på förslag.
kontant.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
Kronor, ö.
Kronor, ö.
Summa.
Kronor.
ö.
1,742,659
655
30
1,743,344
......................................... 186,800: —
.........................-............... 1,500,000: — 1,686,800: —
fångvården anstälde embets- och tjen
.
................................................................ 20,000: —
servationsanslag..................................... 20,000: —
inrättningar för dem genom nya strafflagens införande
anslag ............................................................................
anslag ................................................. 62,556: —
summa .................................................... 300: —
Summa
1,786,300
84.000
12.000
18,000
40,000
62,856 —
4,500j—
3,750,315|
1,786,300
84.000
12.000
18,000
40,000
62,856
4,500
30
3,751,000
16
Stats- Utslcottets Utlåtande N:o 6.
Bil. Litt. B.
Tabell öfyer extra ordinarie anslagen under rik sstatens
Andra hufvudtitel.
Kronor.
ö.
Till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och trenne militäre
ledamöter ...........................................................................................
För Nya Lagberedningen...........................................................................
5,000
40,000
—
Summa
45,000
-—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1881:17 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Andra hufvudtitel. s. 4 i texten