Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till de återstående stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Bihsgäldshontoret.

1881-04-22 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:69, Memorial, med förslag till de återstående stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Bihsgäldshontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 69,

1

AT:o 09.

Ank, till Riksil. Kansli flan 22 April 1881, Tel. 7 e, m.

Memorial, med förslag till de återstående stadganden, hvilka böra införas

i det nya reglementet för Bihsgäldshontoret.

(R. A.)

Stats-Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadganden i det nya

reglementet för Riksgäldskontor, som afse de under innevarande riksdag på

Riksgäldskontor anvisade utgifter; Riksgäldskontorets upplåning; samt det Fullmäktige

lemnade uppdrag i afseende å tillbyggnad af riksdagshuset.

Stadgandena i §§ 11, 18, 13, 14 och 15 grunda sig på Riksdagens, med

bifall till Utskottets hemställan i dess Utlåtande N:o 06, fattade beslut; likaså den

del af § 38, som afser beredande af tillgång till bestridande af de i §§ 11—15

omförmälda utgifter. Den återstående delen af § 38 är af enahanda innehåll som

motsvarande stadgande i 1880 års reglemente.

Bestämmelsen i § 16 grundar sig på Riksdagens bifall till Utskottets hemställan

i dess Utlåtande N:o 61; stadgandet i § 70 åter på Riksdagens beslut i det

uti Utskottets Utlåtande N:o 59 och Memorial N:o 63 omförmälda ärende.

Bih. till Riksd, Brok 1881. 4 Sami. 1 Afd. 45 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 69.

Utskottet hemställer,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen gödkäDnas.

Stockholm den 22 April 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. Key.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Memorial N:o 69.

3

2o. Under innevarande riksdag pa Riksgäldskontoret anvisade

utgifter.

§ 11.

För fullbordande af arbetena å ej mindre den till tvärbanan mellan Torpshammar

och riksgränsen gående norra stambanan genom Norrland än ock nämnda

tvärbana mellan Torpshammar och riksgränsen har innevarande års Riksdag för

år 1882 anvisat 500,000 kronor, som det alltså åligger Riksgäldskontoret att enligt

Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 12,

Som innevarande års Riksdag beslutat, att en stambana af samma spårvidd

och trafikförmåga som do öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas med

utgångspunkt från Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet och, med genomlöpande

af de orter och ställen, Kongl. Maj:t med anledning af anstälda ytterligare

undersökningar kan finna godt närmare bestämma, framföras till Helgumsjön och

vidare till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångermanelfven,

samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1882 anvisat ett särskildt anslag

af 2,000,000 kronor, så åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och

enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala nämnda belopp.

§ 13.

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar bär innevarande års Riksdag beviljat ett särskildt anslag för år

1882 af 350,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts

disposition utbetala.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utslcottets Memorial N:o 69.

§ 14.

Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens j omväg strafiks

tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad innehållande expeditionsoch

tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar

vid statens jernvägstrafik, har innevarande års Riksdag stält till Kong!. Maj:ts

förfogande ett särskilt anslagsbelopp af 400,000 kronor samt deraf anvisat 200,000

kronor att utgå under år 1882; och åligger det Riksgäldskontor att tillhandahålla

och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala sistnämnda 200,000 kronor.

§ 15-

till låneunderstöd för enskilda jernvägar har innevarande års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Majrts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,

att utgå under fem ar från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för

ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

1 *o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsiörslaget

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt

och å tider, som Kong], Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens

inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de

andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess

besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och

besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad

och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för

allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggniugens utförande på sätt arbets
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Memorial N:o 69.

5

plan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra

å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att

efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess

äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till

staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten

lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,

för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej

mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan

fordran hos bolaget, än ock eu tredjedel af det beviljade statslånet innestå till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas

förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,

som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Stats-Utskottets Memorial N:o 69.

8:o) att hvarje sådant bolag som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

åt bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen

tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta

anslag anvisa.

§ 16.

Innevarande års Riksdag har beslutat, att af Riksgäldskontoret utfärdade

obligationer till nominelt belopp af tre millioner kronor må, för att bereda aktiebolaget

Sågverksegarnes garantiförening tillfälle att fortsätta sin verksamhet under

ytterligare tio år utöfver den hittills faststälda tiden, fortfarande afsättas att utgöra

en garantifond för bolaget under vilkor, att bolaget ordnas i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de uti ett under December månad år 1880 till Kongl. Maj:t

ingifvet förslag till förändradt reglemente och bolagsordning angifna grunder med

följande jemkningar och tillägg, nemligen:

a) att antingen halfva det tecknade aktiekapitalet skall, då bolaget träder

i verksamhet, vara kontant inbetaldt, eller ock aktieegarne för de förbindelser, de

afgifva för oguldet aktiebelopp, ställa säkerhet, som af bolagets styrelse godkännes;

börande i sistnämnda fall säkerhetshandlingarne förvaras hos Öfverståthållareembetet

eller i annat allmänt förvar, i kassakista, försedd med särskilda lås, hvartill

styrelsen och ett af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utsedt ombud utom styrelsen

hafva hvar sin nyckel;

b) att den genom afsättning af viss andel utaf bolagets vinst bildade fonden

i intet fall får anlitas till gäldande af bolagets skulder, förr än hela det

tecknade aktiekapitalet blifvit infordradt;

c) att lån ej får utlemnas till högre belopp än hälften af den lemnade pantens

försäljningsvärde; samt

d) att Kongl. Maj:t må ega rätt att äfven före oktrojtidens utgång, när helst

Han finner statens säkerhet för de såsom garantifond lemnade statsobligationerna

sådant fordra, förordna om bolagets utredning.

I följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att utfärda och behörigen enligt

Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla omförmälda statsobligationer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 69.

7

§ 38.

Riksdagen bär år 187G åt Fullmäktige uppdragit, att, för konvertering, när

omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,

af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej

utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal

om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års

statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna

statslån, eller nya, i aunat myntslag och med högst fyra och en half procent

ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda;

och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast

och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års

fem procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning

förordnar och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse

nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola

underställa Kong! Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya

upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t

täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig

skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl

1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang

få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter

varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma

till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva

i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt,

tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka,

att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å

kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i

uppbörden mottagas.

Sistlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning

af obligationer tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån

bereda erforderlig tillgång till bestridande af de under sistlidne års riksdag beviljade

anslag till statens jernvägsbyggnader i Norrland och till fyllnad i förut

beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om

Storvik.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning

af obligationer tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån

i mån af behof bereda erforderlig tillgång till bestridande af de utaf innevarande

års Riksdag för är 1882 beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader i Norr
-

)

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 69.

land, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar, till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks

tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad innehållande expeditions-

och tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af

befattningar vid statens jernvägstrafik, samt till låneunderstöd för enskilda jernvägar,

§ 70.

Innevarande års Riksdag har åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit

att låta upprätta och till nästkommande Riksdag öfverlemna nya ritningar och

förslag till tillbyggnad af det gamla Riksdagshuset, afseende dess begagnande

för dess nuvarande ändamål under en tid af högst trettio år och, så vidt möjligt

är, väsentligen mindre kostsamma att utföra samt upptagande mindre antal öfverflödiga

eller alltför stora lokaler, än det förut för riksdagshusets tillbyggnad uppgjorda

förslag, hvarjemte dessa ritningar och förslag böra vara så uppgjorda, att

afsevärda rubbningar i Riksdagens arbeten inom riksdagshuset icke må behöfva

inträffa.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeii-Afetiebolag, 1881,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.