Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Utlåtande N:o .0

1881-02-18 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1881:9, Stats-Utskottets Utlåtande N:o .0

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o .0.

1

N:o 9.

Ant. till Riksd. Kansli den 18 Febr. 1881, ld. 3 e. in.

Utlutande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel. (l:a U. A.)

Beträffande de i afseende å femte hufvudtiteln eller anslagen till

sjöförsvaret vid innevarande riksmöte ifrågakomma, ändringar får Utskottet

här nedan afgifva yttrande:

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Härvid har Kong]. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte dels Ang. medel för

medgifva^ att, utöfver de utgifter för vakant.a rusthållsnummer i Blekinge9eTn/ff™sde

län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riks- lönereglering.

dags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jern- [1]*

väl öfriga under år 1882 inflytande dylika utgifter Ange för löneregleringens

behof under sistnämnda år användas; dels och i öfrigt, för löneregleringens

genomförande under år 1882, för samma år anvisa ett anslag

åt 50,000 kronor å extra stat, att gemensamt med anslaget till aflöning

för flottans corpser och stater redovisas.

Då utaf hvad i statsrådsprotokollet meddelats framgår, att ifrågavarande

medel fortfarande äro för tillämpning af den utaf Riksdagen

faststälda lönereglering för flottan behöfliga, tillstyrker Utskottet,

* Denna nummer motsvarar den nummer, hvarunder detta ärende i statsverkspropositionen förekommer.

Bill. till Riksd. Prut. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats~Utskottets Utlåtande N:o 9.

a) att Riksdagen må bifalla Kongl. Maj:ts framställning

angående disposition af omförmälda under år

1882 inflytande vakansafgifter; och

b) att Riksdagen derutöfver må, för löneregleringens

genomförande under år 1882, för samma år anvisa

ett extra anslag af 50,000 kronor att gemensamt

med anslaget till aflöning åt flottans corpser och stater

redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

Ang. använ- 2:o. I anledning af gjord anmälan om uppkommen brist å detta i

u ^kommande Uksstaten såsom »förslagsanslag, högsta upptagna anslag föreslog Kongl.

besparing™ 1 Maj: t 1880 års Riksdag att förändra detsamma till reservationsanslag,

anslaget. me(j hemställan tillika att af möjligen uppkommande besparingar å detta

anslag finge betäckas så väl den för år 1878 balanserade bristen derå,

som ock de brister, hvilka uppstått eller komme att å samma anslag

uppstå för åren 1879 och 1880.

, Riksdagen beslöt emellertid, att anslaget skulle, till oförändradt belopp,

282,000 kronor, fortfarande såsom »förslagsanslag, högst» i riksstaten

upptagas, men medgaf, att den besparing, som under år 1881 kunde

å detsamma beredas, finge af Kongl. Maj:t disponeras till godtgörande

af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut kunde hafva

uppkommit.

Med åberopande af detta Riksdagens beslut hade nu, enligt hvad i

statsrådsprotokollet (sid. 4) meddelats, Marinförvaltningen anmärkt, att

det icke vore antagligt att genom Riksdagens sålunda lemnade medgifvande

hela den vid 1879 års slut å anslaget balanserade bristen, 65,219

kronor 86 öre, komme att blifva betäckt, helst det vore möjligt att 1880

års enahanda anslag äfven visade sig otillräckligt; och har Kongl. Magt

derföre äskat Riksdagens medgifvande, att den besparing, som under år

1882 kunde å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna

beredas, måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af

eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut kunde hafva

uppkommit.

Då således de förhållanden, som föranledde förra Riksdagens beslut,

ännu qvarstå, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i förevarande

hänseende behagat föreslå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

3

Båtsmansindelningen.

‘ko. Under åberopande af Riksdagens underdåniga skrifvelse den Ang. fram24

April 1872, angående försättande på vakans tills vidare af en del försatt v™

utaf båtsrnanshållet i Blekinge län och Södra Möre härad i Kalmar län, kanssättning

salut Kongl. Maj:ts nådiga bref i samma ämne den 10 påföljde Maj har ^uietTiBUHerr

Jonas Jonasson i Gullaboås uti en inom Andra Kammaren väckt binge och

motion (N:o 43) föreslagit, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelseSodra More''

hos Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i nåder medgifva, att

vakansnumren i Blekinge län och Södra Möre härad i Kalmar län finge

efter vakanstidens förlopp fortfarande under tio år eller tills vidare vara

befriade från rustning mot erläggande af stadgad vakansafgift.

Riksdagens af motionären åberopade skrifvelse innehåller emellertid

den bestämmelse, att på Kongl. Maj:t måtte bero att antingen medgifva,

det vakant nummer finge efter vakanstidens förlopp fortfarande under

ytterligare 10 år vara befriadt från effektiv rustning på de af Riksdagen

angifna vilkor eller anbefalla uppsättandet af båtsman för detsamma;

och då sålunda på Kongl. Maj:t ankommer att låta de i fråga varande

vakanskontrakten förnyas, torde en underdånig framställning i det af

motionären angifna syfte så mycket mindre kunna anses behöflig, som

de inflytande vakansafgifterna, på sätt ofvan om förmälts, fortfarande äro

för genomförande af den faststälda löneregleringen vid flottan behöfliga.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr Jonas Jonassons förevarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Flottans nybyggnad och underhåll.

4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 160, har Herr jng- vackt

A. P. Lind föreslagit, att reservationsanslaget till »flottans nybyggnad{~3X™''Xc

och underhåll», nu utgörande 1,078,800 kronor, måtte till 1,000,000 kro-»y%?-

i .... Ö nadsanslag.

nor nedsattas.

Enligt Utskottet tillhandakommen redogörelse för fördelningen af

i fråga varande anslag har detsamma årligen blifvit till fulla beloppet af

Kongl. Maj:t disponeradt för de särskilda behof, hvilka Kongl. Maj:t ansett

dermed böra fyllas; i följd hvaraf och då Kongl. Maj:t ansett sig

böra till fartygsbyggnad vid flottan begära anvisande af extra anslag, vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

Ang. löneför

bättring för (

del lärare v>

Sjö krigsskolan.

[3]

4 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

hvilket förhållande någon nedsättning i det ordinarie anslaget ej synes

böra eg a ruin, Utskottet hemställer,

att Herr A. P. Linds förevarande yrkande må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

Sjökrigsskolan.

5:o. Kong!. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, att,

^derest tillgångar till förbättrande af aflöningen för en del af lärarne vid

sjökrigsskolan blefve genom förhöjning af afgifterna för lärjungarne beredd,

sådan förbättring måtte tills vidare, och intill dess slutlig reglering

af sjökrigsskolans stat kunde varda af Kongl. Maj:t med Riksdagen fastställa

kunna, inom ett belopp af 8,000 kronor årligen, i fråga varande

lärare, efter Kongl. Maj:ts pröfning, tilldelas.

Det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för skolan,

till hvars genomförande det nu begärda fyllnadsbeloppet vore erforderligt»

är, hvad lektorerne beträffar, grundadt på en jemförelse med de

förmåner, som åtnjutas af deras vederlikar vid de allmänna läroverken i

Stockholm, och innefattar i afseende å öfrige lärare en efter nu varande

förhållanden nödig ansedd förändring i deras arfvoden.

Då frågan om införande vid de allmänna läroverken af terminsafgift

till bidrag i lärarnes aflöning ännu ej varit föremål för pröfning, skulle

Utskottet hafva tvekat att i större eller mindre mån tillstyrka Kongl.

Maj:ts förevarande förslag, om ej förhållandena i afseende å sjökrigsskolan

i flera hänseenden vore olika dem vid elementarläroverken. Så

år i statsrådsprotokollet (sid. 9) erinradt, att en yngling, som för att

egna sig åt flottans tjenst fullständigt genomgått sjökrigsskolan, kunde

dermed anses hafva afslutat sin egentliga uppfostran och erhölle såsom

officer aflöning eller åtminstone ersättning för tjenstgöring, och detta vid

en ålder, då de af hans jemnåriga, som efter aflagd maturitetsexamen

fortsätta sina studier vid universitetet, ännu hade en flerårig kurs, innan

de blefve behöriga att söka inträde i statens tjenst; att, vid jemförelse

emellan kostnaderna för utbildningen till officer vid armén med dem för

genomgåendet af sjökrigsskolan, sistnämnde kurs vore billigare; samt att

hvad som iller än något annat syntes tala för befogenheten af en högre

afgift vid sjökrigsskolan, vore den omständighet, att denna skolas elever

under fyra och eu half månaders sjöexpedition årligen åtnjöte fri kost,

en ekonomisk förman, som val ej kunde beräknas lägre än till omkring

180 kionor; och har på grund häraf Kongl. Maj:t ansett en afgift kunna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

5

åläggas lärjungarne till belopp af 75 kronor för hvarje halfår, då, under

antagande att antalet kadetter fortfarande blefve omkring 60 samt af

dem ett antal af 5 finge friplatser, kornme att inflyta ett belopp af 8,250

kronor årligen. I denna afgift skulle likväl inbegripas den afgift af 50

kronor för hvarje läsår, som, på grund af bestämmelsen i 54 § af gällande

stadga, af kadett erlägges såsom bidrag till bestridande af kostnaden

för åskådnings- och annan allmän undervisningsmateriel, instrument

in. in., hvilken afgift nu ingår i skolans expensmedel och redovisas

gemensamt med dessa.

Beträffande lärarnes behof af löneförhöjning är hufvudsakligen anfördt,

att, då beloppet af lärarnes nu varande aflöning vore grundadt på

beräkning af visst arfvode för undervisningstimme, deraf borde vara eu

följd, att jemkning i undervisningens anordnande och lärotimmarnes fördelning

jemväl föranledde motsvarande förändring i deras lönevilkor,

hvilket likväl icke egt rum, utan hade, exempelvis, lärarne i franska och

i engelska språken, i matematik och i historia fått sig ålagdt en undervisningstid,

som med tre till sju timmar i veckan öfverskrede det antal

undervisningstimmar, hvarefter afiöningen varit beräknad; att för lektorerne

numera fordras kompetens till dylik tjenst vid allmänna läroverken;

att den högsta föreskrifna undervisningstiden, för år räknad, vore

för eu lektor vid de allmänna läroverken 704 timmar och för eu lektor

vid sjökrigsskolan 672 timmar, hvartill komme, att sjökrigsskolans lektorer

under läsårets sista månad, till följd af då pågående tentamina, vore

upptagna i skolan långt flera timmar än den för öfriga delen af läsåret

gällande läsordning angåfve.

Med hänseende till hvad sålunda förekommit har Utskottet ansett

sig böra Kongl. Maj:ts förslag understödja, dervid dock dels löneförbättringen

synts böra till ett mindre belopp inskränkas, dels, med hänseende

till den ej obetydliga höjningen i terminsafgiften, antalet af dem, som

skulle kunna såsom mindre bemedlade erhålla befrielse från densamma,

synts böra höjas utöfver hvad enligt statsrådsprotokollet blifvit i fråga

satt eller 5 af 60 elever.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande framställning

på det sätt bifalla, att Riksdagen medgifver,

att, derest tillgångar till förbättrande af afiöningen för

eu del af lärarne vid sjökrigsskolan blifva beredda genom

höjning af lärjungarnes afgifter till högst 75 kronor

för termin — dervid dock befrielse från afgiften

må kunna mindre bemedlade elever intill en fjerdedel af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

hela antalet förunnas — sådan förbättring må tills

vidare och intill dess slutlig reglering af sjökrigsskolans

stat kan varda af Kong]. Maj:t med Riksdagen

faststäld, kunna, inom ett belopp af 4,500 kronor årligen,

i fråga varande lärare, efter Kong!. Maj:ts.pröfning,

tilldelas.

Sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet.

Ang. nedsatt- 6:o. I detta reservationsanslag har uti eu inom Första Kammaren väckt

ninjM«jöiar<e-motj0n (N:o 2) friherre R. Klinckowström yrkat nedsättning från nu

verkets anslag. v 7 . V .

varande beloppet 60,000 kronor till 50,000 kronor, i sammanhang hvarmed

anslaget borde upphöra att vara reservationsanslag.

Förevarande anslag uppfördes vid 1869 års riksdag såsom ersättning

för det bidrag sjökarteverket förut erhållit från handels- och sjöfartsfonden,

hvars anslag då indrogs, och redan deruti läge ett skäl att

nu ej godtyckligt rubba anslaget; men dessutom synas just de af motionären

åberopade förhållanden antyda, att anslaget ingalunda är för stort,

samt att, om reservationerna stundom stiga till betydliga belopp, detta

är föranledt deraf, att vederbörande för att kunna möta en väntad större

utgift nödgas under ett eller flera år inskränka de vanliga utgifterna

till det minsta möjliga. Då motionären sålunda anfört, att de på anslaget

uppkomna reservationer utgjort vid slutet af år

1871 .............................. 45,330 kronor,

1872 .............................. 27,695 »

1873 ....... 52,805 »

1874 ............................. 15,576

etc.,

så synes deraf endast framgå, att anslagets natur af reservationsanslag

varit med hänseende till beskaffenheten af de behof, som dermed skolat

fyllas, särdeles lämplig. Särskildt vill Utskottet omförmäla, att kostnaderna

för den åt sjökartekontoret på Skeppsholmen uppförda byggnad,

51,000 kronor, skulle, jemlikt Kongl. Brefvet den 23 September 1870,

af besparingar å sjökarteverkets medel gäldas. Dessutom måste å anslaget.

alltid uppkomma reservationer, enär inflytande försäljningsmedel för

kartor och böcker, 10,000 k 12,000 kronor årligen, svårligen kunna förr

än under följande året disponeras.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

7

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

att Friherre R. Klinckowströms förevarande yrkande

må af Riksdagen lemnas utan afseende.

Lots- ocli fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättnin-^- anslaget

gen med lifräddningsanstalterna uppförda penningeanslag måtte upptagas fyJnrättnhl

till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln »fyr- och båkmedel» 9en m- mberäknats,

eller 1,100,000 kronor, ''och följaktligen anslaget, med inberäk- ^

ning af deri ingående friheter och ersättningar, uppföras med 1,100,409

kronor, eller 100,000 kronor högre belopp än det i nu gällande riksstat

upptagna, hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att de å nämnda inkomsttitel

uppkommande öfverskott fortfarande Unge, såsom hittills, användas

för de med anslaget afsedda ändamål.

Deremot har Friherre R. Klinckowström uti förr berörda motion

(N:o 2) föreslagit, att förevarande anslag måtte i 1882 års riksstat nedsättas

till 800,000 kronor och derjemte upphöra att vara reservationsanslag,

dervid motionären såsom skäl för sitt yrkande åberopat de stora

reservationer, som å anslaget uppkommit, utgörande för det sista år

motionären angifvit, eller år 1878, 453,663 kronor 26 öre.

Härvid har Utskottet ansett sig endast böra framhålla, att, enär utgifterna

å detta anslag städse öfverskridit inkomsterna, behållningarne

å detsamma ej varit reservationer i egentlig mening, utan uppkommit

genom öfverskott å inkomsttiteln »fyr- och båkmedel», och då dessa öfverskott

först efter rikshufvudbokens afsilande blifvit till beloppet kända,

torde det finnas helt naturligt, att betydliga behållningar hopat sig, innan

de kunnat af styrelsen användas.

Vid sådant förhållande och då Utskottet vid Kong!. Maj:ts förr berörda

förslag ej haft anledning till erinran, hemställer Utskottet,

att, med afslag å Friherre R. Klinckowströms omförmälda

yrkande, Riksdagen må bifalla hvad Kongl.

Maj:t i förevarande hänseende behagat föreslå.

Öfriga ordinarie anslag.

8:o. Beträffande öfriga under hufvudtiteln förekommande ordinarie Ang- ■ °fr[sa

o ovuitiavie

anslag har Kongl. Maj:t icke äskat någon ändring, hvaremot Frili 01TG anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag

för sjöbefästningarna

vid

Karlskrona.

ra

Ang. anslag

till eu svängbro

ä varf vet

i Karlskrona.

[6]

R. Klinckowström uti ofta berörda motion (N:o 2) föreslagit, att de bestå

å femte hufvudtiteln uppförda reservations- och förslagsanslag måtte till

bestämda anslag ändras.

Utskottet, som i afseende å detta motionärens förslag tillåter sig

hänvisa till hvad Utskottet i enahanda fråga under andra hufvudtiteln

yttrat, hemställer:

a) att Friherre R. Klinckowströms omförmälda

yrkande må af Riksdagen lemnas utan afseende; och

b) att öfriga under femte hufvudtiteln förekom
mande

ordinarie anslag, deri ändring här ofvan ej blifva

tillstyrkt, må till enahanda belopp, som vid nästlidet

års riksdag bestämdes, och med oförändrad natur

i riksstaten upptagas. *

Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga tillfälliga eller extra

anslag, utöfver hvad under första punkten här ofvan omförmälts, äro

följande framställningar gjorda.

9:o. Till komplettering af sjöbefästningarnas vid Karlskrona inventarier

in. in. begärde Kongl. Maj:t vid sistlidne riksdag ett belopp af 96,000

kronor, men Riksdagen, som ansåg kostnaden för i fråga varande komplettering

kunna på flera år fördelas, beviljade då endast 48,000 kronor;

och har Kong], Maj;t nu till berörda ändamål äskat för år 1882 enahanda

belopp; hemställande Utskottet,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning,

må för fortsatt komplettering af sjöbefästningarnas

vid Karlskrona inventarier in. in. anvisas för 1882 ett

extra anslag å 48,000. kronor.

10:o. Likaledes i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Magt, äskat

och med hänvisande till hvad rörande denna anslagsfråga finnes i

statsrådsprotokollet (pag. 15) anfördt, får Utskottet, jemte förmälan, att

Herr A. P. Lind i sin förberörda motion å anslaget yrkat afslag,

hemställa,

att, utan afseende å Herr A. P. Linds omförmälda

yrkande, Riksdagen må till en svängbro af jern ä värfva

i Karlskrona anvisa på extra stat för år 1882 ett

belopp af 48,100 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 9.

9

ll:o. Efter derom af vederbörande gjorda förnyade framställningar Ang. anslag

bär Kongl. Maj:t föreslagit, att till påbyggnad af exercishuset vid Stock- ^,***”“"

holma station och uppförande af en tillbyggnad till detsamma måtte på Stockholms

extra stat för år 1882 anvisas ett belopp af 24,500 kronor. station.

Herr Jonas Jonasson i Gullaboås och Herr A. P. Lind hafva deremot

(i motionerna N:is 117 och 160) yrkat, att nämnda anslag icke

måtte af Riksdagen beviljas.

Hvad uti statsrådsprotokollet (sid. 16—18) finnes i ämnet anfördt

har emellertid synts Utskottet ådagalägga, att en ändring af den nu begagnade

exercislokalen, särdeles med hänseende till den ökade inanskapsstyrka,

som nu derstädes skall öfvas, svårligen kan längre uppskjutas;

och då den för arbetets utförande beräknade summa, hvars tillräcklighet

''CD

för ändamålet Utskottet förutsätter, ej kan anses betydlig i jemförelse

med de fördelar, som dermed skulle vinnas, har Utskottet ej tvekat att

tillstyrka,

att, med afslag å Herrar Jonas Jonassons och A.

P. Linds i fråga varande yrkande, Riksdagen må till påbyggnad

af exercishuset vid Stockholms station in. in.

anvisa för år 1882 ett extra anslag af 24,500 kronor.

12:o. Till artillerimateriel har Kongl. Makt äskat ett extra anslag An''J- anslaä

...... „ ° _ Ö till artilleri
-

af 241,000 kronor, afsedt att användas enligt följande beräkning, nemligen:
6

st. 15 cm. kanoner af martinsmetall, deraf en

Edda......................................................................................

7 » lavetter till 16 cm. kanoner för fästningen Kungs
FD

O

holmen .................................................................................

1 » lavett för Eddas 15 cm. kanon .................................

Artilleriinventarier ........................................................................

3 st. kulsprutor med lavetter och ammunition..................

150 st. projektiler för Eddas 27 cm. kanoner ..................

1,200 st. projektiler för 15 cm. kanoner..............................

200 » projektiler för 12 cm. kanoner..............................

Besigtning och transporter ........................................................

Komplettering af skråförrådet...................................................

för kanonbåten

Kr. 75,000: —

» 49,000

—

» 8,000

—

» 8,000

—

» 21,000

—

» 18,000

—

» 36,000

—

» 3,600

—

» 2,400

—

» 20,000

—

241,000

till artilleri

materiel.

[8]

tillsammans kronor

varande 5 stycken 15 cm. kanoner afsedda att utbytas mot nu å några

af flottans fartyg befintliga 16 cm. kanoner af äldre modell, hvilka deremot

skulle tilldelas sjöfästningarna.

Uti nyss omförmälda motioner hafva Herrar Jonas Jonasson i GullaBih.

till Riksd. Prot. 1881. 4 Samt. 1 Afd. 7 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

boås och A. P. Lind yrkat, att i fråga varande anslag icke måtte af Riksdagen

beviljas.

För Utskottet vill det synas, som skulle anskaffningen för flottan af

artillerimateriel, derför Marinförvaltningen i skrifvelse af den 30 September

nästlidet år beräknat anslagsbehofvet till 678,300 kronor, icke

lämpligen kunna inskränkas under det nu af Kongl. Maj:t äskade beloppet,

hvadan Utskottet hemställer,

att, med afslag å Herrar Jonas Jonassons och A. P.

Linds berörda yrkanden, Riksdagen må till artillerimateriel

anvisa för år 1882 ett extra anslag af 241,000

kronor.

Ang. anslag 13:o. Enär af Renligt krut till kanoner af nyare konstruktion föreniL°af

rkrut.fur)nes> utöfver befintlig tillgång, en brist af omkring 9,400 centner, hvar
[9]

emot af vanligt styckekrut funnes ett öfverskott af omkring 7,000 centner,

som för mindre kostnad, än hälften af hvad nytt krut betingade,

kunde omarbetas till grofkornig^ af dimensioner, lämpade efter de olika

kanonslagen, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att, till afhjelpande

af det oafvisligaste behofvet genom omarbetning för flottans räkning

af 2,000 centner äldre styckekrut till grofkornig!, för ändamålet anvisa

för år 1882 ett extra anslag af 60,000 kronor; hemställande Utskottet,

att, med bifall till denna nådiga framställning,

Riksdagen må till omarbetning af krut anvisa för år

1882 ett extra anslag af 60,000 kronor.

Ang. anslag 14:o. Till minväsendet har Kongl. Maj:t äskat ett belopp, som för

väsendet, jemnande af slutsumman å de extra anslagen utförts med 158,528 kro
[10]

nor 70 öre.

Uti statsrådsprotokollet (sid. 23) finnes närmare redogjordt för de

särskilda anslagsbehof, hvilka vederbörande departementschef ansett företrädesvis

böra med det äskade beloppet tillgodoses; och med hänvisning

till denna redogörelse hemställer Utskottet,

att till minväsendet må för år 1882 anvisas ett

extra anslag af 158,528 kronor 70 öre, dock med iakttagande

af den jemkning i anslagets belopp, som för

jemnande af de extra anslagens slutsiffra kan finnas

behöflig.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

11

15:o. Uti statsrådsprotokollet (sid. 24 och 25) är i fråga om behofvet

af anslag till krigsfartygsinateriel hufvudsakligen anfördt, huru,,/ ett pannsöm

i ett den 28 Juni nästlidet år afgifvet underdånigt betänkande med

förslag till fartygscerter för flottan dertill förordnade komiterade, bland

sådana fartyg, hvilka, med hänsyn till rikets tillgångar och sjökrigsvetenskapens

nu varande ståndpunkt, syntes bäst främja vår flottas uppgift att

till kusternas försvar uppträda mot fiendtliga anfall, hvarhelst dessa mot

oss försöktes, jemväl framstält eu uti betänkandet med bokstafven A betecknad

pansarbåtstyp, afsedd att med fördel kunna sättas i stället för

så väl den ena som den andra af de typer för pansarklädda fartyg vi

nu ega. Otvifvelaktigt syntes ock den i fråga varande af komitén föreslagna

pansarbåten A, hvilken vore att betrakta blott såsom eu utvecklingsform

af den redan hos oss sedan 15 år tillbaka antagna monitorstypen,

bättre än denna sin numera i mycket föråldrade föregångare och

urbild och bättre än våra under de senare åren tillkomna, helt och

hållet opansrade kanonbåtar kunna fylla de maktpåliggande uppgifterna

att utestänga fiendtliga flottor från rikets vigtigaste hamnar, försvåra

fiendtliga härmassors landsättande på våra kuster och oroa eu möjligen

landstigen fiendes förbindelse med eget land. Äfven för stridsfälten inom

skärgården egnade han sig bättre än våra nu varande pansarbåtar. Härtill

komme dessutom det stora företräde han, på sätt jemväl af komiterade

framhållits, egde deruti, »att han till sin verksamhet icke är

bunden af vissa på förhand bestämda försvarsställningar, hvilka tilläfventyrs

aldrig blifva anfallna, utan kan obehindradt och hastigt flytta sig

från ett försvarsområde till ett annat, dit omständigheternas kraf för

tillfället må angelägnast kalla honom, ett företräde, hvithet torde böra

tillmätas så mycket större betydelse, som, oafsedt den beaktansvärda omständigheten,

att vi uti besittningen af den i hjerta! af Östersjön belägna

ön Gotland hafva ett högst maktpåliggande intresse att bevaka

och försvara, ensamt vårt fastlands, vid pass 270 geografiska mil långa

och till mer än en tredjedel alldeles öppna kuststräcka erbjuder ett

snart sagdt obegrånsadt antal anfalls- och landstigningspunkter».

I betraktande af hvad sålunda och i öfrigt anförts, rörande lämpligheten

och behofvet för vår flotta af en sådan pansarbåtstyp som den,

hvilken, betecknad med bokstafven A, blifvit af komiterade föreslagen,

hade departementschefen, utan att vilja förringa det värde de äldre fartygen,

hvar i sin mån, måtte ega för försvaret, så mycket mindre tvekat

tillstyrka framställning till Riksdagen om medels anvisande till påbörjandet

af ett dylikt fartygs byggande, som flottan för närvarande icke

egde ett enda fullt tidsenligt pansarfartyg, och något anslag till fartygs

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Nybyggnad icke blifvit af de tre senaste Riksdagarne anvisadt. Då emellertid

medel fordrades äfven för andra vigtiga utgifter för flottans behof,

och statsverkets tillgångar icke medgåfve desammas anlitande utöfver

hvad de mest maktpåliggande behofven kräfde, hade departementschefen

ansett 650,000 kronor af hela det för en sådan pansarbåts färdigbyggande

erforderliga beloppet, beräknadt att förutom bestyckning, artilleriinventarier

samt minor och minapparat uppgå till omkring 2,290,000

kronor, böra för år 1882 anvisas, och har i öfverensstämmelse härmed

Kongl. Maj:t af Riksdagen begärt, att till byggande af ett pansarfartyg

måtte beviljas 2,290,000 kronor, samt deraf anvisas 650,000 kronor att

å extra stat för år 1882 utgå.

Herrar Jonas Jonasson i Gullaboås och A. P. Lind hafva i sina

motioner (N:is 117 och 160) yrkat, att det äskade anslagsbeloppet icke

måtte af Riksdagen beviljas.

Först efter den fullständiga utredning, som af den nu samlade sjöförsvarskoinitén

är att emotse, kan den frågan väntas blifva tillförlitligen

afgjord, hvilken ställning inom försvaret sjövapnet för framtiden bör intaga,

och på denna frågas pröfning måste ytterst bero bedömandet, hvilka

fartygscerter må företrädesvis anses för våra behof lämpliga. Detta förhållande

synes Utskottet innebära fullgiltigt skäl för Riksdagen att icke

för närvarande bevilja medel till någon så stor och dyrbar fartygsbyggnad,

som den nu af Kongl. Maj:t föreslagna, helst af Kongl. Maj:ts förslag

framgår, att byggnadsarbetet är afsedt att på flera år fördelas, och

således den tid, som nu i afvaktan på ämnets allsidiga pröfning må anses

ga förlorad, framdeles lätteligen kan genom påskyndadt arbete återvinnas,

dervid jemväl den fördel bör vinnas, att vederbörande få tillfälle

att tillgodogöra sig den erfarenhet, som under väntningstiden blifvit

ernådd och de uppfinningar, som derunder sett dagen.

Då emellertid det ej lärer kunna anses välbetänkt, att i afvaktan

på utredningens verkställande alla arbeten till stärkande af sjöförsvaret

skulle ligga nere, samt certkomitén till antagande förordat, förutom den

fartygstyp, hvilken Kongl. Maj:t nu till utförande föreslagit, äfven flere

andra mindre certer, hvilka kräfva betydligt mindre kostnad och i afseende

å hvilka certers fulla användbarhet för våra behof komiterade

synts vara ense, har Utskottet ansett sig böra föreslå Riksdagen att, på

det Kongl. Maj:t icke må sakna tillgångar till byggande af mindre fartyg?

derest sådant skulle inom den närmaste tiden pröfvas vara af oundgängligt

behof påkalladt, ställa dertill erforderliga medel till Kongl. Maj:ts

disposition.

Bestämmandet af anslagssummans belopp måste emellertid alltid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

13

blifva i viss mån godtyckligt, men då de af certkomitén föreslagna mindre

fartygen åro beräknade att kosta, det ena slaget 120.000 kronor, det

andra 30,000 kronor och det tredje 240,000 kronor, har Utskottet tänkt

sig att siffran 480,000 kronor, hvilken, såsom med dessa belopp jemnt

delbar, skulle lemna tillgång till byggande af fartyg utaf hvilken af de

föreslagna certerna, som Kongl. Maj:t kunde finna lämplig, borde blifva

för de närmaste behofven tillräcklig, och hemställer derför,

att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts förevarande nådiga

framställning i den mån bifalla, att ett extra anslag

af 480,000 kronor för år 1882 anvisas till byggande

af sådana krigsfartyg, som kunna med denna

anslagstillgång fullbordas.

16:o. Till ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader för anbrin- An''J- ans[a<j

gande af kanonvandringar å Kungsholmen och Hästholmen har Kongl. !-«-

äskat ett extra anslag af 100,000 kronor; och då de arbeten, till hvilka n0B*rberörda

kostnader förskjutits, varit för kanonernas uppställning å de i

fråga varande fästningarna af oundgängligt behof påkallade, har Utskottet,

med hänseende jemväl till hvad i öfrigt blifvit i statsrådsprotokollet

rörande denna fråga anfördt, ej tvekat att Kongl. Maj:ts nådiga

framställning till bifall förorda, oaktadt förevarande anslagsbehof först

nu kommit till Riksdagens kännedom, hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 anvisa

100,000 kronor till ersättning för förskottsvis utbetalda

kostnader för anbringande af kanonvandringar

å Kungsholmen och Hästholmen.

17:o. Slutligen har Kongl. Maj:t äskat anvisande för år 1882 af AnrJ- nr,sla''J

24,871 kronor 30 öre, till ersättning för förskottsvis utbetalda kost-Zrtkomitén.''

nader för komitén för afgifvande af förslag till lämpligaste fartygscerter 1131

för flottan.

Utskottet, som härvid ej funnit anledning till någon erinran, hemställer

alltså,

att till godtgörande af kostnaderna för omförmälda

komité må på extra stat för år 1882 anvisas ett belopp

af 24,871 kronor 30 öre.

Stockholm den 18 Februari 1881.

På St.ats-Utskottets vägnar:

E. KEY.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Reservationer:

vid 5:te punkten (angående löneförbättring för eu del lärare vid sjökrigsskolan):
af

Herr R. Törnebladh;

vid 15:de punkten (angående anslag till byggande af ett pansarfartyg):

af Herrar R. Montgomery-Cederhielm, L. Norden/elt, Grefve C. BeckFriis,

Grefve S. Lagerberg, R. Törnebladh, J. Widén, F. von Strokirch,

J. E. Gavelin, C. E. Laurell, Friherre IT M. Palmstjerna och Grefve

G. Hamilton, hvilka yrkade, att Utskottet skulle till Riksdagen göra

hemställan om bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet aflåtna nådiga framställning;
af

Herr Friherre R. von Krepiner.

Härförutan har anmälts af Herr Grefve G. Sparre, att han ej närvarit

vid afgörandet af 15 punkten af detta utlåtande, och af Herr Fiss

Olof Larsson, att han hos Utskottet ej deltagit i behandlingen af förevarande

hufvudtitel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1881 års riksstat anslår:

Anvisning

i kontant.

Indelning

jemförlig

på fö

Friheter.

)ch dermed

anvisning,

rslag.

Ersätt-

ningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

—

__

—

—

—

17,000

—

26,800

—

—

—

—

—

26,800

—

38,600

—

—

—

—

—

38,600

—

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

1,201,484

1,201,484

32,000

—

—

—

—

—

32,000

—

282,000

—

—

—

—

—

282,000

—

452,450

—

—

—

—

—

452,450

—

—

—

77,300

—

24,600

—

101,900

—

1,967,934

—

77,300

—

24,600

—

2,069,834

—

1,078,800

1,078,800

550,000

550,000

39,820

—

—

—

—

—

39,820

—

60,000

60,000

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

30,000

—

—

—

—

—

30,000

—

39,000

—

—

—

—

—

39,000

—

19,175

—

—

—

—

—

19,175

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

46,412

—

—

—

—

—

46,412

—

12,500

—

-—

—

—

—

12,500

—

826,907

—

—

—

—

—

826,907

—

1,000,000

—

405

—

4

—

1,000,409

-

107,650

107,650

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

1,116,650

—

405

—

4

—

1,117,059

—

5,072,691]-

77,705

—

24,604

—

5,175,000

—

Sgr

Sgr

Sgr

Sgr

S:a

Sjöförsvars
Departementet

och

Departementschefen .............................................

Departementets kansli- och kommando-expeditioner

Marinförvaltningen.............................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater.............................

Ålderstillägg, förslagsanslag .............................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna, förslags
Naturaunderkåll,

förslagsanslag........................................

Båtsmansindelningen......................................................

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag .........

Diverse

Flottans öfningar, reservationsanslag ................................

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan............................................................

Skeppsgosseskolan......................................................

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, reservaTill

stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk

Durchmarchekostnader, reservationsanslag...........................

För sjukvård ................................................................

För diverse behof ..........................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag .....

Extra utgifter.................................................................

Han
Lots-

och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, reser
Anvisning

i kontant, nuvarande beloppet .................

Ökas till enahanda belopp, hvartill inkomsttiteln »FyrUndervisningsanstalter

för sjöfart (deraf förslagsanslag 13,000

Nautisk-meteorologiska byrån............................................

s. 17 Kontrollera mot PDF

Litt. A,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

17

riksstatens Femte Imfvudtitel.

departementet.

öfverstyrelsen.

personal.

anslag, högst.....................................

materiel.

anslag.

tionsanslag .........................................

tjenst eller kommendering utrikes ........

dela.

vationsanslag.

och båkmedel» beräknats, eller med

Kr. för ålderstillägg) ....................

Bill. till Rilcsil. Prof. 1881. 4 Sand.

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed

jemförlig

anvisning

Anvisning

pa förslag.

i kontant.

Friketei

Ersätt-

ningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

17,000

—

—

—

—

_

17,000

_

26,800

—

—

—

—

—

26,800

_

38,600

—

—

—

—

—

38,600

—

Sgr

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

1,201,484

1,201,484

32,000

—

—

—

—

—

32,000

—

'' 282,000

—

—

—

—

—

282,000

—

452,450

—

—

—

—

—

452,450

—

—

—

77,300

—

24,600

—

101,900

—

Sgr

1,967,934

—

77,300

—

24,600

-

2,069,834

—

1,078,800

1,078,800

550,000

550,000

.. 31,040: -

.. 8,780: —

39,820

—

—

—

__

_

39,820

_

60,000

—

—

—

—

—

60,000

—

15,000

—

---

—

—

—

15,000

_

30,000

—

—

—

—

—

30,000

—

39,000

—

—

—

—

—

39,000

_

19,175

—

—

—

—

—

19,175

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

46,412

—

—

—

—

—

46,412

—

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

Sgr

826,907

—

—

—

——

—

826,907

—

1,000,000: —

■ «

100,000: —

1,100,000

—

405

—

4

—

1,100,409

_

107,650

—

—

—

—

—

107,650

—

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

Sgr

1,216,650

—

405

—

4

—

1,217,059

—

Summa

5,172,691

-| 77,705

—

24,604

—

5,275,000

—

1 Afd. 7 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte liufvudtiteL

Kronor.

öre.

För genomförande under år 1882 af lönereglering för flottan

50,000

—

» komplettering af sjöbefästningarnes vid Karlskrona in-

ventarier in. in......................................................................

48,000

—

» en svängbro af jern å varfvet i Karlskrona ....................

48,100

—

» påbyggnad af exercishuset vid Stockholms station in. in.

24,500

—

» artillerimateriel ................................ .....

241,000

—

» omarbetning af krut ..........................................

60,000

—

» minväsendet....................;......................... .............

158,528

70

» byggande af krigsfartyg......................

480,000

—

» ersättande af förskottsvis bestridda kostnader för an-

bringande af kanonvandringar å Kungsholmen och

Hästholmen........................................................

100,000

—

» ersättande af förskottsvis bestridda utgifter för komité!)

för afgifvande af förslag till lämpligaste fartygscerter

för flottan............................................

24,871

30

Summa

1,235.000

—

STOCKHOLM, IVAR IliEG G STRÖMS BOKTRYCKERI, 1881.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1881:20 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Femte hufvudtitel. s. 1 i texten