Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadgan den, hålka höra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

1881-04-11 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:62, Memorial, med förslag till åtskilliga stadgan den, hålka höra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 62.

1

N:o 02.

Ank. till Riksd. Kansli den 11 April T88I, kl. 11 f. ni.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadgan den, hålka höra införas i

det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A).

Stats-Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadgande!! i

det nya reglementet för Riksgäldskontor, livilka angå: Återstående utgifter till

följd af beslut vid föregående riksdagar; från Riksgäldskontor utgående riksdagsoch

revisionskostuader, aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.; Riksgäldskontorets

inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; samt Fullmäktige tillhörande

särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom förslag till aflönings-, indragningsoch

pensionsstater vid Riksgäldskontoret.

De föreslagna stadgandena i §§ 21, 75 och 7G grunda sig på Riksdagens

bifall till de förslag, Utskottet framlagt i sina utlåtanden N:is 48 och 54.

Med anledning deraf att Kamereraren H. Th. Benckert och Kanslisten N.

D. Sillén med döden afgått, har Utskottet ur de öfverlemnade staterna uteslutit

de lönebelopp, som varit uppförda, för Kamereraren Benckert i pensionsstaten

med 4,000 kronor och för Kanslisten Sillén i indragningsstaten med 1,500 kronor.

Bill. till Riksä. Brok 1881. 4 Sami. 1 Afd. 39 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Vtsicottets Memorial N:o 62.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena och staterna af lika innehåll som

de motsvarande af 1880 års Riksdag faststälda; och hemställer Utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt

aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 11 April 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. Key.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

3

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar,

l.o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 4.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och

stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå

under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket

anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda

jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,

att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningeu

innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän tralik;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Memorial N:o 62,

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget;
4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma

räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att

statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

c) att kapitalafbetalniDg skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet

för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den paut- och

förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade

försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:fc skall insätta en -ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas

alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfva!’ lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om bostallsjord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla.

Sedan 1879 års Riksdag medgifvit utbetalning redan under nämnda år af

500,000 kronor utaf det för år 1881 anvisade belopp af ofvauDämnda extra anslag,

egor Riksgäldskontor att behörigen utbetala de för år 1881 återstående, ännu ej

lyftade 750,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 62.

5

§ 5.

Riksdagen bär år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens järnvägstrafik upprättade

och förordade plan, anläggas eu jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan

vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken

anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning

erfordras staten tillhörig under Kong], Djurgården lydande mark, medgifvit,

att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas

antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega

bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst

femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld

och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

Do att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt

att till annan af Kong]. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken

och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,

hvilka böra af Styrelsen för statens järnvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel

utgå.

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid

Lilla Väntan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen

närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens järnvägstrafik

och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,

Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under

loppet af år 1880, mot rättighet för statens järnvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt

begagna de å eu kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,

hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms

stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,

vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,

samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar

anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af eu hamn med tillhörande

upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af

Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t

faststäld, Stockholms stad. må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse

af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte

bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,

att tillträdas, de med bokstäfverna C och I) betecknade områden genast

och det öfriga i den mån stad''en finnes deraf vara i behof för hamnen eller för

upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt lifregemen
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Memorial N:o 62.

tets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande

5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu

uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader

och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som

kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade

inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen

och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika

ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark,

som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt

slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kong]. Majrts förfogande ett

särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under

år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontoret

att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu

ej lyftade 100,000 kronor.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

flen ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså Riksgäldskontoret

att tillhandahålla och behörigen utbetala af nämnda anslag ännu ej lyftade

10,000 kronor.

7.

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar

derom iukomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, hanker och andra

med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af

obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernväg sb olag, som före

utgången åt 1878 undfått koncession, utlemna låu på viss tid, dock ej längre

än till slutet af år 1893, och till sammauräkuadt belopp af högst tjugutre millioner

kronor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

7

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt

förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878

års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,

än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning

nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de

funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag

utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet

af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de

ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,

att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad

för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med

rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid

lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande

säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt

gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de

rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning

medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor^ verkställas enligt

de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill

af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret

skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna

eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande

af amorteringen af statens skuld.

§ 8.

För fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland

än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen har sistlidne års

Riksdag för år 1881 anvisat ett belopp af 5,100,000 kronor, som det alltså åligger

Riksgäldskontoret att, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla och enligt Kongl.

Maj:ts disposition utbetala.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Memorial N:o 62.

§ 9.

Utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel

u norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000

kronor, bar sistlidne års Riksdag stält till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881

det belopp, som deraf återstod oanvisadt, eller 1,400,000 kronor; åliggande det

Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla

och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 10.

Sistlidne års Riksdag har åt Hudiksvalls stad, såsom understöd dels för

inlösen af den jord med derå varande byggnader, som enligt faststäld plan erfordras

till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser inom den afbanda

trakten, dels för bestridande af de med regleringen deraf förenade kostnader

i öfrigt beviljat ett lån till belopp af två hundra tusen kronor, att lyftas i

Riksgäldskontoret med hälften under år 1881 och med andra hälften under år

1882, uppå vilkor:

l:o) att Stadsfullmäktige, i stadens namn och på dess vägnar, för lånesumman

afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande

de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;

2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet

af år 1882 icke får derefter utbekommas;

3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning

innekafvas till 1885 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit

till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp bör till Riksgäldskontoret

årligen inbetalas, deraf räntan efter fem för hundra å det oguldna kapitalet

först beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt

4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmäldea annuitet

bör vid hvarje års slut verkställas vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten

beräknas sex procent ränta från förfallodagen;

åliggande det Riksgäldskontoret att vederbörande tillhandahålla och behörigen

utbetala de af nämnda lån ännu ej lyftade, för år 1882 anvisade 100,000

kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-XJtskottets Memorial N:o 62.

9

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter, in. in.

§ 19.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontor till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

Likaledes skola, i öfverensstämmelse med det af 1868 års Riksdag angående

bestridande af kostnaderna för allmänt kyrkomöte fattade beslut, de af Statskontoret

förskjutna kostnaderna för 1878 års kyrkomöte af Riksgäldskontoret bestridas.

§ 20.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen

hänförda utgifter.

§ 21.

För komplettering och utvidgande af Ridsdagens inom riksdagshuset befintliga

bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen

kronor att utgå.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket

jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under

riksdagens bibliotekaries vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga

förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

Rik till Riksd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 39 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Memorial N:o 62.

Riksdagen har, för tiden från innevarande års början räknadt, bestämt aflöningen

åt riksdagens bibliotekarie till tvåtusen kronor för år, att af förslagsanslaget

till riksdagskostnader såsom arfvode utgå och, efter afdrag för innevarande

år af hvad bibliotekarien, med tillämpning af hittills gällande bestämmelser, vid

denna riksdags slut må hafva under året såsom dagtraktamente uppburit, månadsvis

af Riksgäldskontoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen medgifva,

att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige

åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand, äfvensom,

utan afdrag å det här ofvan omförmälda arfvode, åtnjuta semester under en månad

årligen å tid, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämma; skolande godtgörelse

åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning,

ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret utbetalas.

Vidare har Riksdagen föreskrifvit, att riksdagsbibliotekarien, intilldess att

hans tjenstegöromål kunna varda af Riksdagen bestämda, skall vara underkastad

den tjenstgöringsskyldighet, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna skäl

honom ålägga.

§ 22.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets

medel godtgöras; börande jemväl de arfvodeu, Revisorerue bestämma

för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,

utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,

som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken

haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes

må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af

papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för

annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna

föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid

sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,

böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 23.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stols-Utskottets Memorial N:o 62.

11

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör ;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock ''kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor.

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen,

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromåiens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens bus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, debatt sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité^ dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 24.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Memorial N:o 62.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser oeh bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 25.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 26-

Aflöningen för Riksgäldskontor ets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke för

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående

riksdagar beviljade löneförhöjning.

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

13

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del

deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 27.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 28.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhuscn efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret,

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugu fem kronor.

§ 29.

Derest Enke- och Pupillskassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utslcottets Memorial N:o 62.

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen

inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 30.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 31-

Riksgäldskontoret eget att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna-, hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.

§ 32.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs

stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 62.

15

a) för Ttmabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest

Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,

att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,

till Riksgäldskontor et inbetalar det belopp, hvartill densamma kan

varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som

S7/k> mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från

och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års

slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden

emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både

Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs

allmänningar, eller 7,381 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar

erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

e) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 33.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-UtsIcoMets Memorial N:o 62.

§ 34.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1881 och 1882 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision

skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt §

46 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,

Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 35.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på

riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang

dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 36.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 37.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

ieke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskonto
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

17

ret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 38.

(Angår Riksgäldskontorets upplåning, hvarom förslag framdeles kommer att

af Utskottet afgifvas.)

§ 39.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 40.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 41.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

Bih. till RiJcsd. Prof.. 1881. 4 Sand. 1 Afd. 39 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

§ 43.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontor^ skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning,

upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt

till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning

eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 43.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,

skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 64.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flera handlingar.

§ 65.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigt
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtslmttels Memorial N:o 62. 19

ning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens ftws,” hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 66.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigbeter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 67.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldslcontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 68.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med all
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

männa tidningarna af Revisorcrnes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 69.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,

med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så v älprotokollets som bihang ds tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera

arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erförderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 70.

(Denna § i 1880 års reglemente angår tillbyggnad af det gamla riksdagshuset

eller uppförande af ett nytt riksdagshus; i hvilken fråga innevarande Riksdag

ännu ej fattat beslut.)

§ 71.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

21

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanal-aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 72.

Då de bolag, som för j erm ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida

några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontor^ rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 73.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper

en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 74.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 6 Juni 1879 angående

reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garanti förening,

skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,

utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse

ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom reservfond

för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 75.

Innevarande Riksdag har åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att

låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande

af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats- Utskottets Memorial N:o 62.

samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets

Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866;

börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta

riksdagshandlingarna låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne

och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af

de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,

dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar

lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma

Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och hav Riksdagen bemyndigat

Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader till ändamålet använda för

innevarande år 2,000 kronor och för nästkommande år 3,000 kronor; samt vidare

åt Fullmäktige uppdragit att, sedan någon erfarenhet vunnits om den tid och möda,

ifrågavarande arbete må kräfva, till nästa Riksdag inkomma med yttrande och förslagsberäkning

öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullföljande må erfordras.

§ 76-

Innevarande Riksdag har åt fullmäktige i Riksgäldskontor uppdragit att till

nästa Riksdag inkomma med förslag till de förändrade bestämmelser rörande Riksdagens

arkiv och bibliotek äfvensom angående riksdagsbibliotekariens tjensteåligganden,

som kunna finnas erforderliga.

§ 77.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:
a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne

icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han

mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmans-embetet insattes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

23

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å

samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före

desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket vara

tillstädes.

§ 78.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt

betjening.

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

4,400

1,600*

6,000

_

1 Kassör......................................................

4,400

—

1,600

—

6,000

—

1 Kamrerare ........................................

4,000

—

1,600

—

5,600

1 Revisor ............................................

2,500

—

800

—

3,300

1 Kassabokhållare ....................................

2,000

—

800

—

2,800

—

1 Lånebokhållare ..................................

2,000

—

800

—

2,800

—

1 Registrator och Kanslist .............

1,500

900

—

2,400

1 Kammarskrifvare......................

1,500

—

600

—

2,100

1 Förste Vaktmästare .

700

100

—

800

—

1 Vaktmästare .................................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare ... ......................

600

—

100

—-

700

—

Summa kronor

24,800

—

9,100 j —

33,900

—

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet

i dess helhet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats- Utskottets Memorial N:o 62.

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registrator!! och Kanslisten samt Kam
-

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med.......................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare.................................................................. ,, 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med...... ,, 100: —

och tjenstgöringspenningarne med......................................................... „ 100; —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de

för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn .........................................................

4,400

Kommissarien H. Husberg ........... ..........................

4,400

_

Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl .....................

3,000

__

Notarien August Neyber

3,000

_

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö ..............................

1,500

_

En Kontors- eller Kammarskrifvare............... .........................

1,500

_

Kammardrängen Per Fredrik Byclgvist ........................

575

—

Summa kronor

18,375

—

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 62.

25

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vouqt .......................

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................

1,500

—

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka,

Maria Lovisa Stuart, född Koschell ........................................

800

—

Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka

Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam ...

250

—

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,

Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri

Aurora Lindstedt .. . ...............................................

225

—

Aflidne Notarien Er. Bergmans ogifta dotter.......................................

225

Summa kronor

4,417

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor

upphöra.

Bill. till Riksd. Prof. 1881.

i Sami. 1 AflI. 39 Höft.

4

V

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.