Memorial, med förslag till åtskilliga stadgan den, hålka höra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.
1881-04-11 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1881:62, Memorial, med förslag till åtskilliga stadgan den, hålka höra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.
Dokumentets text
Stats-TJtskottets Memorial N:o 62.
1
N:o 02.
Ank. till Riksd. Kansli den 11 April T88I, kl. 11 f. ni.
Memorial, med förslag till åtskilliga stadgan den, hålka höra införas i
det nya reglementet för Riksgäldskontor et.
(R. A).
Stats-Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadgande!! i
det nya reglementet för Riksgäldskontor, livilka angå: Återstående utgifter till
följd af beslut vid föregående riksdagar; från Riksgäldskontor utgående riksdagsoch
revisionskostuader, aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.; Riksgäldskontorets
inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; samt Fullmäktige tillhörande
särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom förslag till aflönings-, indragningsoch
pensionsstater vid Riksgäldskontoret.
De föreslagna stadgandena i §§ 21, 75 och 7G grunda sig på Riksdagens
bifall till de förslag, Utskottet framlagt i sina utlåtanden N:is 48 och 54.
Med anledning deraf att Kamereraren H. Th. Benckert och Kanslisten N.
D. Sillén med döden afgått, har Utskottet ur de öfverlemnade staterna uteslutit
de lönebelopp, som varit uppförda, för Kamereraren Benckert i pensionsstaten
med 4,000 kronor och för Kanslisten Sillén i indragningsstaten med 1,500 kronor.
Bill. till Riksä. Brok 1881. 4 Sami. 1 Afd. 39 Höft.
1
2
Stats-Vtsicottets Memorial N:o 62.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena och staterna af lika innehåll som
de motsvarande af 1880 års Riksdag faststälda; och hemställer Utskottet,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt
aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 11 April 1881.
På Stats-Utskottets vägnar:
E. Key.
Stats-Utskottets Memorial N:o 62.
3
Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar,
l.o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 4.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå
under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningeu
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän tralik;
4
Stats- Utskottets Memorial N:o 62,
3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget;
4:o)
att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;
c) att kapitalafbetalniDg skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den paut- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;
6:o) att Kongl. Maj:fc skall insätta en -ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfva!’ lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om bostallsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.
Sedan 1879 års Riksdag medgifvit utbetalning redan under nämnda år af
500,000 kronor utaf det för år 1881 anvisade belopp af ofvauDämnda extra anslag,
egor Riksgäldskontor att behörigen utbetala de för år 1881 återstående, ännu ej
lyftade 750,000 kronor.
Stats- Utskottets Memorial N:o 62.
5
§ 5.
Riksdagen bär år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens järnvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas eu jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig under Kong], Djurgården lydande mark, medgifvit,
att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld
och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:
Do att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kong]. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken
och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,
hvilka böra af Styrelsen för statens järnvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel
utgå.
2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Väntan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens järnvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under
loppet af år 1880, mot rättighet för statens järnvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å eu kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,
vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och
3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,
samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar
anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af eu hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t
faststäld, Stockholms stad. må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse
af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,
att tillträdas, de med bokstäfverna C och I) betecknade områden genast
och det öfriga i den mån stad''en finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt lifregemen
-
6
Stats- Utskottets Memorial N:o 62.
tets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader
och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark,
som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt
slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kong]. Majrts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontoret
att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu
ej lyftade 100,000 kronor.
§ 6.
Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
flen ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala af nämnda anslag ännu ej lyftade
10,000 kronor.
7.
Riksdagen har år 1879 beslutat:
a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom iukomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, hanker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af
obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernväg sb olag, som före
utgången åt 1878 undfått koncession, utlemna låu på viss tid, dock ej längre
än till slutet af år 1893, och till sammauräkuadt belopp af högst tjugutre millioner
kronor;
Stats-Utskottets Memorial N:o 62.
7
b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;
c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel;
d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;
e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;
f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor^ verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt
g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.
§ 8.
För fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland
än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen har sistlidne års
Riksdag för år 1881 anvisat ett belopp af 5,100,000 kronor, som det alltså åligger
Riksgäldskontoret att, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla och enligt Kongl.
Maj:ts disposition utbetala.
8
Ståts-Utskottets Memorial N:o 62.
§ 9.
Utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel
u norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000
kronor, bar sistlidne års Riksdag stält till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881
det belopp, som deraf återstod oanvisadt, eller 1,400,000 kronor; åliggande det
Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla
och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 10.
Sistlidne års Riksdag har åt Hudiksvalls stad, såsom understöd dels för
inlösen af den jord med derå varande byggnader, som enligt faststäld plan erfordras
till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser inom den afbanda
trakten, dels för bestridande af de med regleringen deraf förenade kostnader
i öfrigt beviljat ett lån till belopp af två hundra tusen kronor, att lyftas i
Riksgäldskontoret med hälften under år 1881 och med andra hälften under år
1882, uppå vilkor:
l:o) att Stadsfullmäktige, i stadens namn och på dess vägnar, för lånesumman
afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande
de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;
2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet
af år 1882 icke får derefter utbekommas;
3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning
innekafvas till 1885 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit
till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp bör till Riksgäldskontoret
årligen inbetalas, deraf räntan efter fem för hundra å det oguldna kapitalet
först beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt
4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmäldea annuitet
bör vid hvarje års slut verkställas vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten
beräknas sex procent ränta från förfallodagen;
åliggande det Riksgäldskontoret att vederbörande tillhandahålla och behörigen
utbetala de af nämnda lån ännu ej lyftade, för år 1882 anvisade 100,000
kronor.
Stats-XJtskottets Memorial N:o 62.
9
5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, in. in.
§ 19.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontor till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.
Likaledes skola, i öfverensstämmelse med det af 1868 års Riksdag angående
bestridande af kostnaderna för allmänt kyrkomöte fattade beslut, de af Statskontoret
förskjutna kostnaderna för 1878 års kyrkomöte af Riksgäldskontoret bestridas.
§ 20.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen
hänförda utgifter.
§ 21.
För komplettering och utvidgande af Ridsdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen
kronor att utgå.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under
riksdagens bibliotekaries vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
Rik till Riksd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 39 Häft.
2
10
Stats- Utskottets Memorial N:o 62.
Riksdagen har, för tiden från innevarande års början räknadt, bestämt aflöningen
åt riksdagens bibliotekarie till tvåtusen kronor för år, att af förslagsanslaget
till riksdagskostnader såsom arfvode utgå och, efter afdrag för innevarande
år af hvad bibliotekarien, med tillämpning af hittills gällande bestämmelser, vid
denna riksdags slut må hafva under året såsom dagtraktamente uppburit, månadsvis
af Riksgäldskontoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen medgifva,
att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige
åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand, äfvensom,
utan afdrag å det här ofvan omförmälda arfvode, åtnjuta semester under en månad
årligen å tid, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämma; skolande godtgörelse
åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning,
ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret utbetalas.
Vidare har Riksdagen föreskrifvit, att riksdagsbibliotekarien, intilldess att
hans tjenstegöromål kunna varda af Riksdagen bestämda, skall vara underkastad
den tjenstgöringsskyldighet, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna skäl
honom ålägga.
§ 22.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvodeu, Revisorerue bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 23.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Stols-Utskottets Memorial N:o 62.
11
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör ;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock ''kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor.
„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen,
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromåiens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt
„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens bus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, debatt sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité^ dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 24.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
12
Stats- Utskottets Memorial N:o 62.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser oeh bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.
§ 25.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
§ 26-
Aflöningen för Riksgäldskontor ets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke för
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående
riksdagar beviljade löneförhöjning.
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
Stats-Utskottets Memorial N:o 62.
13
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf.
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.
§ 27.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 28.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhuscn efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugu fem kronor.
§ 29.
Derest Enke- och Pupillskassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
14
Stats-Utslcottets Memorial N:o 62.
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.
Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 30.
De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 31-
Riksgäldskontoret eget att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna-, hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.
§ 32.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:
Stats- Utskottets Memorial N:o 62.
15
a) för Ttmabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontor et inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;
c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
S7/k> mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs
allmänningar, eller 7,381 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;
d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
e) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 33.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
16
Stats-UtsIcoMets Memorial N:o 62.
§ 34.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1881 och 1882 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision
skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt §
46 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.
§ 35.
Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.
§ 36.
Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
§ 37.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
ieke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskonto
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 62.
17
ret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 38.
(Angår Riksgäldskontorets upplåning, hvarom förslag framdeles kommer att
af Utskottet afgifvas.)
§ 39.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 40.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 41.
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
Bih. till RiJcsd. Prof.. 1881. 4 Sand. 1 Afd. 39 Höft.
3
18
Stats-Utskottets Memorial N:o 62.
§ 43.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontor^ skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning,
upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning
eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.
§ 43.
De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 64.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flera handlingar.
§ 65.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigt
-
Stats-TJtslmttels Memorial N:o 62. 19
ning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens ftws,” hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.
§ 66.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigbeter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.
§ 67.
Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldslcontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 68.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med all
-
20
Stats-Utskottets Memorial N:o 62.
männa tidningarna af Revisorcrnes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
§ 69.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,
med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så v älprotokollets som bihang ds tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erförderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.
§ 70.
(Denna § i 1880 års reglemente angår tillbyggnad af det gamla riksdagshuset
eller uppförande af ett nytt riksdagshus; i hvilken fråga innevarande Riksdag
ännu ej fattat beslut.)
§ 71.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
Stats-Utskottets Memorial N:o 62.
21
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanal-aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.
§ 72.
Då de bolag, som för j erm ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontor^ rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 73.
Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 74.
I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 6 Juni 1879 angående
reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garanti förening,
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse
ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom reservfond
för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.
§ 75.
Innevarande Riksdag har åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
22
Stats- Utskottets Memorial N:o 62.
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866;
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarna låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och hav Riksdagen bemyndigat
Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader till ändamålet använda för
innevarande år 2,000 kronor och för nästkommande år 3,000 kronor; samt vidare
åt Fullmäktige uppdragit att, sedan någon erfarenhet vunnits om den tid och möda,
ifrågavarande arbete må kräfva, till nästa Riksdag inkomma med yttrande och förslagsberäkning
öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullföljande må erfordras.
§ 76-
Innevarande Riksdag har åt fullmäktige i Riksgäldskontor uppdragit att till
nästa Riksdag inkomma med förslag till de förändrade bestämmelser rörande Riksdagens
arkiv och bibliotek äfvensom angående riksdagsbibliotekariens tjensteåligganden,
som kunna finnas erforderliga.
§ 77.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:
a)
afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne
icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti justitieombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han
mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmans-embetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
Stats-Utskottets Memorial N:o 62.
23
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å
samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före
desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket vara
tillstädes.
§ 78.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
betjening.
Lön.
Tjenstgörings-
Summa.
penningar
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman
4,400
1,600*
6,000
_
1 Kassör......................................................
4,400
—
1,600
—
6,000
—
1 Kamrerare ........................................
4,000
—
1,600
—
5,600
1 Revisor ............................................
2,500
—
800
—
3,300
1 Kassabokhållare ....................................
2,000
—
800
—
2,800
—
1 Lånebokhållare ..................................
2,000
—
800
—
2,800
—
1 Registrator och Kanslist .............
1,500
900
—
2,400
1 Kammarskrifvare......................
1,500
—
600
—
2,100
1 Förste Vaktmästare .
700
100
—
800
—
1 Vaktmästare .................................
600
—
100
—
700
—
1 Vaktmästare
600
—
100
—
700
—
1 Vaktmästare ... ......................
600
—
100
—-
700
—
Summa kronor
24,800
—
9,100 j —
33,900
—
* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.
24
Stats- Utskottets Memorial N:o 62.
Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registrator!! och Kanslisten samt Kam
-
marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med.......................................... Kronor 500: —
samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare.................................................................. ,, 500: —
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med...... ,, 100: —
och tjenstgöringspenningarne med......................................................... „ 100; —
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de
för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.
Kommissarien Oscar Arehn .........................................................
4,400
Kommissarien H. Husberg ........... ..........................
4,400
_
Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl .....................
3,000
__
Notarien August Neyber
3,000
_
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö ..............................
1,500
_
En Kontors- eller Kammarskrifvare............... .........................
1,500
_
Kammardrängen Per Fredrik Byclgvist ........................
575
—
Summa kronor
18,375
—
Ståts-Utskottets Memorial N:o 62.
25
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vouqt .......................
1,417
50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................
1,500
—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka,
Maria Lovisa Stuart, född Koschell ........................................
800
—
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam ...
250
—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,
Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
Aurora Lindstedt .. . ...............................................
225
—
Aflidne Notarien Er. Bergmans ogifta dotter.......................................
225
Summa kronor
4,417
50
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
Bill. till Riksd. Prof. 1881.
i Sami. 1 AflI. 39 Höft.
4
V
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.