Sök i Ratio Lex

Memorial, angående den under innevarande riksdag verkstälda statsreglering.

1881-04-20 · 22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:67, Memorial, angående den under innevarande riksdag verkstälda statsreglering.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

N:o 67.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 April 1881, kl. 3 e. m.

Memorial, angående den under innevarande riksdag verkstälda statsreglering.

(B- A.)

Sedan icke allenast alla på innevarande Riksdags statsreglering inverkande

anslags- och lånefrågor — utom frågan om den af Kong! Maj:t föreslagna

förstärkning af statsverkets grundfond — så vidt Stats-Utskottet har

sig bekant, blifvit af Riksdagen afgärda, utan ock de summor blifvit fastställa,

hvartill så väl statsverkets ordinarie inkomster som tull-, post- och

stämpelpappersmedlen samt bränvinstillverknings- och hvitbetssockertillverkningsafgifterna

för år 1882 skola beräknas, får Utskottet härmed, jemlikt

39 § Riksdagsordningen, för Riksdagen framlägga resultatet af statsreglering^

jemte den Utskottet åliggande utredning af Riksgäldskontorets behof

och skall här nedan föreslå de i sammanhang härmed nödiga ansedda åtgärder.

Under förutsättning att några på statsregleringen inverkande beslut icke

vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan ^beräkning bland

inkomsterna af allmän bevillning och bland utgifterna af anslag till förstärkande

af statsverkets grundfond, statsregleringen för 1882 utfälla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott från föregående statsregleringar m. in. (Statsutskottets

Utlåtande N:o 3)....................................... kronor 348,000: -—

Statsverkets ordinarie inkomster (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 3 och Memorial N:o 18) ............... » 19,790,000: —

Transport 20,138,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

5

Transport 20,138,000:

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar

(Bevillnings-Utskottets Betänkande lST:o 10):

Tullmedel..................................... kronor 27,000,000

Postmedel....................................... » 4,900,000

Stämpelpappersmedel ................ » 3,000,000

Brän vinstill verkningsafgift......... » 14,000,000

Hvitbetssockertillverkningsafgift » 50,000: — 48 950 000:

Af Riksbankens behållna vinst för år 1880 (Banko-Utskottets

Memorial N:o 3)................................................................. 1,250,000:

hvadan tillgångar^ och inkomsterna för år 1882, med

undantag af allmänna bevillningen, uppgå till . kronor 70,338,000:

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda till

följande belopp:

Första lmfvudtiteln (Stats-Utskottets Utlå

tanden U:is 5 och 50) ....................kronor

Andra lmfvudtiteln

tande N:o 6) .....

Tredje lmfvudtiteln

tande N:o 7) .....

Fjerde lmfvudtiteln

tande N:o 8 och

Femte lmfvudtiteln

tande U:o 9 och

Sjette lmfvudtiteln

tanden N:is 10 a

Sjunde lmfvudtiteln

tande X:o 11 a)...........................................

Åttonde lmfvudtiteln (Stats-Utskottet Utlåtande

N:o 12 och Memorial U:o 42) .

Nionde lmfvudtiteln (Stats-Utskottets Utlåtanden

N:is 13 och 37) ............................

De extra ordinarie utgifter, som blifvit för

år 1882 anvisade att utgå från Statskontoret,

utgöra:

(Stats-Utskottets Utlå
(Stats-Utskottets

Utlå
(Stats-Utskottets

Utlå
Memorial

N:o 19).........

(Stats-Utskottets Utlå
Memorial

N:o 20).........

(Stats-Utskottets Utlå
och

b)...........................

(Stats-Utskottets Utlå
-

1,338,000: —

3,751,000: —

613,800: —

17,222,000: —

5,275,000: —

4,280,352: —

13,100,000: —

10,054,869: —

2,430,000: —

58,065,021:

Transport 58,065,021: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

Under Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 6) .........................................

Under Tredje hufmdtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 7) ........................................

Under Fjerde hufmdtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande X:o 8 och Memorial N:o 19)

Under Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande IST:o 9 och Memorial N:o 20)

Under Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden N:is 10 a, 10 b, 28 och 47

samt Memorial N:is 21 och 35) ...............

Under Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden N:is 11a och b) .....................

Under Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 12 och Memorial N:o 42)

Under Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 13)..........................................

Transport

45,000: —

4,500: —

1,485,000: —

755,000: —

1,374,648: - 200,000: —

687,131: —

900,000: —

Hvartill komma dels, utom hufvudtitlarne, det beviljade

låneunderstödet för sänkning af sjöarne Hjelmaren

och Qvismaren ..............................................................................

dels ock de från Eiksgäldskontoret utgående riksdagsoch

revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och räntor

m. m., efter afdrag af till Eiksgäldskontoret ingående ränteoch

kapitalbetalningar...................................................................

58,065,021: —

5,451,279: -

300,000: —

10,620,000: —

Summa kronor 74,436,300: —

hvilket utgiftsbelopp, deri anslag till förstärkande af statsverkets

grundfond likväl ej beräknats, med.............. kronor 4,098,300: —

öfverstiger summan af de här ofvan angifna tillgångarne

och inkomsterna, bland hvilka allmän bevillning ej beräk- 1

nats ..................................................................................... kronor 70,338,000: —

I den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

har Kong! Maj:t dels för år 1882 äskat allmän bevillning jemte särskild

tilläggsbevillning tillhopa 5,600,000 kronor, att utgå efter nu gällande grunder;

dels ock föreslagit, att för samma år måtte till förstärkande af statsverkets

grundfond anvisas 1,068,700 kronor, utgörande det belopp, hvarmed

de af Kongl. Maj:t beräknade inkomsterna för nämnda statsregleringsår öfverstigit

utgifterna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Memorial N:o 67.

7

Af bilagorna till statsverkspropositionen (inkomstberäkningen sid. 10,

finansplanen sid. 4) inhemtas, att allmänna bevillningen beräknats till 4,000,000

kronor och tilläggsbevillningen till 1,600,000 kronor.

Bland de här ofvan angifna tillgångarne har, såsom synes, på grund

af Riksdagens med bifall i denna del till Stats-Utskottets Utlåtande K: o 3

fattade beslut, upptagits öfverskott från föregående statsregleringar in. m.

till belopp af 348,000 kronor, hvilken summas närmare beskaffenhet utvisas

af nyssnämnda utlåtande. Denna tillgång bör, enligt grunderna för 1879

års Riksdags här nedan vidare omförmälda beslut att genom uppkommande

öfverskott eller, om dessa ej försloge, ökad beskattning betäcka Statskontorets

skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, användas till förstärkande

af statsverkets grundfond och torde således ej böra tagas i anspråk

för bestridande af 1882 års löpande utgifter. Beloppet skall visserligen,

enligt Kongl. Maj:ts förslag och Riksdagens beslut, i statsregleringen för år

1882 ingå, men då, å andra sidan, i Kongl. Maj:ts förslag, en vida större

summa till förstärkande af statsverkets grundfond bland utgifterna upptagits,

har härigenom nyssnämnda grundsats bevarats; hvaremot, om beloppet komme

att användas utan att minst en motsvarande summa till grundfonden afsattes,

sådant ej skulle stå väl tillsammans med 1879 års Riksdags beslut. Om i öfverensstämmelse

med detta beslut ifrågavarande belopp, 348,000 kronor, fråndrages

den bär ofvan angifna summan af tillgångar och inkomster, 70,338,000

kronor, återstå 69,990,000 kronor, hvilken summa understiger de här ofvan

upptagna utgifterna 74,436,300 kronor med 4,446,300 kronor. Då ingen

anledning finnes att antaga, att den allmänna bevillningen, af Kongl. Maj:t,

likasom af Statskontoret, beräknad till 4,000,000 kronor, skulle år 1882

komma att uppgå till nyssnämnda, för statsregleringen erforderliga 4,446,300

kronor, torde redan häraf behofvet af en tilläggsbevillning framgå.

En dylik tilläggsbevillning påkallas ock af nödvändigheten att nu vidtaga

någon åtgärd till förstärkande af statsverkets grundfond.

Till stöd för det i sådant afseende i den Kongl. propositionen gjorda

förslag anföres i det, under rubrik: Finansplanen, samma proposition bifogade

statsrådsprotokoll, hurusom Statskontoret vid 1879 års slut från Riksgäldskontoret

erhållit kassaförstärkning till sammanlagdt belopp af 16,500,000

kronor. Under Mars, April och Maj 1880 hade Statskontoret häraf återgäldat

3,500,000 kronor; men mot slutet af år 1880 hade på nytt behof af kassaförstärkning

uppstått, så att Kongl. Maj:t, på derom gjord framställning,

den 23 December samma år bemyndigat Statskontoret att under loppet af

första veckan i Januari 1881 för nämnda ändamål hos Riksgäldskontoret

lyfta 1,500,000 kronor, hvadan Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret

vid statsverkspropositionen afgifvande uppgått till 14,500,000 kronor. Full
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

mäktige i Riksgäldskontoret hade af 1879 års Riksdag erhållit bemyndigande

att för betäckande af Statskontorets ifrågavarande skuld upplåna erforderliga

medel mot särskilda, af Riksgäldskontoret utfärdade obligationer, livilka dock

skulle infrias inom sex år från deras utgifningsdag. Härigenom vore visserligen

provisoriskt ordnadt för behofvets fyllande; men då behofvet icke vore

af öfvergående beskaffenhet, ansåge Departementschefen nödvändigt att för

dess afhjelpande förstärka statsverkets grundfond, som för närvarande utgjorde

omkring 5,000,000 kronor, till så stort belopp, att Statskontoret med tillhjelp

af denna grundfond måtte kunna bestrida statsverkets utgifter utan att,

annat än undantagsvis, anlita Riksgäldskontoret om kassaförstärkning. Ett

sådant ökande af statsverkets grundfond syntes lämpligast böra ske successive

under en följd af år och på det sätt, att, till grundfonden årligen afsattes

möjligen uppkomna öfverskott å föregående statsregleringar och, derest dessa

ej ansåges tillräckliga, jemväl en del af statsverkets inkomster för året,

intill dess grundfonden uppgått till erforderligt belopp.

Utskottet har inhemtat, att af den Statskontoret lemnade kassaförstärkning

ett belopp af 1,500,000 kronor under sistlidne Mars månad till Riksgäldskontoret

återbetalts, så att Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret

för det närvarande utgör 13,000,000 kronor. Då nu Riksgäldskontoret, till

bestridande, af denna utgift, för så vidt den ej kunnat med för Riksgäldskontoret

disponibla medel betäckas, måst upptaga ett tillfälligt lån, som för

det närvarande utgör 9,000,000 kronor, har det synts Utskottet fullt naturligt

att genom ökad bevillning betäcka någon lämplig del af nämnda, Statskontoret

lemnade kassaförstärkning, helst en dylik anordning, såsom ofvan

antydts, står i full öfverensstämmelse med det beslut, Riksdagen redan år

1879 fattat i fråga om återbetalning af omförmälda tillfälliga lån. Då nemligen

sistnämnda års Riksdag bemyndigade fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad

kassaförstärkning, upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af

Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, föreskref Riksdagen tillika, att dessa

obligationer, vare sig att deras inlösen bestämdes att ske efter uppsägning

eller å viss förfallotid, skulle infrias inom sex år från deras utgifningsdag,

och innehåller i berörda hänseende 1879 års Stats-Utskotts, af Riksdagens

båda Kamrar bifallna Utlåtande Ko 63, att ifrågavarande betydliga behof

ej kunde på en gång eller under den närmaste tiden i tillräckligt omfång

med ökad beskattning fyllas, men att medlens betäckande visade sig nödvändigt,

samt att, då för sådant ändamål obligationer komme att af Riksgäldskontoret

utfärdas, ingenting torde vara rigtigare än att till dessa obligationers

inlösen användes uppkommande öfverskott eller, om dessa ej försloge,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

9

på en passande tidrymd fördelad, för detta ändamål beslutad beskattning.

På ° grund af nyssnämnda riksdagsbeslut liar Riksgäldskontoret under slutet

af år 1879 och början af år 1880 upplånat, såsom ofvan meddelats, 9,000,000

kronor mot obligationer, utgifna den 1 November 1879 och hvilka i följd

deraf skola vara infriade inom den 1 November 1885, dock med Riksgäldskontoret

i obligationerna förbehållen rätt att äfven dessförinnan sex månader

efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning infria dylika obligationer.

Att sistlidne års Riksdag ej vidtog någon omedelbar åtgärd till ifrågavarande^,

behofs fyllande, torde finna sin tillfredsställande förklaring deri, att

nämnda Riksdag hade att betacka en brist å 1879 års statsreglering, då

beräknad till 2,372,675 kronor 41 öre, samt att genom betäckande af denna

brist ett ökadt behof af kassaförstärkning för Statskontoret medelbart förebyggdes;

men då nu en ej ringa del förflutit af de sex år, inom hvilka de

utgifna obligationerna skola infrias, och då Statskontorets kassabrist visat sig

vara af en mera ständig natur, synes det vara hög tid att vid denna riksdag

en början göres i syfte att förstärka statsverkets grundfond med ett

belopp, som sedermera kan, efter omständigheterna, användas vare sig till

afbetalning å de redan af Riksgäldskontoret upplånade 9,000,000 kronor eller

till förminskande af den andel, 4,000,000 kronor, af Statskontorets skuld

till Riksgäldskontoret, som ännu ej genom motsvarande upplåning för Riksgäldskontoret

betäckts och för hvilken således en ytterligare upplåning eljest

skulle kunna ifrågakomma.

Jemte det oafvisliga behofvet af grundfondens förstärkande förekomma

andra skäl att vid nu förevarande statsreglering vidtaga någon åtgärd i

ifrågavarande syfte. I bifogade förslagsberäkningar öfver Riksgäldskontorets

inkomster och utgifter finnes nemligen bland de senare upptagen ränta å

1879 års tillfälliga lån med 495,000 kronor för innevarande och 585,000

kronor för nästkommande år, och det torde ej vara med en sund statshushållning

förenligt att längre uppskjuta afbetalning å ett kassaförskott, som

förorsakar så betydliga ränteutgifter.

Vidare får Utskottet i sammanhang med förevarande ämne fästa uppmärksamheten

på följande förhållande. Bland de här ofvan angifna statsutgifterna

för år 1882 finnes upptaget anslaget till bestridande af de från

Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter

och räntor med mera, efter afdrag af de till Riksgäldskontoret ingående

ränte- och kapitalbetalningar; varande detta förslagsanslag beräknadt till

10,620,000 kronor. Att anslaget kunnat antagas komma att utgå endast

med detta belopp, beror till hufvudsaklig del på den under detta år dels

redan verkstälda, dels, enligt Fullmäktiges i Riksgäldskontoret hos Statsutskottet

gjorda anmälan, förestående konverteringen af 1858. 1860, 1861

Bill. till llilcsd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afl. 43 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

och 1864 års 4 7a procents lån samt 1866 års 5 procents lån. Fullmäktige

hafva med sina till Stats-Utskottet aflåtna förslagsberäkningar öfver Riksgäidskontorets

inkomster och utgifter till 1882 års slut öfverlemnat jemväl

en utredning beträffande den verkan, nämnda konvertering utöfvat på beloppet,

af annuiteterna å statsskulden för år 1882. Enligt denna, för hvarje särskild!

statslån specifikt upprättade utredning hafva, i följd af konverteringen, annuiteterna

å statsskulden för nästkommande år nedgått med 1,153,027 kronor

61 öre, deraf 286,738 kronor 72 öre utgöra minskad ränteutgift och 866,288

kronor 89 öre minskad eller i sjelfva verket uppskjuten kapitalamortering,

föranledd deraf att det på 50 års amortering stälda lån af år 1880, med

hvilket de äldre lånen konverteras, slutbetalas inom en mera utsträckt tid

än den som varit utfäst för slutbetalning af flertalet af de konverterade

lånen, nemligen för 1858 och 1860 års lån år 1898, för 1861 års lån år

1899, för 1864 års lån år 1918 och för 1866 års lån år 1931.

Beträffande det belopp, hvarmed statsverkets grundfond må höra under

nästkommande år förstärkas, får Utskottet till en början fästa uppmärksamheten

derå att, då Kong!. Maj:t i den nådiga propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof föreslagit detsamma till 1,068,700 kronor, nämnda

summa framlagts såsom ett saldo i riksstaten, uppkommande af skilnaden

mellan de af Kong!. Maj:t för år 1882 beräknade inkomsterna och de af

Kong]. Maj:t äskade utgifterna. I sjelfva verket synes beloppet väl ringa

i förhållande till det stora behof, som det afser att i någon mån afhjelpa,

och det uppgår ej ens till sammanlagda summan af det öfverskott 348,000

kronor, som i riksstaten tagits i anspråk, och den besparing af 866,288

kronor 89 öre, som endast genom uppskjuten amortering å den fonderade

skulden uppkommit. Att nyssnämnda öfverskott bör till förstärkning af

grundfonden användas, följer redan af 1879 års Riksdags beslut. Att åter

den besparing, som genom uppskjuten kapitalafbetalning å den fonderade skulden

åstadkommits, bör användas till afbetalning å den tillfälliga skulden, så

länge denna är så betydlig som för närvarande, synes af omsorgen om såväl

statskrediten som statsfinansernas ändamålsenliga ordnande påkallas.

Utan tvifvel måste det vara högeligen önskvärdt, att statsverket så

snart som möjligt sättes i stånd att utan anlitande af utvägar, som endast i

undantagsfall böra förekomma, bestrida sina löpande utgifter. Då nu ett

motsatt förhållande redan ganska länge varit rådande, lärer det så mycket

mera vara nödvändigt att häri åstadkomma en ändring till det bättre som

berörda förhållandes fortvaro är förenadt med betydliga ränteutgifter, hvilka

i sin ej ringa mån bidraga att öka statsverkets bördor.

Endast fyra statsregleringsår, från och med 1882 till och med 1885,

återstå nu af den tid inom hvilken 1879 års Riksdag ansåg Statskontorets

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 67. ''1

behof af en förstärkt grundfond böra vara tillgodosedt. För genomförandet

häraf torde det, äfven med antagande att öfverskott under nämnda tid må

uppkomma och blifva för ändamålet tillgängliga, vara oeftergiflig!, att en ej

alltför ringa afbetalning å statsverkets betydliga, nu till 13,000,000 kronor

uppgående skuld till Riksgäldskontoret under nästkommande år eger rum.

Ty förbises bör ej, att, om än en förbättrad finansiel ställning under den

närmaste tiden må kunna motses, betäckande af en del ej obetydliga utgifter,

som af innevarande Riksdag beslutats utan att i 1882 års riksstat uppföras,

vid nästa statsreglering förestår, äfvensom att, i sammanhang med statsinkomsternas

möjliga stigande, nya anslagsfordringar, hvilkas tillgodoseende under

den förflutna tiden måst uppskjutas, antagligen uppkomma och medel,

hvilka eljest kunnat till förbättrande af statsverkets ställning anlitas, för

dylika nya utgifter tagas i anspråk.

En något så när betydlig afbetalning å ifrågavarande skuld kan ock

för år 1882 ega rum, utan att derför ens behöfver anlitas den utväg, 1879

års Riksdag anvisat, eller ökad beskattning. Den af Kongl. Maj:t föreslagna

bevillning för nästkommande år, 5,600,000 kronor, utgör samma belopp, som

Riksdagen för innevarande år sig åtagit. Nedsättning i en skatt må visserligen

i och för sig vara önskvärd, men torde ingalunda lämpligen böra åstadkommas

genom eftersättande af ett vigtigt, statsfinansielt intresse, hvars tillgodoseende

Riksdagen redan för två år sedan beslutat, utan att någon åtgärd

härför ännu blifvit vidtagen.

Utskottet anser fördenskull, att de besparingar, Indika vid den af innevarande

Riksdag verkstälda statsreglering kunnat göras, böra komma statsverkets

grundfond till godo, samt att alltså, med allmänna bevillningens bibehållande

vid det belopp, densamma för innevarande år utgör och hvilket

Kongl. Maj:t för nästa år föreslagit, statsverkets grundfond bör förstärkas

med 1,501,700 kronor; och får Utskottet i sammanhang härmed anföra, att

Utskottet endast under förutsättning af en sådan amortering å statsverkets

ifrågavarande skuld ansett sig kunna i sitt Utlåtande N:o 66 tillstyrka den

fonderade skuldens ökning medelst anvisande å Riksgäldskontoret af anslagen

å 550,000 kronor till utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens redan trafikerade jernvägar och till uppförande af en byggnad i qvarteret

Svanen.

Utskottet hemställer,

l:o

att Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets grundfond,

å riksstaten för år 1882 anvisa 1,501,700 kronor;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 67.

2:o

att Riksdagen må för år 1882 åtaga sig en allmän bevillning

af 5,600,000 kronor; samt

3:o

att Bevillnings-Utskottet må erhålla uppdrag att föreslå

sättet huru nämnda bevillning'' bör utgå.

Till närmare upplysning om såväl innehållet af riksstaten för år 1882,

•sådan den — i enlighet med Riksdagens redan fattade beslut och under

förutsättning i vissa delar af bifall till hvad Utskottet dels i detta memorial,

dels ock i sitt Utlåtande N:o 66 liemstält — blifvit af Utskottet förslagsvis

upprättad, som ock Riksgäldskontor^^ inkomster och utgifter till 1882 års

slut, beräknade under förutsättning af bifall till Utskottets hemställan i dess

Utlåtande U:o 66, får Utskottet hänvisa till hosföljande bilagor N:is 1, 2 och 3.

Enligt sistnämnda tvenne bilagor, innefattande förslagsberäkningar öfver

Riksgäldskontorets inkomster och utgifter från den 1 dennes till nästkommande

års slut, utgöra Riksgäldskontorets utgifter:

.för tiden från och med den 1 dennes till innevarande

års slut .......................................................................... kr. 14,993,365: 79

samt under år 1882 ................................................................. » 17,174,594: 70

Summa kronor 32,167,960: 49

Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits till:

under år 1881, nu befintlig behållning inberäknad............ kr. 19,265,022: 87

och under år 1882 ................................................................... » 17,074,594: 70

Summa kronor 36,339,617: 57

Inkomsterna öfverstiga således utgifterna med ett belopp af 4,171,657

kr. 8 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade behållning vid 1882 års slut.

Stockholm den 20 April 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. KEY.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utslcottets Memorial N:o 67.

Tillgångar och inkomster.

Öfverskott från föregående statsregeleringar in. m..................................

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster .................................................. 19,790,000: —

Bevillningar:

Tullmedel................................. 27,000,000: —

Postmedel............................. 4,900,000: —

Stämpelpappersmedel ................ 3,000,000: —

Bränvinstillverkningsafgift........ 14,000,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift 50,000: —

Allmän bevillning..................... 5,600,000: — 54,550,000: —

Af Riksbankens behållna vinst för år 1880.............................................

Summa

Bil.

Riksstat

Kronor. ö.

348,000 —

74,340,000 _

1,250,000 —

75,938,000 —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

15

N:o 1.

för år 1882.

Utgifter.

Att utgå från Statskontoret:

Första hufvudtiteln 1,338,000

Andra

Tredje

Fjerde

Femte

Sjette

Sjunde

Åttonde

Monde

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

3.751.000

613,800

17.222.000

5.275.000

4,280,352

13.100.000

10,054,869

2.430.000

— ---

— 1,338,000

—

— 45,000

— 3,796,000

—

— 4,500

— 618,300

■—

— 1,485,000

— 18,707,000

—

— 755,000

— 6,030,000

—

— 1,374,648

— 5,655,000

—

— 200,000

— 13,300,000

—

— 687,131

— 10,742,000

—

— 900,000

— 3,330,000

—

300,000:

Utom hufvudtitlarne:

Låneunderstödet

för sänkning af

sjöarne Hjelmaren

och Qvismaren --

Sgr 58,065,021:

Att utgå från Riksgäldskontor et:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

in. in., förslagsvis...........................................................

Annuiteter å de fonderade statslånen

å öfrig statsskuld, förslagsvis

efter afdrag af till Riksgäldskontor

ingående ränte- och ka

300,000:

5,751,279:

samt räntor

12,399,794: 70

624,800:

Anslag till förstärkande af statsverkets grundfond.

Kronor.

63,816,300

pitalinbetalningar, förslagsvis .... 2,404,594: 70 9,995,200:

10,620,000

1,501,700

Summa [ 75,938,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Memorial N:o 67

Bil.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster och

Behållning den 1 April 1881 enligt Riksgäldskontorets kassaräkning

................................................................................. 0,424,394: 57

Kapitalfordringar för tills vidare förräntade medel

emot revers eller depositionsbevis .............. 600,000: —

emot obligationer, efter inköpspris ........ 56,722: 25

Saldo aflöpande räkningar med Jern vägsbypoteksfonden

samt Liqvidations- och Amortisse
mentsfonderna

öfver tillfälliga försträckningar 360,000: — 1,016,722: 25

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd

.............................................................................. 2,247,000: —-

Afbctalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och Kalmar

län, i anledning af 1868 års missväxt ............................ 1,120: •

Genom förräntande af innestående behållningar .................. 25,000: •

Ersättning af statsverkets medel:

Enligt riksstaten för år 1881 Riksgäldskontoret tillkommande anslag för

bestridande af riksdags- och revisionskostnader, annuiteter och räntor

å öfrig statsskuld.................................................................. 10,898,324: 59

efter afdrag af godtgjorda................................................... 6,400,000:

Genom utlemnande af obligationer för 1879 års tillfälliga lån eller genom

återbetalning från Kong!. Statskontoret till betäckande af Riksgäldskontorets

återstående fordran för lemnad kassaförstärkning 13,000,000:

efter afdrag af redan upplånte............................................ 9,000,000:

7,441,116

82

2,273,120

4,498,324

4,000,000

59

Transport 18,212,561)41

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

17

N:o 2.

Utgifter från den 1 April 1881 till samma års sint.

Utgifter.

Biksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

Riksdags- och revisionskostnader..............................

Kostnader för 1878 års kyrkomöte..........................

» » Riksdagens hus .................................

» » » bibliotek........................

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontoret

Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o

Aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen

och hans expedition ............

242,000: - 36,034: —

6,500: - 2,901: 66

44,300: —

18,361: 65

16,500: —

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen ......................................

Anslag till ränta och amortering å de fonderade

lånen:

1858

års

lån ..................

.............. 737,065

33

1860

i)

)> ..................

.............. 409,585

—

1861

»

)> .......

.............. 39,220

44

1868

»

)) ..................

............ 1,096,410

—

1870

»

)> ..................

.............. 570,667

50

1872

»

» ..................

.............. 431,580

—

1875

)>

)> .......

............ 825,952

22

1876

))

» .................

.............. 1,816,000

—

1878

»

)) ..................

.............. 896,304

96

1880

»

)) ..................

........... 783,100

—

300,000: —

7,605,885: 45

Transport 7,905,885: 45

Bth. till Ri/csd. Brot. 1881. 4 Sami. 1 Afä. 43 Raft.

366,597: 31

366,597: 31

o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o G7.

Vid 1880 års riksdag medgifven ny upplåning

efter afdrag af redan upplånte...................

Transport

6,800,000: —

5,747,538: 54

18,212,561

1,052,461

Summa kronor 19,265,02287

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

19

8,809,745

96

123,619

83

750,000

100,000

—

10,000

-

5,200,000

4,271,657

08

19,265,022

87

495,000

25,000

Transport 7,905,885: 45 366,597: 31

Ränta å 1879 års tillfälliga lån för betäckande af

kassaförstärkning till Kongl. Statskontoret

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu ej

verkstäld upplåning.........................................

Ränta å gamla 5 procent-lånet, å Konung Karl

XIII:s bemgiftskapital samt å Göta och Sö
dortelje

kanalers reparationsfonder ............... 17,263: 20 8,443,148: 65

Återbäring till Kongl. Statskontoret af anslaget för år 1880 till riksdags- och

revisionskostnader, annuiteter och räntor m. m........................................

1876 års riksdag till utgående från Riksgäldskontorot anvisade lån för

enskilda jernvägsanläggningar

Vid

Vid 1878 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisadt anslag för

jernväg från Karlberg till Lilla Värtan

Vid 1879 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisadt anslag för

inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg.......................................

Vid 1880 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisade anslag:

för statens jernvägsbyggnader i Norrland .............................. 4,000,000:

till fyllnad i förut beräknade model för anskaffande af rörlig

materiel å Norra stambanan, norr om Storvik.................. 1,200,000:

Beräknad bchållnin

vid 1881 års slut

Summa kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67-

?0

Bil.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1882 års början samt fordringar för tills vidare förräntade

medel...............................................................................................

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål anvisade låneunderstöd:

Kapital ................................................... 688,000: —

Ränta........................................................ 1,665,474: 70 2,353,474: 70

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt .....................

Genom förräntande af innestående behållningar ........................

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1882 upptagna riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar m. in. äfvensom annuiteter å de

fonderade statslånen samt ränta å öfrig statsskuld ...... 13,024,594: 70

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret under samma år

beräknade inkomst af ränte- och kapitalinbctalningar 2,404,594: 70

Ny upplåning.............................................................................................................

1,120:

50,000:

Transport

Kronor.

4,271,657

08

2,404,594

o.

70

10,620,000

4,050,000

21,346,251

78

s. 21 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

21

N:o 3.

inkomster och utgifter år 1882,

50

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

Riksdags- och revisionskostnader .................. 500,000:

Kostnader för Riksdagens hus...................... 12,000:

» » b bibliotek.............. 2,000:

Lönor, arfvoden och expenser vid Riksgälds
kontoret.

............................................ 02,207:

Löner på indragningsstat och pensionsstat

vid d:<>......................................................... 26,792: 50

Aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen

och hans expedition...... 21,800: —

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen............................. 600,000: —

Anslag till ränta och amortissement å de fonderade

lånen:

1860 års lån emot premie- obligationer ..................

293,000

_

1868 års lån.....................

1,096,410

—

1870 » » .....................

925,000

—

1872 » » .....................

1,097,250

—

1875 D » .....................

1,650,000

—

1876 » » .....................

1,816,000

—

1878 » » .....................

1,079,434

—

1880 » » ....................

3,340,400

—

11,297,494:

624,800:

Kronor.

Transport 11,597,494: — 624,800:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Ståts-Utskottets Memorial N:o 67.

Transport

Kronor.

ö.

21,346,251

78

Summa

21,346,251

78

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

23

„ . Transport 11,597,494: — 624,800: —

Ränta å 1879 års tillfälliga lån för betäckande

af kassaförstärkning till Kongl. Stats
-

kontoret ........................................................ 585,000: —

Ränta å ny upplåning ................................... 200,000: —

Ränta å gamla 5 procent-lånet, Konung Carl

XIII:s hemgiftskapital samt å Göta och

Södertelje kanalers reparationsfonder......... 17,300: 70 12 399 794- 70

Vid 1880 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisadt tomtreglenngslån

åt staden Hudiksvall......................................

Vid innevarande riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisade anslag

och lån:

Till statens jernvägsbyggnader i Norrland ........................ 2,500,000: —

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens redan trafikerade jernvägar................................. 350,000: —

Till uppförande af byggnader i Stockholm för statens

järnvägstrafik ................................................................... 200,000: —

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar........................... 1,000,000: —

Behållning vid 1882 års slut ........................................................ '' ...........

Summa

Kronor.

ö.

13,024,594

70

100,000

4,050,000

4,171,657

08

21,346,251

78

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Memorial N:o C>7.

Reservationer:

vid punkterna l:o, 2:o och 3:o:

af Herrar L. M. Nordenfelt, Grefve C. Beck-Friis, F. von Strökirch,

F. F. Carlson, J. E. Gavelius, O. E. L. Dahm och G. F. Burman, Indika

ansett, att Utskottets yttrande och förslag i denna del bort hafva följande

innehåll: .. , 0 ... ,

»Beträffande det belopp, hvarmed statsverkets grundfond ma hora under

nästkommande är förstärkas, har Utskottet funnit detsamma kunna något

nedsättas under hvad Kongl Maj:t föreslagit. Hufvudsakliga skälet till denna

Utskottets åsigt består deri att innevarande Riksdag redan vidtagit eu åtgärd,

som verkar i samma rigtning som grundtondens förstärkning, i det nemligen

åtskilliga förslagsanslag blifvit med tillhopa 558,000 kronor förhöjda och

Statskontorets behof af kassaförlag i motsvarande mån minskats. Utskottet

har fördenskull ansett sig höra till 701,700 kronor föreslå det belopp, som

skall till förstärkande af statsverkets grundfond anvisas, ett belopp, som,

sammanlagdt med nyssnämnda 558,000 kronor, ej obetydligt öfverstiger de

af Kongl. Maj:t föreslagna 1,068,700 kronor. 1 sammanhang härmed tillåtelse

Utskottet att i fråga om de tillgångar, som för nästa riksdag lära yppa

sig att i vidsträcktare mån än nu kunnat ske tillgodose statsverkets grundfond,

upplysa dels att, på sätt det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokoll

den 5 Januari 1881 (inkomstberäkningen sid. 6) gifver vid handen, det

för 1882 års riksdag disponibla öfverskottet för år 1880 kan antagas komma

att uppgå till 1,100,000 kronor, dels ock att, efter det ofvan omförmälda

konvertering under loppet åt innevarande år blifvit veikstäld, nästkommande

Riksdag, om den finner sådant lämpligt, lärer kunna förfoga öfver en betydlig

del af behållningarne å de konverterade länens liqvidations- och amoitissementsfonder;

hvarom Utskottet dock ej för närvarande — eller förr än sig

visat om och i hvad män dessa behållningar komma att minskas genom de

med konverteringen törenade utgifter — är i tillfälle att tiamlägga näimaie

utredning. r . , ,

Tilläggsbevillningens belopp äter är naturligtvis beroende åt den summa,

hvarnied Riksdagen beslutar förstärka statsverkets grundfond. De i sådant

afseende af Utskottet föreslagna 701,700 kronor tillhopa med de 98,300

kronor, hvarmed, såsom ofvan visats, utgifterna (förstärkandet af grundfonden

oberäknad!) öfverstiga allmän bevillning å 4,000,000 kronor jemte öfriga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 67.

2.)

Statsverkets inkomster, utgöra 800,000 kronor, och har Utskottet alltså ansett

bevillningen böra med sistnämnda belopp ökas.

På grund af hvad ofvan anförts, hemställer Utskottet,

1.0.

att Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets grundfond,

å riksstaten för år 1882 anvisa 701,700 kronor;

2:o.

att Riksdagen må för år 1882 åtaga sig en allmän bevillning

af 4,800,000 kronor; samt

3:o.

att Bevillnings-Utskottet må erhålla uppdrag att föreslå

sättet huru nämnda bevillning bör utgå»;

samt af Herr Friherre It. von Krcemer.

Särskildt yttrande af Herr L. M. Norden/eif angående lista punkten

öm förstärkande af statsverkets grundfond:

»Delande den meningen, att förstärkande af statsverkets grundfond med

högre belopp än 701,700 kronor i 1882 års riksstat icke är af behof påkalladt,

anser jag mig böra framlägga några ytterligare skäl för denna åsigt.

Enligt Riksgäldskontorets hufvudbok för år 1880 utgjorde de konverterade

lånens liqvidation- och amortissementsfonder vid nämnda års slut,

för 1858 års lån.............................................................. kronor 1,381,838: 30

för 1860 års lån 893,902: 08 efter afdrag af den 1/i

af fondens behållning, som kan antagas tillhöra

samma års icke konverterade premielån.................... » 670,426- 56

för 1861 års lån.................................................................. » 133^079’- 09

för 1864 års lån.................................................... » 15 073- 12

för 1866 års lån ............................................................. » 81,023: 73.

hvartill bör läggas ett års ränta å 4 procent

Vid 1881 års slut alltså summa behållning ...

Summa kronor 2,281,540: 80,

_» 91,261: 60,

............. kronor 2,372,801: 40.

0mo äfven en del af denna behållning kommer att användas till bestridande

af åtskilliga med konverteringen förenade kostnader, hvilka kunna skäBih.

till Eiksd. Prof. 1881. 4 Sarnl. 1 Afel. 43 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats- Utskottets Memorial N:o 67.

ligen uppskattas till 600,000 å 700,000 kronor, i stället för att, såsom ock

kan komma att beslutas, dessa omkostnader läggas till kapitalrabatten på det

nja lånet och intagas i lånebeloppet, så återstår likväl, sedan konverteringen

under innevarande år blifvit verkstäld, ett belopp af omkring 1,700,000 krono]'',

som kan, om så finnes lämpligt, af nästa Riksdag användas till förstärkande

af statsverkets grundfond. Vidare komma, enligt min uppfattning, så

väl 1881 års som 1882 års Riksstat att lemna icke obetydliga öfverskott.

Med den af reservanterna föreslagna tilläggsbevillning af endast 800,000

kronor blefve Riksstaten, i jemförelse med den af Kongl. Maj:t föreslagna,

med en tilläggsbevillning af 1,600,000 kronor, starkare till fördel för statsverket

med ett belopp af 691,000 kronor enligt nedanstående utredning.

Sedan grunderna för inkomsternas utgående blifvit bestämda, såsom

tulltaxan, tillverkningsskatten per kanna bränvin, bevillningens förhållande

till inkomsten, jernvägstrafiktaxan in. fl., så inverka de summor, till hvilka

inkomsterna beräknas, icke alls på de belopp, som i verkligheten komma

att inflyta till statskassan, hvaremot anvisning på bestämda inkomstbelopp,

höjning af förslagsanslag och minskning af bestämda anslag till utgifter

ovilkorligen förstärka statskassan med motsvarande belopp. Reservanternas

förslag innehåller i jemförelse med Kongl. Maj:ts förslag:

förhöjning af Riksbankens bidrag .................................... kronor 50,000: —

dito af förslagsanslag ......................................... » 558,000: —

minskning af åtskilliga anslag (utöfver anslagsförhöj
ningar)

........ » 883,000: —,

Summa kronor 1,491,000: —,

Om härifrån afdrages minskning af tilläggsbevillning med » 800,000: —.

så återstå kronor 691,000: —,

Vid sådant förhållande vill det synas mig icke vara nödigt eller lämpligt

att utkräfva såsom tilläggsbevillning högre belopp än det af reservanterna

föreslagna eller 800,000 kronor, helst Riksdagen hvarken förbundit sig

till, eller det kan vara af verkligt behof påkalladt, att inom den 1 November

år 1885 hafva förstärkt statsverkets grundfond med tretton millioner kronor.»

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1881:73 Skrifvelse, angående förstärkande af statsverkets grundfond samt allmän bevillning för år 1882. a1 i texten